Digitala klassiker – serie

Fräls oss ifrån kärleken (1973) är Suzanne Brøggers svidande uppgörelse med föreställningen om man-kvinna-samhälle. Genom intervjuer, debattinlägg och essäer angriper hon kärnfamiljen och slåss för privatlivets slutgiltiga avskaffande. Vägen dit går via frispråkigheten, vilken snabbt gjorde henne till myt och ikon - och en av Nordens mest älskade författare.

Maja Ekelöfs (1918-1989) numera klassiska verk kom ut 1970 och väckte omedelbart stort uppseende och blev en storsäljare. Hennes manus belönades 1969 med Rabén & Sjögrens romanpris och Karl Vennberg skrev i Aftonbladet att boken gav "den hittills klaraste och ovedersägligaste bilden av svensk låglönevardag under 60-talet".

Paris blev konsternas huvudstad under en kort men hektisk period under 20-talet. Det var då unga konstnärer och författare samlades kring sin okrönta drottning Gertrud Stein. Några fick till slut uppleva hur deras namn blev stora, men många fick också nöja sig med att uppleva konstnärsepoken som hovfolk. När leken var slut blev de kvarlämnade för att söka leva på minnen och hopp. Det är en sådan kvarlämnad människa som är huvudpersonen i Pär Rådströms roman. Conrad Rodman Ford är en misslyckad amerikansk målare, fastvuxen i det förgångna. Kring honom rör sig en brokig samling vinddrivna människor, representanter för en ny krigspräglad konstnärsgeneration. Rådström tränger djupt ner i det misslyckade konstnärskapets förnedring och tragik och levandegör samtidigt en förgången litterär epok.

En jakt på liv och död, där avslöjandet av IRA:s smuggelrutter blir lika viktigt som druidernas tusenåriga arv.Den Keltiska Ringen är en storslagen segelskildring, en spännande thriller som ger en fascinerande inblick i en kultur som har överlevt de flesta andra.

En sen oktoberkväll föreläser en medelålders författarinna om helgon i församlingshuset i ett litet västerbottniskt samhälle. Bland de fåtaliga åhörarna finns en äldre man som efter föredraget bjuder henne nattkvarter i sitt hem som ligger en bilfärd ut i nattmörkret.När nästa morgon gryr är landskapet kring det ensligt belägna huset insvept i snö. Kvinnan stannar hos mannen i väntan på att vägen bort skall plogas. Medan tiden går skriver hon på en bok om ett helgon. Samtidigt lär hon allt djupare känna sin värd och hans historia. Den tycks gradvis förtunna hennes egen helgonsaga.Hadar är döende i kräfta och lever för att överleva sin bror, som hjärtsjuk bor nere i sluttningen. De två är fångade i ett livslångt beroende och hat till varandra, och kvinnans roll i detta slutskede av deras liv blir bubärarens och till sist iscensättarens.Den märkliga och mörkt glödande historia som Torgny Lindgren genom henne berättar utgör ett krön i diktning som även omfattar besläktade norrländska romaner som Ormens väg på Hälleberget, Ljuset och Pölsan - böcker som gjort honom till en av våra stora och folkkära författare. Hummelhonung belönades med Augustpriset 1995.

En jakt på liv och död, där avslöjandet av IRA:s smuggelrutter blir lika viktigt som druidernas tusenåriga arv.Den Keltiska Ringen är en storslagen segelskildring, en spännande thriller som ger en fascinerande inblick i en kultur som har överlevt de flesta andra.

Sekonden är P O Enquists första roman efter det stora genombrottet med Legionärerna 1968. Den handlar till största delen om idrott och fusk, men lika mycket om politik och falska liv.Huvudpersonen i boken, själva sekonden alltså, är son till en släggkastare som gjorde skandal på 40-talet när han avslöjades med att ha slagit svenskt rekord med för lätt slägga. Sonen håller nu på med en levnadsteckning över fadern vilket för honom på en smula krokiga vägar till DDR i början av 70-talet, just innan den östtyska idrottsexplosionen skulle äga rum, en explosion som till stor del byggde just på fusk i form av dopning, fast det förstod man först senare. Sist, men verkligen inte minst, är detta den första roman där Enquist använder sig av sina egna, mycket personliga erfarenheter från barndomen i Hjoggböle.

I Berättelserna har Torgny Lindgren samlat alla sina hittills utgivna noveller samt tillfogat ett par tidigare outgivna.Torgny Lindgren räknas efter de stora publiksuccéerna med Hummelhonung och Pölsan som en av våra främsta romanförfattare. Men han är lika bra som berättare i det kortare formatet. I Berättelserna ingår noveller från böckerna Merabs skönhet (-83), Legender (-85) och I Brokiga Blads vatten (-99. Här finns de starka berättelserna med motiv från Västerbotten som påminner om romanerna. Här finns också de magiskt realistiska berättelserna från skilda tider, som den om mötet mellan Verner von Heidenstam och Selma Lagerlöf eller den sanna sagan om Thomas Manns begravning.

