Ekonomiska system

Kvinnor bidrar mindre till statskassan än män, men gör det dem mindre värda? Det är utgångspunkten för »Underskott« som sedan den danska utgivningen i maj 2024 har sålt i över 30 000 ex.

Ekonomernas terminologi har blivit maktens och politikernas språk. Men det finns områden som är svåra att mäta värdet på: omsorg, samarbete, vila och glädje, för att nämna några. Det som ger våra liv mening. Och i ekonomiska modeller där något inte kan mätas sätts dess pris till noll.

Emma Holten, född 1991, har de senaste fem åren hållit föredrag om feministisk ekonomi. I sin kritikerrosade och uppmärksammade debutbok beskriver hon hur samhället från upplysningen och framåt har skapat en värld där ekonomerna tagit makten, där det mesta betraktas som prissatta produkter, och hur man genom historien har sett ner på omsorgsarbete. »Underskott« riktar strålkastarljuset mot allt det vi tar för givet, står ut med eller förlorar i vårt samhälle bara för att ekonomer inte kan ringa in vad det är värt.

I dag möter vi en pågående global industrialisering utan motstycke i mänsklighetens historia, med åtföljande urbanisering, modernisering och övergång till kapitalistisk penningekonomi runt om i världen. De nya sociala och kulturella förhållandena globalt, och löntagarnas nya ställning och situation globalt, har dock påtagliga likheter med situationen i Europa under den framträngande industrialiseringen vid mitten av 1800-talet. Där och då författade Karl Marx sitt huvudarbete Das Kapital, ett av de mest betydande verken i samhällsvetenskapens och den politiska idédebattens historia. Marx teori om kapitalismen som en historieförändrande och samhällsomformande institutionell struktur och dess tillhörande sociala relationer, där kapitalets vinstmotiv är den centrala drivkraften, har därmed fått en förnyad och paradoxal aktualitet.

I sin reviderade inledning till denna sjunde upplaga av Kapitalets första bok ger statsvetaren Mats ­Lindberg en introduktion till verket och till Marx teori, en vidare­utveckling av resonemangen i hans inflytelserika doktorsavhandling och studiehandledning Att studera Kapitalet.

I samband med återutgivningen av Ivan Bohmans översättning av första boken 2013 gav Arkiv förlag även ut en ny utgåva av Att studera Kapitalet. Den innehåller förklaringar till Marx begrepp kapitel för kapitel, samt flera hundra kommentarer till och korrigeringar av översättningen. Missa inte heller vårt Supplement till första boken där Mats Lindberg i detalj redogör för problemen med att översätta de centrala begreppen i Kapitalet.

"En gång var Kapitalet sin tids främsta sammanfattande berättelse om moderniteten, kapitalismen och lönarbetet. Jag skulle vilja ställa frågan om Kapitalet i dag, trots all vår samhällsvetenskapliga teoriutveckling och alla våra framsteg i olika samhällsvetenskapliga discipliner, fortfarande kanske är den mest heltäckande teorin om den moderna människans motsägelsefulla och institutionellt inbäddade livsvillkor." Ur Mats Lindbergs inledning (inledningen finns även tillgänglig som särtryck)

I  detta mästerverk byggt på banbrytande tänkande och åratal av forskning skildrar Shoshana Zuboff fenomenet som hon döpt till övervakningskapitalismen. Vår digitala framtid har kidnappats av företagen från Silicon Valley som äger och styr internet. I den nya ekonomin är vi inte bara konsumenter, inte heller produkter - vi är råvaran. 

Zuboff visar hur företag som Google och Facebook använder information om oss, inte bara till att förutspå vårt beteende och kunna skräddarsy innehåll och reklam, utan också till att påverka våra val som kunder, medborgare och människor. Motståndet mot övervakningskapitalismen har hittills varit svagt från både lagstiftarna och civilsamhället. Tills nu har vi villigt överlämnat våra ansikten, åsikter och vänskapsband till techbolagen, tänkt jag har inget att dölja. Men det är inte för sent att ta tillbaka makten, menar Zuboff och skriver: Om du inte har något att dölja, så är du ingenting.

