Skrivande och redigering

Välstrukturerad handbok i uppsatsskrivande.

Boken ger tydlig vägledning genom den vetenskapliga uppsatsens alla delar, från idéstadie till färdig uppsats, projektarbete eller specialarbete. Den är också utmärkt som uppslagsbok när man vid olika tillfällen fastnar i processen.

Bokens huvudteman är:

I denna 5:e upplaga handlar några av nyheterna om konsten att skriva i grupp, om handledning och om den språkliga aspekten på akademiskt skrivande. Boken har också berikats med textexempel med kommentarer och har ett ökat fokus på lärandemålsperspektivet.

Boken vänder sig till alla uppsatsskribenter inom högre utbildning, liksom deras lärare, handledare och andra som ska bedöma uppsatsen. Den riktar sig främst mot kandidat- och magisteruppsatser men kan med fördel användas vid andra självständiga uppsatser.

Om författarnaBoken är skriven av Lotte Rienecker och Peter Stray Jørgensen, med bidrag av Signe Skov, Vanessa Sonne-Ragans, Lotte Thing Rasmussen, Charlotte Wien, Kirstin Remvig och Ida Klitgård.

Översättare: Kristina Olsson och Inger Bolinder-Palmér, Ordverket

Svenska skrivregler är det allmänna rättesnöret i Sverige för skrivtekniska frågor och ett oumbärligt hjälpmedel för alla som skriver i sitt arbete, i sin utbildning eller för sitt nöjes skull.

Denna fjärde upplaga av Svenska skrivregler innehåller:

Här finns även regler och råd om bl.a:

Svenska skrivregler digital version är en digital version av den tryckta boken med en layout som är anpassad för läsbarhet på skärm. Styrkan med det digitala arbetssättet är tillgängligheten, sökbarheten, möjligheten att anpassa textpresentationen utifrån individuella preferenser och möjligheten att få texten uppläst. Svenska skrivregler digital version fungerar på mobil, surfplatta och dator när du befinner dig på din arbetsplats eller skola. För information om priser och beställning kontakta Libers Kundservice.

Om författarnaSpråkrådet (f.d. Svenska språknämnden) är en del av språkmyndigheten Institutet för språk och folkminnen och har till uppgift att följa utvecklingen för språken i Sverige. Språkrådet ger ut språkböcker och tidskrifter, bedriver språkforskning och erbjuder föredrag samt fri daglig språkrådgivning. Läs mer på www.sprakochfolkminnen.se.

"Där SAOL utgör den allmänt erkända normen för stavning och böjning av svenska ord är Svenska skrivregler normkälla för hur dessa ord ska användas tillsammans." Bo Löfvendahl, SvD 2017-05-11.

"Handboken är tydlig, stringent och ger många exempel på de råd den ger. Strukturen är lättillgänglig och innehållet utförligt och gediget. Bokens innehåll ger ett gott och nödvändigt stöd för alla som använder det skrivna ordet, både i arbete och privat." Lektör Catarina Economou i BTJ-häftet nr 15, 2017.

Hållbara texter – grunderna i vetenskapligt skrivande vänder sig till såväl gymnasieelever som nyblivna högskolestuderande.

Det vetenskapliga skrivandet är ett viktigt moment på de olika nivåerna i svenska på gymnasieskolan, och på universitetet och högskolan är det viktigt att kunna skriva texter av vetenskaplig karaktär. Det är också en förutsättning för att klara många av gymnasieskolans andra ämnen, liksom gymnasiearbetet.

Boken går systematiskt igenom skrivprocessens olika steg och ger handfasta råd om olika dispositionsmodeller, mottagaranpassning och hur man skriver med egna ord. Slutmålet är att elever och studenter ska kunna skriva ett antal utvalda texttyper. På vägen behandlas allt från styckeindelning och kärnmeningar till referat, argumenterande och utredande texter. Här beskrivs också hur ett seminarium går till. Den pedagogiskt berättande texten utmärks av en mängd tydliga och åskådliga exempel. Bland annat förklaras uppgiftsformuleringar som redogör för, jämför, diskutera och analysera.

Här presenteras också texttyper som tentamen, dugga, pm, litteratur- och forskningsöversikt och laborationsrapport. I boken finns även allt man behöver veta om hur man handskas med referenser och gör en korrekt litteraturlista.

”Vetenskapligt skrivande har blivit ännu viktigare inom både högre utbildning och i samhällslivet. Min bok utgår ifrån att det är ett hantverk som går att lära sig med systematisk träning.”Sofia Ask, docent i svenska språket vid Linnéuniversitetet i Växjö

Vad ska man tänka på när man ska påbörja ett uppsatsarbete i juridik? Hur ska man på bästa sätt disponera sin text och hur hänvisar man till juridiska källor på ett korrekt vis? Och hur ska man planera för att bli klar med uppsatsen i tid?

