Visar resultat för..."Arbetet"

AI är inte bara ett nytt verktyg eller tekniksprång. Det är en ny typ av arbetskraft och representerar därmed en ny era. När AI kan utföra arbete snabbare, bättre och billigare förändras inte bara produktiviteten, utan också hur företag behöver styras och organiseras.

Den här boken är skriven för ledare i stora nordiska företag som vill gå från AI-visioner, pilotprojekt och punktinsatser till verklig AI-transformation. Den visar varför transformation inte bara handlar om att införa verktyg, utan att AI kräver att företag behöver omvärdera ansvar, styrning, organisation, kompetens och ekonomi när människor och digitala medarbetare börjar verka tillsammans.

Boken är en praktisk handbok i hur du ska tänka när företaget behöver anpassas för att dra maximal nytta av AI som arbetskraft. Detta gäller oberoende egenskaperna hos de senaste lanserade AI-modellerna och verktygen, den utvecklingen följer du bäst på nätets nyhetsforum.

Varför ska du läsa denna bok nu? Det finns ingen tid att spilla, tekniken är redan är tillräckligt bra. Det som avgör vinnare och förlorare de kommande åren är inte vem som väntar bäst, utan vilka företag som på allvar anpassar sig för att dra nytta av de nya möjligheterna. Och det handlar framför allt om annat än teknik

Joel Sunnehall har över 25 års erfarenhet av att bygga företag och driva digital transformation i nordiska storföretag, främst inom finans, telekom och retail. Han har lett affärs-, teknik- och organisationsutveckling i miljöer där tekniken förändras snabbare än organisationen, och har sett på nära håll vad som skiljer transformationer som lyckas från dem som fastnar.

AI förändrar arbetsmarknaden snabbare än våra befintliga strukturer kan anpassa sig. Den här boken tar de nordiska förutsättningarna påallvar och visar vad som krävs av de företag som ska leda skiftet.

Ann Öberg, vd på Almega och doktor i nationalekonomi.

Den mest intressanta frågan med AI är inte bara vad tekniken möjliggör utan vad som händer med människor och organisationer när de kan göraallt mer. Boken kombinerar AI:s möjligheter med ett starkt perspektiv på ledarskap, organisation och den nordiska företagsmodellen.

Mikael Adelsberg, Chief Digital Officer, Saab Groupring

Norden har gang på gang vært helt i front internasjonalt, både når det gjelder å utvikle og ta i bruk ny teknologi. Med AI er jeg mer usikker. Den store AI-transformasjonen krever et mot, en hurtighet og en utfordrermentalitet som jeg tror vi kan ha et problem med. Det handler ikke først og fremst om teknologien, men om vår evne til å utnytte den. Derfor er denne typen bøker viktige.  

Sverre Bjerkeli Chairman, Hvaler Invest, B3 Consulting. Tidligere konsernsjef Protector Forsickring

Allt fler svenska arbetsplatser präglas idag av allt annat än själva huvudsyftet med verksamheten: att utföra sitt arbete. Istället tvingas anställda inom viktiga samhällsfunktioner som skola, sjukvård, polis och kommunal verksamhet se sin arbetstid rinna iväg på grund av möten, överdriven byråkrati, omorganiseringar och onödiga tjänster. Medan medborgarna väntar på att få hjälp sitter poliser, sjuksköterskor och lärare på inspirationsföreläsningar fulla av floskler, har möten om vilken värdegrund som gäller eller arbetar i timmar med att fylla i dokument som ingen läser. Finns det något sätt att hejda denna dumma utveckling?

Mats Alvesson och Stella Cizinsky ger dig några ordentliga tankeställare och de viktigaste verktygen och argumenten för att få bukt med problemen och skapa en bättre arbetsplats både för dig och dina kollegor.

