Visar resultat för..."Land"

Ni kommer aldrig att förstå hur det här landet minns, hur djupa rötterna är.Irland, 1865. På en vindpinad halvö i Atlanten arbetar Tomás och hans motvillige son Liam med den stora kartläggningen av landet, ett land som ännu inte hämtat sig från den stora svälten. För Tomás är arbetet mer än bara ett uppdrag, han vill att kartorna också ska vittna om den katastrof som drabbat folket.Men när Tomás en dag förirrar sig in i en skogsdunge förändras tillvaron i grunden, för honom och för hans familj. När fadern blir en annan är det plötsligt tioårige Liams uppgift att slutföra kartläggningen – och att hitta vägen hem.Land är en storslagen roman om en familj som försöker hitta sin plats i efterdyningarna av Irlands stora hungersnöd. Med sin mästerliga berättarglädje skildrar Maggie O’Farrell nedgrävda skatter, uråldriga skogar, envisa spöken, liv som flätas samman, en särskilt lojal hund – och spår som aldrig försvinner när det gäller land och historia.

"I början då jag var en främling som skulle erövra främlingskapet kastade jag mig över det nya språket likt en utsvulten hund över en saftig köttbit. Jag åt upp svenskan. Jag fyllde min mun med ord, tuggade dem, svalde dem. Jag tog vissa ord i min mun som praliner. Fors, älv, flod, fjäll, berg, hav, vik, sol, moln, regn, snö, dag, natt. Jag föll platt för den svenska naturens enstavighet.

Som författare har jag aldrig varit friare än i dessa första dikter då skrivandet inte var bundet vid futtigheter som mening, betydelse, avsikt. Men det är bara en gång i livet man kan skriva på det sättet."

"Om man är invandrare och samtidigt inte beredd att möta det nya med välvilja och intresse, då är man dömd att hamna i samhällets utkanter; och om ett samhälle tar emot nya människor utan att vara berett att möta det nya hos dem, då blir det dömt att få problem.

Allt detta är egentligen självklarheter. Tyvärr verkar det nödvändigt att upprepa dem."

Det är så mycket man inte vet när man lämnar sitt land. Man anar inte att man bär med sig så många strukturer och spår i sin själ och att de slutligen får en att vara och förbli en främling i det nya landet; och när man inte längre är en främling i det nya landet har man blivit en främling för sig själv och då är man främling överallt."

Några smakprov ur Theodor Kallifatides avklarnade och nakna berättelse om främlingens villkor och möjligheter.

»Det är en våldsam och vacker roman, väl översatt till svenska av Maria Björkman. Mest imponerad är jag av personporträtten, som är psykologiskt djuplodande och långt ifrån svartvita.«Jenny Högström, Sydsvenskan

»Ett familjeepos som berör på djupet.«Matilda Arborelius, Skånska Dagbladet

»en magnifik berättelse om kolonialism, frihet och underkastelse i 1940-talets Marocko … Leila Slimani är en stark berättarröst, som både förmår gestalta komplexa relationer och samhällsskeden, på ett vidunderligt vackert språk.«Ulla Strängberg, Jönköpings-Posten

»Likt en Alice Munro rör sig Slimani ständigt i närheten av katastrofen, den som i sista stund uteblir. Romanen breda anslag markerar en delvis ny väg i författarskapet, väl värd att följa vidare. Inte minst för Aïchas skull, parets dotter, vars egensinne och utsatthet Slimani skildrar med lyhörd skärpa.«Therese Eriksson, Tidningen Vi

.................................................................

Första delen i en storslagen romantrilogi om Marocko efter kriget.

Amine Belhaj är en stilig marockan som strider i den franska armén. Mathilde är en envis kvinna från Alsace som längtar bort. Kriget för dem samman. Ett omaka par, löjliga i vissas ögon: hon är ett huvud längre än honom, romanläsare, frisinnad. Han bär på en hederskultur och en blind ilska. De älskar varandra, men olikheterna ska göra deras liv tillsammans mycket svårt.

När paret 1947 återförenas i Rabat, Marocko, väntar livet på ”kullen” – den landplätt utanför Mèknes där de ska bygga sitt liv genom att bruka jorden och där deras barn Aïcha och Selim ska växa upp. Men marken är torr, inkomsterna små och livet betydligt hårdare än någon av dem kunnat ana.

