Naturhistoriska böcker

Andra reviderade upplagan

För första gången presenteras på svenska resultaten från den senaste klimathistoriska forskningen för en bred publik.

Historikern och klimatforskaren Fredrik Charpentier Ljungqvist bjuder på en lättläst exposé över klimatförändringar från den senaste istiden fram till den nutida globala uppvärmningen och hur de påverkar människor och samhällen runt om på jorden. I en cocktail av historia och klimatvetenskap får läsaren följa med på en resa genom världshistorien med kraftiga och abrupta klimatförändringar som ibland dramatiskt förändrat livsvillkoren för miljoner människor.

I Klimatet och människan under 12 000 år får vi följa med när Sahara för mindre än sex tusen år sedan var savann i stället för världens största öken, samtidigt som det var varmt nog för sköldpaddor att leva i Sverige. Vi får följa hur centralasiatiska stäppnomader vid upprepade tillfällen drevs av torka till Europa och Kina och hur monsunregnen i Asien varierat och styrt välstånd och svält för hundratals miljoner människor. Resan tar oss till indiancivilisationer som kollapsat på grund av torka vid samma tid som ett varmare klimat tillät nordbor att bosätta sig som boskapsuppfödare på södra Grönland.

I boken beskrivs hur lilla istiden, som kulminerade på 1600-talet, orsakade försörjningskriser och bidrog till elände på många håll, bland annat i Europa. Men här finns också många exempel på att människor anpassat sig till och även dragit nytta av klimatförändringar. Det ger viktiga insikter i vår tid när den pågående globala uppvärmningen, och de konsekvenser den för med sig framför allt på många håll i den fattigare delen av världen, är en av de största utmaningarna för mänskligheten.

Fredrik Charpentier Ljungqvist är professor i historia, särskilt historisk geografi, samt docent i naturgeografi vid Stockholms universitet. Han är författare eller medförfattare till ett drygt hundratal vetenskapliga artiklar samt ensamförfattare till två vetenskapliga och fem tidigare populärvetenskapliga böcker. År 2016 belönades han med Cliopriset för sina två första populärvetenskapliga böcker, och år 2022 tilldelades han Kungl. Vitterhetsakademiens Rettigska pris för sina vetenskapliga arbeten.

Robert Macfarlane utforskar i denna vackra bok en uråldrig men högst aktuell tanke: att floder inte bara är vatten i landskap utan levande väsen, värda att älskas, lyssnas till – och skyddas. Med sin karakteristiska poetiska stil tar Macfarlane med oss på tre storslagna resor: genom Ecuadors molnskogar, Indiens sargade vattenvägar och Kanadas vilda floder. Parallellt löper berättelsen om den stillsamma bäck som rinner nära hans hem – och genom hans liv. Har floden ett liv? utgör en fängslande väv av reseskildring, naturhistoria och idévärld. En bok som öppnar våra ögon, vidgar våra hjärtan och påminner oss om att människans öde sedan tidens början är sammanbundet med flodernas. Den brittiske forskaren Robert Macfarlane anses vara en av vår tids allra främsta naturskildrare. Han har som författare blivit känd för sina poetiska och djupt reflekterande böcker om landskap, språk och människans relation till naturen. Hans verk, däribland Underland, har hyllats internationellt, blivit prisbelönta och översatta till många språk.

”Jorden – vår planets historia och framtid är en typ av Sapiens om planeten, men där cynismen är utbytt mot optimism. Den är full av fascinerande fakta.”Kajsa Ekis Ekman, Aftonbladet

"Rockström och Gaffney visar i sin täta, upprörande och viktiga bok på en möjlig färdväg framåt, en ny riktning som förutsätter att jag, du, och de flesta av oss ändrar våra liv."Göteborgs- Posten

"Författarna tappar aldrig styrfart: vi har chansen, det måste gå.....men det står klart att detta är en bok som vill peka på möjligheter, inte hinder."Sydsvenskan

"Texten är mycket faktarik och tankeväckande. Den redogör för vart vi är på väg, fokuserar på lösningar och nödvändiga systemomställningar. Sist återfinns en omfattande källförteckning."BTJ

Den vänder sig till alla med intresse för planeten jordens historia och framtid.

