Visar resultat för..."Rösträtt"

Hur formades det Sverige vi lever i idag – och hur kommer framtiden att bli? Den fjärde och sista delen av "Historien om Sverige med Farah" är en faktaspäckad resa genom vår moderna historia, från 1800-talets fattigdom och industrialiseringens fabriker till internet och smartphones. I folkskolan lär sig fler barn att läsa och skriva, kampen för rösträtt stärker demokratin, arbetare får äntligen semester och TV:n tar över våra hem. Palmemordet skakar landet, vi går med i EU, en 15-åring blir världskändis när hon strejkar för klimatet och hela samhället ställer om under pandemin. Och just nu sker en teknikutveckling inom AI som kommer att förändra det mesta. Välkommen till de senaste 200 åren i Sveriges historia!

"Historien om Sverige med Farah" är en bokserie i fyra delar, baserad på SVTs dokumentärserie. Tillsammans med författaren Anna Sommansson Richter vägleder Farah Abadi oss genom Sveriges historia. Boken innehåller bilder från tv-serien och teckningar av Anders Nyberg, en av våra främsta illustratörer och faktaboksskapare för barn.

Böckerna går att läsa både på egen hand och som ett komplement och en fördjupning till programmet. Målgruppen är främst barn på låg- och mellanstadiet.

Bok 1: Stenålder, metall och vikingar. 14 500 år sedan till 1000-talet.

Bok 2: Riddare, pesten och vasa. 1050 till 1611.

Bok 3: Häxor, krig och vetenskap. 1612 till 1809.

Bok 4: Demokrati, maskiner och rikedom. 1810 till idag.

"Miljöbeskrivningarna i boken är så fina att man vill åka till Cornwall genast." BTJ

I samband med en skilsmässa flyttar Theodora "Theo" Pascoe in i den fallfärdiga Fiskarstugan vid floden Tamar, på gränsen mellan grevskapen Devon och Cornwall. Lugnet där är kanske precis vad hon behöver för att slicka sina sår.

Snart hittar hon en plåtlåda med brev till en viss A, undertecknade med Z, och det är då historien tar sin egentliga början. Breven berättar om den omöjliga kärleken mellan lady Alice Neville och fiskeförvaltaren Zachariah Carne.

Samtidigt som Theo varsamt väcker det bortglömda huset och dess vildvuxna trädgård till liv pusslar hon ihop berättelsen om två unga förälskade som var före sin tid, en berättelse som på ett märkligt och ödesmättat sätt vävs samman med hennes egen historia.

För hundra år sedan lyckades arbetarrörelsen och kvinnorörelsen driva igenom sina krav på allmän rösträtt i Sverige. I första världskrigets slutskede gav högern -- skrämda av revolutionära krafter i Ryssland och Västeuropa -- till slut upp sitt motstånd mot demokratiseringen och 1921 hölls det första valet med så kallad allmän och lika rösträtt.  

Men hur omfattande var den rösträtt som infördes 1918--1921? I denna bok tecknas rösträttens historia i Sverige efter den allmänna rösträttens införande. Det visar sig här att rätten att rösta under 1900-talet inte alls omfattat alla befolkningsgrupper.  

Fattiga, gamla och konkursdrabbade har tidvis exkluderats, värnpliktsvägrare, fångar och omyndigförklarade likaså. Åldersgränserna har varierat, liksom relationen mellan rösträtten och det svenska medborgarskapet. Dessutom har reglerna för hur röstningen rent praktiskt ska gå till gjort det svårt för vissa grupper, bland annat renskötande samer, att utnyttja sin rätt.  

Allmän rösträtt? Rösträttens begränsningar i Sverige efter 1921 handlar om rösträttens föränderliga gränser och ställer frågor om demokratins räckvidd -- i det förflutna och i vår samtid.  

Redaktörer: Annika Berg, idéhistoriker vid Stockholms universitet, och Martin Ericsson, historiker vid Lunds universitet. Medverkande författare: Anders Ahlbäck, Jonathan Josefsson, Mattias Lindgren, Julia Nordblad, Bengt Sandin, Fia Sundevall.

Trådbundet kartonnageband med klotrygg.

