Gula Biblioteket – serie

Paragrafvis kommentar till Polislagen.

Syftet med narkotikastrafflagen är att bekämpa och förebygga missbruk av narkotika genom att kriminalisera hanteringen och därigenom skydda samhället och då särskilt folkhälsan. Sverige har sedan länge en nolltolerans mot narkotika, och narkotikastrafflagen är ett uttryck för den politiken. Den tydliggör därför att allt otillåtet bruk är oacceptabelt och inte ska normaliseras.

I lagkommentaren finns ett stort antal referat av avgöranden ur praxis. Dessa har delats upp i äldre och yngre praxis med anledning av de mer tydliga förändringar som skett. Alla avgöranden har inte tagits med utan ett urval av de mest centrala har gjorts för att inte skapa förvirrning och oöverskådlighet. Det finns även bilagor där dessa har listats för att underlätta för läsaren.

För att skapa en helhet innehåller kommentaren även en del om lagen om straff för smuggling och en del om den legala hanteringen av narkotika i form av lag om kontroll av narkotika.

Förvaltningslagen anger hur myndigheter i stat och kommun ska behandla sina ärenden och sköta kontakterna med allmänheten. Lagen har genom åren fått allt större betydelse i det löpande arbetet i myndigheternas verksamhet och dess främsta syftet är att garantera rättssäkerheten för enskilda i förfarandet hos förvaltningsmyndigheterna.

Detta är den andra upplagan som kommenterar den nuvarande förvaltningslagen (2017:900), som trädde i kraft den 1 juli 2018. Verket ger en djupgående kommentar till lagen och har utförliga hänvisningar till praxis och litteratur i ämnet. Bestämmelserna har i stor utsträckning motsvarigheter i tidigare förvaltningslagar, men det finns också skillnader. Genom den nuvarande lagen regleras till exempel förfarandet hos förvaltningsmyndigheterna mer heltäckande än tidigare. Bland annat slås vissa allmänna förvaltningsrättsliga principer, som har utvecklats i praxis, nu fast i uttryckliga bestämmelser. Det gäller bland annat principerna om legalitet, objektivitet och proportionalitet, liksom principen om myndigheternas utredningsansvar. En annan skillnad är det rättsmedel mot långsam handläggning som lagen innehåller.

Denna kommentar vänder sig i första hand till alla som tillämpar förvaltningslagen i sitt yrke, men den vara till nytta även för studerande och andra som kommer i kontakt med lagen. Denna andra upplaga har uppdaterats med bl.a. nya rättsfall och JO-beslut. I kommentaren har lagändringar beaktats t.o.m. SFS 2025:582.

Lagen (2016:1145) om offentlig upphandling reglerar hur offentliga medel ska användas vid köp av varor, tjänster och byggentreprenader ett regelverk av central betydelse för upphandlande myndigheter, leverantörer till offentlig sektor, den fria rörligheten på EU:s inre marknad, konkurrensen mellan företag och det effektiva nyttjandet av skattemedel. Det årliga värdet av offentliga upphandlingar i Sverige uppgår till över 1 000 miljarder kronor.

Denna lagkommentar innehåller en djupgående genomgång av lagens bestämmelser, med hänvisningar till de bakomliggande EU-direktiven. Framställningen behandlar utförligt EU-domstolens och svenska domstolars praxis och utgör en praktisk vägledning för tolkning och tillämpning av regelverket. Boken riktar sig främst till domstolar, upphandlare, leverantörer, jurister och andra rådgivare i offentliga upphandlingar samt andra som tillämpar upphandlingsregelverket i praktiken.

