Opera

Operahistoria vill fylla ett behov som har uppstått de senaste decennierna, nämligen en internationell operahistoria på svenska. Den senaste mer omfattande kom för 50 år sedan. Det säger sig självt att mycket har hänt under den tiden - inte bara att nya operor har skrivits, också synen på de redan skrivna verken har förändrats. Operor som har varit helt ute för några decennier sedan har åter blivit heta, medan verk som vördades flitigt under exempelvis 1970-talet idag har glidit in i glömskans skuggor. Det räcker att nämna några genrer barockopera, bel canto-opera, grand opéra, Entartete Musik och svensk nationalromantisk opera för att påvisa att man har ett helt annat sätt att se på dessa nu än för 20 eller 50 år sedan. Eller synen på kvinnliga kompositörer, för att inte tala om opera för barn. Nu är det dags att ge ut en 2000-talets operahistoria, på svenska

Operahistoria visar hur historien hänger ihop, hur olika kompositörer och verk inspirerar varandra och hur olika verktyper uppstår och utvecklas. Skildringen är kronologisk i en löpande berättartext från det första operaverket år 1597 fram till idag. Boken innehåller verk- och personförteckning samt en förteckning över rekommenderade inspelningar.

Göran Gademan är docent i teatervetenskap samt dramaturg och castingsamordnare på Göteborgsoperan. Han disputerade 1996 på avhandlingen Realismen på Operan och har på Gidlunds förlag tidigare kommit ut med Operabögar 2004, och skrivit operaavsnitten i Ny svensk teaterhistoria 2007. Han är dessutom flitig föredragshållare och skribent samt framträder ofta i radio.

Ännu en bok om Wagners Ring? Trots att Richard Wagner är en av västvärldens mest omskrivna och analyserade gestalter, så har knappt någon gått in i hans dramaturgiska verkstad för att kolla hur han knådade om de fornnordiska myterna till musikhistoriens mest omfattande epos Nibelungens ring. Vilka myter tog han, hur ändrade han och satte samman dem till en alldeles egen handling? Då Wagner lämnade Dresden för att gå i landsflykt 1849 hade redan skrivit ner 800 sidor för hand med olika utkast från omkring tio källor - till de mest använda hör Den poetiska Eddan och dess tyska bearbetning Nibelungenlied, men också bröderna Grimms nedtecknade sagor och myter. Hur hamnade de isländska och västnorska myterna, med rötterna i 800-talet, i en av vår tids mest omskrivna, omtolkade och spelade tyska musikverk? Varför valde han det temat istället för Jesus från Nasaret?

Denna bok tar avstamp i Wagner som dramaturg och textförfattare, men kan även ses som en behändig handbok i Nibelungens ring för den som behöver en lättfattlig introduktion till det gigantiska och mångskiktade verket. Den avslutas med en liten ledmotivskola samt några noteringar kring de mest tongivande Ringen-uppsättningarna fram till idag. Som bilaga finns rollistor och handling akt för akt, så att den mindre insatta lätt kan orientera sig. Detta är den första boken om Ringen på svenska sedan jubileumsåret 1976.

Göran Gademan, docent i teatervetenskap, är dramaturg och castingsamordnare på Göteborgsoperan och kommer här ut med sin tredje bok på Gidlunds (Operabögar 2003, Operahistoria 2015). Han har även gjort sig känd som "evig stormästare" i SVT:s Kontrapunkt, varefter han hamnade på femte plats på magasinet OPUS lista över svenska musikpersonligheter. Under pandemin förde han kulturarbetarnas talan genom att grunda föreningen "Öppna salongerna" för att öppna teatrar och konserthus på ett smittsäkert sätt, vilket renderade honom en nominering till Stora Målpriset 2020. Hans umgänge med Wagners epos började då han var i nedre tonåren och kulminerar under 2021, då han som dramaturg går i mål med Göteborgsoperans Ring, inför vilken han nyöversatt hela verket för textmaskin.

"Några dagar innan Scener ur hjärtat gavs ut för första gången i augusti 2018 så satte sig Greta utanför Sveriges riksdag och påbörjade sin skolstrejk för klimatet en strejk som pågår än idag, både på Mynttorget i Gamla stan och runtom i världen. Sedan dess har många saker förändrats. Både för henne och för oss som familj.

Denna nya pocketutgåva är en utökad berättelse med nya scener från sommaren 2018 och det som hände i inledningen av Gretas skolstrejk. Pengarna som vi eventuellt tjänar på denna bok kommer att gå till Greenpeace, WWF, Lära med Djur, Fältbiologerna, Kung över Livet, Naturskyddsföreningen, Barn i Behov och Djurens Rätt, via en stiftelse som vi har upprättat. Så är det. För det har Greta och Beata bestämt."

Malena Ernman, maj 2019 

I över ett halvsekel har sångaren och skådespelaren Hans Josefsson varit en central gestalt i det västsvenska musiklivet. För göteborgarna var han älskad på Storan redan i mitten av 1970-talet. I början av 1980-talet blev han känd för hela svenska (och norska) folket för sin gestaltning av Ernst Rolf i tre hyllade filmer. I många år hörde han till Göteborgsoperans fasta ensemble av solister.