Samtidigt som vi följer familjens umbäranden, och Mathildes främlingskap inför sitt nya liv stiger den poli­tiska temperaturen i landet. Spänningarna mellan kolonis­terna och nationalisterna eskalerar och ska 1956 mynna ut i Marockos självständighetsförklaring. På en sinnlig, omsorgsfull prosa tecknar Slimani en fascinerande bild av mänskligt liv mitt i en av historiens kokpunkter. Alla vi möter i romanen tycks leva i någon annans land: marock­anerna i fransmännens, kvinnorna i männens. Och alla längtar de intensivt och skräckslaget efter att få bryta sig loss, men också förbli trygga.

Marockansk-franska Leïla Slimani blev känd för svenska läsaren med Vaggvisa, som gav henne Frankrikes främ­sta litteraturpris Goncourt 2016 och gjorde henne till ett världsnamn. På svenska finns också hennes reportagebok Sex och lögner, om marockanska kvinnors livsvillkor.

.................................................................

»Slimani skriver i De andras land fram komplexa karaktärer i en kaotisk tid med ett vackert språk som berör på djupet. Det bästa av allt är förstås att det kommer två böcker till i detta familjeepos.«Matilda Arborelius, Skånska Dagbladet

»I den här vackra och uppslukande boken, som bygger på Slimanis familjehistoria, möter vi fransyskan Mathilde som förälskar sig i en marockansk soldat och emigrerar till makens hemland efter andra världskriget.«MMMM - Jenny Lindh, M-magasin

»Ambitionen är uppenbar: detta är tänkt att bli den stora berättelsen om Marocko, en nordafrikansk "Vredens druvor" eller "Utvandrarna" … Romanens teman är sorgligt aktuella - nyanländas dubbla hemlöshet, systematiskt könsvåld, grannars ovilja som blossar upp i grymhet och våld. …  Även om "Vaggvisa" förmådde leta sig in under huden tycker jag nog att Slimani kommer bättre till sin rätt i det större formatet. Särskilt hennes förmåga att gestalta bägge sidor i en konflikt blir intressant i skildringen av ett långt äktenskap«Kristoffer Leandoer, Svenska Dagbladet

"Mot en fond av ett Marocko som börjar vilja kasta av sig kolonialismens bojor tecknar Slimani ett komplext relationsdrama. ... den som följt Slimani kommer att känna igen intresset för skildringar av att leva i dubbla kulturer, av klassresor, av oförblommerad erotik och av utanförskap."Helena Lindblad, Dagens Nyheter

»En originell släkthistoria man vill ha mer av«Johanna Frändén, Aftonbladet

"Robin Olovsson är påläst om allt han skriver om. [...] Det är en riktigt duktig historielärare som håller i pennan." Sverker Sörlin 

"Ett pionjärverk som ger en samlad helhetsbild av den norrländska historien." - BTJ, som ger boken 5 av 5 i betyg.

"Lättläst och fängslande gestaltar och reflekterar han, och sätter in i sammanhang" - Susanne Holmlund, Sundsvalls Tidning

"Olovsson lyfter spännande och mindre kända aspekter av Norrlands historia." - Lovisa Broström, Göteborgs-Posten

Historien om Norrland är ett storverk i två delar av historieläraren och Historiepoddens Robin Olovsson, själv uppväxt i Arvidsjaur och Umeå. I dessa böcker berättar han medryckande, pedagogiskt och personligt - samtidigt som han bidrar med en ny berättelse om Sverige.

I Dimmans land får vi möta personer som är okända för de flesta men alla viktiga för den stora berättelsen om Norrland. Från de allra första människorna som befolkade Norrland till färgstarka karaktärer som trumslagarpojken Hendrich Walter, Magnus Vildhussen Huss och sameflickan Milla Maria Andersson-Clementsdotter. Vi möter också den svenska historiens portalfigurer som Gustav Vasa och Carl von Linné - men sedda från ett nytt, norrländskt perspektiv.