Kommuner och regioner är tillförsäkrade självstyre under riksdagen och regeringen. Självstyrelsen manifesteras av den kommunala rösträtten och den kommunala beskattningsrätten. På en rad sakområden har riksdagen i lag ålagt kommunerna att göra samhällsinsatser, en del av dem finansierade av riksdagen. Kommunerna och regionerna har därmed den rättsliga ställningen som demokratins verkställande organ. Lagenligheten av de kommunala besluten kan på begäran av enskild person prövas av förvaltningsdomstolar. Genom domstolarnas domar har skapats en rättspraxis rörande innehållet av och gränserna för kommunernas befogenheter. Den kommunala verksamheten och hur kommunerna ska styras regleras i huvudsak genom 2018 års kommunallag. Kommunallagen har stora likheter med tidigare gällande kommunallag men har delvis getts en ny struktur, ett enhetligt språk och även en enhetligare begreppsbildning. Förändringarna i förhållande till föregående lag består huvudsakligen i att fullmäktige getts en möjlighet att bestämma att styrelsen ska kunna fatta beslut om särskilt angivna förhållanden som rör andra nämnders verksamhet samt att kommuner och regioner kan besluta att ge kommunal- och regionråd möjlighet att vara t.ex. föräldralediga. Vidare tydliggörs rollfördelningen mellan de anställda och de förtroendevalda. Reglerna för anmälan av delegationsbeslut förenklas genom att nämnderna själva får besluta vilka beslut som ska anmälas. Den kommunala anslagstavlan ska fortsättningsvis vara webbaserad. Det har även införts ett krav på att revisorernas budget ska beredas av fullmäktiges presidium. Slutligen har det införts ett uttryckligt lagstöd för att kommunala beslut som inte kan rättas som huvudregel inte får verkställas innan de vunnit lagakraft. Den fjärde upplagan har reviderats och uppdaterats med bl.a. nytillkommen lagstiftning och praxis.

Lagstiftningen på hälso- och sjukvårdens område är omfattande, svåröverskådlig och inte alltid så lätt att sätta sig in i. De grundläggande och generella bestämmelser, som har särskild betydelse för patientens ställning och inflytande i vården, har därför samlats i patientlagen.

Boken riktar sig till alla som är verksamma i hälso- och sjukvården eller som har intresse för vårdfrågor. Den kan också användas i olika vårdutbildningar.

Detta är en omfattande kommentar till EU:s dataskyddsförordning (2016/679) – GDPR. Förordningen kommenteras artikel för artikel på traditionellt sätt. Även den kompletterande svenska s.k. dataskyddslagen (2018:218) kommenteras paragraf för paragraf. I verket finns också en utförlig kommentar till bestämmelsen om s.k. dataskyddssekretess i 21 kap. 7 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Första upplagan av kommentaren utsågs 2020 till årets verk av Norstedts Juridik. I denna tredje upplaga har bl.a. omfattande ny praxis från främst EU-domstolen och nya riktlinjer och rättsliga ställningstaganden beaktats. Strukturen på kommentarstexten har setts över och fler underrubriker införts.

I 25 kap 13–20 a §§ aktiebolagslagen finns bestämmelser om tvångslikvidation av aktiebolag vars eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. Bestämmelserna är praktiskt viktiga. Det föranleder också många tillämpningssvårigheter.

I denna framställning kommenteras bestämmelserna på djupet. Syftet är att i viss mån kritiskt pröva de är rättspolitiska överväganden som regelverket vilar på, men framför allt att ge en ingående handledning för rättstillämparen.

Boken ger en heltäckande kommentar till ordningslagen (1993:1617).

I ordningslagen regleras bl.a. tillstånd till allmänna sammankomster, offentliga tillställningar, ianspråktagande av offentlig plats samt ordning och säkerhet i kollektivtrafiken och vid olika idrottsarrangemang.

I denna femte upplaga behandlas bl.a. avskaffandet av kravet på tillstånd för offentlig danstillställning som anordnas på annan plats än offentlig plats. Likaså behandlas de lagändringar som innebär att det i 36 kap. BrB införts bl.a. förverkanderegler som är generellt tillämpliga och därmed också som huvudregel har betydelse för specialstraffrätten.

Ändringarna i ordningslagen och övrig lagstiftning, som det hänvisas till i boken, liksom avgöranden eller uttalanden i rättspraxis har beaktats till och med den 31 januari 2025.

