Människans biologi

Mycket har hunnit hända inom DNA-forskningen sedan Karin Bojs skrev Augustprisvinnaren Min europeiska familj - de senaste 54 000 åren (2015) och uppföljaren Svenskarna och deras fäder - de senaste 11 000 åren (2016).

Bland annat börjar forskare kunna urskilja hur vandringsmönstren har skilt sig åt för Europas fäder och mödrar.

En hel del, visar det sig.

Karin Bojs borrar i äldre påståenden om folkvandringar och könsroller, och visar vad den allra senaste vetenskapen kan säga.

Resan går från regnskogens schimpanser till Nordens sköldmör. Via bland annat neandertal-sex, de första hundarna, den första metallen, de första tama hästarna och ett 5000 år gammalt incestfall på Irland.

Under hela vår historia har religiös tro varit en del av den mänskliga tillvaron – från de förhistoriska människornas grottmålningar till andlighetens fortlevnad i dagens alltmer sekulära samhällen. Faktum är att religion tycks vara nära förbundet med människans evolution.

I Om religionernas uppkomst argumenterar evolutionspsykologen Robin Dunbar för att religion varken är en nyck eller en avvikelse i en annars effektiv evolutionär resa. Snarare kan religiositet och andliga upplevelser utgöra en fördel, både för individens hälsa och välstånd och för bräckliga samhällens möjligheter till sammanhållning. Utifrån banbrytande forskning och fältarbete inom arkeologi, historia, neurovetenskap och evolutionspsykologi formulerar Robin Dunbar en nytänkande teori om hur religionerna uppkom – och varför de överlever.

Med den världsberömda genetikern och nobelpristagaren Svante Pääbos forskning har historien om människans ursprung skrivits om från grunden.

I Neandertalmänniskan tar Svante Pääbo med läsaren på en spännande resa på jakt efter urgammalt DNA, från undersökningar av fornegyptiska mumier i Uppsala till ett internationellt forskningsprojekt där författarens team lyckats rekonstruera neandertalarnas arvsmassa. Resultatet visar att neandertalarna, innan de dog ut för ungefär 30 000 år sedan, fick barn med våra förfäder. Pääbos senare upptäckter, såsom den tidigare okända Denisovamänniskan och hans metoder för att analysera gammalt DNA har gjort honom till en av vår tids mest uppmärksammade forskare.

För sin banbrytande forskning om neandertalarnas arvsmassa och mänsklig evolution tilldelades Svante Pääbo Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2022. I Neandertalmänniskan skildrar han inte bara sina banbrytande forskningsresultat utan också vägen till vetenskap och forskningens villkor.

Vetenskapliga klassiker ges ut i samarbete med Kungl. Vetenskapsakademien.

Vinnare av Augustpriset 2015 och utnämnd till "Årets bok om svensk historia 2015" av Nättidningen Svensk Historia

Vetenskapsjournalisten Karin Bojs bestämde sig för att släktforska på djupet och låta DNA-trådarna knyta ihop henne själv med forntidens människor. Hon läste studier, intervjuade forskare och reste i ett tiotal länder för att följa spåren bakåt. Sedan 1980-talet har DNA-tekniken genomgått en enastående utveckling. Den har revolutionerat såväl kriminalteknikers arbete som biologisk och medicinsk forskning, och har på senare år börjat bidra till ny kunskap inom arkeologi och historia. Till och med släktforskande privatpersoner har börjat använda DNA som verktyg. Med hjälp av små variationer i DNA-sekvensen går det numera att hitta kusiner, sysslingar och bryllingar, och även släktingar som levde för mycket länge sedan – under den senaste istiden och ännu längre tillbaka. Resultatet av Karin Bojs arbete blev en bok om hennes ursprung och hennes familj. Men också om oss andra. Vi är ju släkt. Någonstans, någon gång levde vår senaste gemensamma förmoder och förfader. DNA-trådarna knyter ihop oss alla.

Sedan vårt släktes uppkomst har vi levt i, genom, parallellt med, på bekostnad av och i konkurrens med naturen – men på ständigt nya sätt. Det är en berättelse som kunde fylla otaliga tjocka böcker, men här har den komprimerats till dess allra mest väsentliga hållpunkter – från den fjärran tid då vi lärde oss att bemästra elden till vår senkomna insikt om att planetens tillgångar kan vara på upphällningen.Men Naturen och människan är inte en ren historisk genomgång – här serveras också mängder av frågor, perspektiv och tolkningar, för varje läsare att fundera vidare på. När började antropocen egentligen? Lever vi fortfarande i järnåldern? Hur övergår en växtart eller naturkraft från att vara fiende till att bli vän, eller tvärtom? Fanns jordbruk i det förkoloniala Australien? Uppstod lilla istiden för att erövrare inte tog hand om naturen i de nya besittningarna? Kan vi tala om helt orörd natur?

Henrik Ohlsson är lektor vid institutionen för historia och samtidsstudier vid Södertörns högskola. Det här är hans debutbok.

