Visar resultat för..."Europas"

Hur kunde en knappt läskunnig sibirisk bonde ha så stort inflytande över världens öde?

Rasputin var hängiven monarkist, inte revolutionär. Han hade ingen officiell position och inga styrkor under sitt befäl. Ändå bidrog han mer än någon annan till tsarfamiljen Romanovs fall.

Tsar Nikolaj II och hans hustru Alexandra blev besatta av Rasputin. Tsarens officerskår blev fullständigt demoraliserad av skvallret om korruption, för att inte tala om ryktena om den så kallade galne munkens utsvävningar med tsaritsan – och hennes döttrar. Blotta tanken på att hela Rysslands tsar hade bedragits av en bonde var förödande i ett sådant patriarkalt imperium. När februarirevolutionen bröt ut 1917 höjdes inte en enda värja till regimens försvar.

Precis som Rasputin förtrollade tsarfamiljen har han fascinerat eftervärlden. Den brittiske historikern Antony Beevor tecknar ett mästerligt porträtt av en man som rört sig mellan historia och legend, samt av det samhälle som gjorde det möjligt för honom att träda in i maktens korridorer och spela en nyckelroll i tsardömets undergång.

Augustpriset 2025 för årets svenska fackok. "En fängslande resa i ballongfararnas spår, berättad med en oförställd besatthet. Vitön. visar det vackra i att ge allt, inte för att lyckas – utan för att man inte kan låta bli." (ur motiveringen)

”Så medryckande att man blir sittande från första sidan till sista.”SvD

” Bea Uusmas böcker är ren poesi."DN

”Det är vackert som ett impressionistiskt konstverk, upplysande som en fackbok och lättillgängligt som en countryballad om längtan över isvidderna.”

GP

Det började som ett vanligt intresse. Det blev hennes liv.

I mer än tre decennier har Bea Uusma försökt lösa Andréeexpeditionens gåta. Varför dog de på Vitön 1897, trots varma kläder och rikligt med proviant, innan de ens hunnit packa upp sina slädar?

2013 gav hon ut Expeditionen. Min kärlekshistoria som tilldelades Augustpriset och hyllades av kritiker och läsare världen över. I Vitön. den fristående fortsättningen på Expeditionen, gräver hon sig ännu djupare in i Andrée-expeditionen. Arrangerar en vetenskaplig polarexpedition till Vitön. Undersöker blodspår och analyserar sönderrostade vapen från 1800-talet. Lyckas dechiffrera den oläsbara texten i Andrées sista dagbok. Med hjälp av ny teknik kan hon få svar på frågor som tidigare inte ens gick att ställa.

Vitön. tar oss längst ut i det som fortfarande är okänt, och längst in i en människa som aldrig kan sluta söka efter sanningen.

Ingen världsdel har varit lika präglad av dragkampen mellan krig och fred som Europa. Två världskrig startade här, och hotet om ett tredje hängde över kontinenten i fyra decennier. Efter Berlinmurens fall 1989 tycktes freden till sist ha segrat. Men med Rysslands storskaliga anfall mot Ukraina 2022 blev det uppenbart att även denna fredsordning vilade på bräcklig grund. Wilhelm Agrell är en av Sveriges främsta säkerhetspolitiska analytiker. I Den förlorade freden tar han ett unikt grepp om Europas moderna historia och skildrar fredernas sammanbrott. Utifrån fyra försök att skapa varaktig fred i Europa – från första världskriget till vår egen tid – visar han hur varje ordning gradvis underminerats och till sist gett vika. Har freden någonsin haft en verklig chans? Och om inte, vad väntar härnäst?

Lund är på många sätt en extraordinär stad. Liten till ytan, belägen på den skånska slätten, men genom seklerna ett kraftfält för idéer, kunskap och internationella impulser. Här växte en medeltida kyrkometropol fram med domkyrkan som centrum. Här grundades ett universitet som skulle forma generationer av forskare, studenter och samhällsbyggare. Här möts akademi och arbetarkultur, spex och högteknologi, kullerstensgator och forskningsanläggningar.