Robin Olovsson (född 1985) är specialiserad på norrländsk historia och genom Historiepodden har han blivit en av landets mest folkkära folkbildare. Historien om Norrland är Robin Olovssons debutverk. Dimmans land : från istid till hungerår, är den första av två delar. Den andra delen, Framtidens land, utkom september 2025. 

Det är november och år 1939. Snart 13-åriga Viivi bor med sin familj i en by i Finland. Från en dag till en annan kastas deras tillvaro om helt när Ryssland attackerar – luften fylls med flygplan som bombar landet, och Viivis by är inget undantag.

Efter månader i skräck bestämmer hennes mamma att Viivi och lillasyster Tuulikki måste söka skydd i Sverige. De ska åka med det som kallas för barntåget, via Helsingfors. Vägen dit, mot ett för Viivi nästintill okänt land, blir en resa på liv och död. Men hon och Tuulikki är inte ensamma – de får sällskap av Jere, Viivis skolkamrat. Kanske kan de hålla sig vid liv och ta sig ända till Sverige om de hjälps åt?

Mot okänt land är första delen i Krigets barn, en hisnande historisk serie som utspelar sig under finska vinterkriget.

Sverige brukar lyftas fram som världens mest sekulära land men det kan lika gärna sägas vara det mest protestantiska. Ty Sverige vilar på en paradox. Tvärtemot vad dagens sekulära svenskar kanske tror, är det svenska samhället allmänt genomsyrat av kristendom och sin egen tolkning av religionen: svenskprotestantismen. En tolkning som ligger bakom sådant som arbetsmoral och samarbetsvilja, men också stränghet och konformism, och som kommit att forma svensk samhällsanda genom seklerna. Ju mer svenskarna överger religionen i traditionell mening, desto mer av det religiösa tänkandet verkar föras över till andra områden: till politik, samhällsdebatt och ideologier. Till den sekulära zonen. Summan av de religiösa tankarna verkar vara konstant, de antar bara nya former.  Kanske är det rentav svensk socialdemokrati som tagit över den roll som religionen tidigare spelade, med folkhemmet som den nya folkkyrkan?

I ett försök att förstå hur Sverige blivit som det blivit och varför det är så svårt att avvika i ett land som ser sig som öppet och tolerant ger sig statsvetaren Katarina Barrling ut på en tankeväckande färd genom historien. Utifrån exempel som i olika tider klassats som avvikare bland dem Olaus Petri, Eyvind Johnson, Sverigedemokraterna och Lena Andersson klarnar bilden av det extrema landet lagom. 

Sverige blir grönare, varmare och blötare. Faktum är att uppvärmningen går dubbelt så snabbt här jämfört med det globala genomsnittet eftersom vi är ett arktiskt land. Kalfjällen växer igen och den nya fjällfågeln kommer att heta bofink, gäddan slår ut rödingen när fjällsjöarna värms upp. Och detta är bara början, om hundra år kommer tusentals öar i Stockholms skärgård att vara utplånade när vattennivån stigit.Klimatkrisen kommer även att föra med sig en rad pandemier, där den nuvarande coronakrisen endast är att betrakta som ett genrep inför vad som komma skall, enligt forskarna. I en skildring som rör sig från Abisko till Ystad berättar SVT:s klimatkorrespondent Erika Bjerström om ett Sverige som nu förändras för evigt. Hon har träffat forskare som berättar om sina senaste upptäckter. Som en röd tråd löper deras växande oro och kommentaren "det går fortare än vad vi trodde". Det är den första boken i sitt slag som utifrån forskningen på landets universitet och lärosäten beskriver hur Sverige förändras av det varmare klimatet.

Bokens huvudperson är katten Silver, författarens vän och vapendragare sedan många är. Författaren har även inventerat katterna i sin öländska hemby. Och de är många. Här finns bland andra fårbondens vackra katt Svante, doktorns katt Kaj som är flitig besökare i kaptenens stora örtagård samt katten Zlatan, byns värste slagskämpe. 

