Visar resultat för..."svåra åren"

Den 11 november 1918 klockan ingicks förhandlingar om vapenstillestånd mellan Frankrike och Tyskland på västfronten. Första världskriget var därmed i praktiken över för alla inblandade. Men allt dödligt våld och alla krigsoperationer upphörde inte för den skull. Revolutioner, kupper, inbördeskrig, självständighetskamper avlöste den reguljära militära krigföringen runt om i världen. 16 miljoner hade dött under mer än fyra års strider i Europa. Med freden kom också spanska sjukan, som skördade fler offer än så. När striderna upphört, infann sig hos många människor en uppbrottsstämning. Gamla misstag fick inte göras om, en ny och bättre värld var möjlig. Men övergången till fred blev svårare än väntat. Det fanns en otålighet i luften ungefär som kometernas svepande färd över himlavalvet men också revanschlystnad. Nya oförrätter följde på gamla. Under åren 1917, ryska revolutionens år, och 1923, då Adolf Hitler genomförde sin misslyckade ölkällarkupp i Munchen, stod mycket och vägde. Dessa årtal utgör, enligt vissa forskare, en avgränsad historisk epok. Därefter inleds förberedelserna för ett nytt storkrig. Den tyske historikern Daniel Schönpflug har granskat händelserna under denna korta epok av förväntningar och besvikelser, drömmar och bitter verklighet utifrån ett antal aktörers perspektiv. Brev, memoarer, tidningsreportage, rättegångsprotokoll ger läsaren inblickar i hur den tidens människor tänkte och tolkade sin tillvaro och sin egen roll i den. Det är ett uttalat subjektivt sätt att närma sig historien, också ett filmiskt, där scener ur ett antal människors liv under och efter stort krig har mixats med varandra. Här möter vi den amerikanske artilleriofficeren Harry S. Truman, den blivande Auschwitz-kommendanten Rudolf Höß, den vietnamesiske frihetskämpen i parisisk exil Ho Chi Minh, den österrikiske tonsättaren Arnold Schönberg, den tidigare tyske kronprinsen Vilhelm, en armenisk attentatsman i Berlin, den irländske självständighetspolitiken Terence MacSwiney som hungerstrejkar sig till döds, T. E. Lawrence som verkar förgäves för arabernas sak, Mahatma Gandhi som drar igång sina icke-våldskampanjer, Virginia Woolf som får sitt genombrott som romanförfattare och registrerar sin samtids scenväxlingar, konstnärinnan Käthe Kollwitz som förlorar en son i kriget och blir pacifist, Moina Michael som skapar vallmoblomman av tyg på rockuppslagen, den internationella symbolen över dem som har kämpat, stupat och överlevt i skyttegravarna på västmaktssidan plus ett stort antal andra gestalter Ett rikt collage av ansikten och röster.