Opera

Ännu en bok om Wagners Ring? Trots att Richard Wagner är en av västvärldens mest omskrivna och analyserade gestalter, så har knappt någon gått in i hans dramaturgiska verkstad för att kolla hur han knådade om de fornnordiska myterna till musikhistoriens mest omfattande epos Nibelungens ring. Vilka myter tog han, hur ändrade han och satte samman dem till en alldeles egen handling? Då Wagner lämnade Dresden för att gå i landsflykt 1849 hade redan skrivit ner 800 sidor för hand med olika utkast från omkring tio källor - till de mest använda hör Den poetiska Eddan och dess tyska bearbetning Nibelungenlied, men också bröderna Grimms nedtecknade sagor och myter. Hur hamnade de isländska och västnorska myterna, med rötterna i 800-talet, i en av vår tids mest omskrivna, omtolkade och spelade tyska musikverk? Varför valde han det temat istället för Jesus från Nasaret?

Denna bok tar avstamp i Wagner som dramaturg och textförfattare, men kan även ses som en behändig handbok i Nibelungens ring för den som behöver en lättfattlig introduktion till det gigantiska och mångskiktade verket. Den avslutas med en liten ledmotivskola samt några noteringar kring de mest tongivande Ringen-uppsättningarna fram till idag. Som bilaga finns rollistor och handling akt för akt, så att den mindre insatta lätt kan orientera sig. Detta är den första boken om Ringen på svenska sedan jubileumsåret 1976.

Göran Gademan, docent i teatervetenskap, är dramaturg och castingsamordnare på Göteborgsoperan och kommer här ut med sin tredje bok på Gidlunds (Operabögar 2003, Operahistoria 2015). Han har även gjort sig känd som "evig stormästare" i SVT:s Kontrapunkt, varefter han hamnade på femte plats på magasinet OPUS lista över svenska musikpersonligheter. Under pandemin förde han kulturarbetarnas talan genom att grunda föreningen "Öppna salongerna" för att öppna teatrar och konserthus på ett smittsäkert sätt, vilket renderade honom en nominering till Stora Målpriset 2020. Hans umgänge med Wagners epos började då han var i nedre tonåren och kulminerar under 2021, då han som dramaturg går i mål med Göteborgsoperans Ring, inför vilken han nyöversatt hela verket för textmaskin.

Det står en ensam musiker där, allra längst bak i orkesterdikets mörker, ansiktet lite upplyst av det bleka skenet från en monitor. Koncentrerad. Förmodligen står det ett notställ och någon form av instrument bredvid. Kanske en klocka som hänger på ett ställ, en virveltrumma eller en vindmaskin. Snart hör publiken hur åskan börjar mullra. En kanon ljuder. Eller kanske hörs bara en liten vissling någonstans långt, långt borta.

Som professionell slagverkare är man tvungen att, i alla fall hjälpligt, kunna ta sig runt hela det till synes oändliga hav av olika instrument som går under samlingsnamnet slagverk. Det ingår i arbetsbeskrivningen att ta sig an exempelvis en bendir från Marocko, oljefat från Trinidad eller tablas från Indien om nu partituret föreskriver detta.

Underhållande och gediget beskriver Roger Svedberg slagverkens historia och mångfald, från bastrumma och bjällerstav till bilhorn - och vad som krävs av en yrkesverksam slagverkare utöver ett speciellt psyke, stor kunskap och nerver av stål.

"Några dagar innan Scener ur hjärtat gavs ut för första gången i augusti 2018 så satte sig Greta utanför Sveriges riksdag och påbörjade sin skolstrejk för klimatet en strejk som pågår än idag, både på Mynttorget i Gamla stan och runtom i världen. Sedan dess har många saker förändrats. Både för henne och för oss som familj.

Denna nya pocketutgåva är en utökad berättelse med nya scener från sommaren 2018 och det som hände i inledningen av Gretas skolstrejk. Pengarna som vi eventuellt tjänar på denna bok kommer att gå till Greenpeace, WWF, Lära med Djur, Fältbiologerna, Kung över Livet, Naturskyddsföreningen, Barn i Behov och Djurens Rätt, via en stiftelse som vi har upprättat. Så är det. För det har Greta och Beata bestämt."

