Människans biologi

Mycket har hunnit hända inom DNA-forskningen sedan Karin Bojs skrev Augustprisvinnaren Min europeiska familj - de senaste 54 000 åren (2015) och uppföljaren Svenskarna och deras fäder - de senaste 11 000 åren (2016).

Bland annat börjar forskare kunna urskilja hur vandringsmönstren har skilt sig åt för Europas fäder och mödrar.

En hel del, visar det sig.

Karin Bojs borrar i äldre påståenden om folkvandringar och könsroller, och visar vad den allra senaste vetenskapen kan säga.

Resan går från regnskogens schimpanser till Nordens sköldmör. Via bland annat neandertal-sex, de första hundarna, den första metallen, de första tama hästarna och ett 5000 år gammalt incestfall på Irland.

Med den världsberömda genetikern och nobelpristagaren Svante Pääbos forskning har historien om människans ursprung skrivits om från grunden.

I Neandertalmänniskan tar Svante Pääbo med läsaren på en spännande resa på jakt efter urgammalt DNA, från undersökningar av fornegyptiska mumier i Uppsala till ett internationellt forskningsprojekt där författarens team lyckats rekonstruera neandertalarnas arvsmassa. Resultatet visar att neandertalarna, innan de dog ut för ungefär 30 000 år sedan, fick barn med våra förfäder. Pääbos senare upptäckter, såsom den tidigare okända Denisovamänniskan och hans metoder för att analysera gammalt DNA har gjort honom till en av vår tids mest uppmärksammade forskare.

För sin banbrytande forskning om neandertalarnas arvsmassa och mänsklig evolution tilldelades Svante Pääbo Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2022. I Neandertalmänniskan skildrar han inte bara sina banbrytande forskningsresultat utan också vägen till vetenskap och forskningens villkor.

Vetenskapliga klassiker ges ut i samarbete med Kungl. Vetenskapsakademien.

Varför beter vi oss på ett visst sätt?

Varför tänker vi som vi gör?

Hur kan vi blir friskare och mer väl fungerande människor?

Hur kan vi bygga ett bättre samhälle?

Rådfråga evolutionen!

Det är uppmaningen som Heather Heying och Bret Weinstein ger i boken Jägar-samlar-guiden till det tjugoförsta århundradet.

Här beskriver de hur miljontals år av evolutionär utveckling har format oss till de människor vi är idag. De diskuterar vad som utmärker den »evolutionära programmering« vi erhållit. De undersöker vilka begränsningar den sätter och vilka möjligheter den ger.

Författarna menar att vi är präglade av evolutionen i högre grad och på fler områden än vad vi oftast är medvetna om. Vad som tidigare har utspelat i människans och andra livsformers långa historia på jorden påverkar oss än idag, inte bara rent biologiska funktioner, utan även sådant som rör föräldraskap och relationer, kön och sexualitet, sömn och drömmar, kultur och religion, skola och utbildning, barndom och vuxenblivande.  Jägar-samlar-guiden till det tjugoförsta århundradet ger evolu­tionära förklaringar till bland följande fenomen:

Varför röda lampor är bra innan vi somnar och blå är dåliga.

Varför vi ska ta en medicin men inte en annan.

Varför nära ögat-upplevelser är gynnsamma för barn.

Varför en viss kost passar oss bättre än andra.

Varför det nästan bara är män som arbetar som bilförsäljare.

Varför (heterosexuella) kvinnor lägger större vikt än män vid sin partners inkomst.

Varför religion tycks ha ett överlevnadsvärde för vår art.

Varför »lägereldar« mötesplatser för samtal har varit och är så viktiga för vår intellektuella och sociala utveckling.

EN DIALOG OM BOKEN

Är vårt moderna samhälle ur synk med vår uråldriga hjärna vår hårdvara som fick sin nuvarande utformning när vi levde som jägare och samlare på Afrikas savanner?

Ja, det menar Heather Heying och Bret Weinstein. I sin bok beskriver de hur en rad problem i samhället idag har sina rötter i denna missanpassning.

Behöver vårt medvetande och vår kultur vår mjukvara uppdateras och bättre anpassas till dagens sociala verklighet?

Ja, definitivt, svarar de två evolutionsbiologerna. Det är just därför de har skrivit en hel bok i ämnet. Men är en sådan uppdatering möjlig? Ja, det är den, säger författarna. Eftersom människan på grund av sin extremt långa barndom är den kanske mest plastiska organismen på jorden så är möjligheterna till utveckling och förbättring närmast oändliga, även om vi långt ifrån är något oskrivet blad.