Lagkommentaren är ett nödvändigt hjälpmedel för alla som arbetar med frågor kring allmän ordning och säkerhet. I första hand för dem som arbetar inom Polismyndigheten, såväl poliser som arbetar i yttre tjänst som personal som arbetar med tillståndsärenden av olika slag. Även de som arbetar med lokala ordningsföreskrifter på kommuner och länsstyrelser har stor nytta av boken. Kommentarerna till paragraferna och den omfattande praxisredogörelsen är till hjälp för domstolar och praktiserande jurister m.fl. i deras dagliga arbete. Boken lämpar sig vidare som lärobok vid utbildning av poliser och andra yrkeskategorier som arbetar med frågor kring allmän ordning och säkerhet.

Här kommenteras bostadsrättslagen, ombildningslagen och omregistreringslagen. I boken återfinns även författningstexter till bostadsrättsförordningen, förordningen om ekonomiska föreningar samt förordningen om vissa underrättelser och meddelanden enligt 7 kap. bostadsrättslagen.

När en arbetstagare inte längre kan utföra sina arbetsuppgifter därför att han eller hon har blivit sjuk eller skadad, aktualiseras olika rättsregler som syftar till att göra det möjligt för arbetstagaren att behålla sin anställning och kunna fortsätta att arbeta hos arbetsgivaren. Lyckas detta så undviks uppsägning och utslagning från arbetslivet.

Dessa regler finns framför allt i arbetsmiljölagen, socialförsäkringsbalken och lagen om anställningsskydd. Tillsammans bildar de ett system för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen som arbetsgivaren ansvarar för. Allt detta skildras i boken. Översiktligt berörs även diskrimineringslagens regler om funktionsnedsättning och framför allt reglerna rörande förbudet att diskriminera arbetstagare i form av bristande tillgänglighet. Vi redovisar översiktligt även EU-rättens skydd mot diskriminering av arbetstagare med funktionshinder. Vidare kommenteras de ändringar som skett på anställningsskyddets område och vilken betydelse de kan ha för arbetsgivarens rehabiliteringsansvar.

Boken är användbar i det praktiska arbetslivet och lämplig som handbok för dem som är involverade i rehabiliteringsprocessen – fackliga företrädare, företrädare för arbetsgivare, advokater och andra arbetsrättsjurister. Boken kan användas även i utbildningssammanhang.

I denna kommentar beskrivs inledningsvis bakgrunden till och syftet med konsumentköplagen (2022:260). Därefter behandlas lagens bestämmelser utförligt paragraf för paragraf. För varje paragraf ges en kort beskrivning av rättsutvecklingen från 1905 års köplag till dagens reglering, inklusive förarbeten och lagar som adresserar frågan. I kommentaren anges även hur, om alls, motsvarande frågor behandlas i Danmark, Finland och Norge. I framställningen diskuteras också vilka analogier till 1990 års köplag som kan eller bör göras.

Hyresförhandlingslagen är grundpelaren i regleringen av det kollektiva förhandlingssystemet på bostadshyresmarknaden. På viktiga punkter kompletterar den hyreslagen (12 kap. jordabalken) genom sina bestämmelser om kollektiva förhandlingar och överenskommelser.

Kommentaren behandlar utöver hyresförhandlingslagen även de regler i annan lagstiftning som utgör en del av det kollektiva förhandlingssystemet eller ansluter till detta. Det gäller främst hyreslagen, bostadsförvaltningslagen (1977:792). lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder (nämndlagen) samt lagen (2022:1657) om tvistlösning inom ramen för vissa kollektiva hyresförhandlingar.

Kommentaren bygger i huvudsak på lagförarbeten samt avgöranden från Bostadsdomstolen och Svea hovrätt. I sin grund avser kommentaren att vara deskriptiv.

Den tredje upplagan har uppdaterats med lagändringar och nya rättsfall med 1 januari 2025 som brytdatum.

