Visar resultat för..."kyrkans"

Evangelisk katolicitet handlar om kyrkans identitet den allmänneliga katolska kyrkan i världen och genom alla tider. Men det handlar också om Svenska kyrkans egen identitet, om hur hon kan förstå sig själv utifrån sin historia och i dagens situation. Svenska kyrkan är som begrepp avgränsande en nationalkyrka men i den katolska kyrkans perspektiv är hon främst en kyrkoprovins i den enda, heliga, allmänneliga och apostoliska Kyrkan, en del av Kristi kyrka här och överallt, nu och alltid. I begreppet evangelisk katolicitet ryms såväl den evangelisk lutherska traditionen som det katolska arvet i alla tider och överallt. Därför är ämnet angeläget. Den här antologin spänner över vida områden, från det bibliska sammanhanget till dagens pastorala behov, från hur begreppen katolsk och evangelisk har förståtts sedan reformationen till mer pastorala aspekter. Det handlar om Svenska kyrkans självförståelse och identitet men också om den större samhörighet som skulle kunna kallas för Den evangelisk-katolska kyrkan. Antologin kan förhoppningsvis bidra till att vi tar ännu något litet steg till att förverkliga kyrkans enhet.

Författarna till denna antologi är Marco Aldén, Carl Axel Aurelius, Peter Bexell, Sven-Erik Brodd, Erik Eckerdal, Maria Eckerdal, Biörn Fjärstedt, Markus Hagberg, Kjell O. Lejon, Berth Löndahl, Mikael Löwegren, Folke T Olofsson och Henrik Tobin.

I Svenska kyrkans bekännelseskrifter  samlas Luthers lilla och stora katekes, trosbekännelserna, Den augsburgska bekännelsen, Konkordieformeln och andra bekännelseskrifter som format Svenska kyrkan.

Hur kan vi som medmänniskor bidra till att minska någon annan människas ensamhet? Kyrkans besökstjänst vill stimulera till att vi börjar fundera över hur vi var och en kan bidra. Den vill också visa hur ideell tjänst för andra människor, med små medel, kan göra skillnad i deras tillvaro. Genom det arbetet berikas också besökaren. Den glädje det ger att se en annan människa leva upp och förbättra sina möjligheter att hantera sitt liv ökar meningsfullheten i det egna livet.

Bokens syfte är också att berätta om hur besökstjänst i hem och på institution kan fungera på ett respektfullt och lyhört sätt, och ge tips på hur vi kan hantera olika situationer vi kan ställas inför. Vi får möjlighet att fundera över balansen mellan att ge ut till andra och att sätta egna gränser och hur vi själva påverkas i mötena. Agnete Kinman är präst och läkare med själavårdsutbildning och mångårig erfarenhet av besökstjänst, själavårdande arbete i kyrka och i vård, både som anställd och ideell.

Kyrkans besökstjänst: en bok som ger redskap för församlingsmedarbetare att starta, delta och utvärdera arbetet med kyrkans besökstjänst.

Vi måste prata om den lättillgängliga nätpornografin mitt ibland oss. Bara ett knapptryck bort finns en gränslös mängd pornografi som oftast har inslag av både våld, förnedring och kränkningar. Men i kyrkan pratas det sällan om hur detta påverkar oss.

Vad gör det med de barn och unga som får sitt första möte med sex genom pornografi? Hur påverkar pornografin den regelbundna konsumenten och de som medverkar i porrindustrin?

Prästen och författaren Ulrica Stigberg har träffat en mängd personer för att ge en bred bild av nätpornografins konsekvenser. Hon pratar med församlingsledare som tittar på porr fast de inte vill, samtidigt som de försöker hjälpa församlingsmedlemmar med samma problem. Hon möter unga kristna som känner sig helt ensamma i alla känslor, tankar och upplevelser som porrkonsumtionen väcker. Och så intervjuar hon en mängd experter, som parterapeuter, kriminologer och forskare.

Boken innehåller även många tips och råd: en checklista för församlingar som vill arbeta konstruktivt kring nätpornografin, tips på hur man som förälder pratar om porr med barn och unga, råd till den som vill avstå pornografi, och mycket mer.  

Porr är ett stort och utbrett problem även i kyrkan.   Marie Nylén Utbult, grundare av organisationen Levande familjer Porren blir som knark fast mer lättillgängligt. När porren flyttade in i fickan fanns det liksom ingen gräns. Till slut blev det en vana, en drog.   David, engagerad i en frikyrka Jag har många gånger haft lust att säga: Sluta prata om det här som ett mansproblem, för det är det inte! Sluta prata om det som att kvinnor alltid är offer för mäns porranvändande, för så är det inte heller. Acceptera att det är ett mänskligt problem som många har.   Malin, församlingsanställd   Ulrica Stigberg är författare och präst i Fryshuset i Stockholm. Mitt ibland oss är hennes sjätte bok, hon har tidigare bland annat gett ut Visuell drog: om barn, unga och nätporr tillsammans med Maria Ahlin, Om barn och livets frågor samt Någon att lita på: 88 texter för livsresan. Ulrica Stigberg är även en flitigt anlitad föreläsare inom olika sammanhang kring ämnen som rör pornografi.

Svenska kyrkan sände under åren 1874–1974 sammanlagt 814 missionärer till Afrika och Asien. Missionärerna  var präster och läkare, diakoner och sjuksköterskor, lärare och ekonomer, ingenjörer och kommunikatörer. Många blev kvar hela livet. De kom ur alla samhällsklasser och var för sin tid ofta välutbildade. Två av tre var kvinnor. Långt innan det fanns tjänster för kvinnor i Svenska kyrkan gjorde de betydande insatser i Sydafrika och Indien, i Zimbabwe, Kina och Tanzania.

Missionärerna var en del av den globala missionsrörelse som följde i väckelserörelsernas spår och kulminerade runt första världskriget.

Vad fick människor att ägna sitt liv åt kristen mission? Hur påverkades Svenska kyrkans självbild och teologi av missionen? Vad betydde den för statlig biståndspolitik? Hur förhöll sig missionärerna till kolonialism, rasism och kastsystem?

Det är frågor som Jonas Jonson initierat behandlar när han sätter in Svenska kyrkans mission i dess historiska och teologiska sammanhang.