Malena Ernman, maj 2019 

Hur kan operasångarens konstnärliga handlingsutrymme vidgas? Det är en av frågorna i Släpp sångarna loss! där Tove Dahlberg i samarbete med andra yrkesverksamma inom scenkonsten undersöker genus och gestaltningsnormer i operavärlden. Med scener ur standardrepertoaren och nyskrivna verk som arbetsmaterial vaskas nya verktyg och förhållningssätt fram. Teoretiska perspektiv omvandlas till en vokal och kroppslig sångarpraktik. Längs vägen utforskas gestaltningskonventioner - hur de skiljer sig åt i olika röstfack och hur de kan förändras. Tove Dahlberg leker med stereotyper, inspireras av dragking-teknik, utmanar hur kanoniserade roller brukar gestaltas och vad som ingår i sångarens yrkesroll. Hon undersöker också gestaltning av intimitet och skillnader mellan trygghet och tillit.

TOVE DAHLBERG är sångare, utbildad först inom jazz vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm, därefter inom opera vid Operastudio '67 och dåvarande Operahögskolan i Stockholm. Hon har haft solistuppdrag vid Covent Garden i London, La Monnaie-operan i Bryssel, Opéra National de Lyon och Lincoln Center i New York och på operafestivalerna i Glyndebourne, Florens och Aix-en-Provence. I Sverige har hon framträtt vid Kungliga Operan, Drottningholms slottsteater och Folkoperan. Bland rollerna märks Dorabella i Così fan tutte (Mozart), Cherubin i Figaros bröllop (Mozart), Kleopatra i Julius Caesar (Händel) och titelrollerna i Julie (Philippe Boesmans efter Strindbergs drama) och Pelléas och Mélisande (Debussy). Släpp sångarna loss! är Tove Dahlbergs doktorsavhandling.

I ett litet hus i en fattig del av Stockholm föddes en oäkta flicka den 6 oktober 1820. Båda föräldrarna noterades som okända. Det var inget ovanligt i en omtalat sedelös stad där vart fjärde nyfött barn var oäkta. Många av dem lämnades bort, utnyttjades till omänskligt hårt arbete och dog långt innan de nådde vuxen ålder. Men den här lilla flickan skulle bli ett undantag. Hon skulle bli Sveriges första världsstjärna och hela nationens stolthet. Land efter land föll for hennes sångröst och oemotståndliga charm. När hon var som allra störst följdes hon av tusentals hurrande och flaggviftande människor vart än hon gick, och hon kunde inte vända sig om utan att det blev en pangnyhet.

Jenny Lind, den svenska näktergalen, kom att göra en resa som andra människor bara kunde drömma om. Men vägen dit var kantad av bekymmer och svårigheter.

I denna första svenska biografi på många decennier, och som utges lagom till Linds 200-årsjubileum, får vi ta del av hennes fascinerande levnadsöde.

Mästersångaren bakom masken

Erik Sædén är ett av de stora namnen inom svensk opera. Hans liv och gärning beskrivs i denna fullmatade biografi av Catarina Ericson-Roos.

Alltifrån pojkåren till studentexamen i Vänersborg var han en ganska svårt stammande yngling, som i studentexamen fick ynnesten att sjunga fram sina muntliga svar just för att talfelet inte märktes då. När han livet igenom framförde sitt enorma flöde av sjungen text, så stammade han inte.

Han framträdde ibland utomlands men föredrog att avböja erbjudanden från internationella operahus. Hans huvudscen var och förblev Kungliga Operan i Stockholm, där han agerade i fem decennier. Han hade en remarkabel bredd och sjöng ofattbara 160 roller från barock till nutida operor, han behärskade lyriska såväl som dramatiska roller, som romanssångare jämfördes han ibland med Dietrich Fischer-Dieskau och i kyrkorummet var han en uppskattad solist. Men hela livet älskade han också lärarrollen och många kända svenska sångare har honom att tacka för sina framgångar.