Polisens brottsdatalag utgör en central del av det rättsliga ramverk som styr hur personuppgifter får behandlas inom brottsbekämpande verksamhet. Den befinner sig i skärningspunkten mellan EU-rätt och nationell lagstiftning, där dataskyddsförordningen och brottsdatadirektivet sätter de övergripande ramarna, medan svenska registerlagar konkretiserar tillämpningen.

I denna kommentar ges en klar och pedagogisk genomgång av hur regelverket hänger ihop och fungerar i praktiken. Med brottsdatalagen (2018:1177) som generell ram och lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter som ett verksamhetsanpassat komplement, skapas en struktur där effektiv brottsbekämpning balanseras mot ett starkt skydd för individens personliga integritet.

Polisens brottsdatalag framträder därmed som länken mellan princip och praktik en avgörande komponent för att säkerställa både effektiv informationshantering och ett robust integritetsskydd i polisens arbete.

Avtalslagen kommenteras här utförligt paragraf för paragraf. I denna uppdaterade upplaga av kommentaren beaktas lagändringar och praxisutveckling.

Den 1 december 2023 trädde den nya lagen om granskning av utländska direktinvesteringar i kraft. Lagen syftar till att införa en säkerhetspolitisk förvärvskontroll i Sverige och innebär att investeringar i svenska företag med skyddsvärd verksamhet inte får genomföras innan de anmälts till Inspektionen för strategiska produkter, ISP, och godkänts av myndigheten. Tillsammans med reglerna i säkerhetsskyddslagen om förvärv och samråd utgör den nya lagen en skärpning av förvärvskontrollen i Sverige.

Lagstiftningen är omfattande och aktualiseras i många olika transaktioner. Är investeraren från ett land utanför EU kan ett förvärv villkoras eller förbjudas om det anses hota Sveriges säkerhet. Men lagens anmälningsskyldighet gäller även för svenska inhemska transaktioner med svenska parter på båda sidor i transaktionen. Uteblivna anmälningar kan ge sanktionsavgifter på upp till 100 miljoner kronor.

I den här boken ges en bred och omfattande kommentar till den nya lagen om granskningen av utländska direktinvesteringar. Den innehåller även en kompletterande kommentar till säkerhetsskyddslagen och kortfattade redogörelser för annan förvärvskontroll på grund av säkerhet och allmän ordning inom bland annat konkurrensrätten, EU-rätten och WTO. Boken är praktiskt inriktad och vänder sig till de som arbetar med de nya reglerna.

Successiva reformer från lagstiftarens sida tillsammans med en rik praxis från Högsta domstolen har gjort skuldsanering till ett i hög grad dynamiskt ämnesområde. I denna tredje upplaga kommenteras 2016 års båda skuldsaneringslagar. Här belyses också utvecklingen av rättsområdet över tid, liksom även andra åtgärder för att bekämpa problemen med överskuldsättning. Mikael Mellqvist deltog i utarbetandet av den första skuldsaneringslagen som kom 1994 och har alltsedan dess skrivit ett stort antal rättsfallkommentarer och artiklar i ämnet.

Denna lagkommentar behandlar den nya säkerhetsskyddslagen, som trädde i kraft den 1 april 2019 och ersatte 1996 års säkerhetsskyddslag, samt de större förändringar som lagstiftningen genomgått under 2021. Förändringarna (såväl ursprungliga som följande) är omfattande och lagens tillämpningsområde har breddats till att omfatta fler verksamhetsutövare. Lagen kommenteras paragrafvis och ibland kommenteras även tillhörande förordningstext när det bidrar till ökad förståelse av lagstiftningen. I kommentaren finns inledningsvis en genomgång av bakgrunden till lagstiftningen.

Säkerhetsskydd är ett sammanfattande begrepp för de skyddsåtgärder som syftar till att ge ett skydd för verksamhet som är av särskild betydelse för Sverige. Historiskt har säkerhetsskydd varit starkt förknippat med skydd av framför allt uppgifter som om de röjs kan orsaka men för rikets säkerhet. Med säkerhetsskydd i den nya lagens mening avses skydd av säkerhetskänslig verksamhet mot antagonistiska hot och skydd även i andra fall av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter. Den säkerhetskänsliga verksamheten har två beståndsdelar – dels verksamhet som är av betydelse för Sveriges säkerhet, dels verksamhet som omfattas av ett för Sverige bindande internationellt åtagande om säkerhetsskydd.