Det här är berättelsen om en yngling från Huskvarna som först hamnade i London som reklamfotograf. Den unge Hans ville bli operasångare och en dag stod han hemma hos Pavarotti och så småningom på italienska operascener. Det är historien om det sjudande livet på Storan – en vacker teater med mycket kreativitet, men för lite plats. Det var ett Göteborg där kampen för ett nytt operahus var synlig på stadens gator.

Hans Josefssons färgstarka och roliga minnen har blivit en memoarbok som inte liknar någon annan memoarbok.

Det står en ensam musiker där, allra längst bak i orkesterdikets mörker, ansiktet lite upplyst av det bleka skenet från en monitor. Koncentrerad. Förmodligen står det ett notställ och någon form av instrument bredvid. Kanske en klocka som hänger på ett ställ, en virveltrumma eller en vindmaskin. Snart hör publiken hur åskan börjar mullra. En kanon ljuder. Eller kanske hörs bara en liten vissling någonstans långt, långt borta.

Som professionell slagverkare är man tvungen att, i alla fall hjälpligt, kunna ta sig runt hela det till synes oändliga hav av olika instrument som går under samlingsnamnet slagverk. Det ingår i arbetsbeskrivningen att ta sig an exempelvis en bendir från Marocko, oljefat från Trinidad eller tablas från Indien om nu partituret föreskriver detta.

Underhållande och gediget beskriver Roger Svedberg slagverkens historia och mångfald, från bastrumma och bjällerstav till bilhorn - och vad som krävs av en yrkesverksam slagverkare utöver ett speciellt psyke, stor kunskap och nerver av stål.

I ett litet hus i en fattig del av Stockholm föddes en oäkta flicka den 6 oktober 1820. Båda föräldrarna noterades som okända. Det var inget ovanligt i en omtalat sedelös stad där vart fjärde nyfött barn var oäkta. Många av dem lämnades bort, utnyttjades till omänskligt hårt arbete och dog långt innan de nådde vuxen ålder. Men den här lilla flickan skulle bli ett undantag. Hon skulle bli Sveriges första världsstjärna och hela nationens stolthet. Land efter land föll for hennes sångröst och oemotståndliga charm. När hon var som allra störst följdes hon av tusentals hurrande och flaggviftande människor vart än hon gick, och hon kunde inte vända sig om utan att det blev en pangnyhet.

Jenny Lind, den svenska näktergalen, kom att göra en resa som andra människor bara kunde drömma om. Men vägen dit var kantad av bekymmer och svårigheter.

I denna första svenska biografi på många decennier, och som utges lagom till Linds 200-årsjubileum, får vi ta del av hennes fascinerande levnadsöde.

Historien om Den svenska näktergalen

Jenny Lind Historien om Den svenska näktergalen berättar om hur en mager och alldaglig nioårig flicka, en olycklig askunge från trassliga familjeomständigheter i Stockholm, höjde sig till att bli en världssuperstjärna genom sin magiska röst och sceniska agerande. Hon blev omtalad inte bara för sin talang utan även för sin givmildhet, omtanke och dygd vid en tid när orden "sångerska" och "aktris" bar skandalösa övertoner. Hon blev vän med genier som Hans Christian Andersen och Mendelssohn, hon välkomnades vid kungliga hov och gjorde en triumfartad turné med den legendariska cirkusdirektören P.T. Barnum. Ändå led hon av både förtvivlan och hjärtesorg innan hon hittade lyckan i kärleken. I den här boken följer Sarah Jenny Dunsmure hennes spår och beskriver hennes exceptionella liv och belyser det med en riklig mängd samtida illustrationer.

Sarah Jenny Dunsmure (1938-2019) var barnbarnsbarnbarn till Jenny Lind genom hennes dotter Jenny Maude. Sarah studerade till skådespelerska men ägnade sitt arbetsliv åt förlags- och tidningsvärlden. Åren 2005 2015 forskade hon och skrev Jenny Lind - The Story of The Swedish Nightingale, spårade sångerskans tidiga år i Stockholm och följde hennes märkliga liv genom Skandinavien, Tyskland, Österrike, Storbritannien och USA. Hon blev hedersledamot i Jenny Lind Sällskapet.

Den engelska utgåvan från 2015 presenteras här till 200-årsjubileet 2020 enligt författarens önskan i svensk översättning, som gjorts av Thomas Notini. En stor del av bildmaterialet publiceras för första gången i Sverige.

Förord av Inga Lewenhaupt, fil. dr, ordförande i Jenny Lind Sällskapet, f.d. museichef vid Drottningholms teatermuseum/Sveriges teatermuseum.

____________________

"Det är en läsvärd och inspirerande bok och innehåller ett mycket intressant bildarkiv som jag tycker mycket om och som bekant säger ju en bild mer än tusen ord. Dessutom tycker jag mycket om det använda språkbruket och här har översättaren lyckats perfekt att ge en trovärdig hantering av den tidens språk. Det ger liv och rörelse åt berättelsen."Mogens H Andersson, Operalogg

"Den nu uppdaterade Jenny Lind-biografin på svenska är en utmärkt jubileumsmarkering och fyller ett stort behov. Boken ger en fängslande och tänkvärd inblick i en operasångerskas villkor på 1800-talet. /.../ Det är särskilt värdefullt att boken är skriven av Jenny Linds egen ättling med speciella familjegenererade kunskaper och föremål. Jag rekommenderar boken varmt."Britt Marie Aruhn, hovsångerska och ledamot av Kungl. Musikaliska Akademien