Som sjökapten med ett gediget marint förflutet har författaren även ägnat en del utrymme åt sjöfarande katter. Här finns bland många andra katten Jenny som förutsåg Titanics förlisning, katten Oscar som arg och våt men oskadd överlevde inte mindre än tre torpederingar under andra världskriget liksom katten Simon, som stred mot de kinesiska kommuniststyrkorna på Yangtzefloden och dekorerades med tapperhetsmedalj innan han slutligen begravdes i London under militära hedersbetygelser, insvept i den brittiska örlogsflaggan. Som enda katt fick han sin dödsruna publicerad i The Times. I boken förekommer även en del kända personer som haft med katter att göra, bland andra Winston Churchill, polarforskaren Ernest Shackleton och inte minst författaren Ernest Hemingway, som gärna omgav sig med mängder av katter både i Key West och på Kuba. Det blir samtidigt ett stycke öländsk kulturhistoria om byggnaderna och miljön i en gammal radby, tryggt vilande under landborgsbranten på öns sydvästra del.

Anders Nilson och Johan Persson gjorde sin första bok tillsammans för snart fyrtio år sedan. Anders Nilson är sjökapten och fil kand. Han har varit befä lhavare i den svenska handelsflottan och museichef på Ölands Museum Himmelsberga. Anders Nilson är bosatt på Öland och har tidigare publicerat ett femtontal böcker om öländsk konst och kulturhistoria samt sjöfartshistoria. Johan Persson utbildade sig till möbelsnickare för Carl Malmsten på Capellagården på Öland. Han är verksam som konstnär sedan 50 år och målar både i olja och akvarell. Han har undervisat i teckning och måleri och haft en rad framgångsrika utställningar. Johan Persson är flitigt anlitad som illustratör och porträttmålare. Han var under många år bosatt på Öland, men drev under tio år två gallerier i Gamla stan i Stockholm. Numera är han bosatt i Kalmar och målar fortfarande på Öland.   

Nominerad till Augustpriset 2025!

"Robin Olovsson är påläst om allt han skriver om. [...] Det är en riktigt duktig historielärare som håller i pennan." Sverker Sörlin 

Framtidens land är den andra, fristående delen av Robin Olovssons storverk Historien om Norrland. Här tar Olovsson avstamp i mitten av 1800-talet när Sveriges industrialisering tar fart. Vi möter träpatroner och småbrukare, älvar som tämjs och skogar som huggs ned. Dessutom framträder andra världskriget, närmare frontlinjen, i ett nytt perspektiv. Som en parallell tråd löper den samiska historien som en oupplöslig del av helheten.

På ett medryckande och personligt sätt knyter Robin Olovsson samman berättelser från sekler av uppgång och nedgång, in- och utflyttning, kriser och hoppfulla drömmar. Samtidigt tecknas en ny historia om Norrland, och om Sverige.

»Absolut toppklass« Kent Lidman, BTJ

Den första delen, Dimmans land, utkom i oktober 2024.

Robin Olovsson är känd genom bland annat Historiepodden. Han växte upp i Arvidsjaur, studerade i Umeå till lärare i historia och svenska, och arbetade sedan i Gävle innan han flyttade till Stockholm. 

Historien om Norrland: Framtidens land nominerades till Augustpriset som årets svenska fackbok med motiveringen: »Med berättarenergi och folkbildaranda manar Robin Olovsson fram Norrland ur de historiska dimmorna. Framtidens land är den imponerande avslutande delen av hans tvåbandsverk. Här får Norrland möta världen och världen dra genom det norra. Människor och myter, staten och storkapitalet, dårskap och drömmar. Ett pionjärarbete som förändrar bilden av hela Sverige.«

Förminskningskatastrof för Yumi & Tomu! Någon har i smyg bytt ut det helt vanliga förstoringsglaset mot Yumis specialuppfunna förminskningsglas och nu har Yumi & Tomu blivit pyttesmå! Kan det vara Spelmästaren som ligger bakom?

Hur ska de två vännerna kunna ta sig genom Pandaihuset och upp på bordet för att hitta det riktiga förstoringsglaset och vända förvandlingen? Utmaningen visar sig bli svårare än de trott och snart är de mitt uppe i ett äventyr med vildsinta silverfiskar, åkturer i avloppsbrunnar och megastora geléhallon.

Här behövs det hjälp från läsarna om Yumi & Tomu någonsin ska kunna bli normalstora igen!