Insiktsfullt och med elegant penna har Ericson-Roos skapat ett både storartat och ibland rörande mänskligt porträtt av en av landets främsta musikprofiler.

Catarina Ericson-Roos har en bakgrund som bibliotekarie med chefstjänster på Uppsala universitetsbibliotek, Handelshögskolans bibliotek och som överbibliotekarie vid Stockholms universitetsbibliotek. Hon har även under en period i sitt liv framträtt som sångerska. 2016 utgav hon en uppskattad biografi över sångerskan och pedagogen Dorothy Irving, Ingen oförarglig sångerska.

"Utan att fastna i citat gestaltar Ericson-Roos skickligt de olika faserna i Saedéns karriär." Alexander Husebye i Capriccio.

Birgit Nilsson var en av 1900-talets mest uppburna operasångerskor. Hon hade en unik röst, var omskriven, omsusad och världsvan. Född i ett hörn av Skåne, mjölkade tio kor kvällen innan hon åkte till inträdesproven i Stockholm, och gift med samma man hela sitt liv. Varm och generös, men ekonomiskt sinnad, och i många år sin egen agent. Verbal och snabbtänkt serverade hon inte sällan svar på tal med en stor portion drastisk humor. Hon var en världsstjärna men också folkkär.

Detta är den första biografin om Birgit Nilsson på svenska. Det är en personligt skriven bok om en hårt arbetande sångerska, skriven av en närstående vän, elev och kollega. Författaren skildrar många gånger Birgit från nära håll och lyfter fram nya sidor i hennes konstnärskap och personlighet. Det är en delvis gripande närbild av en stor konstnär som bevarade sin ödmjukhet och vänfasthet.

Vi får inblick i delar av Birgits liv som aldrig tidigare har skildrats – de sista tio åren av karriären och de följande tio som följde efter med mästarklasser och juryarbete. Hon begravdes under stort hemlighetsmakeri. I sjutton dagar hölls hennes död hemlig utan att läcka ut till pressen, något som förbryllade en hel värld. Elisabeth Meyer-Topsøe sjöng på begravningen och var en av de få som deltog.

I samband med arbetet inför sin sista stora roll 1975 får Birgit Nilsson röstproblem men får en skänk från ovan i form av en kontakt med en ung tysk pianist som hjälper henne att komma i vokal balans igen. Här offentligörs för första gången delar av deras brevväxling och det unika samarbetet mellan värdssopranen och studenten.

Boken har fått några exklusiva några ord på vägen av dirigenten Zubin Mehta och är illustrerad med unika bilder som i många fall aldrig tidigare har publicerats. Den utges i samarbete med Birgit Nilsson Museum.

Kerstin Thorborg var vårt lands ledande operasångerska under drygt 20 år. I Berlin, Wien, London och New York hördes hon med Toscanini, Melchior och Björling. Omsvärmad, intervjuad, fotograferad och inspelad, sjöng på julaftnar i radion med hälsningar hem från Metropolitan, särskilt till sitt älskade Björkhagen i Hedemora.

Maken Gustaf Bergman blev hennes factotum, instuderande pianist och regissör, promotor och klippa i livet. De bådas karriärer skildras här ihop med ett stort bildmaterial och utförliga register.

Christer Eklund är musikforskaren, som bl.a. blev producent på Rikskonserter, Dalarnas länsmusikchef, recensent, skivbolagsproducent och handhavare av det omfattande Thorborgarkivet.

2 cd-skivor medföljer boken.

