Jan Guillou – författare

När Erik relegeras från skolan på grund av sin brutalitet hamnar han på en internatskola långt från huvudstaden. Där hoppas han kunna bryta den onda cirkel han fostras in i av sin sadistiske far. Men det han upplevt i hemmet förföljer honom.

Internatskolan är en värld fylld av pennalism och hans försök att hävda sig mot de äldre kamraternas förtryck leder till en våldsam spiral. Erik inser att hans uppväxt inte bara format honom till den han är, utan att han också fått kunskapen han behöver för att en gång för alla göra upp med ondskan han vill lämna bakom sig.

... här finns också mycket roligt att antingen röras eller uppröras över, eller varför inte båda, i den kombination av gott självförtroende och agitation som utmärker detta författarskap.  Expressen

Det är en intensiv och mycket lyckad intrig. ... Det är oemotståndligt fräckt, spirituellt sardoniskt och förbannat underhållande.  Aftonbladet

Hamilton & Ponti till er tjänst!

Journalistveteranen Erik Ponti och hans gamle vän från förr, underrättelseofficeren Carl Hamilton, är inte vilka pensionärer som helst.

Närmast som hobby har de inlett ett projekt som går ut på att sabotera telefoner och datorer för landets alla telefonbedragare.

Men när Putins Ryssland anfaller Ukraina förändras förutsättningarna radikalt. Carl Hamilton återinkallas i tjänst och plötsligt får de två vännerna tillgång till hisnande militära resurser. Inom kort har de utvecklat en form av elektronisk krigföring som skulle kunna förinta hela den organiserade brottsligheten.

Men då ställs de inför ett avgörande dilemma: Helgar ändamålet vilka medel som helst?

Med Eventuellt uppsåt - Att döda ortens gangsters fortsätter serien med de två välbekanta roman-personerna i ett kärt återseende. Den ena med oöverträffade kunskaper och erfarenheter av militära operationer, den andra med intellektuell kapacitet och journalistiska bedrifter i bagaget. Tillsammans bildar de firma Hamilton och Ponti.

Med tre avslutade romanserier och över 13 miljoner sålda böcker enbart i Sverige är Jan Guillou ett av våra mest betydande författarskap. Under fem decennier har han fängslat, engagerat och underhållit en stor läsarskara

Det är ett rörigt och alldeles underbart format. Inte dagbok. Inte deckare. Inte autofiktion. Något mittemellan, där författaren rak i ryggen med sin Mont Blanc i handen kan klä ännu ett år i någorlunda litterär skrud. Och dessutom, till skillnad från många av hans författarkollegor, nå ut med boken till en publik bredare än de flesta bara kan drömma om. Björn Werner, Svenska Dagbladet

När Erik relegeras från skolan på grund av sin brutalitet hamnar han på en internatskola långt från huvudstaden. Där hoppas han kunna bryta den onda cirkel han fostras in i av sin sadistiske far. Men det han upplevt i hemmet förföljer honom.

Internatskolan är en värld fylld av pennalism och hans försök att hävda sig mot de äldre kamraternas förtryck leder till en våldsam spiral. Erik inser att hans uppväxt inte bara format honom till den han är, utan att han också fått kunskapen han behöver för att en gång för alla göra upp med ondskan han vill lämna bakom sig.

Guillou hade väl kunnat skriva dagbok, som en annan Lundell eller Norén, han hade kunnat publicera små betraktelser över årstidernas växlingar, åldrandets bekymmer, småfåglarnas liv och den finlitterära världens förhatlighet utan att baka in det i en thrillerhistoria, men det skulle inte varit han då. Som journalist och författare, van att arbeta med klichéer, vet han hur han ska vrida på klichéerna för att få ut något nytt ur dem. Aftonbladet

Tredje delen av Guillous senaste romanserie är den bästa hittills ... Han är helt enkelt förbenat älskvärt underhållande som haltande gammal besserwisser och rättvisans gentlemannamässiga riddare. Arbetarbladet

Carl Hamilton och hans gamle vän journalist veteranen Erik Ponti är inte vilka pensionärer som helst.

Carl Hamilton har en halvtidstjänst som lärare på Marinens specialistutbildning för blivande operatörer på fältet, sådan som han själv var under många år. Erik Ponti arbetar med en historisk tv-serie om den svenska flottans största seger mot Ryssland.