Författarna till denna lagkommentar har på olika sätt varit delaktiga i framtagandet av den nya säkerhetsskyddslagstiftningen, både i utredningsarbetet och i det efterföljande lagstiftningsarbete som har bedrivits i Justitiedepartementet.

Boken vänder sig bl.a. till organisationer som bedriver säkerhetskänslig verksamhet, leverantörer som omfattas av säkerhetsskyddsavtal, advokatbyråer samt de tillsyns- och samordningsmyndigheter som har uppgifter enligt lagstiftningen. Boken kan också användas som kurs- och referenslitteratur vid utbildningsinstitut som bedriver utbildning i säkerhetsskydd och närliggande ämnen liksom hos organisationer som ger stöd och råd i säkerhetsskyddslagstiftningens tillämpning.

En paragrafvis kommentar till polislagen. Boken beskriver bland annat polisens uppgifter inom brottsförebyggande arbete, övervakning och brottsutredning, skyldigheten att lämna allmänheten hjälp samt befogenheterna att använda våld, omhänderta personer och utföra kroppsvisitationer. Den sextonde upplagan är uppdaterad med författningsändringar och rättspraxis.

En djup kommentar till marknadsföringslagen. Gula biblioteket.

Detta helt nya verk är en kommentar till konsumentkreditlagen, i vilket författarna kommenterar lagen utförligt, paragraf för paragraf.

Konkurrensskadelagen, som genomför EU:s skadeståndsdirektiv, innehåller bestämmelser om ersättning till följd av en överträdelse av konkurrensrätten. Utvecklingen inom EU går totalt sett i en skadeståndsfrämjande riktning. Anspråk på och tvister om skadestånd till följd av konkurrensbrott blir allt vanligare.

Konkurrensskaderätten grundas inte enbart på ändamålet reparation, utan genomsyras av betydelsefulla underliggande tankar om en central preventiv funktion. Möjligheten till eller risken för skadestånd bidrar till att motverka konkurrensbegränsande avtal och förfaranden. Områdets kommersiella betydelse är påtaglig. Målen rör ofta betydande belopp.

Denna lagkommentar utgör ett värdefullt tillskott till den än så länge begränsade litteraturen om konkurrensskadelagen. Kommentaren innehåller utförliga hänvisningar till skadeståndsdirektivet, lagförarbetena, rättspraxis och doktrin. Författarna, advokaterna Johan Karlsson, Richard Wessman och Trine Osen Bergqvist, har omfattande erfarenhet av konkurrens- och skadeståndsrättsliga frågor och tvister.

Kommentaren behandlar lagen (2017:310) om framtidsfullmakter (FFL). Lagen kommenteras paragrafvis med utförliga hänvisningar till praxis och doktrin och med internationella utblickar. I kommentaren finns en ingående framställning av bakgrunden till den europeiska och svenska rättsutvecklingen på området. Boken innehåller också en genomgång av allmänna ämnen av stor betydelse för förståelsen av framtidsfullmakter, såsom ogiltighet, upphörande och tolkning. I kommentaren beaktas såväl den behovsrättsliga som den fullmaktsrättsliga aspekten av framtidsfullmakter med ingående hänvisningar till avtalsrättsliga regler och fullmaktsjuridiken. Boken är den första egentliga lagkommentaren om framtidsfullmakter.

Framtidsfullmakter är ett privat alternativ till godmanskap och förvaltarskap. Genom att upprätta en framtidsfullmakt kan man i förväg planera för den tid då man inte längre kan ha hand om sina angelägenheter. Framtidsfullmakter är därmed en del i ett ökat självbestämmande för enskilda. Sedan FFL trädde i kraft 2017 har rådgivning om och upprättande av framtidsfullmakter etablerat sig som ett ofta efterfrågat inslag i enskildas planering av framtiden.