Den svenska skolan har ett uttalat ansvar för att säkerställa alla barns rätt till en likvärdig utbildning oavsett bakgrund. Detta sker genom det pedagogiska uppdraget, som fokuserar de ungas lärande, och genom det sociala uppdraget, som handlar om att förmedla demokratiska värden och att ge eleverna det psykosociala stöd de behöver för att klara av sin utbildning. Det skolsociala arbetet har en central roll när det gäller att navigera mellan och integrera dessa olika uppdrag i skolans vardag. Det här är en grundläggande bok om det sociala arbetet i och i relation till skolan. Boken analyserar det skolsociala arbetet ur flera perspektiv. Den handlar om skolan och elevhälsan som organisatorisk och institutionell kontext för det sociala arbetet, om skolsociala problemområden samt om metoder och perspektiv i skolsocialt arbete. Skolkuratorns arbete står i fokus men boken har även relevans för andra yrkesgrupper i skolan och inom socialtjänsten. I denna andra upplaga har innehållet i antologin uppdaterats utifrån det aktuella kunskapsläget samt utifrån förändringar i lagstiftning och riktlinjer både relaterat till skola och socialtjänst.

Åsa Backlund (red.) är socionom och filosofie doktor i socialt arbete och verksam vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet.  Sara Högdin (red.) är socionom och docent i socialt arbete och verksam vid Akademin för hälsa och välfärd, Högskolan i Halmstad.  Ylva Spånberger Weitz (red.) är socionom och filosofie doktor i socialt arbete och verksam vid Institutionen för samhällsvetenskaper, Södertörns högskola.  Anette Bolin är socionom och professor i socialt arbete och verksam vid Högskolan Väst.  Yvonne D-Wester är auktoriserad socionom och verksam som ordförande i Nämnden för socionomauktorisation. Gudrun Elvhage är socionom och filosofie doktor i socialt arbete och verksam vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet.  Hilma Forsman är socionom och filosofie doktor i socialt arbete och verksam vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet.  Malin Gren Landell är disputerad psykolog och psykoterapeut och verksam som egenföretagare.  Joakim Isaksson är docent i socialt arbete och verksam vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet.  Petter Iwarsson är legitimerad psykoterapeut och socialpedagog med vidareutbildning inom handledning och familjebehandling. Han arbetar med psykoterapi, handledning och utbildning i egen regi samt som skolkurator. Hélène Lagerlöf är filosofie doktor i socialt arbete och verksam som lektor vid Institutionen för socialvetenskap på Marie Cederschiölds högskola.  Inger Linblad är filosofie doktor i socialt arbete och verksam vid Institutionen för samhällsvetenskaper, Södertörns högskola.  Terje Ogden är filosofie doktor i psykologi, verksam som seniorforskare vid Nasjonalt Utviklingssenter for barn og unge (NUBU) och har tidigare varit forskningsdirektör.  Susanne Severinsson är docent i pedagogiskt arbete och verksam som universitetslektor i pedagogik på Institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet Emma Sorbring är professor i barn- och ungdomsvetenskap och verksam vid Högskolan Väst där hon är verksamhetsledare för den barn- och ungdomsvetenskapliga forskningsmiljön.  Ellionor Triay Strömvall är jurist och statsvetare, med fokus på social hållbarhet och barns mänskliga rättigheter. Hon är verksam som affärsområdesansvarig för hållbarhetsrådgivningen på Amesto. Bo Vinnerljung är professor emeritus vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet samt seniorforskare vid Enheten för klinisk epidemiologi/Institutionen för medicin, Karolinska Institutet.  Vera Yllner är jurist och doktorand vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet.  Mattias Ymefors är socialpsykolog, verksam som enhetschef för stödenheten i Grästorps kommun och arbetade tidigare som samordnare för Team Agera.  Carolina Överlien är professor i socialt arbete och verksam som universitetslektor vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet, och forskare på Nasjonalt kunnskapssenter om vold og traumatisk stress, Oslo. 

Den här boken ger förutsättningar att utveckla en hållbar yrkesidentitet präglad av etisk medvetenhet och personlig professionalitet.

Författarna kombinerar teoretiska resonemang med reflektionsövningar för att uppmuntra läsaren till eftertanke kring de teman boken behandlar: viljan att utvecklas, självkännedom, empatisk förmåga, etisk medvetenhet, etiskt bemötande samt strategier för att hålla som socionom. Det handlar om hur man som socionom kan smälta samman sin personlighet med sin professionella roll - att vara sig själv som socionom.

