Verbal Förlag – förlag

Uppfyllda av sin tro reser Per Olof och Elna Wirén i slutet av 1800-talet från Gästrikland för att förkunna Guds ord i Kongo. Barnen lämnas hemma i långa perioder och chansen att återvända är liten. I det fjärran landet härjar svåra sjukdomar medan historiens mest skräckfyllda kolonialvälde slaktar befolkningen. Missionärernas försök att få invånarna att avsäga sig sin kultur möter ibland motstånd och konflikterna resulterar bland annat i en massaker. Ändå känner de att de älskar Kongo och dess folk.

Författaren och journalisten Kolbjörn Guwallius skärskådar sin mormors föräldrars livsval i ett osentimentalt porträtt av några av de första svenska missionärerna. Nedtystade delar av historien har grävts fram och berättelsen bygger på intervjuer, dagböcker, brev och en unik fotografisk skatt.

Kolbjörn Guwallius (f. 1977) är författare och journalist, uppvuxen i Umeå och Jönköping och bosatt i Malmö. Han har tidigare bland annat skrivit den historiska biografin Ingen sa något om dig (2024) och de granskande reportageböckerna Grindstaden (2022), Ordningsvakter (2017) och Grip till varje pris (2014). Han har tilldelats ett flertal författarstipendier för sina böcker och är ordförande för Publicistklubbens södra krets.

"En svensk 'Mörkrets hjärta' ... en imponerande forskningsinsats" – Sydsvenskan

"Lite av en sanningskommission ... fyller många kunskapsluckor och väcker många tankar" – Svenska Dagbladet

5 av 5 – "en mycket välskriven och läsvärd bok" – BTJ

"Den kritiska bild Guwallius ger av missionsprojektets arrogans och självförträfflighet är lågintensivt blodisande ... den nyanserade bild som växer fram av missionärernas rasism är fascinerande rik och hemsk" – SVT

Svenska rasbiologer stämplade finnen som lägre stående. Finnar i Sverige har kallats "det sämsta element, som från främmande land tillföres Sverige". Språket har förbjudits och stereotyper om finnar är fortfarande vitt spridda.

I Finnjävlar berättar 15 sverigefinnar om klass och klassresor, diskriminering och motstånd. Om stolthet, skam och kampen för självkänsla.

Det handlar om mammor och pappor som dött i förtid. Om lärare som skrattar åt ditt uttal. Om känslan av att vara utanför. Om att varken vara finne eller svensk eller både och.

Medverkande: Susanna Alakoski, Seluah Alsaati, Ivar Andersen, Kristian Borg, Maziar Farzin, Eija Hetekivi Olsson, Nanna Huolman, Andreas Ali Jonasson, Domino Kai, Mats Kolmisoppi, Tuija Nieminen Kristofersson, Lina Puranen, Victoria Rixer, Kaisa Syrjänen Schaal, Zac O Yeah och Marja Ågren.

Red. Kristian Borg (f. 1975) är journalist och förläggare, född och bosatt i Stockholm. Hans föräldrar träffades på Finlandsfärjan och arbetade inom bland annat städ- och restaurangbranschen.

"En träffsäker samling texter om sverigefinnarnas smärtsamma historia"

Aftonbladet

Utseende, kropp och åldrande tar allt större plats i flickors och kvinnors medvetande. I takt med att vi har gått från ideal till hyperideal har skönhetsindustrin tjänat allt mer på smink, hudvård och skönhetsingrepp.

Var går gränsen mellan strävan efter hälsa och noja över att inte vara perfekt, mellan jakt på skönhet och kamp mot självhat? Hur förhåller sig feminismen till det växande skönhetsintresset och dess konsekvenser, och vilket ansvar har influencers som säljer lycka genom konsumtion?

Utifrån personliga erfarenheter, intervjuer och forskning försöker journalisten Annie Croona förstå vår tids skönhetshets – och vad vi kan göra åt den.

Det är sista året på högstadiet och snart dags att välja: teoretisk linje eller yrkesutbildning? Kayden gillar att skriva. Men med utländsk bakgrund och en uppväxt i fattiga förhållanden har hon inga illusioner. Barn- och fritidslinje, blir det väl.

Men hon hamnar på humanistiska programmet och en dag läser Madame Fontaine, den fruktade litteraturläraren, Kaydens texter och ser potentialen: Kayden kan bli en av få som kommer in på elitskolan Sciences Po!