/LÄTTLÄST/

I Sverige fick kvinnorna gå till valurnorna första gången 1921. Men vad ledde fram till denna förändring? Följ med på en fartfylld resa genom historien, och lär dig mer om kvinnorna som var feminister långt innan ordet var känt.

Sara Telemans Rösträtt för kvinnor gör den feministiska kampens historia tillgänglig för fler. Det finns fortfarande mycket kraft och inspiration att hämta från historiens hjältinnor. Boken har många illustrationer.

Lättlästnivå: 6 (1 är lättast och 6 svårast)

Är det bra att unga människor har inflytande i politiken, och i så fall från vilken ålder? I den här boken undersöker historikern och barnforskaren Bengt Sandin åldersgränser för rösträtt och valbarhet till riksdagen.    

Sverige hade i början på 1900-talet en unikt låg rösträttsålder. Samtidigt gjorde andra begränsningar att väldigt få män och kvinnor hade rösträtt. Så kallade rösträttsstreck uteslöt bland annat personer med låga inkomster eller obetalda skatter från politiskt inflytande. Också kön var ett kriterium för att uteslutas. De flesta gifta kvinnor hade exempelvis inte rösträtt, men ogifta kvinnor med egen inkomst kunde rösta i lokala val.    

När folkets krav på utökad demokrati växte lanserade liberala och konservativa politiker tanken om att höja rösträttsåldern för att inte ge inflytande till olämpliga medborgare. Med besluten om allmän och lika rösträtt 1918--1921 uteslöts de under fyllda 23 år i valen till andra kammaren och kommunerna och de under 27 år i valen till landstingen/första kammaren. Nu fick Sverige en hög rösträttsålder för att garantera att demokratin inte gick för långt och för fort.    

I Politikens åldersgränser granskas ålderns sociala och kulturella innebörder och hur dessa påverkade de politiska besluten. I förhandlingarna om rösträtten var valmanskårens ålder en nyckelfråga som möjliggjorde den slutliga kompromissen. Politiken utformades i ljuset av tidens dramatiska urbanisering och industrialisering och av den demografiska omvandlingens långsiktiga konsekvenser. Historien om politikens åldersgränser är en historia om ålder, klass, kön och plats.    

Bengt Sandin är professor emeritus vid Tema Barn, Linköpings universitet, och forskare vid Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek. Han har spelat en viktig roll i utvecklingen av tvärvetenskaplig forskning om barn och barndom i Sverige. I sin forskning har han främst anlagt ett historiskt perspektiv på barn och barndom, inklusive tidigmodern utbildning, barnarbete, utbildningsmedier, välfärdspolitik och barns och ungas rättigheter.

Lagen om krav på kvinnans oskuld vid giftermål upphävdes 1921.

Efter en lång och modig kamp för kvinnans fulla människovärde som myndiga medborgare med politiska rättigheter, kunde Sveriges kvinnor för första gången år 1921 lägga sina valsedlar i valurnorna. Man kan förledas tro att detta var en slutpunkt, en total seger för jämställdhet mellan könen och rättvisa över klassgränser. Så enkelt var det inte.

Lena Hellström har intervjuat kvinnor som i nutid, hundra år senare, är aktiva lokalpolitiker. De berättar om sin bakgrund, sina drivkrafter, om möjligheter och svårigheter i politiken, om att vara kvinna och hur mjuka och hårda frågor fortfarande till viss del är könsdelade. Boken ger också en historisk tillbakablick över kvinnors kamp för rösträtt och jämställdhet, från mitten av 1800-talet och framåt.

En viktig fråga är hur vi kommunicerar och samtalar med varandra i politiken, om maktspråk och skillnader mellan mäns och kvinnors sätt att tänka och tala. I en tid med nya kommunikationskanaler, snabba meningsutbyten via sociala medier, hat och hot, polarisering och förenkling riskerar det goda, det anständiga samtalet gå förlorat.

Boken belyser vikten av samtal och förståelse mellan människor, män och kvinnor, i samhället i stort. Vårt demokratiska samhälle, som 2021 fyller 100 år, är något vi inte kan ta för givet utan ständigt måste arbeta för att upprätthålla. Där spelar det anständiga samtalet en avgörande roll.