Men deras stillsamma liv kommer att ta en farlig vändning när okända högerextremister börjar hota kvinnliga journalister, men också Erik Ponti.

De två vännerna inleder då en avancerad katt- och råttalek med en fiende som de gravt underskattat, nätverket Facklan.

Det som från början närmast var en skämtsam övning för Hamilton och Ponti leder till en konfrontation där våldet snart trappas upp till en nivå ingen av de två sidorna hade kunnat förutse. Anteckningar från aftonsången är tredje delen iden populära romanserien Firma Hamilton & Ponti, med två välbekanta romanpersoner som bildar ett team med oöverträffade kunskaper och intellektuell kapacitet.

Jan Guillou är en av våra mest betydande författare med över 13 miljoner sålda böcker enbart i Sverige. Under fem decennier har han fängslat, engagerat och underhållit en stor läsarskara.

Guillou hade väl kunnat skriva dagbok, som en annan Lundell eller Norén, han hade kunnat publicera små betraktelser över årstidernas växlingar, åldrandets bekymmer, småfåglarnas liv och den finlitterära världens förhatlighet utan att baka in det i en thrillerhistoria, men det skulle inte varit han då. Som journalist och författare, van att arbeta med klichéer, vet han hur han ska vrida på klichéerna för att få ut något nytt ur dem. Aftonbladet

Tredje delen av Guillous senaste romanserie är den bästa hittills ... Han är helt enkelt förbenat älskvärt underhållande som haltande gammal besserwisser och rättvisans gentlemannamässiga riddare. Arbetarbladet

Carl Hamilton och hans gamle vän journalist veteranen Erik Ponti är inte vilka pensionärer som helst.

Carl Hamilton har en halvtidstjänst som lärare på Marinens specialistutbildning för blivande operatörer på fältet, sådan som han själv var under många år. Erik Ponti arbetar med en historisk tv-serie om den svenska flottans största seger mot Ryssland.

Men deras stillsamma liv kommer att ta en farlig vändning när okända högerextremister börjar hota kvinnliga journalister, men också Erik Ponti.

De två vännerna inleder då en avancerad katt- och råttalek med en fiende som de gravt underskattat, nätverket Facklan.

Det som från början närmast var en skämtsam övning för Hamilton och Ponti leder till en konfrontation där våldet snart trappas upp till en nivå ingen av de två sidorna hade kunnat förutse. Anteckningar från aftonsången är tredje delen iden populära romanserien Firma Hamilton & Ponti, med två välbekanta romanpersoner som bildar ett team med oöverträffade kunskaper och intellektuell kapacitet.

Jan Guillou är en av våra mest betydande författare med över 13 miljoner sålda böcker enbart i Sverige. Under fem decennier har han fängslat, engagerat och underhållit en stor läsarskara.

Jan Guillou tar hem spelet igen – precis som han alltid gör. Expressen

  Det är också underbart att läsa om hur Ponti och hans hustru komponerar middagar och korkar upp välvalda viner, för att sedan, mätta och belåtna, slå sig ner framför linjärteve. Aftonbladet  

Semi-autofiktion, metafiktion, artros-action, regeringskritik, gubbgnäll? Jan Guillou tar vad än det nu är till en roligare nivå. Arbetarbladet  

... det är en fröjd att läsa hans funderingar. Hoppas han orkar minnas mer och få vara med om flera äventyr." Dast Magazine

I maktspelet mellan Putins Ryssland och Donald Trumps nya USA uppstår ett helt nytt tillstånd i världen. Inte öppet krig så krigets lagar gäller inte. Inte heller fred så fredens lagar gäller lika lite.

I det hybridkrig som Ryssland inlett mot sina grannar får Carl Hamiltons grupp av militära specialister ett ohyggligt uppdrag i försvaret av landet.

Mitt i detta skymningstillstånd kämpar Erik Ponti förgäves med att finna en meningsfull uppgift som författare när han blir måltavla för ett mordförsök.

De till en början okända gärningsmännen kunde inte veta att de nu trasslade in sig i en militär konflikt där inga som helst hänsyn togs. Och inga fångar.

 Inte krig och inte fred är den fjärde boken om Firma Hamilton & Ponti, den udda men välbekanta duon Carl Hamilton och Erik Ponti, ett team med oöverträffade kunskaper och intellektuell kapacitet.  