Att skriva rätt ger goda råd när det gäller uppsatsskrivning i juridik. Boken har ett praktiskt fokus och innehåller en mängd konkreta exempel. Den tar upp olika aspekter kring själva skrivprocessen och lägger dessutom stor vikt vid frågor kring språkhantering och formalia.

Boken behandlar akademiskt uppsatsskrivande på svenska och riktar sig i första hand till studenter som skriver uppsats på juristprogrammet och andra juridiska utbildningar. Framställningen bygger på författarnas mångåriga erfarenhet av att handleda och bedöma uppsatser på olika nivåer på juristprogrammet vid Juridiska fakulteten vid Lunds universitet. Detta är den tredje och reviderade upplagan av boken, som även har utökats med ett sakregister.

Hur ska man skriva? Hur planerar, formulerar och bearbetar man? Hur kommer man igång? Vilka regler gäller? Kort sagt, hur gör man? I SKRIVBOKEN finns svaren. Här får läsaren konkreta råd för att komma framåt i sitt skrivande. Här diskuteras strategier för skrivprocessens olika moment och här presenteras inte bara regler och mönstertexter utan också användbara övningar.  

Den nionde upplagan av SKRIVBOKEN är grundligt genomarbetad och anpassad till dagens skriftspråk. Här ges till exempel inte bara klara och tydliga regler för den nu gällande tydlighetskommateringen. De nya reglerna sätter också sina spår i den löpande texten som tidigare följde reglerna för grammatisk kommatering. Här finns också uppdaterade regler för såväl meningsfragment som satsradning. Och i ett nytillkommet avsnitt presenteras skrivregler för smilisar och andra känslotecken.  

SKRIVBOKEN vänder sig till alla som skriver, oavsett vad: artiklar, vetenskapliga uppsatser, rapporter, säljbrev, ansökningar, brev eller bloggar. Den vänder sig till alla som vill lära sig mer om hantverket. Till alla som vill skriva bra – och bättre.  

Siv Strömquist, docent i nordiska språk vid Uppsala universitet, har i forskning och undervisning ägnat särskilt intresse åt skrivande och språkriktighet. Under åren 1994–2012 svarade hon regelbundet på läsarnas språkfrågor i Svenska Dagbladet.  

Studentens skrivhandbok vänder sig till dig som är ny på högskolan eller universitetet. Kanske kommer du direkt från gymnasiet, kanske har du varit ute och arbetat några år. Här får du hjälp att komma underfund med vad, hur och varför man skriver på högskolan. Framför allt handlar boken om det skrivande du kommer att ägna dig åt de första terminerna.

Här får du veta vad lärarna kan mena när de ber dig diskutera eller redogöra i en text och varför den akademiska stilen är som den är. Du får också veta hur du kan göra när du ska skriva tillsammans med andra och hur arbetsprocessen kan se ut när du skriver på egen hand.

Boken innehåller praktiska råd när det gäller stilen och språket i din text, hur du refererar till källor, hur du granskar och redigerar det du ska lämna in och mycket mer.

Denna nya upplaga av Studentens skrivhandbok innehåller flera helt nya kapitel och presenterar ett annat synsätt än tidigare upplagor. Fokus ligger på vad man gör i en akademisk text.

Om författarnaBokens författare har många års erfarenhet av forskning om och undervisning i skrivande på högskolenivå

Sagt om boken"[...] Boken riktar sig främst mot de nya som börjar på högskola och universitet och skall ge sig i kast med det akademiska skrivandet, men den kan med fördel även till exempel användas som komplement och förstärkning i svenskundervisningen på gymnasienivå. Studentens skrivhandbok är i sin helhet en behändig och praktisk handbok inom sitt område, väl disponerad och lätt överblickbar." BTJ häftet nr 8, 2015 Lektör Henric Ahlgren.

Det här är ingen vanlig uppsatshandbok. ATT TÄNKA UPPSATS stannar inte vid en genomgång av uppsatsens olika delar, utan ger läsaren en förståelse för kärnan i det vetenskapliga skrivandet och tänkandet. Med kunskap om det vetenskapliga arbetets grundstruktur – tänket bakom – är det lättare att förstå vilken roll de olika delarna i en uppsats spelar, och att bygga upp en uppsats av god vetenskaplig kvalitet.Genom att ta till sig det vetenskapliga tänket tidigt i utbildningen blir det möjligt att träna upp förmågan att arbeta med vetenskapliga texter redan innan det är dags för själva uppsatsskrivandet. För den som är bekant med hur vetenskapliga alster är uppbyggda är det lättare att kritiskt förhålla sig till befintlig vetenskaplig forskning, liksom till ovetenskapliga påståenden. Detta ger i sin tur också bättre förutsättningar att bli en skarp opponent och seminariedeltagare.ATT TÄNKA UPPSATS hämtar exempel från framför allt det samhällsvetenskapliga området, men tänket bakom uppsatsskrivandet är tillämpbart på de flesta utbildningar.Magnus Levinsson är lektor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås med inriktning mot frågor som rör evidensbaserad praktik och vetenskaplig metod.Marcus Agnafors är docent i filosofi och lektor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås med inriktning mot etiska frågor och handledning av studenter i uppsatsskrivande. 