Lärarens uppmärksamhet väcker både självförtroende och andra känslor. Men kommer Kayden att spela spelet – eller ändra på det? Med rå och livfull prosa levererar Fatima Daas en kraftfull coming of age-roman om frigörelse, identitet och kopplingen mellan klass och tillgång till högre utbildning.

Fatima Daas (pseudonym) är född 1995 och bosatt i Frankrike. Hon har fått Les Inrockuptibles debutantpris och ett internationellt litteraturpris av Haus der Kulturen der Welt i Berlin.

Filmatiseringen av Fatima Daas debutroman La petite dernière (Lillflickan, Verbal 2022) heter The Little Sister och fick Queerpalmen i Cannes 2025. 

»Fatima Daas mejslar fram ett porträtt, som en tålmodig, uppmärksam skulptör eller som en minröjare, medveten om att varje ord kan få allt att explodera. Virginie Despentes, författare och regissör

"Insiktsfull och underhållande" – Andreas Ericson, Expressen

"Det är fascinerande att läsa om hur dunderhonung och revolutionär retorik gick hand i hand för att fostra en samhällskritisk generation. Aman skriver med en lätthet som gör boken till ett rent nöje att läsa " – 4 av 5 (mycket bra), Viktor Andersson, BTJ-häftet 13/2026

Under 1970-talet svepte vänstervindar genom Sverige – och rakt in i seriernas värld. Plötsligt fylldes rutorna av klasskamp, befrielserörelser och onda direktörer, men också fascistiska statskupper och blågul slavhandel. Orättvisorna hemma och ute i världen fick pratbubblorna att koka och försäljningssiffrorna att gå i taket. Till och med de mest kommersiella serierna ägnade sig åt revolutionsromantik och internationell solidaritet. För att inte nämna en och en annan slängkyss till Mao eller Fidel Castro.

I Kamrat Bamse tar serieforskaren Robert Aman med oss till en tid då serierna stod mitt i samhällsdebatten. Vi får möta ett Sverige i en politisk och social brytningstid genom några av tidens mest inflytelserika serier: Bamse, Johan Vilde, Mystiska 2:an och Tumac. Här sitter åsikterna på första parkett, paketerade i ett format som når långt utanför de politiska rörelsernas vanliga kretsar.

Robert Aman (f. 1982) är kulturskribent, serieforskare och biträdande professor i pedagogik vid Linköpings universitet. 

Sagt om hans tidigare bok När fantomen blev svensk (Daidalos, 2022):

»I en underhållande och skarp analys undersöker Robert Aman hur en amerikansk superhjälte blev en osannolikt stark svensk populärkulturell ikon och ideologisk kraft.»/Erik Jersenius, Corren

»Aman har rott i land något så ovanligt som ett folkbildande uppdrag som lyckas beröra alla: nostalgiska gubbar, Sverigevänner, gammelvänster och postkoloniala teoretiker förenen eder!»/Valerie Kyeyune Backström, Expressen

Oavsett vilken utmaning vi står inför att stärka sjukvården, skapa nya jobb eller förhindra en klimatapokalyps uppstår oundvikligen samma fråga: hur ska vi betala för det?

I Underskottsmyten visar Stephanie Kelton att den frågan är missriktad. Allt vi har fått lära oss om pengarnas och de statliga utgifternas roll i ekonomin är fel. I synnerhet tron att underskott äventyrar vårt långsiktiga välstånd.

Med hjälp av den moderna penningteorin (MMT) presenterar Kelton en radikalt annorlunda syn på hur vi kan maximera samhällets potential. Snarare än hur vi ska betala uppmanar hon oss att fråga: hur använder vi våra resurser, och vilka underskott har faktiskt betydelse?

Stephanie Kelton är professor i nationalekonomi vid Stone Brook University och har varit chefsekonom i den amerikanska senatens budgetkommitté.

"En rockstjärna inom sitt fält" - The Times

"Den här boken kommer att bli inflytelserik" Financial Times

Boken ges ut i samarbete med det fackliga idéinstitutet Katalys.

Varje år reser tusentals svenska män till Sydostasiens pärla för att leva ut sina drömmar om sex utan krav och konsekvenser. Samtidigt klagar de på hur Sverige dukar under av feminism och invandringskollaps.

Journalisten Joakim Medin wallraffar bland sexköpare och exilsvenskar i populära turistmål som Pattaya och Phuket. På klubbar, mc-träffar och bordeller möter han män som aldrig skulle tala öppet om sina äventyr hemma i Sverige, men som på plats i Thailand är chockerande frispråkiga.

