Visar resultat för..."barndom"

Är man dömd att vara en relations-fuckup bara för att man blev det av sin uppväxt? Och om det går att bryta sina mönster - hur i hela världen gör man? Vi 70-80-och 90-talister tycks vara de första generationerna som gör upp med barndomens såriga anknytningsmönster och att vara först är alltid tufft. Vår föräldrageneration badar i förnekelse, försvar och tycks ständigt gaslighta oss i våra upplevelser, medan vi famlar mellan psykiatri och i terapi. Jag vill inte bli som min morsa men hur blir jag en annan?! Är mina daddy issues kroniska? Och är verkligen yoga och antidepressiva bäst för att må lite bättre i spåren av sin uppväxt? 

Boken tar avstamp i att Cissi vill bryta med sin pappa, sin enda kvarvarande förälder, men bestämmer sig för att ge relationen en sista chans. Läsaren får följa med på resan genom skrikande familjeterapi och ärr som spricker upp - alltihop samtidigt som hon själv pluggar till relationsterapeut. 

Cissi Wallin, född 1985 i Uddevalla, har tidigare gett ut den bästsäljande självbiografin Allt som var mitt - historien som inte får berättas. Nu skriver hon den råa och o-hurtiga självhjälpsbok hon själv saknat

Med råge: Köpenhamnstrilogin räknas till våra moderna klassiker.

M-Magasin

Ditlevsens ibland hänsynslösa skildring av sig själv och människorna runt sig är svår att lägga ifrån sig. Den har en självklar plats i såväl en dansk som en nordisk litterär kanon.

Göteborgs-Posten

en förtrollande skildring av danskt vardagsliv och kvinnors livsvillkor under ockupationen.

Svenska Dagbladet (om Gift)

Köpenhamnstrilogin är ett samlingsverk som omfattar danska Tove Ditlevsens tre ”minnesböcker” Barndom, Ungdom och Gift. Här tecknas ett ovanligt flick- och kvinnoliv med all den humor, skärpa och svärta som gett Tove Ditlevsen en självklar plats i den danska litteraturkanon.

I Barndom och Ungdom möter vi den begåvade flicka som på tjugotalet växer upp i arbetarkvarteret Vesterbro i Köpenhamn. ”Jag var sju år när olyckan drabbade oss”, skriver Tove om när pappan förlorar sitt arbete. I takt med att hon upptäcker världen bortom mammas gata blir de små verserna hon skriver allt viktigare för henne. ”Barndomen är lång och smal som en kista, och man kan inte ta sig ur den på egen hand.”

I fortsättningen, Gift finns tre kärleksobjekt: männen, drogerna och skrivandet. Gift handlar om fyra äktenskap, det första med den 36 år äldre redaktören Viggo F, och om barnen hon föder. Men också om giftet i den spruta som till slut har huvudpersonen helt i sitt våld. Genom hela denna såriga, hudlösa, vansinnigt skickligt skrivna bok, löper förhållandet till skriften som passion och räddningsplanka.

Danska Tove Ditlevsen (1917-1976) var på sin tid vida läst och skandalomsusad för sina böcker som skärskådar kroppsliga och känslomässiga mänskliga erfarenheter med en blandning av slagfärdighet och skörhet.

Hon skrev det hon levde, och medierna älskade att skriva om henne. 1956 skriver Ditlevsen själv om symbiosen med offentligheten: ”… med tiden fick hon det avskyvärda något, som vi kallar ett namn, och så småningom förstod hon, att det namnet hade stulits ifrån henne …”

Tove Ditlevsens böcker återutges nu över hela världen som moderna klassiker.