Vad kan vi lära oss, inte bara om andra utan om oss själva? Kan den kunskapen betyda något inför framtiden? 

Vi lever i en tid där förtryckarna fått ny kraft. Var det självklart att det skulle gå som det gått? Nej, men det finns svar på vad som lett oss hit. I sin nya bok Tillsammans vill Lasse Berg få oss att se både vår värld och oss själva i ett nytt ljus. Utifrån sina egna unika erfarenheter som rapportör från ett halvsekels vistelser i Asien och Afrika, där tre fjärdedelar av mänskligheten bor, och sin inblick i krig, tyranners världsbild och massvält, samt i en mänsklighet som fick det allt bättre, försöker han förklara samtiden.  

Vi får följa flygvapenmeteorologen som började rota i klimatförändringarna redan på 70-talet. Hos reformerade människoätare på Nya Guinea börjar Lasse Berg inse hur det här med stormän och deras makt uppstår det som i klimatförändringarnas spår hotar oss alla.  

För trots allt som sker nu måste vi inse att hoppet inför framtiden står att finna i vårt eget inre, det som är vår medfödda natur. Författaren vandrar med hjälp av bioarkeologer och bushmanvänner i fotspåren av vår afrikanska uppväxt och ser bilden av vårt ursprung framträda. De enskilda drag i vår medfödda natur som kan bli vår undergång eller vår räddning. Som kan skapa vågor av folkmord eller leda oss mot en bättre tillvaro.  

"Boken vänder sig till en bred grupp läsare som reflekterar över samtiden, vilka vi människor är och vart vi tillsammans är på väg. Det är en oerhört stark, läsvärd och mångfacetterad bok." BTJ, Mats K.G. Johansson

"Det är en rik bok Lasse Berg skrivit, en världsresenärs testamente om man så vill. De vidder i tid och rum han överblickar är imponerande, och man hinner hisna många gånger inför kontrasterna mellan svärta och ljus i de samhällen han besökt. (...) Hoppet, och Lasse Berg, är de sista som överger oss." Dagens Nyheter, Lars Linder

"Om någon utomjording landade på jorden och fick träffa en enda människa, hade jag röstat på Lasse Berg. (...) Det blir en intressant berättelse. Rik, och pekande åt många håll" Göteborgs-Posten, Jonas Gren

"I en text som är delvis sjävbiografisk, delvis en jakt på det ursprungligt mänskliga, kryssar sig Berg fram mellan olika världsdelar och personliga erfarenheter. Hans resor till fjärran platser och möten med främmande folkslag bär många gemensamma drag med gamla upptäcktsresandes skildringar och är både njutbar och rafflande läsning." Respons, Patrik Lindenfors

"Det har bara hänt mig två gånger. Att direkt när jag vaknar fullkomligt rusar jag mot brevlådan för att sätta mig med Dagens nyheter. Båda gångerna var det när jag läste Lasse Bergs reportageserie om försoningsprocessen efter folkmordet i Rwanda. (...) Han skriver på ett sätt som drar in dig. Du är där, lär dig, funderar. (...) Knivskarp, som alltid!" ETC, Rebecka Bohlin

"Lasse Bergs böcker är omöjliga att läsa tyst. När jag sitter med hans senaste bok Tillsammans måste jag hela tiden avbryta mig för att berätta spännande fakta för min man. (...) Det som gör den här boken till en fröjd att läsa är författarens förmåga att förena de personliga berättelserna med vetenskapliga fakta. Hans nyfikenhet är drivkraften." Tidningen Vi, Oline Stig

"Det är som vanligt en väldigt fin kombination av perspektiv på mänskligheten, kontakt med människans afrikanska ursprung, beskrivningar av vår obändiga förmåga och kapacitet, som kan användas till både att göra gott och ont, liksom de mänskliga drag som är våra att vårda, förstärka eller tämja." Svenska dagbladet, Tove Lifvendahl

"...en häpnadsväckande bok. (...) Jag kan verkligen rekommendera den här boken." Göran Greider

Utnämnd till "Årets bok om svensk historia 2016" av Nättidningen Svensk Historia

Först befolkades nuvarande Sverige av stenåldersjägare. Efter några tusen år anslöt bönderna. Det har DNA-tekniken nyligen lärt oss. Men bara några få procent av nu levande svenska män kan spåra sina fädernelinjer till de första jägarna och de första bönderna. De allra flesta – runt 80 procent – härstammar från ett fåtal mäktiga män som kom hit i samband med bronsåldern.När vi lägger ihop DNA-resultat från professionella forskare och släktforskande privatpersoner, framträder en ny bild av Sveriges historia. En mycket finkalibrerad bild, där de flesta svenska män kan hitta sina egna linjer i det stora gemensamma släktträdet. Svenskarna och deras fäder – de senaste 10 000 åren borrar vidare efter Karin Bojs Augustprisbelönade Min europeiska familj - de senaste 54 000 åren och Peter Sjölunds populära Släktforska med DNA.