Visar resultat för..."Vägvisare"

Biskop Martin Lönnebo hade många språk. Och outtröttligt sökte han nya vägar att kommunicera kristen tro på sätt som gick att förstå sig på för så många som möjligt, bana väg för tro och hopp.

I Hoppets arkitekt får vi möta pilgrimen, teologen, filosofen, pedagogen, opinionsbildaren, mystikern, författaren, poeten och lekbrodern Martin Lönnebo. Här låter hans kreativa fantasi, humor och allvar – och starka tro på kärlek, vetenskap och skönhet – oss ana ytterligare spår att följa.

Antologins tretton kapitel lyfter fram olika uttryck i det rika arv Martin Lönnebo lämnat efter sig och är skrivna av Jonas Jonson, Karin Johannesson, Jonas Eek, Åsa Molin, Fanny Willman, Patrik Hagman, Christine Wamsler, Malina Abrahamson, Samuel Rubenson, Anna Toivonen, Peter Halldorf, Tomas Sjödin och Ylva Eggehorn.

Boken speglar en biskop, teolog och pilgrim vars tankar och initiativ fortfarande inspirerar och vägleder. Martin Lönnebos liv och gärning påminner oss om att tradition inte är en börda att bära, utan en levande källa att ösa ur, en nyckelresurs som öppnar framtiden när kyrkan står inför nya utmaningar. Kanske är det just så kyrkan bäst kan vara den horisont där himmel och jord möts – genom att bära vidare det vi fått och låta det bli till liv i en ny tid.

Ur förordet av biskop Marika Markovits

Kanske man kunde sammanfatta allt Lönnebo åstadkom i att han ger kristen tro ett uttryck, ett språk, en känsla som förenar teologiskt och andligt djup med en lekfull känsla för det som bränner till i samtidens kultur. Så kunde han vara radikalt lättillgänglig utan att för den skull nedvärdera bildning och komplexitet. Han kunde vara nyskapande utan att se traditionen som en belastning. Han kunde komma med dräpande samhälls-, kyrko- och kulturkritik och förena det med avväpnande värme.

- Ur inledningen av Patrik Hagman och Elin Kindeskog, bokens redaktörer.

Hur ska man som ung och ännu oerfaren forskare navigera i den akademiska miljön?

Bengt Gustafsson är astronom och professor emeritus och har ägnat en stor del av sitt liv åt forskning, undervisning och handledning. I Vägvisare mot det okända följer han en föreställd forskarbana, från barndomens nyfikna experimenterade till universitet och vidare in i tiden som doktorand och etablerad forskare. På varje steg jämför Gustafsson med sina egna erfarenheter och minnen. Boken synar forskarlivets villkor i dag, påminner om vad forskning en gång var och bidrar som ett underlag till diskussionen om vad den i framtiden skulle kunna vara.

Vägvisare mot det okända riktar sig till alla som vill bli forskare, oavsett område, och som söker en väg genom det visserligen fascinerande men ibland svårforcerade akademiska landskapet.

Denna bok ger en heltäckande bild av tonsättaren Hugo Alfvén. Vi får hans liv i årtal och vi möter yrkesmannen i dennes olika roller tonsättaren, dirigenten, skrifställaren. Kapitelvis redovisas symfonierna, rapsodierna, den sceniska musiken, kantaterna, körmusiken och solosångerna. Vi besöker Alfvéns gårdar i Tällberg och Tibble. Vidare innehåller boken en opusförteckning, en systematisk verkförteckning samt en lista över Alfvéns skrifter.

Bokens författare: Lennart Hedwall, Jan Olof Rudén, Gunnar Ternhag, Jan Ling, Carl-Gunnar Åhlén, Martin Tegen, Jan Lennart Höglund, Anna Greta Ståhle, Ola Nordenfors och Sven Wilson.

Från januari 2020 gäller FN:s barnkonvention som svensk lag. En stark förespråkare för detta är en av våra mest kända barnrättskämpar, Lars H Gustafsson. Här tecknar han levande och personliga porträtt av tre av sina vägvisare. Vi möter de samtida feministerna Ellen Key, Anna Lindhagen och Elsa Laula Renberg. De kände alla varandra och hade en förmåga att koppla ihop frågorna om kvinnors och barns rättigheter med dem om fred, miljö och social rättvisa. Lars H Gustafsson lyfter fram deras viktigaste tankegångar, häpnadsväckande aktuella idag, samtidigt som han beskriver deras levnadsöden och den tid de levde i.De som går före möter ofta motstånd och hat, något som även blir tydligt i de miniporträtt författaren ger av tre nutida aktivister: Greta Thunberg, Malala Yousafzai och Tabata Amaral. Mer än någonsin behöver vi sådana vägvisare, menar Lars H Gustafsson. De utmanar oss och tvingar oss att reflektera över vilka vi är, vilka vägval vi gör och vårt ansvar för kommande generationer och den värld de ska leva i.