Operahistoria vill fylla ett behov som har uppstått de senaste decennierna, nämligen en internationell operahistoria på svenska. Den senaste mer omfattande kom för 50 år sedan. Det säger sig självt att mycket har hänt under den tiden - inte bara att nya operor har skrivits, också synen på de redan skrivna verken har förändrats. Operor som har varit helt ute för några decennier sedan har åter blivit heta, medan verk som vördades flitigt under exempelvis 1970-talet idag har glidit in i glömskans skuggor. Det räcker att nämna några genrer barockopera, bel canto-opera, grand opéra, Entartete Musik och svensk nationalromantisk opera för att påvisa att man har ett helt annat sätt att se på dessa nu än för 20 eller 50 år sedan. Eller synen på kvinnliga kompositörer, för att inte tala om opera för barn. Nu är det dags att ge ut en 2000-talets operahistoria, på svenska

Operahistoria visar hur historien hänger ihop, hur olika kompositörer och verk inspirerar varandra och hur olika verktyper uppstår och utvecklas. Skildringen är kronologisk i en löpande berättartext från det första operaverket år 1597 fram till idag. Boken innehåller verk- och personförteckning samt en förteckning över rekommenderade inspelningar.

Göran Gademan är docent i teatervetenskap samt dramaturg och castingsamordnare på Göteborgsoperan. Han disputerade 1996 på avhandlingen Realismen på Operan och har på Gidlunds förlag tidigare kommit ut med Operabögar 2004, och skrivit operaavsnitten i Ny svensk teaterhistoria 2007. Han är dessutom flitig föredragshållare och skribent samt framträder ofta i radio.

Daniel börtz säger i en intervju 1977: "Jag vill skriva känslomässigt ärlig musik - om jag får ta så stora ord i min mun. Ge ut allt vad jag har av känsla inombords." Då är han en ung tonsättare som redan i en rad orkesterverk på ett helt eget sätt förenat arvet från svensk modernism med en häftig kärlek till de senromantiska orksterbyggena hos Bruckner. Det publika genombrottet kommer när han 1991 samarbetar med Ingmar Bergman i operan Backanterna. Sedan dess har Daniel Börtz komponerat allt mer intuitivt, med fokus på de stora linjerna och med en finkalibrerad känslighet för rösten och för textens valörer. Men fortfarande står de stora känslorna och de existentiella frågorna i centrum, senast i hans sjätte helaftonsopera Medea, där han än en gång återvänder till de grekiska dramer som länge fascinerat honom.

Boken om Daniel Börtz ingår i den serie porträtt av svenska tonsättare som ges ut av Kungliga Musikaliska Akademien och Gidlunds förlag.

Historien om Den svenska näktergalen

Jenny Lind Historien om Den svenska näktergalen berättar om hur en mager och alldaglig nioårig flicka, en olycklig askunge från trassliga familjeomständigheter i Stockholm, höjde sig till att bli en världssuperstjärna genom sin magiska röst och sceniska agerande. Hon blev omtalad inte bara för sin talang utan även för sin givmildhet, omtanke och dygd vid en tid när orden "sångerska" och "aktris" bar skandalösa övertoner. Hon blev vän med genier som Hans Christian Andersen och Mendelssohn, hon välkomnades vid kungliga hov och gjorde en triumfartad turné med den legendariska cirkusdirektören P.T. Barnum. Ändå led hon av både förtvivlan och hjärtesorg innan hon hittade lyckan i kärleken. I den här boken följer Sarah Jenny Dunsmure hennes spår och beskriver hennes exceptionella liv och belyser det med en riklig mängd samtida illustrationer.

Sarah Jenny Dunsmure (1938-2019) var barnbarnsbarnbarn till Jenny Lind genom hennes dotter Jenny Maude. Sarah studerade till skådespelerska men ägnade sitt arbetsliv åt förlags- och tidningsvärlden. Åren 2005 2015 forskade hon och skrev Jenny Lind - The Story of The Swedish Nightingale, spårade sångerskans tidiga år i Stockholm och följde hennes märkliga liv genom Skandinavien, Tyskland, Österrike, Storbritannien och USA. Hon blev hedersledamot i Jenny Lind Sällskapet.

Den engelska utgåvan från 2015 presenteras här till 200-årsjubileet 2020 enligt författarens önskan i svensk översättning, som gjorts av Thomas Notini. En stor del av bildmaterialet publiceras för första gången i Sverige.

Förord av Inga Lewenhaupt, fil. dr, ordförande i Jenny Lind Sällskapet, f.d. museichef vid Drottningholms teatermuseum/Sveriges teatermuseum.