Lena Hellström(1952-2019) var etnolog, konst- och kulturvetare, formgivare, fotograf och konstnär. Tidigare museichef på Rackstadmuseet. Hennes omfattande bokutgivning handlar om hur samtidens företeelser och människor bottnar i arv och traditioner, oavsett vilket ämnet är. 

Senator Leo Mechelin (1839 1914) är en betydande person i Finlands historia. På sin tid beskrevs han som både en kyligt behärskad politiker och eldfängd agitator. Hans livsberättelse belyser Finlands historia under ryska tiden på tröskeln till självständighet.

Mångsysslaren Mechelin var redan på 1860-talet med och grundade Nokia Aktiebolag. Han blev professor i statsrätt 1874 och senare medlem i den senat, som slutligen införde allmän och lika rösträtt för både kvinnor och män. 

Kraven på allmän rösträtt växer under 1900-talets början. Motståndet är stort, men 1921 kan kvinnor för första gången rösta och röstas in till riksdagen. Fem kvinnliga ledamöter blir invalda.

Högerpolitikern och sjuksköterskan Bertha Wellin (1870-1951) är en av dem. Hon har inte deltagit i rösträttskampen och hon tar avstånd från kvinnorörelsen.

Men hon är också radikal. Hon är med och grundar Stockholms moderata kvinnoförbund och Svensk sjuksköterskeförening. Hon vill att sjuksköterskor ska sluta niga och föreslår särbeskattning ett halvt sekel innan det genomförs.

Bertha Wellin bryter mot sin tids normer. Det är inte bara hur hon talar, beter sig och ser ut hon har också en livslång relation med en annan kvinna. 

Journalisten Sara Heyman har tecknat en inlevelsefull biografi över den fascinerande och motsägelsefulla Bertha Wellin och hennes tid.

Sara Heyman (f. 1981) är journalist och legitimerad sjuksköterska. Hon har tidigare skrivit boken "Sjukt, syster! Kärlek och uppror i svensk sjukvård" (Verbal, 2018).

"en av årets viktigaste böcker" Dala-Demokraten

Rädslan brer ut sig och allt fler människor tvingas fly från omöjliga livsvillkor. I den rika världen försöker de välbärgade låsa sin oro ute, samtidigt som allt fler upptäcker att välfärds­samhället inte längre förmår erbjuda trygghet. I detta krisläge efterlyser alla mer solidaritet. Men vad betyder det? 

Gå tillsammans är en historik över hur människor gått sam­man för att försvara sina intres­sen, från jägarsamhällenas täta samvaro fram till den globala världsordning där människor­nas behov underordnats marknadens. Det är berättelser om klasskamp, om strejker och byggen av välfärdssamhällen, om motsättningar mellan indivi­dualism och kollektivism. 

Gå tillsammans är också en his­toria om vad solidaritet innebär med hjälp av personer som trott starkt på den, som Rosa Luxem­burg, Bertolt Brecht och George Orwell. Är solidariteten alls möjlig, och hur förenas den med personlig frihet? Vem kan vi lita på när vi tar sig oss an utmaning­en att bygga en hållbar värld? 

"Författaren Hans Lagerbergs nya bok "Gå tillsammans" (Ordfronts förlag) är en av årets viktigaste böcker. Han bjuder läsaren på en mycket djupgående och historisk lektion." Dala-Demokraten, Ulf Lundén 

"(... ) stannar man upp och läser noggrant upptäcker man att Lagerberg skriver med en förbluffande insiktsfullhet, oavsett om det gäller den solidariska lönepolitiken på 60-talet eller samtidens klimataktivism. Det är trevligt att sitta i förarhytten med den spränglärda Lagerberg och lyssna på hans milda stämma medan landskapen ideligen skiftar utanför." Flamman, Rasmus Landström

"Gå tillsammans är full av berättelser om människor som trott på vår förmåga till inbördes hjälp. Finns det någon slutsats i Lagerbergs viktiga bok så är det att kommande stora samhällsproblem måste lösas av ett starkare vi , förmågan att se sig själv i andra och gå samman kring en gemensam idé." Mål & Medel, Tony Samuelsson