I boken tar författarna ett grepp kring den livslånga lärandeprocess som kan ge blivande och yrkesverksamma socionomer förutsättningar att utveckla en hållbar yrkesroll samt en yrkesidentitet präglad av etisk medvetenhet och en personlig professionalitet.

Ett vanligt budskap inom socionomens profession är vikten av att vara professionell, möjligen personlig, men aldrig privat. Författarna menar att detta delvis är ett missförstånd, att många tror sig behöva bli opersonliga eller spela en roll som professionell. För att skapa ett såväl personligt som professionellt bemötande behöver man arbeta med sin självkännedom, sin empatiska förmåga och med att utveckla en etisk medvetenhet.

Boken vänder sig till såväl blivande och yrkesverksamma socionomer som till yrkesverksamma inom socialt arbete och andra människovårdande yrken.

Sagt om boken"Det finns böcker som lyckas fånga något väsentligt, om än svårformulerat, och som samtidigt är nödvändigt att förhålla sig till för en hel yrkeskår. Personlig professionell utveckling för socionomer är en sådan bok, dessutom förhållandevis tunn sådan. [...] Boken hör hemma i varje socionoms bokhylla och på varje utbildning i socialt arbete, av det enkla skälet att den begripliggör yrkesrollens utmaningar och ger verktyg för en utvecklande reflektion." Helhetsbetyg: 5.

Jack Lukkerz, lektör, BTJ-häftet nr 18, 2024.

"Den här boken är en lärobok för att hjälpa studenter att under sin utbildning till socionom arbeta med sin personliga utveckling, som en förberedelse för sin framtida yrkesroll. Som sådan är den tänkt att vara en bok man kan använda och återkomma till, genom hela socionomutbildningen - och även efter det."

Martin Börjeson, Universitetslektor och docent i socialt arbete.

Om författarnaNatasja Andersson Elmtoft är adjunkt, magister i socialt arbete, utbildad handledare och legitimerad psykoterapeut. Hon är en mycket erfaren PPU-lärare och är sedan 2014 ansvarig för ämnet personlig professionell utveckling på Institutionen för socialvetenskap, Marie Cederschiöld högskola.

Anna Whitaker är lektor och docent i socialt arbete vid Institutionen för socialvetenskap, Marie Cederschiöld högskola. Hon har lång erfarenhet som PPU-lärare på socionomprogrammet, och undervisar annars på såväl socionomprogrammet som på magisterprogrammet.

I denna tvärvetenskapliga antologi skärskådas kopplingar och dynamiker mellan barndom och utsatthet av några av Sveriges främsta forskare.

Dessa och många andra frågor kring barn och unga i utsatthet belyses i boken. De medverkande har sin bakgrund och sitt forskningssammanhang inom socialt arbete, sociologi, barn- och ungdomsvetenskap, historia, folkhälsovetenskap, juridik, kriminologi och psykologi.

Boken kan användas som kursbok vid utbildningar inom socialt arbete, sociologi, barn- och ungdomsvetenskap, lärarutbildning med mera, och som stöd vid konkret arbete med barn och unga.

Om författarna

Linnéa Bruno är lektor i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet. Zulmir Becevic är lektor i socialt arbete vid Göteborgs universitet.

Övriga medverkande författare: Veronika Burcar Alm, Ninni Carlsson, Mehrdad Darvishpour, Kristina Engwall, Ulrika Hallberg, Marcus Herz, Lill Hultman, Philip Lalander, Claes Levin, Elisabet Näsman, Karin Pernebo, David Pålsson, Johanna Schiratzki, Johanna Sköld, Veronica Svärd och Stefan Wiklund.

SAGT OM BOKEN

”*Barnrättskampen hade varit enklare om vuxna med makt över barn hade läst den här boken.*”

Vendela Carlfjord, förbundsordförande, Rädda Barnens Ungdomsförbund

"Antologin ger på ett mycket överskådligt och pedagogiskt sätt en god förståelse för barn och unga som lever i utsatthet. Bokens tvärvetenskapliga ansats belyser komplexiteten i ämnet. De studenter inom samhällsvetenskapliga discipliner som har förmånen att få läsa den här boken kommer att ha ett mönstergillt stöd i sin kunskapsinhämtning, likaså professionella som möter unga som lever under ytterst svåra omständigheter."