Jan Guillou är en av våra mest betydande författare med över 14 miljoner sålda böcker i Sverige. I fem decennier har han fängslat, engagerat och underhållit en stor läsarskara.

Aldrig förut har Guillou använt sig av en så intressant berättarteknik. Han låter den fiktiva skrivakten, den eleganta bläckpennans avsiktsbefriade rörelse i skrivblocket, spegla berättelsens form.   Expressen

Jan Guillou Den som dödade helvetets änglar

Det är inte vilka pensionärer som helst som hamnar i kampen mot extrem och ytterst välorganiserad brottslighet. Den ene är journalistveteranen Erik Ponti, den andre hans gamle vän från förr, den forne underrättelseofficeren Carl Hamilton.

Till synes ett mycket omaka par, som det dock vore oklokt att underskatta. De hamnar snart i ett mycket händelserikt äventyr där inte bara livet står på spel.

Jan Guillou inleder en ny serie men med två välbekanta romanpersoner i huvudrollerna.

 "Guillou lustmördar 80-talet i nionde delen av sin imponerande serie." Arbetarbladet

 "Underhållande historieskrivning ... intressant och initierat" Svenska Dagbladet  

Det är dags för en ny generation Lauritzen att ta över. Fastighetsbranschen lockar dem och enorma vinster väntar. Eller avgrunden.

Samtidigt ställs Eric Letangs advokat­byrå inför helt andra påfrestningar. 1980-talet är decenniet som kommer att skörda rader av oskyldiga offer i rättssalarna. 

De vildsint egoistiska stämningarna är på väg att bli det socialdemokratiska folkhemmets svanesång.

Allt kan hända. Och det händer.

Den andra dödssynden är den nionde delen i Jan Guillous romansvit Det stora århundradet, en berättelse om mänsklighetens största, grymmaste och blodigaste århundrade. 

 När havet tog deras far och farbror fick de tre gossarna på det norska Vestlandet utanför Bergen söka familjens försörjning inne i staden. Av en tillfällighet upptäckte man att de tre små repslagarlärlingarna var ovanligt tekniskt begåvade och med hjälp av välgörenhet utbildades pojkarna till järnvägs- och brobyggare.

De tre fiskarsönerna utexamineras många år senare som diplomingenjörer vid universitetet i Dresden. Det är 1901 och mänsklighetens tekniskt mest avancerade århundrade har just inletts. Meningen var nu att de skulle återvända till Norge för att bidra till det mest storartade norska ingenjörsprojektet någonsin, att bygga järnväg mellan Oslo och Bergen.

Men kärleken vände upp och ned på planerna. Den ene flydde, bedragen och skamsen, till Tyska Östafrika, men hamnade likväl på ett av tidens största järnvägsbyggen, det mellan Dar es Salaam och Tanganyikasjön.

Den andre flydde också på grund av kärlek, men till London.

Bara äldste brodern Lauritz återvände till Norge för att kunna återgälda brödernas storartade utbildning genom att ansluta sig till järnvägsbygget på Hardangervidda.

Tre bröders öden i ett sekel som ännu var ungt. Där framtidstron överskuggade världens alla orättvisor. Med teknikens stora genombrott skulle alla krig vara utrotade. Föga anade man att man stod inför det mest dramatiska och blodiga århundrade någonsin.

Med romanen Brobyggarna inleder Jan Guillou sin nya romanserie Det Stora Århundradet.

Guillou begår som alltid en imponerande historievandring genom ännu ett decennium. ... Ändå lyckas Guillou i denna bok faktiskt skarpare än någonsin syna de decenniespecifika backspegelbilderna. Ypperliga är beskrivningarna av sådant som socialdemokratins självmord; utförsäljningarna och new public management-vansinnet, eller Kalla krigets övergång i Kriget mot terrorismen, där den lede kommunist-fi byttes ut mot nya hotet islam och det kulturkrig vi ser pyra i dag. Hur alltmer, snart väldigt mycket mer, kom att handla om ras och religion. Niklas Wahllöf, Dagens Nyheter

Efter nära femtio år i exil kommer förre SS-officeren Harald Lauritzen tillbaka från sin tillflykt till Argentina. Hans återkomst vänder upp och ner på tillvaron för släkten Lauritzen. Onkel Harald är nämligen fortfarande nazist. Men han har ett erbjudande som det inte går att säga nej till.