Varför startade förskoleliknande verksamhet för mer än hundra år sedan? Vilken roll har pedagogik och lek haft i förskolan under olika perioder? Hur har förskolans relation till skolan beskrivits? Vilken roll har utländska influenser spelat? Hur blev förskola en heldagsverksamhet för nästan alla barn i Sverige och vad har det betytt för barns barndomar och för personalen i förskolan? Detta är några av de frågor som behandlas i den här boken. Förskolans historia – Förskolepolitik, barn och barndom handlar om förskolans framväxt i Sverige, från mitten av 1800-talet och fram till 2000-talets första årtionden. Det långa perspektivet synliggör både förändring och kontinuitet. Det ger också uppslag till nya frågor om vår egen tid och om framtida utmaningar. Förskolan är en del av den samhällsomvandling som skett under dessa århundraden, men utvecklingen har varit långt ifrån självklar. Författarna förklarar de politiska ställningstaganden och beslut som har lett fram till att dagens förskola ser ut som den gör, det vill säga hur en statlig förskolepolitik vuxit fram.   Boken bygger på många typer av källmaterial som ger skilda infallsvinklar, allt ifrån inskrivningshandlingar och observationsprotokoll till argument i politiska utredningar och TV-program som fört fram idén om förskola för alla.  Den lyfter fram både barns och pedagogers perspektiv och visar även hur forskning påverkat såväl förskolans verksamhet som synen på barn och barndom.  I denna nya upplaga av boken har det förskolepolitiska perspektivet förstärkts. Texten har även utökats med nya avsnitt som rör forskning, förskolans nya läroplan Lpfö18 och införandet av obligatorisk förskoleklass.

Anne-Li Lindgren är professor i Barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet. Ingrid Söderlind är docent i tema Barn vid Linköpings universitet.  

I en hyreskasern nära landsvägen i femtiotalets Neapel växer de båda flickorna Elena Greco och Lila Cerrullo upp och blir vänner för livet. Det är efterkrigstid, nödår och våldet präglar fortfarande Italien i form av lönnmord och godtyckliga avrättningar. Lila är den självklara ledaren, den snabbfotade, den våghalsiga, den kvicktänka och den elaka. Det är också Lila som slår Elena ur brädet som skolans bästa elev, hon har lärt sig läsa själv och kommer etta på alla prov. Skolgången utgör ett löfte om en bättre framtid för dem båda, men Lila, dotter till skomakaren Fernando och hans hustru som båda är analfabeter, är den som tvingas ge upp studierna medan Elenas far, som är vaktmästare i stadshuset, ser till att dottern får fortsätta att gå i skolan.Lila gifts i stället bort vid 16 års ålder med Stefano Carracci, son till den mördade maffiabossen, Stefano som driver familjen Carraccis livsmedelsbutik med framgång i kvarteret. Elena, däremot, fortsätter sin utbildning, och drömmer om att skriva. Båda flickorna känner sig i hemlighet dragna till Nino Sarratore utan att de avslöjar något för varandra och blir därmed varandras rivaler. Nino växer också upp i hyreskasernen och är son till järnvägsarbetaren och poeten Donato Sarratore som en gång förfört änkan Melina Cappuccio men övergett henne varpå hon försökt ta sitt liv. Nino är studiebegåvad, men utan mål i livet eftersom han hatar sin far. Nino kommer så småningom att spela en avgörande roll i båda flickornas liv.Elena Ferrantes storslagna romanepos i fyra delar om Lila och Elena tar sin början när de båda kvinnorna hunnit bli sextiosex år och Lila försvunnit spårlöst. Lilas son Rino tror att hans mor gömmer sig hos Elena, som nu är bosatt i Norditalien och en etablerad akademiker, men Elena och Lila har inte haft kontakt med varandra på ett tag. I ett slags desperat försök att nå Lila, börjar Elena skriva romanen om deras gemensamma uppväxt och liv, för att på så sätt rädda Lila undan glömskan och i hopp om att få möta henne igen.

