Ekonomiska system

I dag möter vi en pågående global industrialisering utan motstycke i mänsklighetens historia, med åtföljande urbanisering, modernisering och övergång till kapitalistisk penningekonomi runt om i världen. De nya sociala och kulturella förhållandena globalt, och löntagarnas nya ställning och situation globalt, har dock påtagliga likheter med situationen i Europa under den framträngande industrialiseringen vid mitten av 1800-talet. Där och då författade Karl Marx sitt huvudarbete Das Kapital, ett av de mest betydande verken i samhällsvetenskapens och den politiska idédebattens historia. Marx teori om kapitalismen som en historieförändrande och samhällsomformande institutionell struktur och dess tillhörande sociala relationer, där kapitalets vinstmotiv är den centrala drivkraften, har därmed fått en förnyad och paradoxal aktualitet.

I sin reviderade inledning till denna sjunde upplaga av Kapitalets första bok ger statsvetaren Mats ­Lindberg en introduktion till verket och till Marx teori, en vidare­utveckling av resonemangen i hans inflytelserika doktorsavhandling och studiehandledning Att studera Kapitalet.

I samband med återutgivningen av Ivan Bohmans översättning av första boken 2013 gav Arkiv förlag även ut en ny utgåva av Att studera Kapitalet. Den innehåller förklaringar till Marx begrepp kapitel för kapitel, samt flera hundra kommentarer till och korrigeringar av översättningen. Missa inte heller vårt Supplement till första boken där Mats Lindberg i detalj redogör för problemen med att översätta de centrala begreppen i Kapitalet.

"En gång var Kapitalet sin tids främsta sammanfattande berättelse om moderniteten, kapitalismen och lönarbetet. Jag skulle vilja ställa frågan om Kapitalet i dag, trots all vår samhällsvetenskapliga teoriutveckling och alla våra framsteg i olika samhällsvetenskapliga discipliner, fortfarande kanske är den mest heltäckande teorin om den moderna människans motsägelsefulla och institutionellt inbäddade livsvillkor." Ur Mats Lindbergs inledning (inledningen finns även tillgänglig som särtryck)

Alla pratar om klimathotet. Men bakom klimatkrisen hotar en annan, mycket mer närliggande kris tillväxtens slut och civilisationens sammanbrott. Och vi rör oss mot den i svindlande hastighet. 

Jonathan Jeppsson är chef för Aftonbladets grävredaktion och har tidigare skrivit den hyllade och prisbelönta boken Åtta steg mot avgrunden. Här fortsätter han sin jakt på svar och färdas in mot kollapsens innersta väsen. En omvälvande rapport påstår att vi är så nära att det till och med finns ett årtal: 2040. Men spåren leder också tillbaka till 70-talet och barndomens dolda orsakssamband. Vad är det för skuld som gömts undan? Hur kunde ett barn bara spårlöst försvinna? Och vad är det för märkligt flimmer vi ser runt omkring oss? 

Mot kollapsens hjärta är en omskakande berättelse om vad som väntar oss när civilisationen bryter samman. Men det är också en resa in i glömskans rike - och en drabbande skildring av en pappa som bär på nycklarna till en annan värld. 

"Ärendet är just att i egenskap av journalist granska systemet - att, som han skriver, inte kapitulera inför frågans komplexitet. Det lyckas han med, inte bara på grund av sin djuplodande kunskap, utan också tack vare den lätta och precisa prosan; utflykterna till barndomens landskap är lika enkelt och osentimentalt presenterade som hjärncellsdata och begrepp som exponentialfunktion. Efteråt lämnas man omsluten av kollapsens mörker, men med känslan av att ha fått en ny typ av mörkerseende: man kan nu skönja konturerna av hur allting hänger ihop. Det är ingen vacker syn, likväl är den helt och hållet livsavgörande. Helhetsbetyg: 5 av 5." BTJ, Linda Boodh

"Journalistiskt är 'Mot kollapsens hjärta' ett mastodontarbete, som inte blir mindre av att Jeppsson (...) i sin berättelse om civilisationens sönderfall väver in en gripande historia om den kollaps som samtidigt sker i hjärnan på hans alzheimersjuke far. Parallellerna mellan den privata och den samhälleliga katastrofen fördjupar framställningen (...). Faderns resa genom det svenska folkhemmet och hans stegvisa försvinnande in i dimman är ett äreminne i sin egen rätt. 'Mot kollapsens hjärta' är en i ordets rätta bemärkelse systemkritisk bok. Det hedrar Jonathan Jeppsson att han väljer att inte avsluta den med de sedvanligt hurtfriska ropen om framtiden men också att han inte lägger sig platt inför sin egen förtvivlan. (...) Hans bok är i sig en motståndshandling." Aftonbladet, Björn Wiman

"'Mot kollapsens hjärta' skapar eftertanke. (...) I 'Mot kollapsens hjärta' finns en parallell historia om Jonathan Jeppssons pappas alzheimersjukdom. Det är en vacker historia som känns igen på många sätt. Föräldrarna som alltid funnits där, som är på väg bort. De blir skröpligare och orkar inte vara samma personer som de var i vår barndom. Det fungerar utmärkt som allegori över den globala civilisationens färd mot undergången." ETC, Herman Geijer

