Jämten – serie

Museers föremålssamlingar fyller en rad funktioner, den minsta gemensamma nämnaren kan sägas vara att de bygger på kunskap och bär på berättelser. Genom föremålen och deras berättelser kan vi idag komma nära människor som levt före oss. Lära känna något av deras vardag, något om hur de levde sina liv. Vi kan också få veta något om tingen i sig. Hur såg en pilspets från stenåldern ut? Vilka delar bestod ett flintlåsgevär från karolinertiden av? Hur kunde man smycka sitt hem med ett riktigt fint bemålat skåp? I Föremålen berättar presenteras ett urval av de föremål som förvaltas av Jamtli – Jämtlands läns museum och med det presenteras en berättelse om Jämtlands län från istid till nästan nutid.

I Jämten 2025 får vi följa med på en resa runt åkertegar och kålgårdar in i trädgårdar, plantskolor och till och med in i skogen. Vi får en insikt i hur människan genom historien har kämpat med sina odlingar, och så småningom förädlat sina grödor till den grad att hela vårt ekosystem sätts på spel. I boken får vi lära känna kulturarvsväxter och djur, vi får se hur man mot alla odds odlat i fjällmiljö, vi får se försöksodlingar och experiment, vi får följa den blomstrande järnvägen och se hur odlingarna såg ut bland annat vid Frösö sjukhus och på Funäsdalens sluttande potatisåkrar. I dag lever vi i antropocen, den tid då människan styr tillvaron för allt annat liv på jorden. Det här innebär ett ansvar – när man är stark måste man också vara snäll. Har våra förfäder gjort rätt eller fel i sina olika strävanden? Hur gör vi själva för att hantera den situation vi befinner oss i? Välkommen att dyka in i texter om nödvändigheten, nyttan och nöjet med odlandet!

Jämten 2005 innehåller bland annat artiklar om hur unionsupplösningen påverkade Jämtland och Härjedalen, hur lokaltidningarna rapporterade under perioden och vad unionsupplösningen fick för konsekvens för samerna. Rabarber som medcicinalväxt i 1700-talets Lillhärdal, vilken betydelse norrskenet har haft i samisk mytologi och hur julens belysningstraditioner har förändats är andra exempel på artiklar i årets Jämten. Konstnären Lennart Åsling porträtteras och du kan också läsa om det stora forskningsprojektet i Ängersjö.

Jämten 2007 – en hundraårig historia Tema idrott och hälsa, med artiklar om kungafamiljerna som sportiga förebilder, jämtlands tidiga kvinnliga idrottare, VM i Åre 1954 och länets första idrottsanläggningar. Läs också artiklar om Jämtlandssjukan, om klimatet i fjällvärlden – är kalfjällen på väg att försvinna? Det tysta arkivet – om spåren efter samer i fjällen och om jojkaren Jon-Henrik Fjällgren.

Jämten 2008 med semestertema Läs om husmödrarnas semester, elektro-camping, semesterns historia och om semesterns minnen – souvenirerna. Läs också om förste piprökaren, mammutarna i Jämtland och om hundarnas avtryck i konstvärlden. Och apropå hundar – små hudar är ingen ny modefluga, läs mer om Paris Hiltons föregångare i Jämten.

En matresa i Jämtland och Härjedalen är en lustfylld upplevelse. Skickliga mathantverkare tillverkar ostar, bröd, charkuterier och drycker som erövrar det ena priset efter det andra. Boken ger en smakfylld inblick i den regionala matkulturen idag och förr i tiden. Här finns en rad artiklar av olika skribenter, som var och en är specialist inom sitt område. Läs och gamla tiders traditionella mat i bondehem och samevisten - specialitéer som soltorkat älgkött, gravad sik, praktiskt säckbröd, syrlig tjockmjölk, pickebröd, vällagrad fäbodost och näringsrik renost. Men också hur de gamla mattraditionerna stöps om till produkter för vår tid.