Yumi & Tomu är youtubers från Uppsala som blivit omåttligt populära. Genom att göra roliga och kärleksfulla videor vill de skapa underhållning för barn, med snällare tilltal än mycket annat som finns på Youtube. Och med många hundratusentals följare är det lätt att konstatera att de lyckats.

Boken är rikt och klurigt illustrerad av Gustaf Lord, på ett sätt som gör att läsaren måste vara extra engagerad i berättelsen.

I "Lilleputtarnas land" är den tredje boken om Yumi & Tomu. Läs också I Spelmästarens händer och Resan till Interversum.

"Brandão Jönsson noterar, som den reporter han är, i första hand det konkreta han ser och hör. Och snart inser jag att en genuin livsnjutare för pennan." Göran Greider, Dagens Nyheter

"Reportageboken ”Där solen aldrig går ned” gör världen större för de många, många läsare den förtjänar." Göteborgs-Posten

"Brandão Jönsson slösar med oväntade upplysningar, skriver lättläst och personligt, det går undan. Det känns som Jorden runt på 80 dagar”, Akademiledamoten Per Wästberg

"Ett både fängslande och lärorikt reportage. Brandão Jönsson träffar intressanta människor, levandegör miljöer, blandar in sig själv och sin egen historia på en lagom nivå och knyter ihop det hela elegant i alla delar." Aftonbladet

"Där solen aldrig går ned är inte bara ett underhållande resereportage utan sju historie- och geografilektioner som får världen att hänga ihop på ett nytt sätt." Arbetaren

"Hans blick är säker för galghumor av en sort som sämre skribenter brukar misslyckas med genom att bara bli roliga”." Svenska Dagbladet

"Vilken fantastisk läsupplevelse!" Benjamin Elfors, podcasten Kunskap bit för bit

"Tråkigt har man aldrig i Brandão Jönssons sällskap, och svärtan finns alltid med. Hans bok om den lusofona världen fyller en stor lucka i bokhyllan." Dagens Nyheter

Med avstamp i de sju dödssynderna beger sig Henrik Brandão Jönsson ut på en jordenruntresa för att skildra den osannolika historien om hur ett av Europas fattigaste länder en gång i tiden var världens mäktigaste nation. 

Genom upptäcktsresorna spred Portugal sin kultur och sitt språk över världen. Idag är portugisiskan världens sjätte största språk och talas av en kvarts miljard människor på fyra av jordens sex kontinenter. Ändå hör vi sällan om den delen av världen. Hur kommer det sig?

I sju kapitel berättar journalisten Henrik Brandão Jönsson om arvet efter det globala imperiet. Han besöker de forna portugisiska kolonierna och upptäcker att de blivit sina grannländers syndiga motpoler: i Goa har droger och frosseri fått fäste, i spelhålan Macao har pengar och girighet tagit över, i Brasilien breder lättjan ut sig. Alltmedan Portugal känner avund inför allt hon skapat utomlands, men inte fått till på hemmaplan.

"Det myllrande rika materialet där Jönsson korsklipper mellan resor i nutid och nedstigningar i det fjärran förflutna får form och framåtriktad energi, så att Jönssons främsta kvalitet - blicken för den konkreta detaljen som skapar sinnlig närvarokänsla - får fritt spelrum." Göteborgs-Posten

"Inspirerande och intressant skildring av en mycket inflytelserik global kultur.” BTJ

"Där solen aldrig går ned är också en historisk upptäcktsresa som utmynnar i en uppgörelse med den portugisiska självbilden som den goda kolonialmakten." Göteborgs-Posten

"Sju kunniga och inspirerande resereportage. /.../Genom möten och intervjuer med infödda blir den samtida situationen av de gamla kolonierna levande. De historiska och politiska sambanden blir tydliga." Miljömagasinet

"Utifrån sju territorier där man talar portugisiska berättas en historia om kolonialkrig, slavhandel och gränslös girighet. Inget man utan vidare återger med friskt humör. Ändå lyckas Henrik Brandão Jönsson göra just det. Hans blick är säker för galghumor av en sort som sämre skribenter brukar misslyckas med genom att bara bli roliga." Svenska Dagbladet

En dag satt vi i klubbhuset och du sa: Jag har tråkigt. Kom, vi drar på äventyr!