"Den som läst Jonathan Jeppson tidigare känner igen sig.Klimatkrisen är värre än vi tror, de tekniska lösningarna som samhället hoppas på är luftslott som skingras av en sådan enkel sak som att räkna på de horribla mängder metaller och energi som den "gröna omställningen" behöver på global skala. Men Jeppsons bok skiljer sig från huvudfåran i genren (...). Parallellt med dystopin finns två personliga berättelser: ett stilistiskt briljant porträtt av pappans Alzheimer; en om ett tvillingsyskon som dog vid födseln." Göteborgs-Posten, Jonas Gren

"I sin bok Mot kollapsens hjärta om tillväxtens slut och civilisationens sammanbrott går författaren Jonathan Jeppsson i dialog med var och en av vad han menar är klimatfrågans förlamande sagor om tillståndet och försöker än en gång - det här är hans andra bok på temat - knacka på dörren till människans vadderade sängkammare. Hallå, viskar han, vill ni se ett stycke verklighet också?" Ord & Bild, Magnus Linton

Kvinnor bidrar mindre till statskassan än män, men gör det dem mindre värda? Det är utgångspunkten för »Underskott« som sedan den danska utgivningen i maj 2024 har sålt i över 30 000 ex.

Ekonomernas terminologi har blivit maktens och politikernas språk. Men det finns områden som är svåra att mäta värdet på: omsorg, samarbete, vila och glädje, för att nämna några. Det som ger våra liv mening. Och i ekonomiska modeller där något inte kan mätas sätts dess pris till noll.

Emma Holten, född 1991, har de senaste fem åren hållit föredrag om feministisk ekonomi. I sin kritikerrosade och uppmärksammade debutbok beskriver hon hur samhället från upplysningen och framåt har skapat en värld där ekonomerna tagit makten, där det mesta betraktas som prissatta produkter, och hur man genom historien har sett ner på omsorgsarbete. »Underskott« riktar strålkastarljuset mot allt det vi tar för givet, står ut med eller förlorar i vårt samhälle bara för att ekonomer inte kan ringa in vad det är värt.

I  detta mästerverk byggt på banbrytande tänkande och åratal av forskning skildrar Shoshana Zuboff fenomenet som hon döpt till övervakningskapitalismen. Vår digitala framtid har kidnappats av företagen från Silicon Valley som äger och styr internet. I den nya ekonomin är vi inte bara konsumenter, inte heller produkter - vi är råvaran. 

Zuboff visar hur företag som Google och Facebook använder information om oss, inte bara till att förutspå vårt beteende och kunna skräddarsy innehåll och reklam, utan också till att påverka våra val som kunder, medborgare och människor. Motståndet mot övervakningskapitalismen har hittills varit svagt från både lagstiftarna och civilsamhället. Tills nu har vi villigt överlämnat våra ansikten, åsikter och vänskapsband till techbolagen, tänkt jag har inget att dölja. Men det är inte för sent att ta tillbaka makten, menar Zuboff och skriver: Om du inte har något att dölja, så är du ingenting.

"...den viktigaste boken som ges ut det här århundradet." Zadie Smith

"Shoshana Zuboff har skrivit en lärd, intelligent och välresonerad bok som inte bara upplyser och skakar om, utan även ger oss en chans att bjuda motstånd mot den förfärliga nya verklighet som smugits på oss." Peter Englund

"mycket tankeväckande och behandlar en viktig långsiktig samhällsförändring" BTJ, Anders Weidung

"Zuboffs stora styrka är hennes breda perspektiv, från nationalekonomi och företagande till sociologi och psykologi, och att hon knyter ihop det med sylvass argumentation.(...) På många sätt är "Övervakningskapitalismen" ett standardverk för diskussionen om teknologijättarnas påverkan på vårt samhälle, på samma sätt som Thomas Pikettys "Kapitalet" blev det för nationalekonomin." Dagens Nyheter, Martin Jönsson

"Det som ibland kallas nätlogik eller socialamedierlogik är alltså inget annat än en genomtänkt utformad struktur som syftar till att hålla kvar användarna i tjänsterna, även när vi tror att vi loggat ut. Allt fler prylar kopplas ihop digitalt så att internet smälter samman med den fysiska världen, vilket gör det snart sagt helt omöjligt att logga ut . Det finns ingen väg ut, skriver Zuboff, övervakningskapitalismen måste regleras i lagstiftning. Jag är benägen att hålla med henne, och önskar framför allt en mycket mer påläst debatt om vår digitala utveckling som förmår hålla sig kritisk till teknikföretagens eufemismer så att vi alla slutar att dansa efter övervakningskapitalisternas pipa. Nu finns Övervakningskapitalismen vid maktens nya frontlinjer på svenska, och det vore tjänstefel av våra politiska beslutsfattare att inte genast läsa den." Cecilia Djurberg, Aftonbladet

"en viktig bok som undersöker och kartlägger tech-företagens övervakning i dag. Vad händer egentligen när vi dagligen matar in information i sökmotorer och sociala medier? Boken är 700 sidor lång så att läsa den är samtidigt en träning i att avstå från sociala medier." Arbetaren

I mer än ett århundrade har regeringar svarat på finansiella kriser med åtstramningspolitik sänkta löner, minskade offentliga utgifter och försvagad välfärd i syfte att rädda statsfinanserna. Politiken har blidkat långivare men samtidigt haft förödande effekter på den sociala välfärden i länder över hela världen. Idag måste frågan därför ställas: tänk om sunda statsfinanser aldrig var målet?