I mitten av 900-talet fick en dansk vikingakung en strålande idé: han skulle bygga en ny stad, med kungsgård, en präktig kyrka och ett myntverk. I Historien om Lund följer vi stadens resa genom expansion, krig, stagnation och nytändning – vidare till industrisamhälle, kunskapsstad och internationellt nav i Öresundsregionen. Det är en berättelse om hur idéer har rört sig över gränser och blivit en del av Lund: från kontinentens kloster och universitet, från romantikens Tyskland, från industrialismens USA och från punkens Storbritannien.

Med kunskap och värme tecknas bilden av en stad som gång på gång har förnyat sig. Det är en historia om öppenhetens betydelse – och om hur en liten stad på den skånska slätten har satt avtryck långt utanför sina egna gränser.

Eskil Fagerström är författare och infödd lundabo. Han har varit verksam som nyhetsjournalist i staden under nära 30 år, bland annat som reporter och chef för Sydsvenskans Lundaredaktion.

I vissa skeden av historien sker händelseutvecklingen så hastigt att den värld som tagits för given plötsligt faller samman. Rysslands krig mot Ukraina. Kinas växande makt. Ett USA där Trumps återkomst till Vita huset ytterligare vidgat de redan existerande sprickorna i den globala ordningens fundament.

Historiens återkomst: Europa och världsordningens sammanbrott beskriver den brytningstid vi nu genomlever i ett vidare historiskt sammanhang, mot bakgrund av försöken att under två sekel etablera en världsordning stabil nog att stå emot historiens flodvågor. Med den följer Martin Kragh upp succén med Det fallna imperiet.

»Bokens främsta styrka är beskrivningen av de komplicerade motiven bakom invasionen av Ukraina [...] Och där finns också Martin Kraghs viktigaste insikt om vår tid, nämligen hur historien inte bara finns till för eftertanke, utan också som en förevändning för våld.« - DN 3/10 2025, Leonidas Aretakis

»Kraghs genomgång är kompakt och tydlig. […] Läsningen låter oss förstå varför vår världsordning blivit en oordning.« - SvD 2/10 2025, Per Enerud

»Historiens återkomst är en folkbildande och tyvärr rykande aktuell bok.« - GP 1/10 2025, Martin Gelin »Kraghs bok är rik på fakta« - Expressen 2/10 2025, Ulla Gudmundson

»För att förstå Putins Ryssland idag behöver man bara läsa Figes enastående skildring.« Antony Beevor

Orlando Figes skildrar tusen år av rysk historia, från Kievriket till Putins invasion av Ukraina, ur ett nytt och avslöjande perspektiv där han visar hur personer och händelser format nationens själ och självbild.

Med fängslande berättarstil och skarp analys utforskar Figes de autokratiska tendenserna, föreställningarna om tsaren som folkets fader, den "ryska själen" och den upplevda skymfen från västvärlden.

”Fågelguiden” anses vara en av de bästa fälthandböckerna i världen med sina utförliga beskrivningar av runt 1000 arter i Sverige, övriga Europa, Nordafrika och delar av Mellersta Östern. Den är en självklar följeslagare ut i fält och en oslagbar kunskapsbank för den som vill fördjupa sig därhemma. Ett måste för fågelintresserade på alla nivåer, lika oumbärlig som kikaren.

Nu kommer detta standardverk i en ny reviderad utgåva som utökats med 32 sidor. Många bildsidor har disponerats om och fått nya illustrationer och texterna har uppdaterats eller skrivits om helt. Särskilt omarbetade är avsnitten om rovfåglar, tärnor och lommar. ”Fågelguiden” har kommit ut i över 20 länder och sålt i mer än 1,2 miljoner exemplar.

Den sista lögnen är en granskande reportagebok om Estonia-katastrofen och dess efterspel. Boken visar hur konspirationsteorier kring olyckan har formats och spridits, och avslöjar kopplingar till en rysk påverkansoperation riktad mot väst.

Den 28 september 1994 sjönk M/S Estonia i hårt väder på Östersjön. 852 människor, de flesta av dem svenskar, miste livet. Det är den största fredstida fartygskatastrofen i Nordens historia, ett nationellt trauma som vägrar läka.