Marina Tsvetajeva (1892-1941) var en rysk poet och författare. Hennes texter om sitt tidiga liv i Min ryska barndom är en av de klassiska barndomsskildringarna. De vittnar inte bara om den stämning som rådde kring sekelskiftet utan fångar också tidens atmosfär sett genom ett barns ögon samtidigt som Tsvetajeva här visar upp sina poetiska tekniker och tydligt artikulerar sitt konstnärliga credo. Tidigt står det klart att hon är född att bli poet och de språkliga lekarna genomsyrar hennes minnen som utmärks av både detaljskärpa och lekfullhet.

Detta är en utvidgad utgåva av Annika Bäckströms översättning. För kompletterande översättning och noter svarar slavisterna Karin Grelz och Tora Lane. 

Miljontals gratis porrfilmer med våldsamt innehåll finns tillgängligt för barn på nätet. Många barn exponeras för porr redan i lågstadiet vilket ofta leder till psykisk och fysisk ohälsa. I Porrsnacket - en handbok för föräldrar får du som viktig vuxen runt barn enkla tips om hur du tar snacket åldersanpassat, skaffar porrfilter och krokar arm med andra vuxna för att skapa en porrfri zon runt barnen.

Här får du ta del av barns och ungas egna berättelser om hur porr påverkar dem och deras generation. Du får också kunskap från yrkesverksamma inom barns hälsa, forskning och information om porr och konkreta experttips.

Porrfri Barndom är en partipolitiskt och religiöst obunden barnrättsorganisation och ideell förening som grundades hösten 2017. Organisationen arbetar för att alla barn ska få växa upp i en tillvaro som är fri från nätpornografi och ha möjlighet att utveckla sin egen sexualitet, utan porrindustrins påverkan. Arbetet i organisationen vilar på forskning, klinisk erfarenhet och kunskap från experter och forskare inom sjukvård, förskola och skola, samt inom digitalisering och teknik. Elsa Lantz är verksamhetsansvarig och medgrundare av Porrfri Barndom. Hon har också 20 års erfarenhet som kommunikatör inom både ideell och kommersiell verksamhet.

"Årets viktigaste bok för föräldrar!" Linn Heed, leg. psykolog, leg. psykoterapeut och sexolog

Får du alltid dåligt samvete av att prata med din mamma? Känner du dig som en trulig tonåring på släktträffen? Eller tror du att du hade fått en lycklig barndom bara du hade ansträngt dig mer? Många vuxna människor har en komplicerad relation till sina föräldrar. Vi kan inte ändra på det som har varit, men genom att titta på vår barndom med vuxna ögon kan vi få möjlighet att acceptera och försonas med den. Försonas med din barndom … och kanske med dina föräldrar riktar sig till dig som vill komma vidare i ditt förhållande till dina föräldrar och på så sätt få kraft över till det liv du vill leva idag. Här får du både ökad förståelse för dina egna känslor och beteenden och konkreta verktyg att arbeta vidare med.

Idén till boken uppkom efter att författarna gjort ett program i P1:s Kropp & själ på temat "Måste man försonas med sina föräldrar?". Det programmet kan ni lyssna på här.

Maksim Gorkij flyttade knappt fem år gammal till sina morföräldrar, tillsammans med modern, efter att fadern dött i kolera. Morfadern, vars affärer gick allt sämre tills familjen var utarmad, slog honom regelbundet. Vid åtta års ålder blev han tillsagd att tjäna sitt eget uppehälle. Hans mormor brukade ligga på knä vid deras säng - medan Gorkij låtsades sova - och rapportera till Gud om dagens händelser. Mormodern blev pojkens bästa vän och den odiskutabla hjältinnan i den första och mest berömda volymen i Gorkijs självbiografiska trilogi, Min barndom [1913]. En bok vimlande av öden, svärmande av gestalter, som fungerade som ett slags exorcism för författaren själv. I trilogins nästa del, Ute i världen [1916] har Gorkij nått tonåren och börjar frigöra sig från barndomen, och i den avslutande boken, Mina universitet [1923] skildrar han sin tid i Kazan, dit han rest för att studera vid universitetet, trots att han är utfattig. I denna utgåva samlas hela Maksim Gorkijs självbiografiska trilogi: Min barndom och Ute i världen i översättning av Ellen Wester, Mina universitet i översättning av Ellen Rydelius, samtliga reviderade av Staffan Dahl.