I Kapitalets ordning utforskar ekonomen Clara E. Mattei åtstramningspolitikens intellektuella ursprung för att avtäcka dess ursprungliga motiv: att skydda kapitalet i tider av social oro och folkliga protester. Resultatet är en svidande uppgörelse med den åtstramningsideologi som ännu förhärskar inom nationalekonomin och i den politiska maktens centrum. Med förord av Daniel Suhonen.

Svensk översättning av Charlotte Sjögren.

Från det romerska torget till digitala valutor – hur har marknaden utvecklats under historiens gång och hur kan den komma att se ut i framtiden? Denna antologi gör en djupdykning i marknadsutvecklingen och tittar närmare på marknaders avgörande roll i att utforma samtiden men tar också upp den brännande frågan om hur vi ska navigera mot en hållbar framtid. 

I tankeväckande essäer skrivna av internationella forskare, politiker och andra sakkunniga utforskas marknadens dynamik. Med utgångspunkt i de antika torgen och i det medeltida Europas marknader undersöker författarna hur tekniska framsteg, konsumentbeteende och geopolitisk strategi – till exempel den politik som utövades under Reagan-eran – har format nutida marknader. Slutligen tar boken upp de utmaningar för stabiliteten på marknaden som utgörs av auktoritära stater och AI. 

Boken finns även i engelsk utgåva, The Market.

Vi behöver tala om hur vi talar om pengar. Samma ekonomiska tänkande som lett till den rådande ekonomiska ordningen, kommer inte att vara tillräckligt för att skapa en hållbar framtid. Ekonomi för en hållbar värld är en bred introduktion till varför vårt ekonomiska tänkande ser ut som det gör, och till de många vägar som finns framåt mot en mer hållbar ekonomi.

Idag missar vi att räkna med många viktiga värden då de inte kan bestämmas i form av pengar, trots att de är avgörande för vårt liv på den här planeten. I boken uppmärksammas sociala, miljömässiga och kulturella värden som den traditionella ekonomin undervärderar eller inte lyckas värdera.

Vi tar ofta den nuvarande ekonomin för given, men hur kan vi inte ”ha råd” att rädda vår planet och människorna som befolkar den? Det finns många verktyg för att komma till rätta med nuvarande obalanser och orättvisor.

Några av bokens rubriker är: Vad är problemet med ekonomin?, Vad är pengar?, Allt som inte blir pengar och Framtidens ekonomiska verktygslåda.Boken vänder sig till vuxna och unga som bryr sig om rättvisa, demokrati och ekonomi och är en introduktion för de som vill utforska hållbara ekonomiska vägar framåt.I boken finns reflektionsfrågor som lämpar sig för både individuella och gemensamma samtal. Varje kapitel avslutas med förslag på vidare läsning.

Vi står idag inför en ny geologisk tidsålder: Antropocen, människans tid. En tid där det inte längre är naturens egna processer som utgör den största omdanande kraften på jorden, utan mänskligheten. Inom loppet av femtio år har den globala ekonomin blivit fem gånger så stor, världens befolkning har fördubblats och förbrukningen av livsviktiga naturresurser likaså. Denna expansion har drivits mot den punkt där själva grundbetingelserna för livet på jorden nu rubbas en paradoxal utveckling i en samtid som också inneburit miljöfrågans politiska genombrott. Aldrig tidigare har medvetenheten om problemen varit så stora och aldrig tidigare har så stora ansträngningar gjorts för att komma tillrätta med dem. Trots detta ökar klimatutsläppen och naturens resurser exploateras bortom förmågan att återbildas. Hur har det blivit så? Vad kan vi göra för att bryta denna utveckling?­

Ekonomi för Antropocen söker svaren på vår tids stora planetära utmaningar i det ekonomiska systemet. Boken samlar forskare, aktivister och tjänstemän verksamma i gränssnittet mellan ekonomi och miljö, med en ansats att presentera idéer och handfasta alternativ som kan leda oss mot en hållbar samhällsekonomi. En framtid där ekonomi och ekologi inte befinner sig på kollisionskurs.

Bokens redaktörer är Mikael Malmaeus och Robert Österbergh. Övriga medverkande är Saamah Abdallah, John Fullerton, Gloria Gallardo, Thomas Hahn, Karen Jeffrey, Astrid Kander, Jutta Kill, Markus Larsson, Oksana Mont, Michael Renner, James Robertson, Fred Saunders och Walter Stahel.