Eric Letangs advokatbyrå ställs ånyo inför en våg av moralpanik. Den här gången är det pedofilskräcken som leder till ännu en häxjakt.

1990-talet är en tid av ekonomiska kriser och socialdemokratins begynnande nedgång. Samtidigt växer främlingshat och högerextremism, en politisk omsvängning som alltför många underskattar. Där 1900-talet slutar inleds en helt ny epok som visar att vi ingenting lärt av historien.

Slutet på historien är den tionde och avslutande delen i Jan Guillous romanserie. Med den är han i mål med sitt gigantiska bokprojekt Det stora århundradet, där han skildrar en släkt som vi får följa genom hela 1900-talet.

Sammantaget framstår Guillous dekalog som ett imponerande verk, som på ett aktningsvärt sätt förenar folkbildning och underhållning. Helhetsbetyg: 5/5   Bibliotekstjänst

Jan Guillou går hur som helst lyckligt i mål med sin uppgift. Romansviten "Det stora århundradet" är en smattrande historielektion, randad på kvällstidningsreporterns skrivmaskin. Förmodligen bättre läsning för svenska elever än vilka skolböcker som helst. ... Jag tvekar inte att utnämna "Det stora århundradet" till århundradets svenska samhällssaga. Bodil Juggas, Arbetarbladet

Och även om jag skriver det här som representant för romanseriens verkliga antagonist - Expressen, "den mest avskyvärda av landets tidningar", något man inte ens kan hålla i utan att skita ner sig, romanfigurernas största plåga, långt ondskefullare än den jämförelsevis djupt mänskliga nazisten Harald - vill jag prisa Guillou. Hans romanserie är ett slags politik för folket, ett helt, nästan totalt sätt att se på världen och bedöma den. Kommunikation, ideologi, underhållning; litteratur som vägrar vara fin, fin och fransk, för att använda Guillous terminologi, men utan att därmed göra avkall på ambitioner och pretentioner. Och just därför blir "Det stora århundradet" ett betydelsefullt och säreget tillskott till den svenska litteraturen. Det menar jag som rejält beröm. Victor Malm, Expressen

Nu är det 70-tal. Vänstervågen från 1968 ter sig närmast som en idyll jämfört med det krig som håller på att växa fram mellan Europas säkerhetstjänster och en alltmer splittrad vänsterrörelse. Det blir bokstavligen en fråga om liv eller död.

Eric Letang arbetar på dagarna som biträdande jurist på Henning Sjöstrands famösa advokatbyrå. Men på nätterna och fritiden ingår han i en hemlig säkerhetstjänst inom den vänster som försöker organisera försvaret mot en hela tiden aggressivare statlig fiende. Hans stora kärlek Gertrude verkar som advokat i Hamburg medan klimatet hårdnar och hon får uppleva hur hennes vänner undan för undan fängslas eller dödas.

I Sverige arbetar statens hemliga agenter efter västtysk förebild för att försöka provocera fram en öppen konfrontation mellan terrorister och staten. För den motståndsrörelse där Eric Letang ingår blir det ett allt farligare spel. Samtidigt som släkten Lauritzen växer och en ny generation föds.

De som dödar drömmar sover aldrig är den åttonde delen i serien om Det stora århundradet.

I detta politiskt laddade 1970-tal har Jan Guillou full kontroll ... Protagonisterna är mer förevändningar än riktiga personer av kött och blod, och de används, mycket skickligt måste jag säga, för att konstruera en färgrik och detaljerad bild av ett nära förflutet. Ulrika Kärnborg, Expressen 

  Den ofta underskattade Guillouska blicken för detaljer ett par gylflösa byxor, en MahJongklänning, en Reanult 4, Sveavägen i mörkret får sjuttiotalet att flöda in genom samtidens persienner på ett imponerande sätt. Niklas Wahllöf, Dagens Nyheter

 Det är en spännande, skrämmande och fascinerande läsning; det handlar om hur säkerhetspolis i Västtyskland och Sverige infiltrerar vänstergrupper och solidaritetslösningar. Gunnar Wesslén, Dagens ETC

 Två unga, eleganta gentlemän anländer en junidag år 1901 till det ståtliga slottet i grevskapet Wiltshire i södra England. Den ene är lord Albert, som återvänder från sina ingenjörsstudier i Dresden för att bli släktens överhuvud, tillika den 13:e earlen av Manningham. Den andre heter Sverre, och de har bestämt sig för ett liv tillsammans.