Det här är en bok om vad som faktiskt hände den natten. Men det är också en historia som aldrig tidigare berättats – om mannen bakom de konspirationsteorier som lett till att Estonia fortfarande är ett öppet sår.

I Den sista lögnen: Estonia och den ryska spionens arv kartlägger Patrik Oksanen och Andreas Edevald en rysk påverkansoperation mot väst. Samtidigt är det berättelsen om ett liv i Rysslands tjänst, om en underrättelseofficer som i årtionden har världen som arbetsfält medan han klättrar allt högre i hierarkierna. På vägen möter vi svenska myndigheter som låter sig förledas, och prisbelönta journalister som går vilse i konspirationernas mörker.

Nu avslöjas sanningen om den ryska spionens arv.

Patrik Oksanen är författare, journalist och en av Sveriges främsta experter på säkerhetspolitik och hybridkrig. Tidigare har han bland annat skrivit den internationellt uppmärksammade boken Rysslands hemliga krig mot Sverige (Volante, 2025).

Andreas Edevald har tidigare varit diplomat i Kina och Ukraina, och är idag verksam som senioranalytiker på en myndighet. Den sista lögnen är hans första bok.

"Välbehövligt om Estoniakonspirationerna" Mattias Göransson, Magasinet Filter

"Patrik Oksanen och Andreas Edevald har skrivit ett nytt standardverk om svensk nutidshistoria. ( ) Författarna skriver så pass flyhänt att man inte vill lägga boken ifrån sig. Det är ett populärvetenskapligt reportage som för tankarna till historikern Peter Englunds prosa. ( ) Om svensk journalistik ska göra skäl för sitt namn borde Den sista lögnen tilldelas Guldspaden, då det är en genuin kartläggning av hur Sverige faktiskt gick på en lögn som planterades av främmande makt." – Fokus

Nominerad till Augustpriset 2025!

"Robin Olovsson är påläst om allt han skriver om. [...] Det är en riktigt duktig historielärare som håller i pennan." Sverker Sörlin 

Framtidens land är den andra, fristående delen av Robin Olovssons storverk Historien om Norrland. Här tar Olovsson avstamp i mitten av 1800-talet när Sveriges industrialisering tar fart. Vi möter träpatroner och småbrukare, älvar som tämjs och skogar som huggs ned. Dessutom framträder andra världskriget, närmare frontlinjen, i ett nytt perspektiv. Som en parallell tråd löper den samiska historien som en oupplöslig del av helheten.

På ett medryckande och personligt sätt knyter Robin Olovsson samman berättelser från sekler av uppgång och nedgång, in- och utflyttning, kriser och hoppfulla drömmar. Samtidigt tecknas en ny historia om Norrland, och om Sverige.

»Absolut toppklass« Kent Lidman, BTJ

Den första delen, Dimmans land, utkom i oktober 2024.

Robin Olovsson är känd genom bland annat Historiepodden. Han växte upp i Arvidsjaur, studerade i Umeå till lärare i historia och svenska, och arbetade sedan i Gävle innan han flyttade till Stockholm. 

Historien om Norrland: Framtidens land nominerades till Augustpriset som årets svenska fackbok med motiveringen: »Med berättarenergi och folkbildaranda manar Robin Olovsson fram Norrland ur de historiska dimmorna. Framtidens land är den imponerande avslutande delen av hans tvåbandsverk. Här får Norrland möta världen och världen dra genom det norra. Människor och myter, staten och storkapitalet, dårskap och drömmar. Ett pionjärarbete som förändrar bilden av hela Sverige.«

"Robin Olovsson är påläst om allt han skriver om. [...] Det är en riktigt duktig historielärare som håller i pennan." Sverker Sörlin 

"Ett pionjärverk som ger en samlad helhetsbild av den norrländska historien." - BTJ, som ger boken 5 av 5 i betyg.