OM FÖRFATTARNA

Heather Heying och Bret Weinstein har båda doktorerat i biologi vid University of Michigan. De har varit gästforskare vid Princeton University, professorer vid Evergreen State College och inbjudits att tala inför USA:s kongress, justitie- och utbildningsdepartement. Tillsammans driver de den populära podden DarkHorse som är inriktad på evolutionära perspektiv.  

SAGT OM BOKEN

»Aldrig har jag läst en så djärv, välresearchad och kortfattad utredning av den gåtfulla situation vi befinner oss i. Alla som undrar varför det mest utvecklade samhället i historien uppvisar så astronomiska nivåer av depression, ångest och dålig hälsa kommer att här finna rikligt med svar.« Sebastian Junger 

»Alla som uppfostrar eller utbildar barn, eller som vill förändra vårt sociala system, bör läsa den här boken.« Jonathan Haidt 

»Heather Heying och Bret Weinstein är de briljanta professorerna som alla studenter drömmer om att ha. I deras händer blir komplexa idéer utredda och spännande. Deras bok är grundad på vetenskap, men kan med fördel läsas även som en äventyrsberättelse.« Christina Hoff Sommers 

»Heather Heying och Bret Weinstein använder sina enorma kunskaper i evolutionsbiologi för att lösa våra problem. Deras bok är upplysande och ger en fascinerande och inträngande bild av människans natur.« Jordan B. Peterson

UTDRAG UR BOKEN

»Vi är födda upptäckare och uppfinnare«

Av Heather Heying och Bret Weinstein 

Homo sapiens uppstod för omkring 200000 år sedan som ett resultat av 3,5 miljarder års evolutionära anpassningar. I de flesta avseenden är vi en art bland andra. Vår anatomi och fysiologi är förvisso häpnadsväckande om de betraktas isolerat, men skiljer sig inte nämnvärt från våra närmaste släktingars.

Vi valde att ta med jägare och samlare i bokens titel därför att våra nära förfäder anpassat sig till den nischen under miljontals år. Men vi är inte anpassade enbart till livet som jägare och samlare. För mycket länge sedan anpassade vi oss också till livet som fiskar, mer nyligen till livet som primater och allra senast till livet som postindustriella människor. Allt detta ingår i vår evolutionshistoria.

Det här breda perspektivet är nödvändigt om vi ska kunna förstå vår tids största problem: att förändringstakten vi upplever som art nu är så hög att vi inte hinner anpassa oss till vår miljö. Vi skapar nya problem i en ny och ständigt ökande takt, och det gör oss sjuka fysiskt och psykiskt och bryter ner våra samhällen och vår miljö. Om vi inte lyckas hitta ett sätt att hantera den allt snabbare förändringen kommer mänskligheten att duka under, ett offer för sina egna framgångar.

Den här boken handlar emellertid också om allt det vackra som människor har upptäckt och skapat, och hur vi kan rädda det. Ett obestridligt faktum om evolutionen och en bärande tanke i boken är att vi människor är otroligt bra på att reagera på förändringar och anpassa oss till det okända. Vi är födda upptäckare och uppfinnare, och just i de drivkrafter som har skapat vårt nuvarande dilemma ligger också vårt hopp om räddning.

Utnämnd till "Årets bok om svensk historia 2016" av Nättidningen Svensk Historia

Först befolkades nuvarande Sverige av stenåldersjägare. Efter några tusen år anslöt bönderna. Det har DNA-tekniken nyligen lärt oss. Men bara några få procent av nu levande svenska män kan spåra sina fädernelinjer till de första jägarna och de första bönderna. De allra flesta – runt 80 procent – härstammar från ett fåtal mäktiga män som kom hit i samband med bronsåldern.När vi lägger ihop DNA-resultat från professionella forskare och släktforskande privatpersoner, framträder en ny bild av Sveriges historia. En mycket finkalibrerad bild, där de flesta svenska män kan hitta sina egna linjer i det stora gemensamma släktträdet. Svenskarna och deras fäder – de senaste 10 000 åren borrar vidare efter Karin Bojs Augustprisbelönade Min europeiska familj - de senaste 54 000 åren och Peter Sjölunds populära Släktforska med DNA.

Under hela vår historia har religiös tro varit en del av den mänskliga tillvaron – från de förhistoriska människornas grottmålningar till andlighetens fortlevnad i dagens alltmer sekulära samhällen. Faktum är att religion tycks vara nära förbundet med människans evolution.