"Författaren Hans Lagerberg har försökt reda ut solidaritetens innebörd och skrivit en utmärkt bok om dess historia: Gå tillsammans. En historia om solidaritet (Ordfront förlag, 2022). Han är synnerligen kvalificerad för uppdraget. (...) Lagerberg rör sig obehindrat mellan forntid och nutid, blandar oförskräckt sin egen livshistoria med händelser av världsformat, som första världskriget. Han anför många gånger litterära texter i diskussionen, liksom olika vetenskapliga resonemang, och det fungerar mycket bra. (...) Den omfattande diskussionen av solidariteten, och inte minst de personliga inpassen, gör den mycket läsvärd och den förtjänar många läsare."  Internationalen, Per-Olof Mattson

Lotten von Kraemer (1828–1912) levde ett märkvärdigt liv i litteraturens tjänst. Hon var en välbeställd ogift kvinna under det patriarkala 1800-talssamhällets slut som intresserade sig för tidens frågor och engagerade sig djupt i kvinnosaken. Det fick också konsekvenser för hennes privatliv. Genom hennes testamente grundades Samfundet De Nio, där varannan ledamot ska vara kvinna och vars uppgift är att främja den svenska skönlitteraturen. Anna Williams presenterar här ett stycke hittills okänd kvinnohistoria.

"En viktig feministisk förgrundsgestalt. Det är ett fascinerande människoöde som säkert många läsare finner intressant... [Boken är] välskriven och illustrerad"

BTJ nr 19, Pia Holmström

"Fascinerande läsning och en spännande personhistoria om en banbrytande kvinna som levde i en mansdominerad värld och skrev historia då hon 1841 fick anställning på Aftonbladet. Rekommenderas varmt!"

Agneta Norrgård

Wendela Hebbe var Sveriges första kvinnliga journalist. I biografin om henne möter vi en orädd och energisk kvinna som bryter mot fler av dåtidens konventioner, både vad det gäller hur en kvinna ska vara i hemmet och på arbetsmarknaden.

Wendela Hebbe föddes 1808 som dotter till en präst. Tack vare hans inställning att även flickor skulle få utbildning, fick Wendela en god grund. Hennes liv kantades dock av motgångar. Efter att maken gått i konkurs och hela hemmet auktionerats ut, lyckades dock Wendela som ensamstående mamma till tre flickor ta sig till Stockholm. Där fick hon en anställning som journalist av Lars Johan Hierta på Aftonbladet. Han blev senare far till det barn som Wendela födde i lönndom vid 40 års ålder. Genom Wendelas anställning och mod blev hon accepterad av männen i det partriarkala samhället. Trots detta undkom hon inte kvinnans plats och villkor.

En befriad röst berättar även om samtiden, framför allt om kvinnors situation i äktenskapet och på arbetsmarknaden. Läsaren får dessutom inblick i Wendelas relation till Esais Tegnér som idogt uppvaktade henne. I Wendelas salong i gamla stan i Stockholm umgicks män som Carl Jonas Love Almqvist och Herman Sätherberg. Boken visar även Wendela Hebbes bidrag till eftervärlden. Som journalist införde hon socialreportaget, men hon skrev även romaner och visor.

INGEGERD BJÖRKLUND är operasångerska och författare. Hon har tidigare gett ut Den oemotståndliga: en Christina Nilsson-biografi.

Vid sekelskiftet 1900 var Ellen Key på allas läppar, mitt i den feministiska och pedagogiska debatten som hon stod. Hon var en stridbar person som slogs för yttrandefrihet och var en av de första i Sverige att kräva kvinnlig rösträtt. Strindberg kallade henne smädfullt Hanna Paj, men vid sidan av just Strindberg och Lagerlöf var hon en av våra mest kända författare utomlands. Hennes stora verk Barnens århundrade kom ut i ständigt nya översättningar och upplagor.

Idag är hon i stort sett bortglömd. Vem var hon, vad ville hon, vad tänkte hon?Sedan sin avhandling om Ellen Keys feminism 1974 har Ronny Ambjörnsson ständigt återvänt till Ellen Key och ger i denna nyskrivna, brett anlagda idéhistoriska biografi en mer heltäckande bild av hennes inflytande på det nya århundrade hon stod inför. Men också varför hon är värd att fördjupa sig i än idag.