"Lättläst och fängslande gestaltar och reflekterar han, och sätter in i sammanhang" - Susanne Holmlund, Sundsvalls Tidning

"Olovsson lyfter spännande och mindre kända aspekter av Norrlands historia." - Lovisa Broström, Göteborgs-Posten

Historien om Norrland är ett storverk i två delar av historieläraren och Historiepoddens Robin Olovsson, själv uppväxt i Arvidsjaur och Umeå. I dessa böcker berättar han medryckande, pedagogiskt och personligt - samtidigt som han bidrar med en ny berättelse om Sverige.

I Dimmans land får vi möta personer som är okända för de flesta men alla viktiga för den stora berättelsen om Norrland. Från de allra första människorna som befolkade Norrland till färgstarka karaktärer som trumslagarpojken Hendrich Walter, Magnus Vildhussen Huss och sameflickan Milla Maria Andersson-Clementsdotter. Vi möter också den svenska historiens portalfigurer som Gustav Vasa och Carl von Linné - men sedda från ett nytt, norrländskt perspektiv.

Robin Olovsson (född 1985) är specialiserad på norrländsk historia och genom Historiepodden har han blivit en av landets mest folkkära folkbildare. Historien om Norrland är Robin Olovssons debutverk. Dimmans land : från istid till hungerår, är den första av två delar. Den andra delen, Framtidens land, utkommer i september 2025. 

VET DIN PLATS. Men du har olika platser i olika hierarkier.  KLEMA INTE MED DIN KROPP. Men du måste sköta den för själens skull.  NATUREN RÅDER ÖVER DIG. Men lär dig att läsa den så det inte går dig illa.  INGEN BRYR SIG OM VEM DU ÄR INUTI. Det viktiga är att du fyller din samhällsroll.  

För svenskarna som levde för omkring 400 år sedan, på stormaktstiden, var synen på tillvaron radikalt annorlunda mot idag. Men här fanns också sådant som väcker en omedelbar och rörande närhet.   

Denna bok är en intim skildring av 1600-talsmänniskornas syn på natur, kropp, makt, individ och stora världen. Vad visste de, vad trodde de, vad var grunderna för livet? Men den är också en praktuppvisning i hur en historiker kan använda oväntade källor på intelligenta sätt – annonser som efterlyser stulna föremål eller brev som intygar om äktenskaplig börd.  

Nominerad till Stora Fackbokspriset 2024

»En pärla för nördar.« M magasin

»Latin – handbok i odödlighet är […] nästan lika mycket en berättelse om vår civilisations framväxt som om latinet i sig.« Språktidningen

Hur gick det till när latinet blev ett världsspråk? Och hur kommer det sig att vi än idag fascineras av ett språk som inte längre talas?

När romarriket var som störst sträckte det sig över enorma ytor, och med expansionen följde imperiets språk – latinet förenade människor och användes för att sprida information över stora avstånd. När kristendomen etablerades fifick språket ytterligare skjuts, i kyrkliga sammanhang, över ännu större områden.

Efter imperiets fall levde latinet vidare, men inte på samma sätt som andra språk. Genom seklerna utvecklades det istället till något annat, något större – en idé så hållbar att den framstår som odödlig.

I denna bok berättar Karin Westin Tikkanen, docent i latin, om latinets spännande utveckling. Det blir en berättelse som flflätar samman 2 500 års historia om språk, litteratur, politik och religion, från antiken fram till våra dagar.

Renässansens Italien var en värld av bländande skönhet och möjligheter - men också en tid av krig, politiska mord och förrädiska allianser. Under denna bräckliga epok verkade Niccolò Machiavelli, en ung och passionerad ämbetsman i republiken Florens.

Som utsänd diplomat mötte han den fruktade Cesare Borgia och andra maktspelare som gav honom djupa insikter om hur makt byggs, bevaras och går förlorad.

När Florens republik störtades föll också Machiavelli. Efter att ha blivit avsatt, fängslad och torterad formulerade han sina erfarenheter i ett verk som skulle göra honom odödlig och förändra sättet vi ser på makt: Fursten.