I Om religionernas uppkomst argumenterar evolutionspsykologen Robin Dunbar för att religion varken är en nyck eller en avvikelse i en annars effektiv evolutionär resa. Snarare kan religiositet och andliga upplevelser utgöra en fördel, både för individens hälsa och välstånd och för bräckliga samhällens möjligheter till sammanhållning. Utifrån banbrytande forskning och fältarbete inom arkeologi, historia, neurovetenskap och evolutionspsykologi formulerar Robin Dunbar en nytänkande teori om hur religionerna uppkom – och varför de överlever.

Vinnare av Augustpriset 2015 och utnämnd till "Årets bok om svensk historia 2015" av Nättidningen Svensk Historia

Vetenskapsjournalisten Karin Bojs bestämde sig för att släktforska på djupet och låta DNA-trådarna knyta ihop henne själv med forntidens människor. Hon läste studier, intervjuade forskare och reste i ett tiotal länder för att följa spåren bakåt. Sedan 1980-talet har DNA-tekniken genomgått en enastående utveckling. Den har revolutionerat såväl kriminalteknikers arbete som biologisk och medicinsk forskning, och har på senare år börjat bidra till ny kunskap inom arkeologi och historia. Till och med släktforskande privatpersoner har börjat använda DNA som verktyg. Med hjälp av små variationer i DNA-sekvensen går det numera att hitta kusiner, sysslingar och bryllingar, och även släktingar som levde för mycket länge sedan – under den senaste istiden och ännu längre tillbaka. Resultatet av Karin Bojs arbete blev en bok om hennes ursprung och hennes familj. Men också om oss andra. Vi är ju släkt. Någonstans, någon gång levde vår senaste gemensamma förmoder och förfader. DNA-trådarna knyter ihop oss alla.

Mycket har hunnit hända inom DNA-forskningen sedan Karin Bojs skrev Augustprisvinnaren Min europeiska familj - de senaste 54 000 åren (2015) och uppföljaren Svenskarna och deras fäder - de senaste 11 000 åren (2016).

Bland annat börjar forskare kunna urskilja hur vandringsmönstren har skilt sig åt för Europas fäder och mödrar.

En hel del, visar det sig.

Karin Bojs borrar i äldre påståenden om folkvandringar och könsroller, och visar vad den allra senaste vetenskapen kan säga.

Resan går från regnskogens schimpanser till Nordens sköldmör. Via bland annat neandertal-sex, de första hundarna, den första metallen, de första tama hästarna och ett 5000 år gammalt incestfall på Irland.

Det mänskliga luktsinnet är, tvärtemot vad många tror, utomordentligt känsligt. I djurriket är det bara hunden som slår oss när forskarna testar känsligheten för lukter.

Att känna lukter är det enklaste och naturligaste i världen. Vi gör det hela tiden. Du andas in var fjärde sekund. Det blir nästan uppemot 1 000 inandningar i timmen och över 20 000 gånger varje dygn. Luften för med sig lukter som påverkar oss på djupet. luktandet samspelar med de andra sinnena, det är det mest uråldriga, men samtidigt det mest förfinade av våra sinnen.

Jonas Olofsson är professor i psykologi och en av världens ledande forskare på människans luktsinne. I Det underskattade sinnet får vi lära oss inte bara att det mänskliga luktsinnet är utomordentligt känsligt, och att vi har underskattat vår känslighet, utan också att luktsinnet använder vår hjärnas fulla kapacitet – och kan tränas upp.

Att känna lukter är en intellektuell process som inte börjar i näsan utan i hjärnan, redan innan luktmolekylerna når sin destination. Luktprocesserna formas av förväntningar och erfarenheter. Det innebär att vi kan göra våra liv rikare och bättre när vi återupptäcker luktsinnet med hjälp av insikter från psykologi och hjärnforskning.

Vi lever i synsinnets tidsålder, och lukterna har hamnat i skymundan. Men efter en lång period i det fördolda har allt fler insett luktsinnets betydelse. Varje lukt är ett tvärsnitt mellan våra tankar och våra känslor. En mötesplats för nutiden, barndomen och tidernas begynnelse.

Sedan vårt släktes uppkomst har vi levt i, genom, parallellt med, på bekostnad av och i konkurrens med naturen – men på ständigt nya sätt. Det är en berättelse som kunde fylla otaliga tjocka böcker, men här har den komprimerats till dess allra mest väsentliga hållpunkter – från den fjärran tid då vi lärde oss att bemästra elden till vår senkomna insikt om att planetens tillgångar kan vara på upphällningen.Men Naturen och människan är inte en ren historisk genomgång – här serveras också mängder av frågor, perspektiv och tolkningar, för varje läsare att fundera vidare på. När började antropocen egentligen? Lever vi fortfarande i järnåldern? Hur övergår en växtart eller naturkraft från att vara fiende till att bli vän, eller tvärtom? Fanns jordbruk i det förkoloniala Australien? Uppstod lilla istiden för att erövrare inte tog hand om naturen i de nya besittningarna? Kan vi tala om helt orörd natur?