Boken bakom Netflix-dokumentären Breaking Boundaries - The Science of Our Planet, berättad av David Attenborough. Förord av Greta Thunberg.Johan Rockström är chef på världens ledande centrum för klimat- och hållbarhetsforskning. I Jorden – vår planets historia och framtid berättar han och kollegan Owen Gaffney vår planets historia – från den anhopning av gaser och partiklar som kretsade kring solen och som kom att möjliggöra livet på planeten, till de förändringar som nu påverkar detta liv.Vi har nyligen sett hur jorden drabbats av skyfall och översvämningar, förödande bränder, ökenvärme på uppemot 50 grader och minusgrader i bergen i Rio de Janeiro. Jorden förändras framför våra ögon. Men vilka processer styr tillståndet på vår planet?I en epokgörande artikel 2009 kunde en grupp forskare ge ett överraskande specifikt svar: processernas antal är nio. Samtliga är på väg att överansträngas – vi står och väger på gränserna. Färskvatten, klimat och biologisk mångfald och de övriga processerna har allesammans en lång förhistoria som vi måste förstå för att kunna ta ställning till vilken framtid som är rimlig att hoppas på.Jorden – vår planets historia och framtid skildrar en berg- och dalbana med många oväntade svängar, stegringar och fall. Vi får också lära oss mycket om hur vi i dag vet så mycket om denna historia – en forskningsexposé som i sig utgör en omvälvande resa.

I denna hyllade bok gör Robert Macfarlane en upptäcktsresa till jordens inre. Han söker där människans drömmar, farhågor och djupast begravda hemligheter. Han vandrar genom Paris katakomber, letar efter förhistorisk konst i nordiska undervattensgrottor och spejar ner i slovenska slukhål; han besöker forskningsstationer, glaciärer och underjordiska förvar av radioaktivt avfall. Macfarlane låter människans korta tidshorisont möta jordens långsamma skiftningar. Frågan han ställer är: Vad lämnar vi efter oss?Underland blev Robert Macfarlanes stora internationella genombrott. Det är en exceptionell natur- och reseskildring men också storartad kulturhistoria, där underjordens lockelse och betydelse utforskas av en av vår tids allra främsta naturskildrare.”En svindlande och vidunderlig resa genom underjorden” Dagens Nyheter ”En av seklets bästa böcker” The Guardian ”Man stiger upp ur denna överjordiskt vackra resa i underjorden med en känsla av melankoli men kanske ännu mer av förpliktelse och förundran. Berg kan sjunka, djup stå upp. Robert Macfarlanes Underland gör världen levande igen.”Björn Wiman, Dagens Nyheter ”Underland är utan tvekan Macfarlanes magnum opus – ett verk som vuxit fram under nära ett decennium av fördjupning och eftertanke.” The Guardian Robert Macfarlane är professor i litteratur och miljöhumaniora vid Emmanuel College i Cambridge. Macfarlanes författarskap kretsar kring miljö, klimat, landskap och människor – och inte minst naturens rättigheter. Hans böcker har översatts till mer än trettio språk och belönats med priser världen över. Dessutom har han skrivit operor, pjäser och filmmanus. År 2017 tilldelades han EM Forster-priset för litteratur av American Academy of Arts and Letters och 2023 mottog han i Toronto det nyinstiftade Weston International Award för framstående livsgärning inom facklitteratur.

När vi talar om mänsklighetens historia handlar det alltid om stora ledare, folkvandringar och omvälvande krig. Men hur har själva jorden avgjort människans öde? Hur har planeten vi bor på skapat oss? Hur hänger Himalayas berg ihop med jordens bana och med de brittiska öarnas form? Lewis Dartnell tar oss miljarder år tillbaka i jordens utveckling för att berätta historien om vårt verkliga ursprung.

Som art har människan alltid formats av vår miljö. Det var geologiska krafter som drev oss ut ur Afrika, den bergiga terrängen bidrog till demokratins födelse i Grekland och röstresultaten i USA tecknar med kuslig precision gränserna för ett uråldrig hav som täckte den väldiga kontinenten. Människans historia har präglats av dessa krafter, från plattektonik och klimatförändringar till atmosfärens skiftningar och havens kraftiga strömmar.

Lewis Dartnell är professor på University of Westminster och forskar i astrobiologi. Han har tilldelats en rad priser för sitt populärvetenskapliga författarskap och är en återkommande skribent i tidningar som The Guardian, The Times och New Scientist.