____________________

"Det är en läsvärd och inspirerande bok och innehåller ett mycket intressant bildarkiv som jag tycker mycket om och som bekant säger ju en bild mer än tusen ord. Dessutom tycker jag mycket om det använda språkbruket och här har översättaren lyckats perfekt att ge en trovärdig hantering av den tidens språk. Det ger liv och rörelse åt berättelsen."Mogens H Andersson, Operalogg

"Den nu uppdaterade Jenny Lind-biografin på svenska är en utmärkt jubileumsmarkering och fyller ett stort behov. Boken ger en fängslande och tänkvärd inblick i en operasångerskas villkor på 1800-talet. /.../ Det är särskilt värdefullt att boken är skriven av Jenny Linds egen ättling med speciella familjegenererade kunskaper och föremål. Jag rekommenderar boken varmt."Britt Marie Aruhn, hovsångerska och ledamot av Kungl. Musikaliska Akademien

Kjerstin Dellert på livets scener

I väntan på räven är berättelsen om en operasångerska och en storslagen artist som gärna beträdde många olika scener. Hon var en lysande medelpunkt och älskade att synas. Hos henne fanns en lust och en kraft i skapandet liksom en ovanlig förmåga att få kontakt med publiken. Dellert var gränsöverskridande, mångkunnig och orädd. Hon var själv sin bästa pr-kvinna. Genom sitt glada humör, sin humor och slagfärdighet blev hon populär i radio, tv och andra media. Men bakom denna kreativa, viljestarka och okonventionella primadonna fanns samtidigt en sårbar, känslig, reflekterande och bekräftelsesökande kvinna. Det är denna intressanta och mångbottnade sångerska som författaren Catarina Ericson-Roos insiktsfullt och lyhört skildrar i denna välillustrerade volym. Dellerts nutida kollega och efterföljare Rickard Söderberg har skrivit ett lika uppskattande som varmt företal.

Catarina Ericson-Roos, författare, bosatt i Uppsala och f.d. överbibliotekarie vid Stockholms universitetsbibliotek. Hon har tidigare utgivit två omfattande biografier, dels om sångerskan, pedagogen och folkbildaren Dorothy Irving (2016), dels om operasångaren Erik Saedén (2019). Berättelsen om Kjerstin Dellert blir således hennes tredje stora sångarbiografi. Ericson-Roos har nu inlett arbetet med en fjärde biografi, om operasångaren Ragnar Ulfung. Hon disputerade 1977 med en avhandling om enheten text-ton i Robert Burns sånger. Ericson-Roos har också tidigare själv framträtt som sångerska.

"Kjerstin Dellert var under en period en av sin tids främsta sångerskor. Lika skön apparition som en stormig höstdag och med ojämförlig vilja till kommunikation i en operavärld där det för en del andra stjärnor räckte med att stå vid rampen och sjunga vackert. Men Dellert offrade delar av den obefläckade rampsången på uttryckets altare, och det var just det som bidrog till att jag ägnat mitt liv åt opera. Hon var nämligen inte gudomlig, utan något både större och vackrare. Hon var mänsklig."Rickard Söderberg i bokens företal

Ett operaliv i dur och moll

Hovsångerskan Laila Andersson-Palmes aktiva karriär som operasångerska sträcker sig över 35 år. Laila debuterade år 1964 och hon betecknas ofta som en av de sista i raden av sångare från den s.k. Guldåldern i Kungliga Operans historia.

Laila kom att göra bejublade framträdanden på de främsta operascenerna i världen, bl.a. i Bern, Berlin, Wien, Montreal, Rio de Janeiro och i New York. Hon framträdde med världsdirigenter och sjöng med operavärldens andra stora sångarnamn.

Det var en lång, och i viss mån osannolik, resa som hon lyckades göra; från landsbygden i Blekinge, via målmedveten utbildning och sångstudier i skolor samt för sångpedagoger. En livsresa som Laila kom att göra på ett lika hängivet och outtröttligt sätt som en av hennes tidiga svenska föregångare, Jenny Lind. Med okuvlig vilja och en fast övertygelse om att sången skulle bli hennes liv så lyckades Laila också att nå sitt livs mål.