MAKSIM GORKIJ [1868-1936], egentligen Aleksej Maksimovitj Pesjkov, född i Nizjnij Novgorod, hör till den ryska litteraturens största namn. Gorkijs ungdom märktes av fattigdom och han blev tidigt föräldralös. Som kökspojke på en Volgaångare lärde han sig läsa och skriva - läsningen beskrev han senare som sin räddning. 1898 kom första bokutgivningen, Berättelser, i två band, som gjorde succé. Maksim Gorkij kom snart att betraktas som en av de stora ryska författarna, vid sidan av Leo Tolstoj och Anton Tjechov. Han dog 1936 under oklara omständigheter i Josef Stalins Sovjetunionen.

”Med råge: Köpenhamnstrilogin räknas till våra moderna klassiker.”M-Magasin

”ett författarskap som har en naturlig plats i samtidslitteraturen. … Nu, när jag har läst om Barndom och Ungdom, vill jag bara att så många som möjligt ska läsa och älska dem.”Sebastian Lönnlöv, Svenska Dagbladet

”Ditlevsens ibland hänsynslösa skildring av sig själv och människorna runt sig är svår att lägga ifrån sig. Den har en självklar plats i såväl en dansk som en nordisk litterär kanon.”Göteborgs-posten

Den bitska och skoningslöst ärliga författaren har roat och oroat mängder av svenska läsare med den självbiografiska romanen Gift.Gift är tredje delen i den trilogi – Köpenhamnstrilogin – som nu fullbordas i och med utgivningen av Barndom och Ungdom.

Här möter vi den begåvade flicka som på tjugotalet växer upp i arbetarkvarteret Vesterbro i Köpenhamn. Hon bor med mamma, pappa och bror i en trång tvårummare. ”Jag var sju år när olyckan drabbade oss”, skriver Tove om när pappan förlorar sitt arbete som pannskötare. Hädanefter är tillvaron torftig, man lever på gamla wienerbröd och oroar sig för pengar. Modern med det ”underliga hjärtat” är fjär och den lilla Tove kämpar som ett djur för att vinna hennes kärlek.

När hon ska börja skolan kan hon läsa och skriva och redan nu börjar brottningen med omvärldens bild av henne, arbetarungen. I takt med att hon upptäcker sig själv och världen bortom mammas gata blir diktandet – små verser hon så småningom börjar nå framgång med – det som ska bli hennes väg ut. ”Barndomen är lång och smal som en kista, och man kan inte ta sig ur den på egen hand” skriver hon i en häpnadsväckande formulering.

Det är snart höstlov och Rädda Jorden Klubben ses i Ormparken. Love trycker (som vanligt) ner sig i bebisgungan, men plötsligt har han blivit för stor – och fastnar! Som tur är finns en fastighetsskötare på gården som motvilligt hjälper honom loss. Hon berättar att den gamla slitna lekparken ska rivas och ersättas med parkeringsplatser. Athena, Ronja, Love, Aicha och Yousef är i chock – den är ju hela deras barndom!

RJK - men mest Athena - kommer snabbt på en aktionsplan:

1. Fixa till lekparken så den blir tipptopp så att barnfamiljer ska komma springande.

2. Därmed övertyga dem som bestämmer att den är viktig och måste finnas kvar.

3. Det är bråttom!

Men hur ska de på kort tid få ihop pengar till färg och material för att renovera parken? Och vad gör man när de som bestämmer inte lyssnar? En dag rullar grävmaskinerna in...

Hemma blir allt uppochner när farfar Göran högst ofrivilligt blir Grisens bästis och syskonen lämnas i hans vård medan mamma och pappa går på dejt. Gustav blir nästan traumatiserad på kuppen.