Henrik Ohlsson är lektor vid institutionen för historia och samtidsstudier vid Södertörns högskola. Det här är hans debutbok.

Vad kan vi lära oss, inte bara om andra utan om oss själva? Kan den kunskapen betyda något inför framtiden? 

Vi lever i en tid där förtryckarna fått ny kraft. Var det självklart att det skulle gå som det gått? Nej, men det finns svar på vad som lett oss hit. I sin nya bok Tillsammans vill Lasse Berg få oss att se både vår värld och oss själva i ett nytt ljus. Utifrån sina egna unika erfarenheter som rapportör från ett halvsekels vistelser i Asien och Afrika, där tre fjärdedelar av mänskligheten bor, och sin inblick i krig, tyranners världsbild och massvält, samt i en mänsklighet som fick det allt bättre, försöker han förklara samtiden.  

Vi får följa flygvapenmeteorologen som började rota i klimatförändringarna redan på 70-talet. Hos reformerade människoätare på Nya Guinea börjar Lasse Berg inse hur det här med stormän och deras makt uppstår det som i klimatförändringarnas spår hotar oss alla.  

För trots allt som sker nu måste vi inse att hoppet inför framtiden står att finna i vårt eget inre, det som är vår medfödda natur. Författaren vandrar med hjälp av bioarkeologer och bushmanvänner i fotspåren av vår afrikanska uppväxt och ser bilden av vårt ursprung framträda. De enskilda drag i vår medfödda natur som kan bli vår undergång eller vår räddning. Som kan skapa vågor av folkmord eller leda oss mot en bättre tillvaro.  

"Boken vänder sig till en bred grupp läsare som reflekterar över samtiden, vilka vi människor är och vart vi tillsammans är på väg. Det är en oerhört stark, läsvärd och mångfacetterad bok." BTJ, Mats K.G. Johansson

"Det är en rik bok Lasse Berg skrivit, en världsresenärs testamente om man så vill. De vidder i tid och rum han överblickar är imponerande, och man hinner hisna många gånger inför kontrasterna mellan svärta och ljus i de samhällen han besökt. (...) Hoppet, och Lasse Berg, är de sista som överger oss." Dagens Nyheter, Lars Linder

"Om någon utomjording landade på jorden och fick träffa en enda människa, hade jag röstat på Lasse Berg. (...) Det blir en intressant berättelse. Rik, och pekande åt många håll" Göteborgs-Posten, Jonas Gren

"I en text som är delvis sjävbiografisk, delvis en jakt på det ursprungligt mänskliga, kryssar sig Berg fram mellan olika världsdelar och personliga erfarenheter. Hans resor till fjärran platser och möten med främmande folkslag bär många gemensamma drag med gamla upptäcktsresandes skildringar och är både njutbar och rafflande läsning." Respons, Patrik Lindenfors

"Det har bara hänt mig två gånger. Att direkt när jag vaknar fullkomligt rusar jag mot brevlådan för att sätta mig med Dagens nyheter. Båda gångerna var det när jag läste Lasse Bergs reportageserie om försoningsprocessen efter folkmordet i Rwanda. (...) Han skriver på ett sätt som drar in dig. Du är där, lär dig, funderar. (...) Knivskarp, som alltid!" ETC, Rebecka Bohlin

"Lasse Bergs böcker är omöjliga att läsa tyst. När jag sitter med hans senaste bok Tillsammans måste jag hela tiden avbryta mig för att berätta spännande fakta för min man. (...) Det som gör den här boken till en fröjd att läsa är författarens förmåga att förena de personliga berättelserna med vetenskapliga fakta. Hans nyfikenhet är drivkraften." Tidningen Vi, Oline Stig

"Det är som vanligt en väldigt fin kombination av perspektiv på mänskligheten, kontakt med människans afrikanska ursprung, beskrivningar av vår obändiga förmåga och kapacitet, som kan användas till både att göra gott och ont, liksom de mänskliga drag som är våra att vårda, förstärka eller tämja." Svenska dagbladet, Tove Lifvendahl

"...en häpnadsväckande bok. (...) Jag kan verkligen rekommendera den här boken." Göran Greider