Inspelningar av operor där Laila sjunger huvudroller och titelroller utkommer fortfarande, till glädje för Lailas publik i alla åldrar. 

I dessa memoarer berättar Laila uppriktigt och fängslande om sitt liv, om alla tillfälligheter, spännande möten, stunder av lycka, sorg och glädje, och t.ex. om det kungastipendium som överraskande tilldelades henne. 

Laila var under många år gift med Ulf Palme, en av Sveriges främsta skådespelare i flera decennier under mitten av 1900-talet. Idag är Laila Andersson-Palme pensionerad och bosatt på Ingarö utanför Stockholm. Detta är hennes egna ord, satta på pränt under många år.

Den norsk-svenske operasångaren Ragnar Ulfung, idag över 90 år, tillhör de stora rösterna, både på Kungliga Operan i Stockholm och internationellt. Här följer författaren honom från de första trevande försöken i Oslo under 1940-talet och genom hans fortsatta karriär.

Ulfung har varit en centralgestalt inom operan under decennier i Stockholm där han varje år bjöd på nya mäktiga upplevelser. Han var i nästan lika hög grad skådespelare som operasångare. Han hade bärande roller som Cavaradossi i Puccinis Tosca, Mime i Wagners Siegfried, Herodes i Strauss/Wildes Salome och Hoffman i Offenbachs Hoffmanns äventyr.

Genom sitt djupa engagemang har han även gjort något så ovanligt som en karriär i vad andra såg som biroller. Berömt är även hans italienska sångideal. 

Catarina Ericson-Roos hörde redan som trettonåring Ulfung för första gången, då som Gustav III i Maskeradbalen. Därefter har hon lyssnat på och sett honom under nästan 50 år. Catarina är författare och har skrivit flera lovordade större biografier över välkända operasångare, senast om Kjerstin Dellert.

Catarina är bosatt i Uppsala och har tidigare bland annat arbetat som överbibliotekarie och chef för Stockholms universitetsbibliotek.

Efterskrift av Erik Schüldt, välkänd radioröst och barnbarn till Ulfung. Företal av ekonomi­professorn och författaren Nils-Göran Olve. 

Henry Larsson (född 1950) är pensionerad bibliotekarie med ett förflutet på bland annat Sveriges Radios musikbibliotek. Han har sedan 1990 medverkat som föreställnings-, bok- och skivrecensent i bland annat Musikdramatik/Tidskriften Opera. Som musikbibliotekarie på radion gjorde han även inslag i Musikradions Operadags med operapresentationer, rapporter och intervjuer från bl.a. operafestivalen i Wexford och Dvořákjubiléet i Prag 2004. Han har även varit spökskrivare till ett par av våra svenska hovsångerskors memoarer.

De flesta av texterna har publicerats tidigare (utöver i Tidskriften Opera även i Axess, Dagens Nyheter, Svensk Tidskrift m.m.). Det handlar framför allt om opera, men också om operett som en bortglömd genre och annan musik, ofta med tjeckisk och/eller judisk anknytning. Dvořák som operakompositör, det gåtfulla gaytemat i Smetanas Dalibor, till frågan om Mendelssohns judiska självidentifikation och den imponerande musikverksamheten inom Judiska Kulturförbundet i Nazityskland 1933–41 är några avde teman som behandlas. Texterna är sorterade ämnesvis under rubriker som Tjeckiska ingångar, Judiska spår, Nation och reception, På svensk mark, Regimässigt övervåld i tiden, Den lättare musan m.m. Särskild uppmärksamhet ägnas även tonsättare som Leoš Janáček, Zdeňek Fibich, Oskar Nedbal, Viktor Ullmann, Stanisław Moniuszko, Friedrich Kuhlau och Nicolae Bretan. I boken ingår även intervjuer med operachefer i Prag, Dortmund och Wexford.