Haspa grinden, dra på gummistövlarna och låt de pedagogiska utmaningarna överskölja dig! Här på förskolan står vi stadigt i korselden mellan läroplanens ordkonster och kommunens fantasifulla budgetkrav.Här trollar vi fram pedagogiska miljöer med så inspirerande material att ingen kan tro att det är hitsläpat ur vår privata återvinning. Entusiastiskt främjar vi barnens utveckling till ansvarstagande samhällsmedlemmar, till en mycket billig peng. Vi brinner för vårt jobb. Och snart brinner du med. Till kropp och själ är en förskollärares opersonliga memoarer och en rapport från ett slagfält. Som tecknare uttrycker sig  Fia Lien i serier, illustration och satir. Hon har hela livet även arbetat inom omsorg och med pedagogik. Till kropp och själ är hennes första serieroman.

Varje år reser tusentals svenska män till Sydostasiens pärla för att leva ut sina drömmar om sex utan krav och konsekvenser. Samtidigt klagar de på hur Sverige dukar under av feminism och invandringskollaps.

Journalisten Joakim Medin wallraffar bland sexköpare och exilsvenskar i populära turistmål som Pattaya och Phuket. På klubbar, mc-träffar och bordeller möter han män som aldrig skulle tala öppet om sina äventyr hemma i Sverige, men som på plats i Thailand är chockerande frispråkiga.

Joakim Medin (f. 1984) är frilansjournalist, författare och fotograf. Han har tidigare skrivit böckerna Orbánistan (Verbal, 2018) och Kobane (Leopard, 2016).

Billigare ström och falukorv, färre brott, bättre skola och sjukvård, högre tillväxt och tandvård åt alla. De var bara några av alla löften som Tidöpartierna presenterade inför valet 2022.När nästa val närmar sig med stormsteg ställer Mats Wingborg och Peter Gustavsson frågan hur det gick med löftena från de fyra partier som i förhandlade fram en regering på Tidö slott. Hur har Sverige förändrats under de här åren? Vad har hänt med jobben, priserna, jämlikheten och välfärden? Och vad har hänt i de kommuner och regioner där Tidöpartierna har styrt?Tidöavtalet går ut på att SD stödjer en regering de inte ingår i. Det vill de inte göra igen. Så oavsett valutgången den 13 september 2026 ser det ut att bli – Hej då Tidö.

Detta är bokslutet över en regering.

Den svenska sjukvården håller på att slås sönder. Från principen om vård efter behov är det alltmer ekonomiska intressen och plånbokens storlek som styr.

Men privata vårdgivare, försäkringsbolag och politiker talar inte öppet om sina avsikter. Med nyspråk och rena lögner vill de övertyga oss att vård på lika villkor fortfarande är en realitet.

I den här boken djupdyker forskaren John Lapidus i den sjuka debatten. Med hjälp av omfattande research och vårdindustrins egna argument för han den orättvisa verkligheten upp till ytan.

John Lapidus är doktor i ekonomisk historia, verksam på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. I Den sjuka debatten populariserar han sin pågående forskning om privatisering och välfärdsstatlig förändring.

"Ett mästerverk!"

Göran Schildt, DN

Den aspirerande författaren Erkki jobbar på en biltvätt och vantrivs storligen. Han kämpar för att komma närmare sitt finska ursprung och skriver på en roman om att som barn ryckas upp från sina rötter och enbart möta förakt i det nya landet. Erkki börjar träffa 20-åriga Sirkka, som har förlorat sitt finska språk och dras allt djupare in i ångest och missbruk.

Asfaltblomman av Antti Jalava är en modern klassiker om självförakt och inre främlingskap. Boken rör teman som skam, språkförlust, rotlöshet och strävan att återta sitt språk och sin stolthet.

Asfaltblomman utkom första gången 1980 och har länge varit ur tryck. Nu finns den i en efterlängtad nyutgåva med förord av Andreas Ali Jonasson, minoritetssamordnare och tidigare bibliotekarie vid Botkyrka bibliotek med ansvar för de nationella minoriteterna.

Antti Jalava (1949-2021) föddes i Villmanstrand i Karelen och kom till Sverige som tioåring. Den unge Antti mobbades och förbjöds att tala sitt modersmål i skolan. Traumat skulle komma att bli centralt för hans författarskap.

Europa mot katastrofen - förspelet till andra världskriget skildrar de dramatiska åren från vapenvilan 1918 till krigsutbrottet 1939. Segermakternas ledare begick en serie ödesdigra misstag under mellankrigstiden. Länge ansåg brittiska och amerikanska makthavare att det var Frankrike som hotade freden, inte Tyskland. Författaren Pierre Gilly gör upp med patriotiska tolkningar av krigsutbrottet utifrån ett omfattande historiskt källmaterial.