Under 1960- och 1970-talen förvandlades Sverige. Hemmafruar gick ut i arbetslivet, hemmabarn blev dagisungar, naturmaterial byttes mot plast. Det var en tid av oljekris, industritillväxt, proteströrelser och en häpnadsväckande utveckling inom media, musik, mode, sport och konst. Jämten 2012 handlar om hur Jämtland och Härjedalen blev en del av det moderna samhället. Vi får veta hur det gick till när punken kom till Östersund, hur folket fick en röst i lokal radio och TV, och hur Åre fick sitt stora genombrott som turistort. Vi får läsa om hur det gick till när Föllingegården blev ett rikskänt hälsohem och hur Åsarna blev ”guldbyn”. Vi får också veta mer om de stora konsthändelserna i länet under 1970-talet - till exempel hur det var med den sjunkna tärningen utanför Länsbiblioteket. Jämten 2012 är också kryddad med några specialskriva artiklar om händelser utanför länet. Läs till exempel historien om Sveriges mest älskade barnprogram genom tiderna - Fem myror är fler än fyra elefanter! Eller om plasten som symbol för det moderna samhället. Det är berättelser om en tid långt borta och nära. Det är Jämten 2012!

Men Jämten handlar också om livsvillkor och överlevnad på andra sätt. Läs om barns arbete på 1600- och 1700-talet, om sydsamiskans möjlighet att överleva som språk och om de kvinnliga hjältinnorna under beredskapstiden. Och hur är det egentligen med vindkraften – är den slutet eller framtiden för svensk glesbygd? Missa heller inte artiklarna om dold konst på länets kraftstationer, om återbegravningen av ett samiskt skelett i Gransjön och om det märkliga arvet efter konstnären Karl Bertil Nilsson.

I årets utgåva av Jämten varvas dagsaktuella ämnen och spännande ny forskning med artiklar som särskilt fokuserar på vårt mer ”osynliga” kulturarv. Läs mer om spåren efter dem som en gång kallades för tattare, fattiga, sinneslöa och sockenlappar samt andra fascinerande berättelser från samhällets utkanter. Lite lekfullt anknyter boken även till osynlighetstemat genom att lyfta fram gömda bildskatter, arkeologiska husoffer och modernare metoder för att tämja det okända, liksom nya tolkningar av Överhogdalsbonadernas dolda budskap. Hela länet finns representerat i boken. Här berättas om härjedalsböndernas klädmode, turismen i Strömsund, jämtarnas deltagande i bondetåget och mycket annat. Rykande aktuella är artiklarna om mjölkbonden och framtiden och om länets hembygdsrörelse i förnyelse! För den konstintresserade finns en rad konstpresentationer och en artikel om Rosa Taikon och hennes silversmide. Konstkrönikan blir i år extra spännande genom den nationella debatt som under året brakade lös om Vilks och den konstnärliga friheten…

Att styra eller bli styrd? Det är frågan när Jämten den här gången sätter sökljuset på demokratifrågor. Här kan du läsa om allt från civil olydnad under 1600-talet, till det viktiga samiska landsmötet i Östersund 1918 och introducerandet av friskolor under 2000-talet. Här finns också artiklar om hur konst och mötesplatser i det offentliga rummet var tänkta att påverka demokratin, och om hur kommunreformerna ständigt ritat om det politiska landskapet i Jämtland och Härjedalen – och hur det antagligen inte är slut ännu! Tecknaren Karl-Iwar porträtteras i en varm och välillustrerad artikel, liksom lantbrukaren Nisse Nilsson i Tuvattnet som var aktiv i att skapa den ekologiska KRAV-märkningen av livsmedel. Jämten 2015 visar helt enkelt att ”den lilla människan” inte alltid är så liten.