Det har gått många år sedan Sverre och hans bröder Lauritz och Oscar växte upp i en fattig fiskarfamilj på Vestlandet i Norge. Deras ovanliga tekniska talanger förde dem via välgörenhet och stipendier till dåtidens förnämsta examen som diplomingenjörer vid universitetet i Dresden.

Lauritz återvände till Norge, Oscar försvann till Tyska Östafrika och Sverre befinner sig nu med sin älskade lord i ett England där hans konstnärliga talang kan slå ut i full blom. Hans tavlor skildrar livet på och kring Manningham. Flera av godsets invånare står modell för hans porträtt.

De båda gentlemännen rör sig även bland Londons konstnärer och bohemer, där den frigjorda Bloomsburygruppen sätter stora avtryck på både tiden och Sverre.

 Jan Guillous mästerepos Det stora århundradet är framme vid femte boken. Precis som i Mellan rött och svart handlar Blå stjärnan om andra världskriget. Denna gång genom Lauritz döttrars ögon.

  Utanför Sveriges gränser dånar den världsbrand som med tiden kommer att kallas andra världskriget. Konflikten skär djupt in i familjen Lauritzen där den äldste brodern Lauritz varken vill se eller förstå vad som händer.

För hans två döttrar Johanne och Rosa är perspektivet och moralen den rakt motsatta. Rosa är anställd inom den legalamilitära underrättelsetjänsten. Hon kommer därmed att tillhöra den lilla krets i det svenska samhället som vet mestom kriget. Johanne, som redan i början av kriget arbetade som kurir åt den norska Hjemmefronten, är närmast förutbestämd att hamna i Stockholms illegala värld av spioneri, svek och förräderi eftersom hon rekryterats av den brittiska spion- och sabotageorganisationen, SOE. Inom kort befordrad till kaptens grad i den brittiska armén kommer hon att hamna i strid med såväl SS-styrkor i Norge som tyska gränsvakter när den största och viktigaste operationen närmar sig: att rädda Norges judar på flykt undan Förintelsen. Britternas kodnamn för Johanne Lauritzen är Blå stjärnan.

Jan Guillou gör den här gången ett gästspel i sitt specialområde spionromanen. Jan Guillous romansvit Det stora århundradet är en berättelse om 1900-talet mänsklighetens största, grymmaste och blodigaste århundrade. Hittills har Brobyggarna, Dandy, Mellan rött och svart samt Att inte vilja se utkommit

En av de bästa i Jan Guillous mastodontserie om 1900-talets historia, med en cliffhanger som slår det mesta. Kerstin Särneö, Tara 

 1968 är ett av 1900-talets mest mytomspunna årtal. Protesterna mot Vietnamkriget i både USA och Västeuropa skapade en vänstervåg som präglade både politiken och kulturen.

Unge Eric Letang är färdigutbildad jurist och brinnande aktiv i politiken. Som ung notarie på den beryktade advokatfirman Henning Sjöstrand tvingas han gång på gång ta ställning till hur juridiken kan användas till både gott och ont. Hans första stora mål för honom ut i Europa den heta sommar när de röda fanorna dominerar gatorna i Paris och när socialism med mänskligt ansikte går under i Prag.

Och den vänsterradikala vågen kommer att än mer splittra familjen Lauritzen mellan de yngre som anser att det är rätt att göra uppror och de äldre som vidhåller att äganderätten står över allt annat.

1968 är den sjunde delen i romanserien Det stora århundradet.

Guillou är genuint grundad i sin historia, och det smittar av sig på läsaren. Om det är någon tidsperiod han kan bättre än allt annat, så är det troligen tiden kring Vietnamkriget. Dessutom gillar jag greppet att skildra politiken genom juridiken. Det speciella med den här boken är alltså att man inte behöver vara intresserad av juridik och politik för att uppslukas av turerna kring Eric. Man kommer nämligen att bli intresserad. Aase Berg, Borås Tidning 

Aldrig förut har Guillou använt sig av en så intressant berättarteknik. Han låter den fiktiva skrivakten, den eleganta bläckpennans avsiktsbefriade rörelse i skrivblocket, spegla berättelsens form.  