Mitt i allt är det halloween och plötsligt är det bara Athena i hela RJK som vill gå bus eller godis! Ska allt roligt försvinna bara för att man går i sjuan?

Elin Eks Athena är en schysst kompis som med stark självkänsla och ostoppbar attityd försöker förändra världen till det bättre och lämnar läsaren med känslan av att ingenting är omöjligt. Böckerna om Athena är: ”Grattis världen, jag är här nu!”, ”Strålkastare, tack!”, ”Hur svårt kan det vara?”, ”Det är aldrig för sent!” och ”Till sista droppen!”.

Med rötterna djupt förankrade i sitt arv och sin tro tar författaren med oss på en gripande och personlig resa. Från barndomens trygga dagar i den lilla byn Kritho Dhito, genom ungdomens prövningar i det pulserande Istanbul, till den omvälvande flytten till Sverige en ny värld fylld av utmaningar och möjligheter.

Hur bygger man upp ett nytt liv när allt det bekanta går förlorat?

Genom en labyrint av kulturella krockar, djup hemlängtan och byråkratiska hinder, följer vi en familj som med orubblig styrka kämpar för att hitta sin plats i ett främmande land. Det är en berättelse om mod, motståndskraft och viljan att aldrig ge upp. Mitt i allt detta växer oväntade vänskaper fram och skapar strimmor av ljus i mörkret.

Från barndom till fristad är en fängslande självbiografi fylld av värme och autenticitet. Med en inspirerande skildring av tro, gemenskap och hopp belyser boken människans enastående förmåga att övervinna svårigheter och skapa mening även under de mest krävande omständigheter.

Den här berättelsen är mer än bara en resa den är en påminnelse om att ljuset alltid kan bryta igenom, även i de mörkaste stunderna.

Barndom berör alla. Men vad barndom är och innebär är inte självklart. Här benas begrepp och perspektiv ut.

Vad barndom är och bör vara sysselsätter bland annat forskare, pedagoger och föräldrar, samt barn själva. Med grund i tvärvetenskaplig barndomsforskning diskuterar boken begrepp som bidrar till förståelsen av barns och barndomars plats och roll i samhället. I boken behandlas barndomens historiska föränderlighet såväl som nutida variationer av barndomar. Boken berör även vad barndom kan tänkas vara i framtiden.

Författarna introducerar barndom som socialt och historiskt fenomen, genom exempel och begrepp som är användbara inom socialt arbete, lärarutbildning och dess utbildningsvetenskapliga kärna.

Boken:

Sagt om boken

Den här boken klargör innebörderna i barndom som centralt teoretiskt begrepp, liksom kopplingar till närliggande begrepp som exempelvis generation, ålder, barnperspektiv, med tydligt avstamp i kritiska perspektiv och grundat på aktuell empirisk forskning. Boken är i högsta grad tvärvetenskaplig och utgör ett efterlängtat tillskott till kurslitteraturlistor i undervisning om barn och barndom på både grund- och avancerad nivå. /Karin Zetterqvist Nelson, professor tema Barn, Linköpings universitet

Om författarna

David Cardell är universitetslektor i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet. Johanna Sköld är professor i tema Barn vid Linköpings universitet.

Serieredaktörer är Mats Börjesson, professor vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet och Alf Rehn, professor i innovation, design och management, Syddansk Universitet.

Iris växer upp i en gammaldags storfamilj som bedriver jordbruk i Västergötland. Tidigt står det klart att Iris inte utvecklas på samma sätt som andra barn. Hon lever helst i en egen inre värld och har samma beteende som man idag förknippar med autism.Eftersom Iris mamma och pappa är överens om att pappan är mycket bättre på att sköta barn än mamman så är det han som tar hand om Iris. Han vägrar att låta henne klassas som utvecklingsstörd och för en outtröttlig kamp för att locka henne att kommunicera med omgivningen.Först när Iris är tio år gammal börjar hon att gradvis överge sin autistiska värld. Men vägen till ett normalt liv blir lång och besvärlig.