Ninni Holmqvists noveller berättar om kvinnor i olika skepnader, roller, kostymer. Var de än dyker upp, under en resa på Nilen eller i Stockholms tunnelbana, verkar de på en gång hemlösa och hemtama.

Bruno Schulz föddes 1892 i Drohobycz, där han sedan bodde i hela sitt liv, förutom ett par år då han studerade arkitektur i Wien. Han var bildkonstnär men arbetade som tecknings- och slöjdlärare i ortens läroverk. 1942 mördades han av en tysk SS-officer i en räd mot stadens judar i ghettot.

Under sitt liv fick han endast två böcker publicerade, berättelsesamlingarna Kanelbutikerna (1934) och Sanatoriet timglaset (1937). Deras tillkomst var lite speciell. Han skrev de enstaka historierna i brev till sin väninna Deborah Vogel i Lwów, som var författare och kritiker. Hon uppmuntrade honom att skriva fler och såg så småningom till att de också blev publicerade.

Böckerna blev mycket uppskattade för sina drömlika beskrivningar av de mest vardagliga av händelser och fantasifulla omtolkningar av verkligheten. Hans författarskap ansågs som säreget, mästerligt och utan motstycke i den polska prosan. Bruno Schulz blev snart en av förgrundsfigurerna inom det litterära avantgardet tillsammans med samtida författare som Witold Gombrowicz och Stanisław Ignacy Witkiewicz.

På 60-talet återupptäcktes Bruno Schulz författarskap och böckerna översattes till flera språk, bland annat svenska. Sedan dess har hans stjärna fortsatt stiga och han har numera en rad anhängare över hela världen.

Av en vardagens Vergilius förs vi in på domäner där vi alla rör oss med vanans hemtamhet och därför aldrig egentligen lägger märke till den banala del av livet som är just att syssla med annat: handla, lämna barn på dagis, åka tunnelbana, spela fotboll, sova middag, åka bil, dammsuga. Med den barnsligt nyfiknes pockande behov av att ständigt fundera över det enkla blottar vår ciceron dessa de vanligaste av tingens hemligheter.

Birgitta Stenberg tillhörde Metamorfosgänget och kretsen kring Paul Andersson och har en rad romaner bakom sig. 1981 inledde hon sin svit självbiografiska romaner med Kärlek i Europa, följd av Apelsinmannen 1983 och Spanska trappan 1987. I denna första del skriver hon om 50-talets Mallorca där hon ingick i kretsen av bohemer, konstnärer, författare, alkisar, bögar och flator från hela världen. På en träffsäker, lakonisk prosa berättar Birgitta Stenberg osminkat och öppet om sitt äventyrliga liv med en blandning av självironi och rättframhet.

En ung kvinna som borde kunna vara nöjd. Hon har arbete, våning och pojkvän. Men hon vet inte vem hon är. Inger Edelfeldts skildring av kvinnan som riskerar att försvinna i sprickan mellan det yttre och det inre kom ut 1987 och har bildat skola i samtidslitteraturen.

Maja Ekelöfs (1918-1989) numera klassiska verk kom ut 1970 och väckte omedelbart stort uppseende och blev en storsäljare. Hennes manus belönades 1969 med Rabén & Sjögrens romanpris och Karl Vennberg skrev i Aftonbladet att boken gav "den hittills klaraste och ovedersägligaste bilden av svensk låglönevardag under 60-talet".

Byron (1988) blev Sigrid Combüchens stora genombrottsroman. I romanen skildrar och gestaltar författaren sin och några romanpersoners oerhörda nyfikenhet på den romantiske lorden och poeten som kallades "mad, bad and dangerous to know".

Ja (1984) är andra delen av Suzanne Brøggers självbiografiska följetong som inleddes med Crème fraîche (1978) och avslutades med Transparence (1993). Indragen i ett småborgerligt kärleksförhållande begår hon alla traditionella misstag - hon kryper, behagar och spelar oskuldsfull. När det brister inleds ett brinnande uppror mot förhatliga konventioner och mansdominans.