Publicerat i BTJ-häftet nr 19, 2020. Lektör Maria Fridstjerna.

I Polisförhör – metoderna, forskningen och lagen beskriver författaren utförligt hur skickliga förhörsledare arbetar. De ställer frågor, lyssnar, får människor att minnas och lägger pussel. Ibland frågar de efter detaljer, ibland lyssnar de tålmodigt till långa och osammanhängande berättelser. För den oinvigde kan det förefalla som trevande och oorganiserade samtal, men skenet bedrar.Boken presenterar en detaljerad arbetsordning för polisförhör, den så kallade PEACE-modellen. Modellen kan liknas vid en verktygslåda som kan fyllas med en lång rad metoder, var och en anpassad för olika situationer. För att metoderna ska kunna tillämpas optimalt beskrivs även deras teoretiska bakgrund och syften samt praktiska och juridiska begränsningar. Beprövad erfarenhet och forskning fogas i boken samman med juridik och organisatoriska rutiner till en helhet.Metodiken kan vara användbar för alla yrkesgrupper som arbetar med utredande samtal, till exempel socialsekreterare, frivårdsinspektörer och försäkringsutredare. Men boken är i första hand en lärobok för grund- och vidareutbildning av förhörsledare inom Polismyndigheten.Denna tredje upplaga har genomgått en omfattande revidering och uppdatering av såväl forskning som metodutveckling och juridik.Ola Kronkvist är lektor i polisiärt arbete på Institutionen för kriminologi och polisiärt arbete vid Linnéuniversitetet. Hans forskning och undervisning är främst inriktad på polisens arbete med förhör och polisens externa samverkan och roll i den prehospitala vårdkedjan. Ola har en bakgrund som polis och fritidspedagog. Han har även en magisterexamen i psykologi och har disputerat i socialt arbete.

Ekonomi och socialpolitik är två områden som är ömsesidigt beroende av varandra. Utan en väl fungerande samhällsekonomi skapas inga gemensamma resurser för socialt arbete. Utan ett fungerande socialt skyddsnät tas inte de mänskliga resurser tillvara som i sin tur är med och skapar en god samhällsekonomi.

Samhällsekonomi för socionomer ger grundläggande kunskaper om samhällsekonomiska företeelser som påverkar socialpolitikens förutsättningar och finansieringen av välfärdsstaten, liksom det praktiska sociala arbetet och människors möjligheter till försörjning.

Boken inleds med en historisk tillbakablick över hur svensk ekonomi och socialpolitik samspelat och utvecklats sedan mitten av 1800-talet. Fokus ligger emellertid på de utmaningar som verksamma inom socialt arbete ställs inför i dag, exempelvis ungas och utrikes föddas etablering på arbetsmarknaden, växande klyftor i samhället och en åldrande befolkning. Boken tar även upp företeelser och utmaningar som vi än bara sett början på, som en ökad privatisering av den offentliga välfärden och en ökad automatisering på arbetsmarknaden.

Denna andra upplaga är grundligt reviderad. Utöver att alla statistiska uppgifter har uppdaterats har vissa begrepp fått större utrymme. Till exempel har ett nytt avsnitt om inflation och dess konsekvenser tillkommit. Författarna diskuterar också förändringar i socialförsäkringssystem, till exempel pensionssystemet. Boken tar även upp de senaste årens världsomspännande pandemi och kriget i Ukraina som visar att stora ekonomiska och sociala utmaningar inte ligger bakom oss utan är en del av den framtid vi alla måste förbereda oss på.

Syftet med boken är att ge läsaren verktyg för att kunna se och skapa vägar till förändring och förbättring av det sociala arbetet. Den vänder sig primärt till socionomstudenter och verksamma inom socialt arbete, men även till studenter inom närliggande ämnen på universitet, högskolor och folkhögskolor.

Fay Lundh Nilsson är fil. dr i ekonomisk historia. Hon har varit verksam som forskare vid Ekonomiskhistoriska institutionen vid Lunds universitet och har undervisat i ekonomi och socialpolitik på Socialhögskolan vid Lunds universitet. Erika Werner är fil. dr i socialt arbete. Hon är verksam som lärare och forskare på Socialhögskolan vid Lunds universitet.