Årets Jämten bjuder in till fest! I alla tider har människor ställt till med kalas, festligheter och högtidliga firanden för att uppmärksamma viktiga händelser – både privata och offentliga. I årets Jämten får vi läsa om många olika sorters festligheter, så som hur barnkalas vuxit fram och förändrats, från tillställningar i hemmet till en business på barnvänliga platser. Eftersom militären varit viktig i länet får vi en inblick i deras fester och 1800- talets societetsfester med vackra kläder tas också upp. Till festen dricker man ofta festliga drycker. Vi har därför berättelsen om snapsvisornas utveckling. När fester sedan urartar och leder till fylleri och slagsmål finns det också spännande berättelser att lyfta fram. I Härjedalen fir-as björnfester och i Lit är förväntan stor inför bröllop och då blir svensexan och möhippan roliga inslag. Vi tar också upp den spännande berättelsen om hur ett fantastiskt arkiv byggdes upp från 1950-talet och framåt och hur detta så småningom gav upphov till den festliga drycken Sav. Det är dock inte bara fest i årets Jämten. Här finns berättelsen om Frösöns historia, där arkeologer nyligen gjort spännande fynd som ger ny kunskap. Vi får också veta mer om folkmusikens utveckling under 1900-talets andra hälft. Naturligtvis innehåller årets Jämten också en hel del spännande konst, både kortare inblickar och mer djupgående konstnärsporträtt. Det finns alltså en stor vidd av artiklar som belyser skiftande ämnen och frågeställningar där länet speglas från många olika perspektiv.

”Flyktingfrågan” säger vi, som om den är ny för vår tid. Men i själva verket har människor flytt både från och till Sverige genom hela historien. Jämten 2017 sätter fokus på flykt och ger nya perspektiv på ett dagsaktuellt ämne. Varför öppnade svenskarna sina hem för finska krigsbarn under andra världskriget, medan dagens ensamkommande flyktingbarn hamnar på HVB-hem? Vilka livsvillkor fick 24 600 av länets invånare att faktiskt emigrera, bort från länet, runt förra sekelskiftet? Hur kunde det vara för den samiska befolkningen att plötsligt befinna sig på gränsen mellan krig och fred under Hitlertiden, och vem var egentligen Dr Hummel? Vi tar oss tillbaka till en tid när sockengränsen var lika relevant för människor som riksgränsen, och en bonde behövde pass för att åka från Ytterberg till Stockholm. Jämten 2017 berättar också den fantastiska historien om ÖFK:s kulturkantade väg till allsvenskan, tar tempen på länets konstliv och galleridöd, visar hur renskötseln bedrivits i de östra delarna av Jämtland, rapporterar senaste nytt från de arkeologiska utgrävningarna på Frösö kyrkogård och målar upp den hisnande släktkrönikan om bröderna Adamsson från Hällesjö. Boken innehåller totalt 26 artiklar av olika längd.

Det är 300 år sedan Armfeldts dramatiska fälttåg. Att 3 000 man dog på fjället vet många – men vilka blev egentligen konsekvenserna för civilbefolkningen? I Jämten 2018 får du veta vad som hände både på norsk och svensk sida. Plundring, dödsfall, sjukdom och flykt påverkade livet för alla, på de mest fruktansvärda sätt, men efter en tid vände livet tillbaka. I Jämten 2018 berättas också om själva marschen, och om hur minnet av den ska högtidlighållas. Den spännande historien bakom målningen Karl XII:s likfärd reds ut, och vi gör en rundtur i länet och letar efter konstnärliga spår av karolinerna. Nationalmuseum Jamtli invigs 2018, och bygget med sina visioner beskrivs utförligt. Mathias Johansson skriver om sina unika möten med konstnärinnan Louise Bourgeois, och en krönika ställer frågan om det jämtländska konstlivet håller på att flytta sin tyngdpunkt från Östersund till Västjämtland. Maj Nodermann var antikvarie på Jämtlands läns museum under 1950- och 1960-talen och har gjort ovärderliga insatser för dokumentationen av jämtländskt folkliv och folkkonst. Nu, vid 92 års ålder, bidrar hon med en nyskriven artikel om Carl Hofverberg! Maj Nodermanns enastående gärning beskrivs i en egen artikel, skriven av möbelkännaren Johan Knutsson. Dessutom kan du läsa om jämtar i finska inbördeskriget, samiska kåtor och boplatser i Stortjärn och Funäsdalen, Väv-Stina i Sveg, Folke Pålsson och Ängersjöprojekten, folkskolans etableringsfas i Jämtland och Härjedalen och mycket mer!