"...den viktigaste boken som ges ut det här århundradet." Zadie Smith

"Shoshana Zuboff har skrivit en lärd, intelligent och välresonerad bok som inte bara upplyser och skakar om, utan även ger oss en chans att bjuda motstånd mot den förfärliga nya verklighet som smugits på oss." Peter Englund

"mycket tankeväckande och behandlar en viktig långsiktig samhällsförändring" BTJ, Anders Weidung

"Zuboffs stora styrka är hennes breda perspektiv, från nationalekonomi och företagande till sociologi och psykologi, och att hon knyter ihop det med sylvass argumentation.(...) På många sätt är "Övervakningskapitalismen" ett standardverk för diskussionen om teknologijättarnas påverkan på vårt samhälle, på samma sätt som Thomas Pikettys "Kapitalet" blev det för nationalekonomin." Dagens Nyheter, Martin Jönsson

"Det som ibland kallas nätlogik eller socialamedierlogik är alltså inget annat än en genomtänkt utformad struktur som syftar till att hålla kvar användarna i tjänsterna, även när vi tror att vi loggat ut. Allt fler prylar kopplas ihop digitalt så att internet smälter samman med den fysiska världen, vilket gör det snart sagt helt omöjligt att logga ut . Det finns ingen väg ut, skriver Zuboff, övervakningskapitalismen måste regleras i lagstiftning. Jag är benägen att hålla med henne, och önskar framför allt en mycket mer påläst debatt om vår digitala utveckling som förmår hålla sig kritisk till teknikföretagens eufemismer så att vi alla slutar att dansa efter övervakningskapitalisternas pipa. Nu finns Övervakningskapitalismen vid maktens nya frontlinjer på svenska, och det vore tjänstefel av våra politiska beslutsfattare att inte genast läsa den." Cecilia Djurberg, Aftonbladet

"en viktig bok som undersöker och kartlägger tech-företagens övervakning i dag. Vad händer egentligen när vi dagligen matar in information i sökmotorer och sociala medier? Boken är 700 sidor lång så att läsa den är samtidigt en träning i att avstå från sociala medier." Arbetaren

Alla pratar om klimathotet. Men bakom klimatkrisen hotar en annan, mycket mer närliggande kris tillväxtens slut och civilisationens sammanbrott. Och vi rör oss mot den i svindlande hastighet. 

Jonathan Jeppsson är chef för Aftonbladets grävredaktion och har tidigare skrivit den hyllade och prisbelönta boken Åtta steg mot avgrunden. Här fortsätter han sin jakt på svar och färdas in mot kollapsens innersta väsen. En omvälvande rapport påstår att vi är så nära att det till och med finns ett årtal: 2040. Men spåren leder också tillbaka till 70-talet och barndomens dolda orsakssamband. Vad är det för skuld som gömts undan? Hur kunde ett barn bara spårlöst försvinna? Och vad är det för märkligt flimmer vi ser runt omkring oss? 

Mot kollapsens hjärta är en omskakande berättelse om vad som väntar oss när civilisationen bryter samman. Men det är också en resa in i glömskans rike - och en drabbande skildring av en pappa som bär på nycklarna till en annan värld. 

"Ärendet är just att i egenskap av journalist granska systemet - att, som han skriver, inte kapitulera inför frågans komplexitet. Det lyckas han med, inte bara på grund av sin djuplodande kunskap, utan också tack vare den lätta och precisa prosan; utflykterna till barndomens landskap är lika enkelt och osentimentalt presenterade som hjärncellsdata och begrepp som exponentialfunktion. Efteråt lämnas man omsluten av kollapsens mörker, men med känslan av att ha fått en ny typ av mörkerseende: man kan nu skönja konturerna av hur allting hänger ihop. Det är ingen vacker syn, likväl är den helt och hållet livsavgörande. Helhetsbetyg: 5 av 5." BTJ, Linda Boodh