Två stora folkrörelser präglade 1900-talet, arbetarrörelsen och den kristna väckelsen. Per Olov Enquist har skrivit om arbetarrörelsen i Musikanternas uttåg (1978); nu skriver han om väckelserörelsen i sin stora roman om Lewi Pethrus, den svenska Pingströrelsens skapare och den kanske största andliga ledare Sverige haft. Omstridd i sin samtid, nästan bortglömd idag.Per Olov Enquist, själv ett Guds barnbarn från Västerbotten med starka upplevelser av väckelserörelsen, skildrar Lewis väg från arbetarpojke, med drömmar om att bli proletärförfattare, till maktmedveten andlig ledare och bl a initiativtagaren till det som idag är kristdemokraterna. I centrum för romanen står Lewis förhållande till skalden Sven Lidman, länge hans främste bundsförvant, senare hans bittraste fiende.Bara två år efter sin stora succé med Livläkarens besök, som belönades med Augustpriset 1999, återkommer Per Olov Enquist med en roman där han åter sätter ljuset på några av de största gestalterna i svensk historia. Lewis resa är 1900-talet sett genom den kameralins man kallar väckelsen.

Kring fyra fantastiska gestalter i förra sekelskiftets Paris väver P O Enquist en roman om den möjliga och den omöjliga kärleken. I centrum står Blanche Wittman, en gång världens mest kända mentalpatient och Marie Curie, dubbel nobelpristagare.

En kvinna, övergiven av sin älskade, skriver i hundra dagar. Minnen från en uppväxt blandas med ögonblicksbilder från ett vintrigt Stockholm och med den starka smärtan i uppbrottet. Starkt belysta fragment, som från en sönderslagen spegel, skapar ett egenartat ljus i skildringen av en oväntad kärlek.

Per Agne Erkelius (1935-2010) stora genombrott kom med Fotografen (1976). Boken blev den första delen i en trilogi - där även Drömmen om Johannes (1978) och Minnet av Nanny (1985) ingår - som har faderns fotografier och efterlämnade dagböcker som utgångspunkt. Romantrilogin ger en detaljskarp och levande bild av livet i ett litet samhälle på den svenska landsbygden från början av 1900-talet och femtio år framåt.

Själen i bild från 1977 ansluter till Espmarks Att översätta själen, från 1975, men kan läsas som ett fristående verk. Det handlar om den svenskspråkiga grenen av den internationella tradition som odlat konsten att ge känsla och tanke sinnlig gestalt, från Ola Hansson och Vilhelm Ekelund till Tomas Tranströmer och Göran Sonnevi.

Inga Andersson, 37-årig forskare i kriminologi vid Lunds universitet, råkar mer eller mindre av en slump utmana världens mäktigaste, och hemligaste, underrättelsetjänst. Från den stunden blir hennes liv förändrat.Inga Andersson är en 37-årig docent i kriminologi vid Lunds universitet, ensamstående och bosatt i danska Gilleleje. Hennes forskning om hemliga organisationers kriminalitet har skaffat henne fiender bland svenska nynazister. För att komma undan ett allvarligt hot från dem tackar hon ja till att delta i en internationell konferens i Frankrike vars tema är Litteratur och brott. När hon förbereder sitt konferensbidrag blir hon alltmer fängslad av ryktena om den globala avlyssningscentral som kallas Echelon och skriver en text där hon blandar fakta och fiktion med avsikt att skapa debatt om gränserna mellan litteratur och verklighet. Utan att själv ana det kommer hon en farlig sanning alltför nära, och därmed har hon lyckats utmana världens mäktigaste och hemligaste underrättelsetjänst. Från den dagen blir hennes liv dramatiskt förändrat, ja hela hennes existens blir drabbad av ett oundvikligt hot.

Ingela Strandbergs diktsamling Lilla svarta hjärta är, liksom så mycket av vad hon tidigare skrivit, fast förankrad i en mycket sinnligt påtaglig verklighet, livet på landet i halländska Grimeton: ingen pastoral idyll, isolerad från världen utanför, men ändå en plats där naturen gör sig påmind, och lika mycket ett tillstånd. Ingela Strandbergs dikter har ett konkret och gestaltande bildspråk och ett slags språklig fröjd som ger dem ett särpräglat tilltal. Om Ingela Strandbergs förra diktsamling Lyssnaren skrev Svenska Dagbladet: "...den kan få en att tänka på den store engelske fårfarmaren och hovpoeten Ted Hughes och hans nobelpristagande irländske lärjunge Seamus Heaney. Det är helt enkelt poesi av hög klass, rytmiskt bearbetad och med en råbarkad åskådlighet..."