2019 är året då Jämtland står värd för inte bara ett, utan två, världsmästerskap. Världens ögon riktas mot alpin skidåkning i Åre och skidskytte i Östersund. Hur kunde så små orter i Norrlands inland få så stora idrottsarrangemang? Svaret finns, som så ofta, i historien! Jämten 2019 har temat ”Bäst i världen” och handlar både om platserna och hjältarna. Läs om Åres väg från fjällby till internationell skidort, och om hur de formella och informella nätverken varit viktiga för Åres utveckling. Åre har också för egen del ett världsrekord – i OS-ansökningar! Ingen annan ort har varit med och konkurrerat om spelen så många gånger. Östersunds relation till skidskyttet har sin egen historia - staden arrangerade faktiskt VM i skidskytte redan 1970. Hammarstrands storhetstid inom bob och rodel uppmärksammas, liksom hur Östersund och Region Jämtland-Härjedalen nu positionerar sig inom parasport och drar helt nya sorters mästerskap till regionen. Läs också om mästersnickaren Jöns Ljungberg i Funäsdalen, om regional folktro kring björnen, om Jämtland och Härjedalens rika rockhistoria och mycket mera!

Vad görs just i Jämtland och Härjedalen för att minska klimatpåverkan? Och vad kan jag själv göra? Att välja regionalt producerad mat, och att inte köpa mer mat än man äter upp, är en kraftfull åtgärd. Att köpa färre men bättre klädesplagg och ta god hand om dem är en annan. Och äldre hus kan lära oss mycket om hur man bygger hållbart – de har ju stått där i flera hundra år! Vissa aktörer tar teknologin till hjälp. Läs till exempel om satsningarna på solceller i Jämtlands län, och om Jämtkrafts projekt för miljövänligare energi och drivmedel. Läs dessutom om klimatsmarta pilgrimsvandringar, jämtländska orgelbyggare, samiska forn- och kulturlämningar och mycket mera!

Restauranger som Lilla Paris i Östersund och Marmite i Åre lockade med kalvfilé Oscar, hummersoppa och sjötunga. Hollywoodfilmerna gick plötsligt att hyra – med moviebox! – på Karl Ors Bua i Hallen och OK i Sveg. Lösgodiset gjorde entré på TeloGott i Östersund, och Carola Häggkvist skapade tumult vid sin turnépremiär i Hede. Det byggdes nytt som aldrig förr: hälsocentraler över hela länet och det stora bostadsområdet Torvalla i Östersund. Även näringslivet vädrade morgonluft, när datorer och kommunikationsteknologi skapade nya affärsmöjligheter. Men 1980-talet hade också sin svärta. Den statsminister som besökte Jämtland och Härjedalen i februari 1986 mördades bara några dagar senare, och kärnkraftsolyckan i Tjernobyl påverkade rennäring, jakt och friluftsliv för lång tid framåt.

Fortsätt ner i historien och möt Waldemar Bergstrand, Sveriges siste trapper, jägmästaren Ernst Ouchterlony som på 1800-talet förde en ojämn kamp mot tjuvjakten i länet, och Eric Festin som för hundra år sedan lät återinplantera bävern i Sverige. Den samiska jakten har varit ett livsnödvändigt komplement till rennäringen, men den har också haft rituell betydelse. Läs också om öringfiske i Storsjön, djuren och jakten i konsten, den märkliga historien om hur jämthunden blev en egen ras, och mycket mera

Gustav Vasas samling av fursteporträtt syftade ursprungligen till att bekräfta hans position som regent, men har nu vuxit till Statens porträttsamling. Målningar och fotografier har använts för att bygga varumärken, av sig själv och av en bygd. I Åre jobbade Nils Thomasson och Thure Marcus för att skapa en attraktiv bild av Jämtlandsfjällen. I Härjedalen fotades till slut människorna för turistens blick mer än för sin egen. Släktforskning är att skapa personporträtt med arkivens hjälp. Men hur gör man, och var börjar man? Jämten 2023 bjuder på en introduktion till detektivarbetet, och ger exempel på de fantastiska människoöden som går att forska fram. Läs bland annat om Hans och Brita, en samisk kärlekshistoria från kust till kust, och om Johan Törnsten som deltog i observationen av Venuspassagen 1769. Och alla de kvinnor som skrev på för kvinnlig rösträtt i Jämtland och Härjedalen på 1910-talet – vilka var de?