/ LÄTTLÄST /

Sverige är en demokrati. Men så har det inte alltid varit det är bara hundra år sedan kvinnor för första gången fick rösta i politiska val. Och andra grupper fick rösträtt senare än så. I Det är vi som bestämmer! får du veta hur Sverige blev demokratiskt och hur demokratin fungerar.  

Vilka lagar är extra viktiga i en demokrati? Och vilka utmaningar möter demokratin i Sverige idag? Demokrati är nämligen ingen självklarhet. Den kan bli både bättre och sämre det är upp till oss som lever i den. Boken förklarar pedagogiskt och tydligt dina demokratiska rättigheter och hur du kan göra din röst hörd.  

Boken ges ut samtidigt på två lättlästnivåer en väldigt lätt och en lite mer avancerad, för att alla ska ha möjlighet att förstå det samhälle vi lever i. Moa Candil är journalist på den lättlästa tidningen 8 Sidor och har lång erfarenhet av att skriva på lätt svenska. Det är vi som bestämmer! är hennes första bok.

"Moa Candil förklarar pedagogiskt och tydligt våra demokratiska rättigheter och hur vi kan göra vår röst hörd. Boken har en trevlig och överskådlig layout med många bilder." Marianne Ericsson, BTJ-häftet nr 10, 2021.

Lättlästnivå: 3 (1 är lättast och 6 svårast)

LL-förlaget ger ut lättlästa böcker som vänder sig till vuxna läsare med lässvårigheter på grund av till exempel intellektuell funktionsnedsättning, demens eller NPF-diagnoser som adhd och autism. De passar också läsare som studerar sfi eller sva.

/ LÄTTLÄST /

Sverige är en demokrati. Men så har det inte alltid varit det är bara hundra år sedan kvinnor för första gången fick rösta i politiska val. Och andra grupper fick rösträtt senare än så. I Det är vi som bestämmer! får du veta hur Sverige blev demokratiskt och hur demokratin fungerar.  

Vilka lagar är extra viktiga i en demokrati? Och vilka utmaningar möter demokratin i Sverige idag? Demokrati är nämligen ingen självklarhet. Den kan bli både bättre och sämre det är upp till oss som lever i den. Boken förklarar pedagogiskt och tydligt dina demokratiska rättigheter och hur du kan göra din röst hörd.  

Boken ges ut samtidigt på två lättlästnivåer en väldigt lätt och en lite mer avancerad, för att alla ska ha möjlighet att förstå det samhälle vi lever i.   Moa Candil är journalist på den lättlästa tidningen 8 Sidor och har lång erfarenhet av att skriva på lätt svenska. Det är vi som bestämmer! är hennes första bok.

"En informativ och tydlig bok för den som behöver en riktigt lättläst bok." Marianne Ericsson, BTJ-häftet nr 10, 2021.

Lättlästnivå: 1(1 är lättast och 6 svårast)

LL-förlaget ger ut lättlästa böcker som vänder sig till vuxna läsare med lässvårigheter på grund av till exempel intellektuell funktionsnedsättning, demens eller NPF-diagnoser som adhd och autism. De passar också läsare som studerar sfi eller sva.

I samband med en skilsmässa flyttar Theodora "Theo" Pascoe in i den fallfärdiga Fiskarstugan vid floden Tamar, på gränsen mellan grevskapen Devon och Cornwall. Lugnet där är kanske precis vad hon behöver för att slicka sina sår.Snart hittar hon en plåtlåda med brev till en viss A, undertecknade med Z, och det är då historien tar sin egentliga början. Breven berättar om den omöjliga kärleken mellan lady Alice Neville och fiskeförvaltaren Zachariah Carne.Samtidigt som Theo varsamt väcker det bortglömda huset och dess vildvuxna trädgård till liv pusslar hon ihop berättelsen om två unga förälskade som var före sin tid, en berättelse som på ett märkligt och ödesmättat sätt vävs samman med hennes egen historia.