Vi befinner oss i en by långt norrut i Europa. En förfärlig farsot har dragit fram och lämnat bara nio av byns sextio invånare i livet. Åkrarna ligger i träda och vägarna växer ihop. Men också människornas rättskänsla och moraluppfattning har grott igen. En dag kommer en främling till byn. Hans uppdrag är att fastställa om invånarna besitter någon förmåga att bidra till rikets skatteinkomster. Också han drabbas av den allmänna rättslösheten. När bysnickarenKöniks hustru lockar honom med sin skönhet faller han för frestelsen. Men snickaren har också en gris och medan kärleksstunden varar rymmer den och begår ett förfärligt illdåd. Rättvisan måste ha sin gång men innan rättegången mot grisen hunnit äga rum kommer ytterligare en främling, också han med ett uppdrag.

Paris blev konsternas huvudstad under en kort men hektisk period under 20-talet. Det var då unga konstnärer och författare samlades kring sin okrönta drottning Gertrud Stein. Några fick till slut uppleva hur deras namn blev stora, men många fick också nöja sig med att uppleva konstnärsepoken som hovfolk. När leken var slut blev de kvarlämnade för att söka leva på minnen och hopp. Det är en sådan kvarlämnad människa som är huvudpersonen i Pär Rådströms roman. Conrad Rodman Ford är en misslyckad amerikansk målare, fastvuxen i det förgångna. Kring honom rör sig en brokig samling vinddrivna människor, representanter för en ny krigspräglad konstnärsgeneration. Rådström tränger djupt ner i det misslyckade konstnärskapets förnedring och tragik och levandegör samtidigt en förgången litterär epok.

Smugglarkungens son är en originell och lyhörd barndomsskildring, men också en inträngande gestaltning av en region i Sveriges marginal, Tornedalen. En rak och rolig bok som har goda möjligheter att skriva in sig bland de klassiska svenska barndomsskildringarna. Huvudperson är pojken "Bengt Pohjanen", eller som han heter på sitt modersmål tornedalsfinskan: Pänktti. Vi följer honom från födelsen - när han dimper ner som den fjärde i syskonskaran en sval midsommarnatt i Tornedalen den 26 juni 1944 - till hans första skolår, i skuggan av kriget i Finland. Pänktti växer upp vid en onaturlig gräns, älven som skiljer Sverige från Finland, men som i första hand är en förbindelse: familjer och släkter bor på båda sidor om vattnet. Därför är smuggling en syssla som de flesta är inblandade i, inte minst Pänkttis egen far, smugglarkungen Otto, med kodnamnet "Spetsnäsan". Men detta utbyte av varor har kriminaliserats av det svenska storsamhället. Man kan säga att hela befolkningen är "kriminaliserad", eller åtminstone betraktad med misstänksamhet från överheten. Att födas in i den tornedalsfinska identiteten är att bli en outsider, placerad utanför storsamhällets normer och värderingar. Bengt Pohjanens berättelse är starkt självbiografisk. Den ger bakgrunden till ett av samtidens mest särpräglade svenska författarskap, men skildrar också ett brett och egensinnigt galleri av färgstarka gestalter - i vardaglig nöd och mytiskt skimmer. Smugglarkungens son är Bengt Pohjanens rakaste bok hittills, buren av humor och livskunskap - den har goda möjligheter att skriva in sig bland de klassiska svenska barndomsskildringarna.

I uppslagsboken läser man: "Korpelarörelsen, en extatisk väckelserörelse bland laestadianerna i nordligaste Sverige. K. fick sitt namn av den finske predikanten Toivo Korpela, som uppträdde under början av 1930-t. Korpelanerna väntade världens snara undergång, varvid de själva som de enda trogna skulle räddas genom en från himlen kommande ark." Den väckelse som uppstod kring Toivo Korpela har blivit ökänd och beryktad. En tät väv av legender har bildats omkring sekten: extas, sexuella orgier, kanske rentav rituella människooffer. Bengt Pohjanens roman är en stor undersökning av rörelsen, han skildrar den inifrån, med sina djupa kunskaper om människor och villkor i Tornedalen. Hans roman är en värdig satsning, med en litterär rikedom av ovanligt slag, myllrande, intrikat, och våldsamt spännande.

Suzanne Brøggers brett upplagda släktkrönika Jadekatten (1997) spänner över fem generationer och rymmer flera självbiografiska spår. I centrum står den dansk-judiska familjen Løvins uppgång, förmenta stolthet och fall - här ingår grundandet av spritfabriken Aalborg, skuld, skam och incest, drogmissbruk och stora framgångar vid teatern för författarens alter ego, Zeste.

Transparence (1993) är tredje delen av Suzanne Brøggers självbiografiska följetong som inleddes med Crème fraîche (1978) och fortsatte med Ja (1984). I sökandet efter sin egen identitet blir huvudpersonen varse allt mörkare sidor hos sig själv, samtidigt som hon förföljs av en sinnessjuk dubbelgångare som anklagar henne för att ha stulit hennes identitet.