Expressen

Jan Guillou Den som dödade helvetets änglar  

Det är inte vilka pensionärer som helst som hamnar i kampen mot extrem och ytterst välorganiserad brottslighet. Den ene är journalistveteranen Erik Ponti, den andre hans gamle vän från förr, den forne underrättelseofficeren Carl Hamilton.

Till synes ett mycket omaka par, som det dock vore oklokt att underskatta. De hamnar snart i ett mycket händelserikt äventyr där inte bara livet står på spel.

Jan Guillou inleder en ny serie men med två välbekanta romanpersoner i huvudrollerna.

/LÄTTLÄST/

Varje kväll måste Erik följa med farsan in i sovrummet. Han får dra ner byxorna och farsan slår honom så att blodet stänker upp på väggarna.Erik skickas till internatskolan Stjärnsberg. Äntligen ska han slippa farsan, slippa att få stryk. Nu börjar hans nya liv. Men de äldre eleverna hatar Erik. De hatar att Erik är bäst på simning. De hatar att han inte är rädd för dem. Skolkamraterna är värre än farsan, mycket värre. Ska Erik slå tillbaka eller ska han vinna över dem på något annat sätt?Jan Guillous Ondskan är en av Sveriges mest älskade böcker och finns också som film. Johan Werkmäster har bearbetat den till lättläst.

Lättlästnivå: 4(1 är lättast och 6 svårast)

Guillou begår som alltid en imponerande historievandring genom ännu ett decennium. ... Ändå lyckas Guillou i denna bok faktiskt skarpare än någonsin syna de decenniespecifika backspegelbilderna. Ypperliga är beskrivningarna av sådant som socialdemokratins självmord; utförsäljningarna och new public management-vansinnet, eller Kalla krigets övergång i Kriget mot terrorismen, där den lede kommunist-fi byttes ut mot nya hotet islam och det kulturkrig vi ser pyra i dag. Hur alltmer, snart väldigt mycket mer, kom att handla om ras och religion.Niklas Wahllöf, Dagens Nyheter

Efter nära femtio år i exil kommer förre SS-officeren Harald Lauritzen tillbaka från sin tillflykt till Argentina. Hans återkomst vänder upp och ner på tillvaron för släkten Lauritzen. Onkel Harald är nämligen fortfarande nazist. Men han har ett erbjudande som det inte går att säga nej till.

Eric Letangs advokatbyrå ställs ånyo inför en våg av moralpanik. Den här gången är det pedofilskräcken som leder till ännu en häxjakt.

1990-talet är en tid av ekonomiska kriser och socialdemokratins begynnande nedgång. Samtidigt växer främlingshat och högerextremism, en politisk omsvängning som alltför många underskattar. Där 1900-talet slutar inleds en helt ny epok som visar att vi ingenting lärt av historien.

Slutet på historien är den tionde och avslutande delen i Jan Guillous romanserie. Med den är han i mål med sitt gigantiska bokprojekt Det stora århundradet, där han skildrar en släkt som vi får följa genom hela 1900-talet.

Sammantaget framstår Guillous dekalog som ett imponerande verk, som på ett aktningsvärt sätt förenar folkbildning och underhållning. Helhetsbetyg: 5/5   Bibliotekstjänst

Jan Guillou går hur som helst lyckligt i mål med sin uppgift. Romansviten "Det stora århundradet" är en smattrande historielektion, randad på kvällstidningsreporterns skrivmaskin. Förmodligen bättre läsning för svenska elever än vilka skolböcker som helst. ... Jag tvekar inte att utnämna "Det stora århundradet" till århundradets svenska samhällssaga.Bodil Juggas, Arbetarbladet

Och även om jag skriver det här som representant för romanseriens verkliga antagonist - Expressen, "den mest avskyvärda av landets tidningar", något man inte ens kan hålla i utan att skita ner sig, romanfigurernas största plåga, långt ondskefullare än den jämförelsevis djupt mänskliga nazisten Harald - vill jag prisa Guillou. Hans romanserie är ett slags politik för folket, ett helt, nästan totalt sätt att se på världen och bedöma den. Kommunikation, ideologi, underhållning; litteratur som vägrar vara fin, fin och fransk, för att använda Guillous terminologi, men utan att därmed göra avkall på ambitioner och pretentioner. Och just därför blir "Det stora århundradet" ett betydelsefullt och säreget tillskott till den svenska litteraturen. Det menar jag som rejält beröm.Victor Malm, Expressen