I dag, dryga femtio år efter sin död, är Wilhelm Peterson-Berger alltjämt känd som musikrecensenten med den vassa pennan och som tonsättare av outslitliga och älskade pianostycken, solo- och körsånger. Hans hem Sommarhagen på Frösön är en av Jämtlands stora turistattraktioner, där också musikdramat Arnljot framförs varje sommar. Men hans musikaliska register var långt större och bredare än så: fem symfonier, fem kantater, fem operor och bevarade kompositionsskisser till flera större verk som hittills inte studerats.

Wilhelm Peterson-Berger en vägvisare presenterar ny och fördjupad forskning om olika sidor av hans mångfasetterade konstnärskap: om dubbelrollen som kritiker och tonsättare, hans inställning till folkmusik, den inspirerande vänskapen med Erik Axel Karlfeldt, dispyterna med STIM och Stockholms konsertförening, om ledmotivtekniken i Arnljot och dess plats som svensk nationalopera, manskörsångerna, de unika Nietzsche-tonsättningarna, Sommarhagens tillkomst och kärleken till Jämtland. Nya perspektiv finns också i analyserna av de opublicerade verken som sångcykeln Die Wallfahrt nach Kevlaar och de många efterlämnade skisserna.

Antologin vill inspirera till nyupptäckter och studier av de mera sällan spelade verken. Den innehåller också en komplett förteckning över Peterson-Bergers skrifter och kompositioner.

Under åren kring sekelskiftet 1900 betraktades Emil Sjögren som den viktigaste av tidens svenska tonsättare. Edvard Grieg kallade honom "Sveriges främste tonpoet" och i liknande ordalag uttryckte sig många av Sjögrens samtida.

Trots att han hade en sådan stark position då har inte särskilt mycket forskning gjorts om Sjögren. Denna bok är ett försök att råda bot på det. Dessutom finns en förhoppning om att nya vägar till Sjögrens musik ska uppstå för en läsande och lyssnande publik.

De nio författarna närmar sig tonsättaren från olika håll. Dels handlar det om breda genomgångar av hans piano- och orgelproduktion, hans position i musiklivet och hans konsertverksamhet, dels om mer specifika frågor, som hans relation till Köpenhamn, till kontrapunkt, till Tannhäuserlegenden, till exotism och till kategorierna stämning och atmosfär.

Kungl. Musikaliska Akademiens skriftserie nr 154

Den 15 oktober 2005 skulle Dag Wirén ha fyllt hundra år. Han framstår i dag som en av de främsta svenska tonsättarna under 1900-talet och det kan därför vara dags att penetrera hans insatser. Han lade själv den största vikten vid de instrumentala verken, som han försåg med opusnummer, men stod också för en betydande produktion av musik för teateruppsättningar och filmer. Därtill kommer hans sju år som musikkritiker. För allmänheten blev han först känd genom sin Serenad för stråkorkester (1937), liksom Hugo Alfvén blev känd genom sin Midsommarvaka (1903), båda verken för övrigt tillkomna när tonsättarna var 31 år gamla, och båda verken i dag alternerande som de internationellt mest framförda svenska orkesterverken. Bredden i Wiréns mogna konstnärskap sträcker sig från allvaret och koncentrationen i den femte symfonin (1964) till de populära tonfallen i "Annorstädes vals", som var det svenska bidraget till europeiska schlagerfestivalen 1965.

Dag Wirén en vägvisare ägnas åt Wiréns verk som tonsättare och kritiker, med utblickar mot samtidens idéströmningar i Paris och i hemlandet.

Hur ska man som ung och ännu oerfaren forskare navigera i den akademiska miljön?Bengt Gustafsson är astronom och professor emeritus och har ägnat en stor del av sitt liv åt forskning, undervisning och handledning.

I "Vägvisare mot det okända" följer han en föreställd forskarbana, från barndomens nyfikna experimenterade till universitet och vidare in i tiden som doktorand och etablerad forskare. På varje steg jämför Gustafsson med sina egna erfarenheter och minnen. Boken synar forskarlivets villkor i dag, påminner om vad forskning en gång var och bidrar som ett underlag till diskussionen om vad den i framtiden skulle kunna vara.

"Vägvisare mot det okända" riktar sig till alla som vill bli forskare, oavsett område, och som söker en väg genom det visserligen fascinerande men ibland svårforcerade akademiska landskapet.