Att vi ska arbeta med systematiskt kvalitetsarbete vet alla i förskolan. Men hur gör man egentligen för att engagera alla medarbetare, få till en systematik i arbetet och åstadkomma utveckling och lärande hos barnen?

Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan är en oumbärlig guide till kvalitetsutveckling i praktiken. Med utgångspunkt i styrkedjans alla nivåer visar denna handfasta guide hur systematiskt kvalitetsarbete kan bli en integrerad del av förskolans vardag. Den beskriver konkret vad som behöver göras, förklarar varför och ger praktiska verktyg för att stärka lärandekultur, kollegial reflektion och pedagogisk utveckling i hela organisationen – från arbetslag till huvudman.

Boken kan användas av nybörjaren som behöver detaljerad vägledning såväl som av den initierade som önskar inspiration för att vässa någon liten del av sitt arbete, samt alla däremellan. Guiden syftar till att förskolor och huvudmän ska få till ett arbete där varje förskollärare och all övrig personal hittar sin egen förståelse och drivkraft i arbetet – så att varje barn får förutsättningar att lära och utvecklas.

Boken är utmärkt som kurslitteratur.

Gunilla Briselius har lång erfarenhet av strategiskt och operativt utvecklings- och förbättringsarbete på ledningsnivå inom kommunal verksamhet, framför allt inom skola. I samarbete med pedagoger, skolledare och skolhuvudman i Malmö stad har hon utvecklat struktur, process, kultur och kompetens för långsiktigt och hållbart systematiskt kvalitetsarbete. Gunilla arbetar i dag på Specialpedagogiska skolmyndigheten där hennes arbetsuppgifter består av att ha kvalitetsdialoger med huvudmän inom förskola och skola. Hon har en bakgrund som projektledare, processledare och socionom.

Malin Ullman har mångårig erfarenhet av strategiskt och operativt utvecklings- och förbättringsarbete inom Östersjösamverkan samt regional och kommunal verksamhet. Tillsammans med bland annat pedagoger, skolledare och skolhuvudman i Malmö stad har hon utvecklat struktur, process, kultur och kompetens för långsiktigt och hållbart systematiskt kvalitetsarbete. I dag arbetar Malin med verksamhetsutveckling på regional nivå. Hon har en bakgrund som politisk magister, journalist och projektledare.

Formgivare omslag: Richard Persson, RPform.

Omslagsillustration: Fredrik Svensson.

Sagt om boken ”För den som vill få ett systematiskt kvalitetsarbete att fungera i praktiken är detta en bok att läsa och inte minst regelbundet återvända till i olika skeden.” /Jan Håkansson, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan Dalarna

"Det är en lättillgänglig och välstrukturerad beskrivning av hur det systematiska kvalitetsarbetet bör se ut och en god hjälp till de som vill skapa en kvalitetskedja som omfattar alla ansvarsnivåer. Boken ger input och energi till alla inom förskoleverksamheten oavsett huvudman och storlek. Helhetsbetyg: 5." /Ulf Mårtensson, BTJ-häftet nr 16 2025

Låt lågaffektivt bemötande bli en naturlig del av det dagliga arbetet.

Lågaffektivt bemötande tar sin utgångspunkt i alla människors rätt att finnas till utifrån sina förutsättningar och i omgivningens ansvar. Fokus ligger på personalens bemötande av personer med utmanande beteende, inte på själva beteendet i sig. Boken tar oss igenom grunderna i lågaffektivt bemötande och hur arbetssättet bör tillämpas.

Genom att anpassa förhållningssätt och bemötande till individens unika situation och möjligheter kan vi minimera utmanande beteenden och skapa förutsättningar för alla att leva goda liv. Det är först när all personal har rätt kompetens, rätt bemötande och rätt syn på sitt uppdrag som vi har en verksamhet som är trygg och säker för personerna som verksamheten finns till för. En målsättning med boken är att den känslomässigt ska beröra läsaren; för att se, känna och förstå att det handlar om mänskliga behov – för dem vi finns till för, för oss själva – ja, för oss alla.