Hur kan barn och unga få utvecklas som skribenter och samtidigt få vara skrivare här och nu? Eftersom det mesta skrivandet sker i skolan så spelar läraren en avgörande roll för elevernas skrivutveckling. Det är läraren som tolkar läroplaner och kursplaner och sedan omsätter dem till undervisning. Det är läraren som skapar villkoren för skrivandet i klassrummet. Men också elevernas deltagande och initiativ i undervisningen är viktiga när praktiken blir till. Läsande och skrivande sker alltid i sociala sammanhang. När elever skriver i skolans olika ämnen befinner de sig i någon av skolans många skriftspråkspraktiker. Under sin skolgång deltar de i många olika praktiker, med skilda förväntningar och krav på hur de skrivna texterna ska se ut. I dessa skrivpraktiker kan de både få utvecklas som skribenter och få vara en aktiv och skapande skrivare. Hur skolans många skilda skriftspråkspraktiker blir till är alltså en komplex process där en mängd faktorer samverkar. Den här boken tar ett helhetsgrepp på skolans skrivundervisning. Bokens kapitel ger rika och mångfacetterade bilder av skrivundervisningens praktiker och förhoppningen är att dessa ska stimulera till samtal om, reflektion över och utveckling av såväl lärares skrivdidaktiska arbete som de praktiker som lärare är verksamma i.

Eva Hultin (red.) är professor i didaktik med inriktning svenska vid Mälardalens universitet. Hennes forskningsintressen är förutom skrivdidaktik också litteraturdidaktik samt frågor som rör utbildning och demokrati. Svenskämnet som samtalsarena hör också till hennes forskningsprofil.

Karin Jönsson (red.) är universitetslektor i svenska med didaktisk inriktning vid Malmö universitet. Hennes forskningsintresse rör läs- och skrivundervisning (literacy) i förskolan och tidiga skolår, litteraturläsning, critical literacy och digitala verktyg i undervisningen. Martin Göthberg är lektor vid Högskolan för Scen och musik, Göteborgs Universitet och lektor i kombinerat uppdrag vid Högskolan Dalarna och Mora Gymnasium. 

Carina Hermansson är professor i språkdidaktik vid institutionen för pedagogiskt arbete, Högskolan i Borås. 

Caroline Liberg är professor emerita i utbildningsvetenskap med inriktning mot läs- och lärprocesser vid Uppsala universitet. 

Eva Lindgren är professor i språkdidaktik vid Umeå Universitet.   

Solveig Malmsten är lektor i svenska vid Institutionen för språk, litteratur och lärande vid Högskolan Dalarna.  

Marie Nordmark är lektor i svenska och excellent lärare i svenska vid Institutionen för språk, litteratur och lärande, Högskolan Dalarna.   

Kristina Persson är universitetslektor i svenska vid Institutionen för språkstudier, Umeå universitet.  

Catarina Schmidt är docent i pedagogik med inriktning mot språk- och litteraturdidaktik i de tidigare skolåren, F-6.   

Peter Ström är lektor i svenska med didaktisk inriktning vid Institutionen för språkstudier, Umeå universitet.   

Erika Sturk är fil. dr. i språkdidaktik vid Umeå universitet och projektforskare vid Åbo akademi.  Maria Westman är filosofie doktor i nordiska språk, docent och universitetslektor i didaktik med inriktning svenska vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet.   

"On Writing Well is a bible for a generation of writers looking for clues to clean, compelling prose." -New York Times

A beloved classic, this definitive volume on the art of writing nonfiction celebrates its thirtieth anniversary.

On Writing Well, which grew out of a course that William Zinsser taught at Yale, has been praised for its sound advice, its clarity, and for the warmth of its style. It is a book for anybody who wants to learn how to write or who needs to do some writing to get through the day, as almost everybody does. Whether you want to write about people or places, science and technology, business, sports, the arts, or about yourself in the increasingly popular memoir genre, On Writing Well offers you both fundamental principles as well as the insights of a distinguished practitioner. With over a million copies in print, this volume has stood the test of time and remains a valued resource for writers and would-be writers.

