Claudia Lindén – författare

Vad är fiktion och vad är verklighet? Debatterna om verklighetsbakgrund till skönlitteratur och film avlöser varandra i dagens kulturliv, och fiktion är samtidigt alltid ett bärande element av verkligheten. I "Fiktion och verklighet" möts tolv forskare från genusvetenskap, antropologi, etnologi, litteraturvetenskap, arkeologi, medievetenskap och konstnärlig forskning i en undersökning av hur fiktion och verklighet är oupplösligt förbundna i en spänningsfylld relation. Flickidoler på film, dagens queerfeminister som tittar på reality-tv och ­recensenter som läser Knausgårds autofiktion möter Selma Lagerlöfs hängivna fans. Fredrika Bremers vallfärd till Jerusalem belyser nutidens pilgrimsresor till Santiago de Compostela och helgonanimationer skapar en alternativ modernitet i en by i Mexiko. Vikingatida skelett i Norden likaväl som musikfilmer i Nepal kan användas i nationens tjänst - och de kommenteras ur historien av Karen Blixens allegori över Danmark under andra världskrigets ockupation, när verkligheten inte kunde uttalas annat än som fiktion.

Vi lever alla omgivna av ett förflutet som på olika sätt påverkar nuet. Men hur ska vi förstå det förflutnas fortsatta verkan och närvaro i samtiden? Inom historieteori diskuterades länge frågan om vi kan veta något med säkerhet om det förflutna. Men under senare decennier har intresset snarare riktats mot de olika sätt på vilka det förflutna finns kvar och formar de efterkommande. En dåtidsorienterad historieskrivning har fått ge plats åt en som rör sig i relationer mellan olika tidsliga dimensioner. I takt med att den historiska tiden historiseras väcks nya frågor: Är det meningsfullt att tala om en sammanhängande fortskridande tid eller bör vi snarare tänka oss flera parallella, multipla och korsande tider? Hur ska vi förstå historisk tid efter att framstegstanken själv alltmer kommit att framstå som en konstruktion? Frågor om vår egen plats i ett historiskt landskap öppnar för nya sätt att tänka det historiska och att historisera, där genealogiska, arkeologiska, dekonstruktiva, konstellativa och andra former av motläsningar tycks öppna nya och olikartade dörrar till det förflutna, i dess skilda gestalter och verkligheter. "Den historiska tidens former" är den första fristående delen i trebandsverket "Historiens hemvist". Den samlar nitton forskare inom skilda ämnen som behandlar frågor om historiens slut, hemsökelser och gengångare, döda och odöda, postapokalyps och messianism, exil, narrativitet och genealogi, polytemporalitet, anakronism och tidens mångfaldigande. Sammantaget bidrar den till att ge nya kartor över det samtida historiska medvetandet i dess struktur och förvandling. Volymen är redigerad av Victoria Fareld, forskare i idéhistoria vid Stockholms universitet, och Hans Ruin, professor i filosofi vid Södertörns högskola, båda knutna till forskningsprogrammet "Tid, minne, representation".

Kvinnor har i alla tider bidragit till att skapa och forma manlighet. Genom idealbilder och drömmar, fostran och gränsdragningar, kritik och politik har de mejslat fram maskuliniteter och därmed påverkat maktordningarna mellan könen. I "Kvinnorna gör mannen" berättas om manlighet i olika samman­hang från 1500-tal till 2000-tal. Från maktkamper i adelsfamiljer och intriger vid hovet till 1980-talets debatter om mjukismän och dagens Harlequinsex: det är kvinnorna som betraktar och diskuterar männen. Mary Wollstonecraft, Anne Charlotte Leffler och den finska politikern och kvinnosakskvinnan Hedvig Gebhard efterlyser ett nyanserat och visionärt mansideal för att utveckla relationerna mellan kvinnor och män. Hos Fredrika Bremer är den ideale mannen en nödvändig medhjälpare i kvinnans emancipation; i 1800-talets konstnärsromaner träder en manlig musa fram och stöttar kvinnliga huvud­personers skapande. Selma Lagerlöf låter en komplex manlig - eller omanlig - karaktär återspegla sin egen kamp för kontroll över sitt verk, medan mellankrigstidens filmpionjär Karin Swanström gestaltar hedersknyfflar ur arbetarklassen. Forskare inom historia, idéhistoria, film, litteratur och medier visar här hur kvinnors görande av män och maskulinitet är något mer och annat än en tudelad tanke­figur av under- respektive överordning. I förlängningen finns nya infallsvinklar på hur hegemoni och legitimitet uppstår och ifrågasätts, nya bilder av hur kön skapas och kanske nya intressanta manligheter.

