Pär Lagerkvist-samfundets skriftserie – serie

”Odödlighet, uppståndelse! Uppståndelse ur förnedring och smärta till fullkomning och oförgänglighet. Bara nu är det så som det inte skall vara. Bara nu. Men i fröet är allting riktigt. Bara där är allting riktigt. Ja, i varje tid är det så som det inte skall vara. Men i fröet ligger fullkomligheten och väntar, bidar tåligt sin stund. Och dess stund kommer alltid. Stunden då den kan få trädet att stiga ändå högre, med en ändå stoltare krona.” Orden är hämtade från Pär Lagerkvists skrift Den befriade människan, utgiven 1939. Den utgör ett centrum i Pär Lagerkvist-Samfundets årsskrift, 2016, som även rymmer studier om bland annat Lagerkvist som tröstare, hans försvar för människans värdighet, hans frånvaro från dagens svenska teaterscener och en text av mottagaren av 2015 års Pär Lagerkvist-pris, Lars Andersson.

Lagerkvist-Samfundets årsskrift 2017 rymmer artiklar om några av Lagerkvists landskap. Men det handlar inte enbart om hur det yttre landskapet ger avtryck i hans diktning, utan också om hur landskapet kan spegla en inre, själslig betydelse – eller ge ett incitament för personligt sökande som i en studie om Lagerkvist och Småland. Förutom fokuseringen på Lagerkvists landskap, riktas även sökljuset mot bland annat författarens dramatik, bilden av fadern och Lagerkvists och författarkollegorna Harry Martinsons och Vilhelm Mobergs motstånd mot nazismen.

Pär Lagerkvist-Samfundets årsskrift 2018 är en fortsättning på årsskriften 2013, Författarnas Lagerkvist. 16 författare ger sin bild av Pär Lagerkvist, och innehållet spänner över omläsningar, kritiska översikter, verksanalyser, fiktivt gestaltade tolkningar av centrala teman hos Lagerkvist och en studie av filmatiseringarna av Barabbas. Volymen rymmer också Lars Noréns tacktal vid mottagandet av Växjö kommuns litteraturpris till Pär Lagerkvists minne 2017. ”Han tillhör de få människor som tidigt, om än genom en traumatisk hemlöshetskänsla, fann sin väg, sitt verk, sin substans och som var stark nog att fullfölja sin uppgift, och såg det som ett verktyg mot upplösningen och ondskan. Det är ett livsverk utan svek.” (ur Lars Noréns tacktal)

”Västerlandet har gett upphov till ett frihetsbegrepp av annan art och innebörd än någon annanstans skapats. Det har hävdat och på olika områden dragit en utomordentlig fördel av sådant som tankefrihet, forskningsfrihet, den fria personlighetens rätt till ohämmad utveckling. Hela vår kultur är avhängig av detta. Alltså är friheten i dess olika former något som bör skymfas, misstänkliggöras och undertryckas!” ”Västerlandets människa har med sin fria utblick skapat internationalismens stora idé, en idé som är oundgänglig för den vidare utvecklingen, som den minsta eftertanke säger oss är framtidens och som vi måste acceptera – alltså är inter-nationalismen lyst i bann av reaktionens raserande hunner. Och efterträdd av en barbarisk nationalism.” De båda citaten ovan är hämtade från Pär Lagerkvists bok Den knutna näven, utgiven 1934. Det var en strids-skrift mot nazismen och ett försvar för humanism, individualism och demokrati. Pär Lagerkvist-samfundets årsskrift 2019 rymmer utdrag ur Den knutna näven och flera artiklar om skriften, men också artiklar om Lagerkvists sista roman, Mariamne.

Som unga diktare ofta gör befann sig den unge Lagerkvist i ett korsdrag av intryck, positiva som negativa. Men han fann också sin egen röst och kom att höra till de författare som Kjell Espmark kallat ”de solitära mästarna”, alltså diktare som inte bildar skola och får en skara av efterföljare. Trots det gjorde han avtryck. I årsskriften för 2020, kallad Intryck & avtryck, samlar Pär Lagerkvist-samfundet artiklar som på skilda sätt visar både intryck som Lagerkvist tog och avtryck som han satte, alltifrån hans tidiga intryck från den moderna konsten till de avtryck han satte hos ledande litteraturkritiker vid 1900-talets mitt och hos 2019 års mottagare av Växjö kommuns litteraturpris till Pär Lagerkvists minne, Jila Mossaed – och mycket mer.