Med blick för politiskt drama och mänskligt öde tränger historikern Erik Petersson bakom myten om Machiavelli som en iskall cyniker. Fram träder en helt annan bild än den vi förväntar oss. Berättelsen om Machiavelli är en tidlös lektion om frihetens pris och maktens sanna ansikte, brännande aktuell i vår tid.

Cecilia Vasa var Gustav Vasas vackraste och vildaste dotter. Hon var slösaktig och praktälskande, tyckte kanske för mycket om fester och nöjen. Men hon hade Vasarnas rika begåvning och också deras häftiga humör. Hennes kamp för familjen och dess ägor förde henne över stora delar av Europa, där hon bland annat förhandlade med påven och kejsaren. Utländska makthavare beskrev henne som ”begåvad med snille och framstående vältalighet”. Hon hade med säkerhet blivit en modig och framgångsrik regent - om hon hade fått ett eget land att regera.

Det börjar med ett okänt fotografi: en ung kvinna på lyxig bröllopsresa i Alperna, mitt under brinnande världskrig 1941. Långt senare ska bilden på kvinnan förbrylla hennes barnbarn Lea. Alla familjedokument hade ju försvunnit när kommunisterna tog makten i Albanien. Vad gjorde farmor Leman där? Fotot blir startskottet för en vindlande resa in i arkiven. I Förödmjukelse fortsätter Lea Ypi den granskning av sin släkthistoria som påbörjades i hyllade Fri. Det är ett verk som tar med läsaren till det sönderfallande Ottomanska riket, när hela Europa står på randen till ett sammanbrott, men som framför allt ställer frågor om de val vi gör i livet, i en tid när allt – liksom i vår tid – står och väger.

"Jag fullkomligen sörplar i mig hennes text"

Fokus

”Alla som är intresserade av romarriket borde läsa Roms kejsare. Beard är den perfekta historieberättaren.”

New York Times

Grymma, galet rika och maktfullkomliga – så beskrivs ofta det antika Roms kejsare. Men vilka var de egentligen, och vad innebar det att styra över ett av de mäktigaste imperierna världshistorien skådat?

I den internationella succén SPQR berättade Mary Beard om det antika Roms tusenåriga historia. Med sin nya bok riktar hon fokus mot de härskare som ledde riket, från Julius Caesar (mördad 44 f.Kr.) till Alexander Severus (mördad 235 e.Kr.), hon gör upp med myter och skapar ett mer nyanserat porträtt av antikens mest glorifierade figurer.

Vilken makt hade kejsaren egentligen? Varför blev så många kejsare avrättade? Vilka var det som drog i trådarna bakom kulisserna, och hur gick det ens att styra över ett så enormt rike?

Än en gång visar Mary Beard varför hon är en av vår tids främsta historieförfattare. I Kejsare av Rom berättar hon Romarrikets historia som den aldrig berättats tidigare. En bred, lärd och underhållande bok om ett av historiens mest kända jobb.

På 1590-talet skakades Sverige av ett blodigt inbördeskrig mellan anhängare till kung Sigismund, Gustav Vasas sonson, och hans utmanare hertig Karl, Vasas yngste son. Konflikten handlade om vilken gren av Vasadynastin som skulle styra riket, men också om maktkampen mellan kungen och riksrådet samt det lutherska prästerskapets rädsla för en katolsk motreformation. De hårdnande motsättningarna resulterade i ett öppet inbördeskrig 1598–99, där strider utkämpades i både Sverige och Finland med förödande konsekvenser. Sigismund besegrades och återvände till Polen, medan segraren tog namnet Karl IX, lät avrätta en rad politiska motståndare och banade vägen för sonen Gustav II Adolfs trontillträde. För första gången på åtskilliga decennier skildras de inbördes striderna i Lars Ericson Wolkes bok, som bygger på gedigen källforskning och beskriver den komplexa konflikten, fylld av tragiska levnadsöden och brutala övergrepp.

Juni 1940: Hitlers Wehrmacht har besegrat Frankrike. Gestapo letar efter Heinrich Mann och Franz Werfel, Hannah Arendt, Lion Feuchtwanger och otaliga andra tyska författare som har flytt till Frankrike sedan maktövertagandet 1933. Amerikanen Varian Fry kommer till Marseille för att rädda så många som möjligt.