Boken riktar sig till advokater och andra praktiskt verksamma jurister som erbjuder rådgivning om framtidsfullmakter och anhörigbehörighet. Den riktar sig också till domstolar, överförmyndare och andra myndigheter som i sin rättstillämpning har att bedöma framtidsfullmakter.

Sedan 2009 gäller en sammanhållen diskrimineringslag för arbetsliv, utbildning och andra samhällsområden. Diskrimineringslagen. En kommentar ger en utförlig beskrivning av rättsområdet med kommentarer till lagen och hänvisningar till förarbeten. Rättsfall från EU-domstolen och från samtliga berörda svenska domstolar och nämnder behandlas utförligt.

I denna tredje upplaga av lagkommentaren finns ett stort antal nya rättsfall beskrivna. Rättsfall från EU-domstolen finns nu som rör diskrimineringsgrunden religion och skyddet mot diskriminering för personer med funktionsnedsättning har ytterligare klargjorts. Även i Arbetsdomstolen har flera mål prövats som rör dessa grunder samt förbudet mot diskriminering i form av sexuella trakasserier.

Även om det inte har gjorts några större materiella förändringar av lagtexten, efter år 2017, är det mycket som har utretts och som utreds såväl på EU-nivå som på nationell nivå. Tillämpningen av lagstiftningen, i EU-domstolen och i svenska domstolar, visar på en rättsutveckling där diskrimineringsgrunder som funktionsnedsättning och religion eller trosuppfattning synliggjorts genom att talan förts om, i första hand, indirekt diskriminering och bristande tillgänglighet. Domstolarna har därmed ställts inför utmaningen att bedöma om strukturerna i samhället är diskriminerande och i strid med principen om likabehandling. Intresseavvägningar utifrån proportionalitetsprincipen och frågan om vad som är skäliga åtgärder har kommit in i domstolsprocesserna och problem har uppstått när det gäller frågor om bevisbörda och beviskrav.

Händelser och rättsfall fram till den 28 mars 2021 har beaktats.

I denna utförliga lagkommentar behandlas aktiebolagslagens regler om hembuds-, förköps- och samtyckesbestämmelser. Framställningen är ajourförd med beaktande av litteratur och rättspraxis som tillkommit sedan fjärde upplagan. Särskilt beaktas aktuell registreringspraxis i Bolagsverket. Erik Sjöman är advokat och delägare i Advokatfirman Vinge.

Detta är en kommentar till den omfattande visselblåsarlagen, dvs. lagen (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden, som per den 17 december 2021 genomfört ett EU-direktiv. Visselblåsarlagen kommenteras paragraf för paragraf på traditionellt sätt med hänvisningar till EU-direktivet och de svenska förarbetena samt egna analyser och kommentarer. Den anknytande s.k. visselblåsarförordningen och det bakomliggande EU-direktivet samt ett sakregister finns också med i verket.

En samlad lagkommentar för lagstiftningen om tillträdesförbud, vilket innebär ett förbud för en person att under viss tid vistas på en plats där ett idrottsevenemang anordnas (2005 år lag) eller i en butik (2021 års lag, som utökats till bibliotek och badanläggningar under 2022). Liksom kontaktförbud är det fråga om en relativt ingripande åtgärd som kan beslutas innan en person har dömts för något brott, om det finns risk för att personen begår brott. Lagarna i övrigt är tydligt inspirerade av kontaktförbudslagen. Eftersom det är fråga om ny lagstiftning (dvs 2021 år lag och kommande lagändringar) som redan har kommit att användas i relativt stor omfattning finns det ett behov av vägledning.

Kommenterar paragrafvis ingående och djupt lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna. Här behandlas bestämmelserna i lagen om upphandling inom försörjningssektorerna och, när det är behövligt för förståelsen, även de direktivbestämmelser som lagens bestämmelser genomför. I kommentaren behandlas EU-domstolens praxis och en omfattande svensk praxis.