I samband med en skilsmässa flyttar Theodora "Theo" Pascoe in i den fallfärdiga Fiskarstugan vid floden Tamar, på gränsen mellan grevskapen Devon och Cornwall. Lugnet där är kanske precis vad hon behöver för att slicka sina sår.Snart hittar hon en plåtlåda med brev till en viss A, undertecknade med Z, och det är då historien tar sin egentliga början. Breven berättar om den omöjliga kärleken mellan lady Alice Neville och fiskeförvaltaren Zachariah Carne.Samtidigt som Theo varsamt väcker det bortglömda huset och dess vildvuxna trädgård till liv pusslar hon ihop berättelsen om två unga förälskade som var före sin tid, en berättelse som på ett märkligt och ödesmättat sätt vävs samman med hennes egen historia.

För rättfärdighets skull betraktas – vid sidan av Elin Wägners Pennskaftet – som den svenska roman som mest utförligt behandlar motivet kvinnlig rösträtt. Den gavs ut första gången 1918.

Frigga Carlberg (1851-1925) var en svensk författare, social organisatör och feminist. Hon anses personligen ha bidragit till att kvinnlig rösträtt slutligen godkändes av riksdagens båda kamrar. Som författare av noveller och romaner använde hon sig ofta av sina erfarenheter från fattigvården och i sina verk synliggjorde hon missförhållanden och övergrepp på kvinnor och barn.

"50 års brevväxling är en hisnande tidskapsel"

M-magasin, nr 16 -22

"Ett fascinerande tidsdokument över livet i Sverige under 50 år, sett genom dessa kvinnors ögon."

Gård och Torp

En unik kvinnohistorisk biografi baserad på 18 svenska kvinnors brevväxlande mellan varandra i 50 års tid!

Kvinnorna tog examen tillsammans vid Rimforsa lanthushållsseminarium 1935. Efter sin examen började lärarinnorna, som spreds i hela Sverige, skriva en brevbok. Brevboken vandrade från person till person i en oavbruten länk under 50 år fram till 1985.

Vi får följa de 18 kvinnornas arbetsvillkor och den svenska skolans utveckling, men också ta del av en stark gemenskap och vänskap under alla dessa år, som spänner över ett världskrig och det moderna Sveriges uppbyggnad.

Kära vänner! innehåller ett urval brev indelade i 21 kapitel. Varje kapitel inleds med korta texter av Erika Tengrud om utvecklingen i samhället och skolan. En bok för alla historieintresserade som tycker om att läsa om verkliga människors upplevelser.

ERIKA TENGRUD bor i Skåne och arbetar som lärare. Hon är också författare till läromedel och har fått sju böcker utgivna inom området matematik. Erika är barnbarn till en av de 18 kvinnorna och fick på en släktmiddag reda på brevbokens existens.

Hur formades det Sverige vi lever i idag – och hur kommer framtiden att bli? Den fjärde och sista delen av "Historien om Sverige med Farah" är en faktaspäckad resa genom vår moderna historia, från 1800-talets fattigdom och industrialiseringens fabriker till internet och smartphones. I folkskolan lär sig fler barn att läsa och skriva, kampen för rösträtt stärker demokratin, arbetare får äntligen semester och TV:n tar över våra hem. Palmemordet skakar landet, vi går med i EU, en 15-åring blir världskändis när hon strejkar för klimatet och hela samhället ställer om under pandemin. Och just nu sker en teknikutveckling inom AI som kommer att förändra det mesta. Välkommen till de senaste 200 åren i Sveriges historia!

"Historien om Sverige med Farah" är en bokserie i fyra delar, baserad på SVTs dokumentärserie. Tillsammans med författaren Anna Sommansson Richter vägleder Farah Abadi oss genom Sveriges historia. Boken innehåller bilder från tv-serien och teckningar av Anders Nyberg, en av våra främsta illustratörer och faktaboksskapare för barn.

Böckerna går att läsa både på egen hand och som ett komplement och en fördjupning till programmet. Målgruppen är främst barn på låg- och mellanstadiet.

Bok 1: Stenålder, metall och vikingar. 14 500 år sedan till 1000-talet.

Bok 2: Riddare, pesten och vasa. 1050 till 1611.

Bok 3: Häxor, krig och vetenskap. 1612 till 1809.

Bok 4: Demokrati, maskiner och rikedom. 1810 till idag.