Ny upplaga av Siv Strömquists hyllade handbok för alla som skriver

Utan skiljetecken, ingen text. Åtminstone inte någon särskilt läsvänlig text. Även mellanrummet är ett skiljetecken, och tillsammans med punkt, komma, frågetecken och alla de andra skilje- och skrivtecknen gör de texter överskådliga och begripliga. Men trots att det är självklart för varje skrivande människa att använda skiljetecken är det nog långt ifrån självklart hur tecknen ska användas. Det är många tecken att hålla reda på och regler och praxis har ändrats under årens lopp.

Vet du till exempel när man måste sätta ut kommatecken? Eller när det ska vara kolon och definitivt inte semikolon? Vet du om det ska vara mellanslag före procenttecken eller inte? Om det är någon skillnad på engelska och svenska citat­tecken? Eller om det finns skrivregler för emojis?

Det vet Siv Strömquist, och hon kan som få andra förklara så att det blir begripligt och tydligt. Det är därför Skiljeteckensboken blivit så uppskattad av sina läsare, och nu utkommer den i en tredje, utökad upplaga. Här finns regler och rekommendationer för närmare 90 skiljetecken, skrivtecken och typografiska grepp. Till extra stor nytta för alla villrådiga finns även en snabbguide som visar hur man ska välja skiljetecken när flera alternativ verkar möjliga, men kanske inte alltid är det.

Siv Strömquist bjuder dessutom på intressant läsning om skiljetecknens historia och tecknens arbete i skönlitteraturens tjänst. Visste du till exempel att några av våra främsta författare strösslar generöst med utropstecken i sina romaner? De kan sätta både två och tre i rad!

Lär dig att skriva begripliga, träffsäkra och professionella texter för ökad tillit och mer effektiv kommunikation med denna bok av Anna Kleinwichs Magnusson.

Att skriva så att mottagaren förstår är grundläggande inom offentlig verksamhet och ett krav enligt språklagen. Ändå leder otydliga texter till missförstånd, onödiga frågor och långa handläggningstider. Skriva klarspråk visar hur du skriver begripligt, träffsäkert och professionellt utan att tumma på juridik eller saklighet.

Boken ger dig bland annat kunskap om hur du väljer rätt innehåll, skriver begripligt och anpassar texten till mottagaren, hur du arbetar med beslut, utredningar, tjänsteutlåtanden och andra centrala texttyper, hur du skriver för olika kanaler – webb, e-tjänster, interna system och brev, hur du gör texter tillgängliga för både människor och digitala verktyg inklusive AI samt hur organisationer kan skapa ett gemensamt språk och ett tonläge som inger förtroende.

Boken är skriven för dig som arbetar i offentlig sektor som till exempel utredare, handläggare, chef eller kommunikatör, men passar alla som skriver i jobbet. Med hjälp av konkreta exempel, tydliga principer och ett varmt men rakt tilltal får du verktyg att skriva texter som gör jobbet: som guidar, förklarar, engagerar och stärker förtroendet.

Anna Kleinwichs Magnusson är lingvist i grunden och arbetar i dag som strategisk kommunikatör, föreläsare och rådgivare inom klarspråk, tillgänglighet och digital kommunikation. Hon undervisar inom skrivande, sökmotoroptimering och AI och hjälper organisationer att nå fram med sina budskap både strategiskt och praktiskt.

Formgivare: Catharina Ekström.

Sagt om boken“Både layouten och språket är tydliga och lätta att ta till sig, och boken känns pålitlig både utifrån författarens bakgrund och genom att den lutar sig mot språklagen och myndigheternas skrivregler. Helhetsbetyg: 4.”/Betty Andersson, BTJ-häftet nr 8 2026

När vi skriver i arbetet – på myndigheten, på företaget eller i organisationen – är det ofta för att förmedla ett viktigt budskap. Då måste vi försöka hitta den rätta tonen, formulera oss tydligt och presentera innehållet rakt på sak, allt för att budskapet verkligen ska nå fram.

Att skriva bättre i jobbet ger råd och tips om hur man väljer ton och perspektiv, hur man planerar, disponerar och gör texten överskådlig. Boken behandlar också sådant som styckeindelning, meningsbyggnad och ordval. Många praktiska exempel visar hur en text kan göras läs- och läsarvänlig.

Vissa mycket vanliga typer av texter i arbetslivet behandlas i egna avsnitt, till exempel protokoll, rapporter, pressmeddelanden, beslutsunderlag och beslut. Här finns också råd om vad man bör tänka på när man skriver för webben eller i sociala medier.

Dessutom tas några språkriktighetsfrågor upp, sådana som ofta väcker heta känslor. Ska man skriva var eller vart? De eller dem? Innan eller före? Och får man använda ordet hen? Språkrådet ger svaren.