Till den här upplagan har delar av innehållet reviderats och utökats.

Jeanette Johansson-Ånmark har över 30 års erfarenhet av socialt arbete i olika former. Hon har arbetat i såväl kommunal socialtjänst som i privat vård och omsorg. Idag driver hon NPF-specialisterna tillsammans med en tidigare kollega.

Sagt om boken "Lågaffektivt bemötande riktar sig till personal inom människovårdande yrken eller inom skolan, alla åldersgrupper, och såväl specialpedagogisk personal som fritidsledare eller lärare. Det är en lättläst och kortfattad introduktion till lågaffektivt bemötande som ger pedagogiska modeller möjliga att applicera på utåtagerande personer och som ger en god grund för att arbeta förebyggande med välmående, relationsbyggande och trygghet. Helhetsbetyg: 5." /Elin Forsgren, BTJ-häftet nr 3 2025

I Översättarens anmärkningar (2007) ger Erik Andersson en unik inblick i översättandets möda. Under de tre år han arbetade med JRR Tolkiens Ringarnas herre förde han dagbok om sina funderingar kring alla de problem som dök upp, från det verkliga livets trilskande e-post och misstänkta diskbråck till textens alver, anglicismer och översättargrodor.

Är du den ofrivilliga projektledaren hemma, eller den som alltid fixar fika på jobbet? Eller är du glidaren som slipper plocka undan och hålla koll på födelsedagar?

Allt vi inte ser är en bok om det obetalda och osynliga arbetet som utförs varje dag, både i hemmet och på jobbet, och som påverkar oss mer än vi tror. Det är en bok om hur vi får syn på och bryter mönster och beteenden som skaver för att tillsammans bygga en mer jämställd och schysst vardag. Det handlar om allt från ekonomi, hem och barn till socialt ansvar och känsloarbete.

Med enkla tips, ögonöppnande tester, smarta lifehacks och vardagsnära exempel visar Ida Östensson och Thor Rutgersson hur det kan göra stor skillnad att uppmärksamma allt vi inte ser.

Thor Rutgersson är författare, folkbildare och frilansskribent. Han skriver ofta om psykisk ohälsa och normer.Ida Östensson är jämlikhetsexpert, opinionsbildare och föreläsare, samt grundare av organisationen Make Equal.Tillsammans har de tidigare skrivit boken Allt vi inte pratar om.

Aktiviteterna kan användas före, under och efter läsningen, och syftar till att väcka elevernas intresse för texten, bygga en djupare förståelse för ord och begrepp samt stödja deras förmåga att analysera och reflektera över innehållet.

Som avslutning presenteras ett konkret och detaljerat exempel på hur du kan arbeta med läsrelaterade aktiviteter i samband med gemensam läsning av Mio, min Mio av Astrid Lindgren.

Sagt om boken:

”Boken kan med fördel användas under lärarutbildningen och av lärare som saknar behörighet då den väldigt tydligt och noggrant beskriver olika sätt att stärka elevernas intresse för den gemensamma läsningen före, under och efter arbetet med texten. [...] Här får man även ta del av ett helt projekt som författaren och hennes elever arbetar med under en längre tid. Det är Astrid Lindgrens Mio, min Mio. Då arbetssättet och många av aktiviteterna är grundläggande i arbetet med skönlitteratur bör det kunna anpassas till alla elevgrupper och åldrar i grundskolan.”Madeleine Jehpsson, BTJ-häftet nr 15, 2025

Boken tar ett helhetsgrepp om frågan om identitet, matematik och genus i förskola och skola. Den beskriver hur identitet formas i sociala samspel, miljöer och media. Den nya upplagan innehåller ett nytt kapitel som tar upp ny forskning om självförståelse i relation till matematik. Nytt är även kapitlet om den internationella strömningen STEAM (Science, Technology, Engineering, Art och Mathematics) som knyter an till frågor om likvärdighet, jämställdhet och feminism.

Boken förhåller sig till aktuella styrdokument och läroplaner och vänder sig till blivande och verksamma lärare.