En annorlunda barndom (2007) är en självbiografisk berättelse om att växa upp med autism i Sverige på 40- och 50-talen. En unik dokumentation inifrån av ett autistiskt barns liv och kamp för att skapa sig en plats i tillvaron.

Detta är en print-on-demand-utgåva. Läs mer på www.forum.se/pod

Hur barn påverkas av migration är något vi har relativt liten kunskap om, både nationellt och internationellt. I Norden lever de flesta barn sina liv som barn gör mest, i en vardag som rymmer lek, skola och familjeliv. Men det finns ­erfarenheter som påtagligt påverkar tillvaron för vissa barn; migration är en sådan erfarenhet.

Vilka strategier utvecklar barn för att ­hantera sin situation i samband med migration?

Hur hanterar samhällets mottagande institutioner den utsatthet och brist på rättigheter som ytterst styr migrerande barns liv?

Författare: Kristina Alstam, Maren Bak, Berit Berg, Kerstin von Brömssen, Ulla Björnberg, Ingrid Fioretos, Kristina Gustafsson, Olga Keselman, Birgitte Romme Larsen, Hilde Liden, Anna Lundberg, Eva Norström, Lutine de Wal Pastoor, Layal Kasselias Wiltgren, Kathrine Vitus.

Riad har hunnit bli nio år gammal, och fortsätter att slitas mellan två kulturer, den franska och den syriska. Situationen förvärras av att hans föräldrar inte längre kan dra jämt. Riads pappa Abdel-Razak har på egen hand flyttat till Saudiarabien för att arbeta som universitetslärare. Han får bra betalt och drömmer om en framtid som ekonomiskt oberoende, samtidigt som religionen har börjat ta allt större plats i hans liv och tankar.

Mamma Clémentine har flyttat hem till Bretagne med Riad och hans två yngre bröder och försöker få tillvaron att fungera där, trots arbetslöshet och dålig ekonomi. Riad är duktig i skolan och har upptäckt att han har talang för att teckna, men håller snabbt på att glömma både sina kunskaper i arabiska och sin frånvarande far. Men plötsligt en kväll knackar det på dörren hemma hos familjen i Bretagne. Det är Abdel-Razak som oväntat kommit hem, och några veckor senare är hela familjen på väg tillbaka till Ter Maaleh i Syrien.

Riad Sattouf är en fransk serieskapare och filmregissör, född i Paris och uppvuxen i Libyen, Frankrike och Syrien. Med utgivningen av första delen av Framtidens arab 2014 fick han sitt internationella genombrott, och böckerna har sedan dess getts ut på 22 språk och sålt i en samlad upplaga på över 2,5 miljoner exemplar

Den femte delen av Riad Sattoufs självbiografiska serieberättelse utspelas under några år i början av 1990-talet.

Riad är fjorton år gammal. Nu är han inte ljushårig längre och har det ganska jobbigt med det mesta. Hans pappa Abdel-Razak har tagit med sig hans yngste bror Fadi till Syrien. Medan Riads mamma Clémentine på alla vis försöker få hem Fadi till Frankrike igen, tar Riad sin tillflykt till det paranormala. Han blir kompis med klassens utstötta, som inspirerar honom att läsa Lovecraft, och han möter Anaïck, den första kärleken. Men trots enstaka ljuspunkter har Riad svårt att hitta sin plats i tillvaron och klyvs mellan längtan efter att vilja vara som de andra och sitt dåliga samvete för den förstörda relationen till pappan.