Pierre Gilly, född 1971, är svensk-fransk frilansskribent och har tidigare bland annat gett ut böckerna Konsten att sälja krig. Propaganda från Cato till Nato (2015) och Bombdiplomati (2008).

"[E]tt lyckat försök att förstå mellankrigstidens politiker utifrån de förutsättningar som de hade att verka under." (Carsten Palmær, Aftonbladet)

Den sjätte september var Nordpolen isfri och de laddade ned flygfoton och en filmsnutt över Oden liggande på N 90° i ett isfritt hav. De filmade navigatorskärmen som visade hur Oden cirklade runt polen. Det var förunderligt tyst i samlingsrummet. En isfri nordpol var inget man firade med champagne. Om något var detta det globala klimatnödlägets ultimata indikator.

Denna bok om klimatomställningens avgörande år inleds 2026 vid Nordpolen och sträcker sig fram till slutet av 2037. Genom nedslag i en nära framtid skildras klimatkrisens utmaningar, såväl de politiska som de vardagliga.Staffan Laestadius är nationalekonom och professor emeritus i industriell utveckling vid KTH. Genom att se bortom dagens polarisering och fästa blicken stadigt på det vi faktiskt kan påverka ger han oss kraft att bryta handlingsförlamningen, som individer och nation.  

Finnkampen är sverigefinnarnas historia i serieformat. Skratt och tårar, tango och hiphop, skogsfinska trollformler och självförsvarsgarden. Här tecknas tiden som östra rikshalvan och en del av Sverige, via skallmätningar och arbetskraftsinvandring till dagens nya kulturella våg och officiella erkännande.

Samtidigt är det en stark, personlig berättelse om att gå från skam till stolthet och självrespekt. Finnkampen vänder sig till både sverigefinnar och majoritetsbefolkning och ger på ett fängslande, humoristiskt och lättillgängligt sätt en ny förståelse för en av Sveriges fem nationella minoriteter.

Ali Jonasson är en mångårig minoritetskämpe och har bland annat formgivit den sverigefinska flaggan. Mats Kejonen är serietecknare.

Natoprocessen har blivit Sveriges mest komplicerade utrikespolitiska affär på 2000-talet. Turkiet har agerat bromskloss och krävt en rad åtgärder innan Sverige släpps in i militäralliansen. Kurderna och Sveriges relation till dem har varit den främsta måltavlan.

Kurdspåret handlar om priset för ett Natomedlemskap och om hur de svenska eftergifterna hänger ihop med ett ljusskyggt arbete som Säkerhetspolisen utfört sedan några år tillbaka.

Journalisten Joakim Medin har i många år bevakat Turkiet och kurdfrågan. I den här boken avslöjar han hur Säpo och Migrationsverket har upprättat hemliga listor och stämplat småbarnsmammor och pizzabagare som säkerhetshot. Han berättar om Sveriges kontroversiella kurdutvisningar och om det politiska spelet kring PKK-gerillan från kriget mot IS till Natoprocessen och gangsterledaren "Kurdiska rävens" gängkrig på de svenska gatorna.

Det är tyst och lugnt i Julias hus. Nästan lite för tyst. Så hon öppnar det för ensamma och vilsna varelser. Snart är huset fullt av sjöjungfrur, troll och till och med en drake. Men hur ska hon få alla att samsas?

Ben Hatke är författare, konstnär och serietecknare. Hans vackert illustrerade och fantasifull bilderböcker blir snabbt en favorit både bland barn i förskoleåldern och vuxna högläsare.

"Äntligen!" utropade socialförsäkringsminister Annika Strandhäll våren 2017. Nya siffror bekräftade att antalet sjukskrivna hade vänt nedåt, en trend som inleddes bara veckor efter att regeringen gett Försäkringskassan i uppdrag att minska sjuktalet. I Strandhälls värld var detta ett tecken på att den svenska befolkningen nu var friskare.

Samtidigt, i en annan del av verkligheten, börjar sjuka dela sina erfarenheter från det friskare Sverige, i facebookgrupper och på bloggar. Människor som fått ersättning under flera år för kroniska sjukdomar får plötsligt avslag. Många beskriver hur de blir tvungna att låna pengar eller sälja sina tillhörigheter. Det friskare Sverige verkar inte må riktigt bra.