Om författarenAnna Palmer är docent i ämnet förskoledidaktik och föreståndare för Avdelningen för förskollärarutbildning och förskoleforskning vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet.

"Anders Rydell reder ut böket på jobbet." Dagens Industri

"Topp tre bästa bok om jobblivet." Akademikernas a-kassa

Utifrån forskning och mångårig erfarenhet som organisationspsykolog guidar Rydell läsaren till ökad förståelse för arbetstillvarons krångel samt ger förslag på strategier för att leda sig själv – och andra - i en tillvaro som inte sällan präglas av negativt skvaller, långdragna konflikter, stress- och utmattningsproblematik, motivationsbrist och samarbetsproblem.

Boken är skriven till chefer, medarbetare, HR-specialister, skyddsombud och organisationskonsulter och kan med fördel användas som reflektionsmaterial i workshops och andra utvecklingsinsatser på arbetsplatsen – och varför inte som spännande självhjälpslektyr hemma på kammaren.

Anders Rydell är legitimerad psykolog och specialist i organisationspsykologi. Han arbetar till vardags som konsult med fokus på team- och ledarskapsutveckling. Han deltar även löpande i den offentliga debatten kring arbetslivets olika utmaningar – i dagspress, branschmagasin, radio och podcasts.

"Anders Rydell reder ut böket på jobbet." Dagens Industri

"Topp tre bästa bok om jobblivet." Akademikernas a-kassa

"Det är humoristiskt och hög igenkänning." Fackförbundet Vision

"Rydell lyckas se problematiken – och presentera lösningar – och vill du ha kul när du läser facklitteratur så ska du läsa Arbetet på jobbet." Sveriges skolledarförbund

"Rydell ger oss verktyg för hur vi kan få en bättre vardag på jobbet." TV4 Nyhetsmorgon

Är du den ofrivilliga projektledaren hemma, eller den som alltid fixar fika på jobbet? Eller är du glidaren som slipper plocka undan och hålla koll på födelsedagar?

Allt vi inte ser är en bok om det obetalda och osynliga arbetet som utförs varje dag, både i hemmet och på jobbet, och som påverkar oss mer än vi tror. Det är en bok om hur vi får syn på och bryter mönster och beteenden som skaver för att tillsammans bygga en mer jämställd och schysst vardag. Det handlar om allt från ekonomi, hem och barn till socialt ansvar och känsloarbete.

Med enkla tips, ögonöppnande tester, smarta lifehacks och vardagsnära exempel visar Ida Östensson och Thor Rutgersson hur det kan göra stor skillnad att uppmärksamma allt vi inte ser.

Thor Rutgersson är författare, folkbildare och frilansskribent. Han skriver ofta om psykisk ohälsa och normer.Ida Östensson är jämlikhetsexpert, opinionsbildare och föreläsare, samt grundare av organisationen Make Equal. Tillsammans har de tidigare skrivit boken Allt vi inte pratar om.

Vårt samhälle säger sig värna om individens frihet, men friheten upphör varje gång vi stämplar in. Aldrig förr har arbetsgivare haft så stor möjlighet att i detalj styra sina arbetstagare. Men viljan att kontrollera arbetskraften går som en röd tråd genom historien.

I den här boken anlägger Daniel Bodén ett socialhistoriskt perspektiv på samtidens diskussioner om övervakning i arbetslivet. Han undersöker de tek­niker som använts för att i allt högre grad kontrollera arbetet och vilka konsekvenser utvecklingen har fått. Resultatet är en kärnfull berättelse om Sveriges eko­nomiska omvandlingar från sent 1700-tal till idag, om misstro och om en tilltagande minutjakt.

Daniel Bodén är etnolog, verksam vid Södertörns högskola. Han forskar om skärningspunkter mellan teknik, kultur och social förändring.

