Atlantis väljer ur världslitteraturen – serie

Vem kan bättre sammanfatta medeltidens vetande än Dante? För första gången i svensk översättning utkommer nu Convivio där astronomi, filosofi, kultur och religion diskuteras i prosa och dikt av en av världslitteraturens mästare. Convivio är därtill ett av vetenskapshistoriens viktigaste verk eftersom det var skrivet på folkspråket, för att visa att lärdom inte nödvändigtvis måste meddelas på latin.

Med Convivio (Festmåltiden) ville Dante visa att man på folkspråket kunde behandla ämnen som vanligtvis hade varit förbehållna latinet. I det här fallet var ämnet filosofi och folkspråket italienska. Här serverar Dante en pedagogisk sammanfattning av skolastiskt tänkande och medeltida vetenskap, oumbärlig för en djupare förståelse av hans Divina commedia och uppslagsrik för den historiskt intresserade.Convivio skrevs när Dante var i exil och var ursprungligen planerad att omfatta femton böcker. Endast fyra fullbordades, och även om verket aldrig nådde en vidare läsekrets utgör det ändå inledningen till en ny fas i den europeiska kulturen genom att ange ett användningsområde för folkspråken som visade sig utan gräns.

Översättning, inledning och kommentarer av Paul Enoksson.

Den grekiske historikern och filosofen Plutarchos är framför allt känd som levnadstecknare, och hans biografi er inspirerade bl.a. Shakespeare till flera dramer. Men större delen av Plutarchos produktion utgörs av skriftsamlingen Moralia, som omfattar ett sjuttiotal skrifter i olika genrer: avhandlingar, essäer, dialoger, brev.

Plutarchos behärskade praktiskt taget hela sin samtids vetande inom etik och moral, politik, historia, filosofi, religion och naturvetenskap, och denna breda kunskap var en stor inspirationskälla för Michel de Montaigne, Francis Bacon, Jean Jacques Rousseau, Ralph Valdo Emerson och många fler.

Denna femte volym omfattar två titlar, Vin och diskussion och De sju vises symposion. Tidigare volymer på svenska är Kärlek och vänskap, Levnadsråd, Pedagogik och politik och Om religion. Urval, inledning och översättning: Sven-Tage Teodorsson.

Det var Goethe som myntade begreppet världslitteratur. Visst har hans unge Werther liksom Faust rest världen över, men det är Väst-östlig divan som mest radikalt korsar länders gränser. Diktsamlingen uppstod i den sista stora inspirationsvåg som slog över Goethe, och det var Persiens poesi och en sen kärlekshistoria som fick den att svalla.

De flesta av det begynnande 1800-talets tyskar hade obetydliga kunskaper om Österns värld, dess historia och diktning. Goethe lade därför ner en hel del arbete på en utförlig förklarande text, som kom att tryckas tillsammans med dikterna i den första upplagan av boken 1819.

För första gången finns nu Öst-västlig divan på svenska i sin helhet, tack vare Martin Tegens känsliga och tonsäkra tolkning. Det är en bok där författaren från väst möter dikten från öst på ett sätt som gör att ett okänt tredje uppstår. Önskan om att skriva en världens litteratur har givit resultatet världslitteratur.

Vid en läsarundersökning i Beijing 1999 ställdes två frågor: »Vilket litterärt verk är enligt dig Kinas genom tiderna främsta?« »Vilket litterärt verk har påverkat ditt liv mest?« Mer än 60 procent av de tillfrågade svarade Drömmar om röda gemak på båda frågorna. Stenåldern är femte och sista delen i den uppskattade romansviten.

Ofta framhålls denna 1700-talsroman som den bästa genvägen till kännedom om kejsartidens hela Kina, från hovliv till ett liv utanför samhället. Främst utspelas romanen i aristokratisk miljö. Kvinnornas tragiska situation blir belyst, inte minst tjänsteflickornas.När »stenåldern« börjar möts vi av en kraftigt avtrubbat Baoyu, fast i ett oönskat äktenskap och utan sin jadeamulett. Onda väsen agerar i Perspektivträdgården och tjuvar bryter sig in på palatsområdet. Delar av släkten drabbas av husrannsakan och konfiskation, och flera framträdande romankaraktärer tvingas i exil, medan andra avlider. Baoyu har nått sitt livs kritiska punkt.