Vem är egentligen Ellen Key? Vilken är hennes roll och position i Sveriges moderna intellektuella historia? Hon har ofta demoniserats och avfärdats som biologist, som särtänkare och som konservativ. Men stämmer denna bild? I OM kärlek anlägger Claudia Lindén ett modernt feministiskt och genusteoretiskt perspektiv på Key och hennes författarskap. I denna nya belysning framträder hennes gärning i en annan dager. Utifrån en kritik mot distinktionen särart och likhet som analysmodell visas hur en läsning av Keys texter pekar bortom denna dikotomi.

Karen Blixen (1885-1962) skrev på engelska som Isak Dinesen och på danska som Karen Blixen. I USA gjorde hon succé med Seven Gothic Tales 1934, medan danskarna var mer skeptiska. Idag är förhållandet det omvända – Blixen är en kanoniserad författare i Danmark. Hennes berättelser är fulla av gotikens klassiska rekvisita som kloster, skelett, gengångare – alla upptänkliga ickeheteronormativa och på olika sätt gränsöverskridande karaktärer. 

Claudia Lindéns bok är den första som på ett genomgripande sätt tolkar Karen Blixen som gotisk författare och visar hur Blixens berättelser destabiliserar gränserna kring genus, tid, djur och människor på ett sätt som gör henne aktuell än idag.

History Unfolds: Contemporary Art Meets History was an international art exhibition for which the Swedish History Museum invited artists to engage with its research and cultural history collections. The project problematises notions of history, making the invisible visible and addressing pressing issues regarding the way history and cultural heritage are shaped and used. This publication comprises a presentation of the artworks in the exhibition, as well articles by scholars from different fields who probe and reveal hidden structures and unfold new insights. Participating artists: Artur mijewski, Dusica Drazic, Elisabeth Bucht, Esther Shalev-Gerz, Hiwa K, James Webb, Jananne Al-Ani, Meriç Algün Ringborg, Minna L. Henriksson, Susan Meiselas.

En "artist's book", där konstnärens foton redovisas med datum och klockslag då bilden togs. The mirror/spegeln syftar på glaset i fönstren mitt över gatan. Då det blivit mörkt, speglar det inte längre betraktaren/fotografen utan låter honom se in i andra människors vardag. Konstnärens undersökande hållning är inte utan problem då den kommer i konflikt med psykologiska, etiska, sociala och juridiska konventioner och lagar. Kring sådana frågor och konstnärens uppdrag resonerar i en efterskrift fyra skribenter utifrån sina olika utgångspunkter.

This collection maps out the current state of the field of literary and cultural animal studies in Northern Europe. With contributors from Denmark, Finland, Iceland, Norway, Poland, and Sweden, the work spans a wide variety of issues regarding human and non-human life in relation to different kinds of cultural expression, while others are more general in character. Above all others, one urgent and overarching question is addressed: How can we challenge the current anthropocentric paradigm in ways that benefit the production of less violent, more ethically sound and sustainable knowledge regarding the relationship between human and non-human life? Ratatϙskr, in Norse mythology, is a squirrel that scurries up and down Yggdrasil (the tree of life), carrying messages between the dragon at its roots and the eagle at its top. Being a representation of a ‘real’ animal species, but also a part of the mythology organizing the human world, Ratatϙskr is ideally situated for literary and cultural animal studies. Apart from directing the scope of interest towards Northern Europe, this figure reminds us that the “squirrelling” and storage of productive and just knowledge about all forms of life is an important undertaking if there is to be a future for any of them.