Och jag sa: Ja, det skulle vara kul, men jag har tappat bort min lycko-hartass och det är livsfarligt att äventyra utan den.

Ingen fara, sa du. Jag har en fyrklöver. Den får duga medan vi letar efter din hartass. Det kan bli vårt äventyr. Kom, vi sticker!

Okej, sa jag. Men först måste vi sätta på oss äventyrsdräkterna.

Så dras läsaren in i ett vindlade äventyr. Historien berättas fram som i en lek mellan två barn. Vad som helst kan hända och gör det också. Längs vägen träffar de den ena figuren knasigare än den andra.

Text och bild bygger en värld som hela tiden förändras. Som en tecknad film som rullar fram över sidorna.

ANDY GRIFFITHS är författaren till bokserien om Vår trädkoja som har blivit en succé världen över och getts ut i över 30 länder. Han har även skrivit en mängd andra barnböcker som har vunnit otaliga priser både i Australien och i andra länder.

BILL HOPE är konstnär, serietecknare, illustratör och grafisk formgivare med en enorm bredd i sitt uttryck. Både Andy Griffths och Bill Hope bor i Australien. I De borttappade sakernas land samarbetar de för första gången.

Guvernanten Helen Davenport arbetar i ett välbeställt hem i London, men trots att hon har allt hon kan önska saknas en avgörande sak: en egen familj. När hon stöter på en annons som eftersöker anständiga unga damer som önskar ingå äktenskap med medlemmar av den anglikanska kyrkan i Christchurch, Nya Zeeland, känns det som om den gällde henne personligen. Även Lady Gwyneira Silkham har trots uppväxten på ett walesiskt fårägargods svårigheter att hitta ett lämpligt äktenskapsparti. När fadern spelar bort hennes hemgift uppstår möjligheten att lösa skulden genom att lova bort dotterns hand. Den tilltänkta äkte mannen har även han ett fårgods på Nya Zeeland. Helen och Gwyneiras öden flätas samman på resan mot det nya hemlandet. Men deras äventyrslust kommer att sättas på hårda prov. Kommer de att kunna göra sig ett hem i Aotearoa det långa vita molnets land?

Det långa vita molnets land är en fängslande roman om kärlek och hat, tillit och fiendskap i två familjer vars öden är oupplösligt förbundna.

SARAH LARK, född 1958, har blivit en bästsäljande författare med sina fängslande romaner från Nya Zeeland och Karibien, som också nått en stor internationell läsekrets. Sarah Lark är en pseudonym.

"ett tidsdokument av högsta klass" Ölandsbladet

I en norrländsk by vid 1900-talets början drömmer Juvina om att utbilda sig, men i torparfamiljens vardag är det otänkbart. Det är kor som ska mjölkas, tunnbröd och klådda som ska bakas och åkrar som ska skördas. Äktenskapet och flytten till Mjöträsk blir en väg ut. Det är en fin liten gård vid den vackra sjön och barnen som kommer skänker glädje.Men livet långt bort från bygemenskapen är ensligt. När barnen lämnar hemmet blir ensamheten överväldigande och Juvina förlorar sig i ett mörker. Hon har burit familjen genom krig och sjukdom, men kan hon rädda sig själv? "Väglöst land" är en gripande berättelse om en kvinnas öde i ett Sverige i förändring och första delen i "Kvinnorna vid älven", en serie om Juvina och hennes medsystrar.

Max har vargkostymen på sig och busar så vilt att han skickas i säng utan mat. Men han låter sig inte kuvas, utan morrar tillbaka åt sin mamma och samma kväll växer en djungel fram i hans rum. Ett hav brusar fram med en båt, så han kan segla iväg ända till vildingarnas land.

Där rullar de hemska varelserna med sina hemska ögon och de visar sina hemska klor, men Max lyckas tämja dem med sin magiska blick och blir deras kung. Han dirigerar deras vilda och farliga upptåg, ända tills han tröttnar på all utlevelse och längtar hem igen, till någon som tycker om honom. Men vildingarna vill inte släppa iväg honom och ryter än farligare, men Max hoppar bara i sin båt och vinkar adjö. Och när han åter stiger in i sitt rum, väntar den varma kvällsmaten på honom.