"Journalistiskt är 'Mot kollapsens hjärta' ett mastodontarbete, som inte blir mindre av att Jeppsson (...) i sin berättelse om civilisationens sönderfall väver in en gripande historia om den kollaps som samtidigt sker i hjärnan på hans alzheimersjuke far. Parallellerna mellan den privata och den samhälleliga katastrofen fördjupar framställningen (...). Faderns resa genom det svenska folkhemmet och hans stegvisa försvinnande in i dimman är ett äreminne i sin egen rätt. 'Mot kollapsens hjärta' är en i ordets rätta bemärkelse systemkritisk bok. Det hedrar Jonathan Jeppsson att han väljer att inte avsluta den med de sedvanligt hurtfriska ropen om framtiden men också att han inte lägger sig platt inför sin egen förtvivlan. (...) Hans bok är i sig en motståndshandling." Aftonbladet, Björn Wiman

"'Mot kollapsens hjärta' skapar eftertanke. (...) I 'Mot kollapsens hjärta' finns en parallell historia om Jonathan Jeppssons pappas alzheimersjukdom. Det är en vacker historia som känns igen på många sätt. Föräldrarna som alltid funnits där, som är på väg bort. De blir skröpligare och orkar inte vara samma personer som de var i vår barndom. Det fungerar utmärkt som allegori över den globala civilisationens färd mot undergången." ETC, Herman Geijer

"Den som läst Jonathan Jeppson tidigare känner igen sig.Klimatkrisen är värre än vi tror, de tekniska lösningarna som samhället hoppas på är luftslott som skingras av en sådan enkel sak som att räkna på de horribla mängder metaller och energi som den "gröna omställningen" behöver på global skala. Men Jeppsons bok skiljer sig från huvudfåran i genren (...). Parallellt med dystopin finns två personliga berättelser: ett stilistiskt briljant porträtt av pappans Alzheimer; en om ett tvillingsyskon som dog vid födseln." Göteborgs-Posten, Jonas Gren

"I sin bok Mot kollapsens hjärta om tillväxtens slut och civilisationens sammanbrott går författaren Jonathan Jeppsson i dialog med var och en av vad han menar är klimatfrågans förlamande sagor om tillståndet och försöker än en gång - det här är hans andra bok på temat - knacka på dörren till människans vadderade sängkammare. Hallå, viskar han, vill ni se ett stycke verklighet också?" Ord & Bild, Magnus Linton

Bilden av finanssektorn är ofta solkig. Den uppfattas i breda kretsar som en girig bransch, som skor sig på feta marginaler på bolåneräntan eller prånglar ut övervärderade aktier till mindre vetande investerare. Samtidigt är den svenska kapitalmarknaden en av de främsta i världen. Våra finansföretag är både nydanande och tekniskt ledande.

Mot andra liknande mellanhänder, som mäktiga konglomerat, advokatfirmor, konsultbyråer och försäkringsbolag, är kritiken sällan lika hård.

Varför väcker just banker och finansiärer så starka känslor, trots att finansföretagen stöttar entreprenörer och bygger välstånd? I Det svenska kapitalet tecknar Pär Isaksson framväxten av en hatad och beundrad bransch. Läsaren får följa med på en resa via trånga kontor, excentriska karaktärer, politik, marknad och kultur. Det är en färgstark berättelse om kapital, bankirer, börser och teknologi.

Det kapitalistiska samhället kännetecknas först och främst av förändring. I centrum står innovationen och entreprenören, som tillsammans utgör kapitalismens själ och ständigt utmanar den rådande ekonomiska ordningen.

För Joseph Schumpeter (1883 1950) blev det en livsuppgift att försöka förstå kapitalismen som system och samhällsförändrande kraft. Hans teorier har gjort honom till en ständig referenspunkt för ekonomer, historiker och samhällsvetare. Populariseringen av begreppet »kreativ förstörelse« gav honom genomslag i den bredare samhällsdebatten.

Trots Schumpeters betydelse som en av 1900- talets främsta ekonomer och samhällsteoretiker har få av hans texter har tidigare översatts till svenska.

I Kreativ förstörelse samlas Schumpeters viktigaste och mest originella texter. Jan Jörnmark, författare och docent i ekonomisk historia, har gjort urvalet och har även skrivit en introduktion till Schumpeters idéer och gärning.