Vad gjorde de egentligen, hjältinnorna i forna tiders flickböcker? Satt de passivt och väntade på att bli gifta? Nej, de arbetade. Många skaffade sig ett yrke och försörjde sig själva. Litteraturvetaren Birgitta Theander har undersökt alla flickböcker som gavs ut i Sverige åren 1920-65 och visar här upp ett brett spektrum av yrkesdrömmar och arbetslivserfarenheter. Vi finner allt från läkare och hembiträden till skulptörer och pälsjägare. Samhället förändrades genomgripande under detta halvsekel, inte minst för kvinnorna. Ekonomiska förutsättningar liksom nya idéströmningar påverkade deras arbetsliv. Ändå fick kvinnors yrkesverksamhet sällan något större utrymme i litteraturen det vill säga i vuxenromanerna. I flickböckerna var arbetet viktigt, och ofta initierat skildrat. Genom dessa böcker har flera generationer av svenska flickor kunnat inspireras när de formade sina egna ideal och ambitioner. (Skrifter utgivna av Svenska barnboksinstitutet nr 143.)

Det är en utmaning att vara socialarbetare. Socialarbetaren har professionell kunskap och ska hjälpa människor, ge service, samarbeta, leda förändringsprocesser – och samtidigt sätter den organisation där socialarbetaren verkar vissa ramar för uppdraget. Tillsammans skapar detta ett handlingsutrymme där olika mål, behov och förväntningar ska förenas på bästa möjliga vis.

Boken talar inte om hur du bör handla. I stället vill den – med bas i vetenskapliga beskrivningar av det sociala arbetets grunder, förutsättningar och resultat – väcka tankar och reflektioner om hur du som socialarbetare kan använda ditt handlingsutrymme i arbetsvardagen.

Denna andra utgåva har uppdaterats för att följa med i det sociala arbetets förändrade villkor i praktiken, ny lagstiftning och aktuell forskning.

Handlingsutrymme är skriven för socionomutbildningen och för yrkesverksamma inom socialt arbete.

Författarna är verksamma vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Kerstin Svensson är professor i socialt arbete. Eva Johnsson är docent i socialt arbete. Leili Laanemets är universitetslektor och studierektor.

Sagt om boken:

"Boken beskriver utomordentligt väl utifrån olika aspekter svårigheten i socialarbetarens roll. Såväl makt och ansvar, dokumentation som samverkan belyses och problematiseras på ett mycket överskådligt sätt. […] Handlingsutrymme ger nya infallsvinklar och är ett viktigt stöd i socionomens arbetsvardag, men även studenter i socialt arbete kommer att ha behållning av boken för att få en större förståelse för de utmaningar som kännetecknar disciplinen."Maria Fridstjerna, BTJ-häftet nr 3, 2022

Människobehandlande organisationer är en antologi som ger en bred överblick över välfärdens kärnverksamheter vården, skolan och omsorgen, och beskriver vad som utmärker och skiljer dessa verksamheter från privata företag och organisationer när det gäller uppdrag, organisation, ledarskap och förändringsarbete.

I den första utgåvan från 2015 var utgångspunkten de förändringar som globaliseringen, teknikutvecklingen och marknadiseringen i form av New Public Management (NPM) medfört för de människobehandlande organisationerna. I denna andra utgåva har författarna, förutom att uppdatera och förnya innehållet utifrån aktuell forskning, även tagit hänsyn till andra betydande händelser i omvärlden, som flyktingkrisen i mitten av 2010-talet och coronapandemin. Dessutom har de följt upp det ökande intresset för granskning och kontroll och den växande kritiken mot NPM. Är alternativet en mer tillitsbaserad ledning och styrning inom välfärdssektorn?

Sex nya kapitel har tillkommit. De tar upp kunskapsbildning och forskning om människobehandlande organisationer, migration och flyktingmottagande, hur man hanterar hög belastning inom grässrotsbyråkratier, standardisering och horisontell kunskapsstyrning, chefers roll och vardag inom socialtjänsten samt tillsyn inom social barnavård.

Människobehandlande organisationer vänder sig till studerande på socionom-, läkar-, vård- och lärarutbildningar liksom studerande inom ekonomi, statsvetenskap, psykologi, sociologi och offentlig förvaltning. Den är även avsedd för praktiskt verksamma i människobehandlande organisationer.

Bokens redaktörer Staffan Johansson, Peter Dellgran och Staffan Höjer är professorer i socialt arbete vid Göteborgs universitet. Övriga författare är forskare inom socialt arbete eller angränsande områden vid ett flertal svenska universitet.