Maurice Sendak är en av vår tids allra största bilderbokskonstnär och han fick sitt stora genombrott med den här boken, som så klart har kommit i flera upplagor. Det har sagts att detta var den första bilderbok i USA som erkände att barn har våldsamt starka känslor, alltifrån besvikelse och vrede till skräck och längtan efter trygghet, och att sådana känslor måste finna uttryck. När boken kom skrämde de vitala vildingarna mer de vuxna läsarna!

Om man blädddrar igenom boken, kan man se hur medvetet Sendak jobbar med text och bild. Texten reduceras till ett minimum medan bilden får växa över uppslagen, i samma takt som handlingen flyttar in i fantasin och spänningen stiger, för att sedan sluta med enbart text. En bilderbok i ordets rätta bemärkelse som älskas av både stora och små bilderboksentusiaster.

Samerna har tvångsförflyttats, förlorat sina marker, placerats i internat och utsatts för rasbiologi. Språket har tryckts undan och samer har beskrivits som primitiva och exotiska. Hur påverkar historien det samiska folket och hur mår det samiska samhället idag?

Inifrån Sápmi samlar över tjugo berättelser om att bli berövad sin identitet, växa upp utan att kunna sitt språk och om att inte betraktas som tillräckligt mycket same. Det handlar om att bära på flera kulturella identiteter och om förtryck och motstånd, förr och nu.

Samerna har haft sitt hem här långt före nationalstaterna och är ett av världens urfolk. Sápmi sträcker sig över Norge, Sverige, Finland och Ryssland och är ett gränsöverskridande landområde, med en kollektiv historia och gemensamma minnen. Inifrån Sápmi är en mosaik av erfarenheter och drömmar om en annan framtid.

Med Anna-Lill Drugge, Patricia Fjellgren, niilas helander, Lis-Marie Hjortfors, Roman Iakovlev, Pedar Jalvi, Sofia Jannok, Elin Anna Labba, Ann-Helén Laestadius, Ella-Maria Nutti, Outi Pieski, Katarina Pirak Sikku, Lea Simma, Sigbjørn Skåden, Niillas Aslaksen Somby, Inga Marja Steinfjell, Karin Stenberg, Paulus Utsi, Nils-Aslak Valkeapää, Áilu Valle, Oktjabrina Voronova, Annica Wennström, Helga West och Åsa Össbo.

Redaktörerna Patricia Fjellgren (f. 1976) har arbetat med revitalisering av de samiska språken och belönades med Språkrådets Minoritetsspråkspris 2017 och Malin Nord (f. 1973) är författare och dramatiker och ingår i Rådet för samisk litteratur inom Författarförbundet.

Under 1900-talet blev Sverige världens jämlikaste land. Inkomstfördelningen var jämn, klassresorna många och det politiska deltagandet stort och relativt jämnt fördelat i befolkningen. Sverige var ett föregångsland som debatterades över hela världen som en förebild eller ett skräckexempel. Men hur kom det sig att just Sverige blev så jämlikt?

Akademiker, debattörer och politiker över hela den politiska skalan har velat se den svenska jämlikheten som ett nationellt särdrag med djupa rötter i det gamla bonde­samhället. Men så hände något. När Sverige nu i rasande fart sedan 1980-talet går mot ökad ojämlikhet och halkar efter jämförbara länder kan det vara dags att fråga sig: Stämmer den här bilden?

I Världens jämlikaste land? ger ekonomi-historikern Erik Bengtsson en annan bild av Sveriges utveckling sedan 1700-talet och landets ekonomiska, sociala och politiska särdrag. Fram träder ett ovanligt ojämlikt land där överheten längre än i jämförbara länder stod emot folkets krav på förändring. 1900-talets jämlikhet och stora uppslutning bakom välfärdsstaten skapades istället av en bred koalition mellan de folkrörelser som växte fram från 1870-talet och framåt i opposition till ojämlikhetens konservativa försvarare. Samhället de skapade var någonting nytt och ett tydligt brott med det gamla Sverige.

Erik Bengtsson är docent i ekonomisk historia vid Lunds universitet. Hans forskning är inriktad på politisk historia och fördelningen av förmögenheter och inkomster i Sverige från 1600-talet och framåt.