Volymen innehåller också ett kommentarkapitel kring »rödforskningen« och problem kring översättandet av romanen.

Översättning och kommentar av Pär Bergman.Illustration av Giuseppe Castiglione, ur serien Immortal Blossoms in an Everlasting Spring (1722 1735)

Vid en läsarundersökning i Beijing 1999 ställdes två frågor: »Vilket litterärt verk är enligt dig Kinas genom tiderna främsta?« »Vilket litterärt verk har påverkat ditt liv mest?« Mer än 60 procent av de tillfrågade svarade Drömmar om röda gemak på båda frågorna. Kopparåldern är tredje delen i den uppskattade romansviten.

Ofta framhålls denna 1700-talsroman som den bästa genvägen till kännedom om kejsartidens hela Kina, från hovliv till ett liv utanför samhället. Främst utspelas romanen i aristokratisk miljö. Kvinnornas tragiska situation blir belyst, inte minst tjänsteflickornas.I denna innehållstyngda volym tonas mytiska och poetiska inslag ned och en allt hårdare verklighet når ända in i Perspektivträdgården. Både herrskapsfolk och tjänstefolk drabbas skoningslöst. Men en stormannasläkt av Jias kaliber dör långsamt, som den intriganta Xifeng konstaterar. Förfallet sker huvudsakligen inifrån och bottnar i brist på moral. Tvister och intriger intar en stor plats i denna del, där ingångna äktenskap oftast ändar med förskräckelse.

Översättning och kommentar av Pär Bergman.

Illustration av Giuseppe Castiglione, ur serien Immortal Blossoms in an Everlasting Spring (1722 1735).

Vid en läsarundersökning i Beijing 1999 ställdes två frågor: »Vilket litterärt verk är enligt dig Kinas genom tiderna främsta?« »Vilket litterärt verk har påverkat ditt liv mest?« Mer än 60 procent av de tillfrågade svarade Drömmar om röda gemak på båda frågorna. Kopparåldern är tredje delen i den uppskattade romansviten.

Ofta framhålls denna 1700-talsroman som den bästa genvägen till kännedom om kejsartidens hela Kina, från hovliv till ett liv utanför samhället. Främst utspelas romanen i aristokratisk miljö. Kvinnornas tragiska situation blir belyst, inte minst tjänsteflickornas.I »Guldåldern« får vi stifta bekantskap med den mäktiga Jiasläkten under en tid av välmående och makt. Huvudpersonen Baoyu föds med en jadeamulett i munnen i släktens palats, där han lever som "tillvarons lätting", beskyddad och omgiven av huvudsakligen kvinnliga släktingar och vackra tjänsteflickor. Baoyus skolgång kantas av tragiska dödsfall, hans poetiska talang ger sig till känna och han läser förbjuden litteratur, men mobbande flickor och en krävande far dämpar hans entusiasm, samtidigt som häxkonster hotar hans liv.

Översättning, inledning och kommentar av Pär Bergman.Illustration av Giuseppe Castiglione, ur serien Immortal Blossoms in an Everlasting Spring (1722 1735)

Vid en läsarundersökning i Beijing 1999 ställdes två frågor: »Vilket litterärt verk är enligt dig Kinas genom tiderna främsta?« »Vilket litterärt verk har påverkat ditt liv mest?« Mer än 60 procent av de tillfrågade svarade Drömmar om röda gemak på båda frågorna. Silveråldern är andra delen i den uppskattade romansviten.

Ofta framhålls denna 1700-talsroman som den bästa genvägen till kännedom om kejsartidens hela Kina, från hovliv till ett liv utanför samhället. Främst utspelas romanen i aristokratisk miljö. Kvinnornas tragiska situation blir belyst, inte minst tjänsteflickornas.»Silveråldern« innehåller flera av denna klassiska romans vackraste och mest gripande episoder. Baoyu vinner allt större insikt i kärlekens väsen. Ungdomarna kring honom skapar poesiklubben Vildapelklubben i Perspektivträdgården där de nu bor i skilda paviljoner. Flera av flickorna drabbas av ett ogunstigt öde, Baoyus liv hotas av hans grymma far, Moster Liu från landet underhåller både romangestalterna och läsarna.

Boken innehåller även ett kommentarkapitel kring regler för kinesisk poesi.