Avslagsmaskinen är en unik granskning av hur det gick till när svenska folket plötsligt blev friskare över en natt. Vad händer med de som drabbas av Försäkringskassans hårdare bedömningar? Och vad händer med demokratin när sjukförsäkringspolitiken kan läggas om utan tydliga beslut eller lagändringar?

Niklas Altermark är fil.dr verksam vid Statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet, där han forskar om funktionshinders- och välfärdspolitik. Boken bygger på hundratals berättelser från människor som blivit av med sin sjukförsäkring samt intervjuer med handläggare och centrala beslutsfattare på Försäkringskassan.

Klimatförändringar, finanskriser och växande ojämlikhet får allt fler att ifrågasätta kapitalismen. Men är en demokratisk ekonomi överhuvudtaget möjlig? Hur skulle ett gemensamt ägande av banker och företag se ut? Och hur skapar vi en ekonomi som tillgodoser alla människors grundläggande behov?

I Nordisk socialism argumenterar Pelle Dragsted, tidigare ledamot av danska Folketinget,för att framtidens socialism måste inspireras av de nordiska ländernas erfarenheter av demokrati och välfärdsbygge.

Med förord av Jonas Sjöstedt.

En dyslexidiagnos kan för både barn och vuxna vara en lättnad. Ett slut på många år av dålig självkänsla och ångest över att inte klara det som alla andra kunde i redan i första klass, över att bli betraktad som lat eller lite korkad av en oförstående omgivning. Men måste det vara så?

I den här boken skriver logopeden Hanne Uddling pedagogiskt  om dyslexi utifrån sin yrkesmässiga erfarenhet, modern forskning och otaliga möten med barn och unga som fått diagnosen. Hon gör upp med fördomar om läsning och intelligens, tipsar om hjälpmedel och beskriver sin drömskola där kunskapen om dyslexi är självklar och alla barn får rätt stöd utifrån sina egna behov, i rätt tid.

Grattis, du har dyslexi riktar sig både till dig som nyss fått veta att du har dyslexi och till föräldrar, lärare och andra vuxna som möter barn och ungdomar med dyslexi. I boken blandas exempel ur verkligheten med förklarande och fördjupande texter, som fungerar utmärkt att läsa och prata om tillsammans.

INTERNATIONELL FÖRFATTARSCEN I STOCKHOLM 8/10!

"En unik och kollektiv berättelse som skildrar ålderdomen som ett personligt och politiskt skeppsbrott."

LE JDD

"En engagerad, gripande och uppriktig essä."

Le Temps

När Didier Eribons mor flyttar in på äldreboende förlorar hon gradvis sin fysiska och kognitiva självständighet. Chocken över flytten blir stor och bara några veckor senare avlider hon.

I denna bok återupptar Didier Eribon det personliga och teoretiska utforskande som han påbörjade i Tillbaka till Reims efter faderns död. Han reflekterar kring moderns yrkesliv som städerska och fabriksarbetare och fångar henne i all sin komplexitet, från deltagandet i strejker till de rasistiska utfallen.

Didier Eribon analyserar våra relationer till äldre och upplevelsen av att bli gammal och gör ålderdomen till utgångspunkt för en politisk reflektion: Hur kan människor mobilisera när de inte längre har rörlighet eller förmåga att tala och därmed säga "vi"? Vem gör deras röster hörda?

Didier Eribon (f. 1953) är en fransk författare, sociolog och filosof. Han blev känd 1989 med sin uppskattade biografi över Michel Foucault. Den banbrytande boken Tillbaka till Reims (Verbal, 2018) har gjort ett stort intryck på debatten om högerpopulistiska framgångar inom arbetarklassen och satts upp som pjäs på bland annat Dramaten.

Gör andra val, få annat resultat? Ebba Busch ökända inlägg om kvinnors låga pensioner blottade den förhärskande synen på fattigdom: som resultatet av människors egna beslut.

Men samtidigt som politiker sätter individens ansvar i centrum växer antalet arbetande fattiga och de ekonomiska klyftorna ökar. Räcker det verkligen att göra rätt i ett Sverige där allt fler kämpar med att få ekonomin att gå ihop trots de jobbar så mycket de kan och får?

Genom analyser av unik statistik visar Lina Stenberg att Ebba Busch har fel. Klass, kön och bakgrund påverkar människors livssituation mer än deras egna val. Boken beskriver de politiska förändringar som bidragit till ökade klyftor och en växande arbetande fattigdom under 2000-talet – men också reformerna som skulle kunna vända utvecklingen.