Det är ett dramatiskt år i den tyska litteraturhistorien. I Nice lyssnar Heinrich Mann på radionyheter medan bomblarmen ljuder. Anna Seghers flyr med sina barn till fots från Paris. Lion Feuchtwanger sitter i ett franskt interneringsläger, medan SS-trupper rycker närmare. Alla kommer de slutligen till Marseille. Här lämnar Walter Benjamin ifrån sig sin nya essä till Hannah Arendt innan han flyr över Pyrenéerna. Här korsas vägarna för en mängd tyska och österrikiska författare, intellektuella och konstnärer. Och här riskerar Varian Fry och hans medhjälpare livet för att smuggla ut dem ur landet.

Uwe Wittstock, född i Leipzig 1955, är litteraturkritiker och författare. Hans stora genombrott kom, även internationellt, med Februari 33: litteraturens vinter, som blev brett uppmärksammad och diskuterad under det svenska valåret 2022. Marseille 1940: den tyska litteraturens flykt tar vid efter den förra boken och är skriven med minst lika stor intensitet och närvaro – och dess aktualitet i samtiden är lika obestridlig.

"Kallsvett sipprar ut från sidorna i Wittstocks bok. Med imponerande detaljrikedom gestaltar han nyckfullhetens terror. Från en dag till en annan kan spelreglerna ändras genom ett eller annat myndighetsdekret [. . .] Marseille år 1940 är en ö i tiden. Men man kan slå broar ända till Tidö slott. Över dem vandrar den byråkratiska brutaliteten." Per Svensson, DN.

"Hans skildring av hur kulturpersonligheter som redan gått i exil från Nazityskland också tvingas fly Frankrike matchar en spänningsroman." Anders Q Björkman, SvD.

"Med ett närmast thrillerartat driv skildrar Wittstock de oppositionellas katt och råtta-lek med Gestapo och SS. Det här är angelägen läsning i vår tid, när fascismen vinner alltmer mark i Europa." Yukiko Duke, Vi Läser.

"Boken kan tveklöst läsas som ren spänningslitteratur och man häpnar över inledningens uppgift om att allt i boken går att belägga och är fritt från fiktiva inslag." Hjalmar Falk, Ord&Bild.

Sedan den industriella revolutionen under 1800-talets andra hälft har Ryssland förändrats drastiskt. Landets erfarenheter i modern tid, med två radikala regimskiften inom loppet av sju årtionden, är i ett europeiskt och globalt perspektiv unika. Ryska och sovjetiska ledare har under denna tidsperiod haft vitt skilda ideologier, strategier och världsåskådningar, och har också präglat sitt lands utveckling i högre grad än andra europeiska ledare i modern tid.

Detta är en översikt av Rysslands ekonomiska och politiska utveckling sedan Alexander II fram till i dag. Under denna tid har Rysslands befolkning genomlevt revolutioner och krig, men också industrialisering, urbanisering och stora reformer.  

Martin Kragh är biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet och docent vid Institutet för Rysslands- och Eurasienstudier vid Uppsala universitet. 

När Johan Jacob Anckarström halshöggs vid Skanstull i Stockholm i april 1792 tog Sverige en ny vändning. Inom kort var gustavianerna bortstötta och bortglömda. Kungahuset Holstein-Gottorp var inom ett par årtionden utdött och ersattes av ätten Bernadotte. Långsamt demokratiserades landet, men samtidigt började Gustavs dagar alltmer framstå som en dröm i rosenrött i det allmänna medvetandet. Medan Gustav låg på sin dödsbädd var jakten på de sammansvurna intensiv och hård. Så fort han hade dött lades i princip alla undersökningar ner. Inte minst kungens egen bror var angelägen om att lägga locket på. Men man behövde en syndabock: Anckarström. Han fick ta hela skulden.

Ernst Brunner ger här en långt mer sammansatt bild av Anckarström och sammansvärjningen mot kungen än i tidigare skildringar. Med sin unika framställningskonst gör Brunner denna faktaberättelse lika spännande som en roman.