Ekonomiska system

I dag möter vi en pågående global industrialisering utan motstycke i mänsklighetens historia, med åtföljande urbanisering, modernisering och övergång till kapitalistisk penningekonomi runt om i världen. De nya sociala och kulturella förhållandena globalt, och löntagarnas nya ställning och situation globalt, har dock påtagliga likheter med situationen i Europa under den framträngande industrialiseringen vid mitten av 1800-talet. Där och då författade Karl Marx sitt huvudarbete Das Kapital, ett av de mest betydande verken i samhällsvetenskapens och den politiska idédebattens historia. Marx teori om kapitalismen som en historieförändrande och samhällsomformande institutionell struktur och dess tillhörande sociala relationer, där kapitalets vinstmotiv är den centrala drivkraften, har därmed fått en förnyad och paradoxal aktualitet.

I sin reviderade inledning till denna sjunde upplaga av Kapitalets första bok ger statsvetaren Mats ­Lindberg en introduktion till verket och till Marx teori, en vidare­utveckling av resonemangen i hans inflytelserika doktorsavhandling och studiehandledning Att studera Kapitalet.

I samband med återutgivningen av Ivan Bohmans översättning av första boken 2013 gav Arkiv förlag även ut en ny utgåva av Att studera Kapitalet. Den innehåller förklaringar till Marx begrepp kapitel för kapitel, samt flera hundra kommentarer till och korrigeringar av översättningen. Missa inte heller vårt Supplement till första boken där Mats Lindberg i detalj redogör för problemen med att översätta de centrala begreppen i Kapitalet.

"En gång var Kapitalet sin tids främsta sammanfattande berättelse om moderniteten, kapitalismen och lönarbetet. Jag skulle vilja ställa frågan om Kapitalet i dag, trots all vår samhällsvetenskapliga teoriutveckling och alla våra framsteg i olika samhällsvetenskapliga discipliner, fortfarande kanske är den mest heltäckande teorin om den moderna människans motsägelsefulla och institutionellt inbäddade livsvillkor." Ur Mats Lindbergs inledning (inledningen finns även tillgänglig som särtryck)

Kvinnor bidrar mindre till statskassan än män, men gör det dem mindre värda? Det är utgångspunkten för »Underskott« som sedan den danska utgivningen i maj 2024 har sålt i över 30 000 ex.

Ekonomernas terminologi har blivit maktens och politikernas språk. Men det finns områden som är svåra att mäta värdet på: omsorg, samarbete, vila och glädje, för att nämna några. Det som ger våra liv mening. Och i ekonomiska modeller där något inte kan mätas sätts dess pris till noll.

Emma Holten, född 1991, har de senaste fem åren hållit föredrag om feministisk ekonomi. I sin kritikerrosade och uppmärksammade debutbok beskriver hon hur samhället från upplysningen och framåt har skapat en värld där ekonomerna tagit makten, där det mesta betraktas som prissatta produkter, och hur man genom historien har sett ner på omsorgsarbete. »Underskott« riktar strålkastarljuset mot allt det vi tar för givet, står ut med eller förlorar i vårt samhälle bara för att ekonomer inte kan ringa in vad det är värt.

I  detta mästerverk byggt på banbrytande tänkande och åratal av forskning skildrar Shoshana Zuboff fenomenet som hon döpt till övervakningskapitalismen. Vår digitala framtid har kidnappats av företagen från Silicon Valley som äger och styr internet. I den nya ekonomin är vi inte bara konsumenter, inte heller produkter - vi är råvaran. 

Zuboff visar hur företag som Google och Facebook använder information om oss, inte bara till att förutspå vårt beteende och kunna skräddarsy innehåll och reklam, utan också till att påverka våra val som kunder, medborgare och människor. Motståndet mot övervakningskapitalismen har hittills varit svagt från både lagstiftarna och civilsamhället. Tills nu har vi villigt överlämnat våra ansikten, åsikter och vänskapsband till techbolagen, tänkt jag har inget att dölja. Men det är inte för sent att ta tillbaka makten, menar Zuboff och skriver: Om du inte har något att dölja, så är du ingenting.

"...den viktigaste boken som ges ut det här århundradet." Zadie Smith

"Shoshana Zuboff har skrivit en lärd, intelligent och välresonerad bok som inte bara upplyser och skakar om, utan även ger oss en chans att bjuda motstånd mot den förfärliga nya verklighet som smugits på oss." Peter Englund

"mycket tankeväckande och behandlar en viktig långsiktig samhällsförändring" BTJ, Anders Weidung

"Zuboffs stora styrka är hennes breda perspektiv, från nationalekonomi och företagande till sociologi och psykologi, och att hon knyter ihop det med sylvass argumentation.(...) På många sätt är "Övervakningskapitalismen" ett standardverk för diskussionen om teknologijättarnas påverkan på vårt samhälle, på samma sätt som Thomas Pikettys "Kapitalet" blev det för nationalekonomin." Dagens Nyheter, Martin Jönsson

"Det som ibland kallas nätlogik eller socialamedierlogik är alltså inget annat än en genomtänkt utformad struktur som syftar till att hålla kvar användarna i tjänsterna, även när vi tror att vi loggat ut. Allt fler prylar kopplas ihop digitalt så att internet smälter samman med den fysiska världen, vilket gör det snart sagt helt omöjligt att logga ut . Det finns ingen väg ut, skriver Zuboff, övervakningskapitalismen måste regleras i lagstiftning. Jag är benägen att hålla med henne, och önskar framför allt en mycket mer påläst debatt om vår digitala utveckling som förmår hålla sig kritisk till teknikföretagens eufemismer så att vi alla slutar att dansa efter övervakningskapitalisternas pipa. Nu finns Övervakningskapitalismen vid maktens nya frontlinjer på svenska, och det vore tjänstefel av våra politiska beslutsfattare att inte genast läsa den." Cecilia Djurberg, Aftonbladet

"en viktig bok som undersöker och kartlägger tech-företagens övervakning i dag. Vad händer egentligen när vi dagligen matar in information i sökmotorer och sociala medier? Boken är 700 sidor lång så att läsa den är samtidigt en träning i att avstå från sociala medier." Arbetaren

Det kapitalistiska samhället kännetecknas först och främst av förändring. I centrum står innovationen och entreprenören, som tillsammans utgör kapitalismens själ och ständigt utmanar den rådande ekonomiska ordningen.

För Joseph Schumpeter (1883 1950) blev det en livsuppgift att försöka förstå kapitalismen som system och samhällsförändrande kraft. Hans teorier har gjort honom till en ständig referenspunkt för ekonomer, historiker och samhällsvetare. Populariseringen av begreppet »kreativ förstörelse« gav honom genomslag i den bredare samhällsdebatten.

Trots Schumpeters betydelse som en av 1900- talets främsta ekonomer och samhällsteoretiker har få av hans texter har tidigare översatts till svenska.

I Kreativ förstörelse samlas Schumpeters viktigaste och mest originella texter. Jan Jörnmark, författare och docent i ekonomisk historia, har gjort urvalet och har även skrivit en introduktion till Schumpeters idéer och gärning.