I första delen av Framtidens arab (1978-1984) flyttade Riad och familjen mellan Khadaffis Libyen, morföräldrarnas Bretagne och Hafez al-Assads Syrien. Andra delen (1984-1985) handlade mest om Riads första skolår i Syrien. Tredje delen utspelades främst i Syrien och avslutades med hur Riad blev omskuren. I fjärde delen (1987-1992) hade hans mor flyttat tillbaka till Frankrike med barnen, medan pappan arbetade som lärare i Saudiarabien - ända tills deras liv oväntat tog en ny vändning igen.

Framtidens arab kommer att utges i totalt sex delar.  

Under 2000-talet har gotik blivit en betydande del av barn- och ungdomslitteraturen. Liksom gotiska romaner för vuxna står barnlitterär gotik i relation till sin samtids tankevärld och idéer. I Hemsökt barndom undersöker litteraturvetaren Peter Kostenniemi hur barnet gestaltas i gotisk barnlitteratur och hur det förhåller sig till samtida föreställningar om barndom. Med ett specifikt fokus på skandinavisk utgivning lyfter studien fram ett ofta förbigånget material. Genom nedslag i spökhistorier, zombielitteratur och andra gotiska subgenrer diskuteras hur texterna bildar en vrångspegel där bilder av barnet både reproduceras och ifrågasätts. Uppfattningar om barnets frihet, agens och kompetens bearbetas i de gotiska texterna samtidigt som normativ utveckling och relationer till vuxenvärlden problematiseras. Bilderna av barnet som framträder präglas av gotikens karaktäristiska ambivalens, vilket synliggör en samtidens dragkamp mellan olika, stundtals motstridiga idéer om vad som kännetecknar barndom under 2000-talet.    

Peter Kostenniemi (f. 1980) är litteraturvetare verksam vid Stockholms universitet. Hemsökt barndom. Bilder av barnet i gotisk barnlitteratur är hans doktorsavhandling. 

»Vi har inte bara ett språk och en historia. Vi sover på tyska och vi drömmer på iriska. Vi skrattar på iriska och vi gråter på tyska. Vi är tysta på tyska och vi talar på engelska. Vi är spräckliga.» 

I sin hyllade memoarbok De spräckliga skildrar Hugo Hamilton sina barndomsår i 1950-talets Dublin. Kluven mellan den obeveklige faderns iriska nationalism och den kärleksfulla moderns tyska förflutna förmedlar författaren med barnets blick en hel familjs längtan efter ett land och ett språk som den kan kalla sitt eget. 

Den irländske författaren Hugo Hamilton föddes 1953 i Dublin, där han idag är bosatt och verksam som författare. Sitt stora genombrott fick han med De spräckliga. Förlaget gav 2018 ut den fristående fortsättningen Sjömannen i garderoben. 

»De spräckliga är en fängslande och bitvis mycket rolig roman. Barndomsskildringar är nästan omöjliga att skriva utan att det blir antingen sött eller pompöst, men Hamilton hör till de få som lyckats. ... En närmast hisnande berättelse om hur en familj sitter fast i historiens skruvstäd.» Dagens Nyheter

»Hamiltons berättelse är unik.»  Norrbottens-Kuriren 

»Det är mörkt, tragiskt, varmt och roligt.»   Kulturnytt, SR P1  

»Fullständigt fri från sentimentalitet skriver Hamilton in sin familj i en historia fylld av språkets sprängkraft och individens envisa motstånd.»  Helsingborgs Dagblad

»Hugo Hamiltons stilsäkra roman är i stället en vemodig berättelse om språklig hemlöshet, utanförskap och familjekärlek, helt fri från minsta antydan till bitterhet.» Svenska Dagbladet 

Att Viveca Lärn står stadigt med ett ben i Göteborg och det andra i Bohuslän är ingen hemlighet, men sin uppväxt i en konstnärlig och fritänkande familj där förmågan att dra en god historia alltid uppskattades mer än sanningen har hon inte berättat lika öppet om. Med värme, humor och ett imponerande sinne för detaljer målas bilden av en stad, en familj och en mycket speciell liten flicka upp.