Visar resultat för..."Dikt"

Vissa har kallat det en religiös kult, med ritualer, följare och avfällingar, andra pratar med stolthet om det speciella arvet. Bland ättlingarna till Erik Gustaf Geijer finns kända politiker, författare och skådespelare, från Agnes von Krusenstjerna till David Lagercrantz. Men arvet från den berömde anfadern har också varit förenat med psykisk ohälsa, som särskilt drabbat släktens intellektuella kvinnor när de försökt anpassa sig till männens värld.

Lars Lönnroth, själv Geijerättling, söker här i sin släkthistoria. Vad är detta Geijerarv betungande plikt eller glädjefylld tradition? Och varför tycks den psykiska sjukdomen ha slagit hårdast mot släktens mest kreativa kvinnor?

"Under vardagarna är jag jurist och på sin höjd lite musiker på söndagarna, på dagen tecknar jag och på kvällarna är jag en mycket spirituell författare till långt in på natten."   

E.T.A. Hoffmann (1776 1822) var till vardags en ansedd och skicklig jurist, men innerst inne en utövande musiker, dirigent och kompositör. Därtill en talangfull målare, tecknare och karikatyrist. Hans berömmelse i eftervärlden bygger dock på att han var en nydanande författare av romaner, noveller och konstsagor, oftast med ett både bisarrt och småkusligt innehåll. 

Här tecknas hans porträtt som preussisk ämbetsman, men främst som en mångbegåvad konstnär. Sina dubbla roller upplevde han som en tillgång. Konstnärskapet karaktäriserade han med orden "min fantasi är starkare än allt". Packalén hävdar att Hoffmann skildrar människoliv och miljöer med en realistisk och psykologisk skärpa som skrämmer. Han ser tydliga linjer både till den moderna kriminalromanen och till Kafka och surrealismen. Idag är Hoffmann mer levande än någonsin. Han är likaså gestaltad i Offenbachs opera Hoffmanns äventyr. 

Om författaren 

Sture Packalén är professor emeritus i tyska vid Mälardalens universitet och författare till en rad böcker om tysk litteratur samt biografier om Günter Grass, Christa Wolf med flera.  

Nils Ferlin avled 1961, trots det är hans poesi fortfarande levande och aktuell. I dag är han en av våra mest folkkära lyriker och hans dikt Stjärnorna kvittar det lika ingår numera i Sveriges kulturkanon. Ferlins dikter hör till de mest tonsatta bland svenska poeter och nya tonsättningar har fortsatt att tillkomma i vår samtid.

I den här boken presenteras ett 80-tal av Nils Ferlins drygt 400 publicerade dikter, sammanställda av Nils Ferlin-Sällskapet. De tonsättningar och inspelningar med olika artister som gjorts av dessa dikter presenteras i en omfattande översikt, i denna framgår också hur man når låtarna för lyssning digitalt.

Boken är försedd med teckningar av poetens systerson, den skicklige illustratören Bertil Hladisch.

Om redaktören

Hans Rutberg, som är släkt med Nils Ferlin, är ordförande i Nils Ferlin-Sällskapet. Tillsammans med Jenny Westerström har han tidigare skrivit boken Efterskörd – Ferlinfynd från en spånkoffert (2021).

”Tallyho, Tallyho, jag har skjutit en dront”, skrev Harriet Löwenhjelm triumferande som elev på Konstakademien. Men hon fick sluta på akademien och lyckades aldrig få sina illustrerade dikter utgivna. Först nio år efter sin död i tuberkulos 1918, endast 31 år gammal, slog hon igenom. Då, 1927, uppfattades hon som en representant för ”en ny tidstyp” och föregångare som ”stilskapare”, men också som en outsider. Klichébilden av Harriet Löwenhjelm var länge den aristokratiska och något världsfrånvända familjeflickan som inte ville bli stor, som tyckte om att leka, bland annat i dikt, och som inte hade några större ambitioner än att på detta sätt roa sig själv och sina närmaste. Bland dem fanns feministen och pedagogen Honorine Hermelin och författaren Elsa Björkman-Goldschmidt. Men det var med en medveten ansträngning som Harriet Löwenhjelm vände utanförskapet till en tillgång, och hennes lyrik återspeglar det förra sekelskiftets könsmässiga, ideologiska, politiska och ekonomiska turbulens.

Att skjuta en dront är den första moderna biografin över den egensinniga poeten och bildkonstnären Harriet Löwenhjelm.

I Bikt om dikt skriver Niklas Schiöler personligt och initierat om poesins betydelse: om livsförståelsen, skönheten och förgängligheten. Dikten som en andra andning. Det är på samma gång poesireflexion och konstbekännelse.

Under sömnlöshet begrundar Schiöler diktens väsen, dess existentiella kraft och det intensiva samspelet med läsaren. Ögonblick av språklig och mänsklig gemenskap uppenbaras, när han funderar på enskilda texter av Edith Södergran, Homeros, Gustaf Fröding, T.S. Eliot, Ida Börjel och många andra poeter från olika tider och språkområden.

Utan att tumma på precisionen i läsningen av dikterna är Bikt om dikt självutgivande, skriven på en lyriskt saklig prosa som bör tilltala såväl den poesivane som den som inte riktigt kommit in i poesin. Än.

Niklas Schiöler är författare, essäist och poesikännare. Han har gett ut ett dussintal verk, mycket om poesi, men även skönlitterära texter och flera essä- och betraktelseböcker i högst skilda ämnen. Han är en av världens främsta kännare av Tomas Tranströmers författarskap. Tillsammans med Daniel Möller är han redaktör för antologin Svensk poesi (Bonniers 2016).

-------------------------------

"Med andra ord är detta en bok som mynnar ut i lusten till mer läsning, till förstagångsläsningens upptäckarglädje, men kanske ännu mer till fördjupande omläsning. Bikten väcker lusten till egen bikt. Det är svårt att föreställa sig ett bättre omdöme än så." Per Klingberg, Svenska Dagbladet

Lotta Olsson, Charlotte Ramel och Jojje Wadenius möts i en poesi-musikbok med CD-skiva. Ett generöst illustrerat allkonstverk för hela familjen, perfekt som dop- eller börja skolan-present.

Tänk dig illustrerad poesi för en hel dag. Vi följer en familj från morgon till kväll. Här finns en dikt för varje stund, för varje stämning: när man vaknar, klär på sig, går till förskolan, bakar pizza, är ledsen, glad eller ska sova. Här ryms stort och smått, högstämt och knasigt i korta och långa dikter för både yngre och lite äldre barn.

"Livet är nu" är ett unikt allkonstverk med 30 fristående dikter som binds samman av illustrationerna om en familjs vardag. Charlotte Ramels mjuka och inkännande bilder berättar om en mamma, pappa, tre barn och en katt. Lotta Olssons texter består av en härlig blandning av nyskrivet material samt tidigare utgivna favoriter. Jojje Wadenius har tonsatt tio av dikterna och sjungit in dem på CD-skivan som ingår i boken. Lugn musik varvas med lite jazzigare.

Med "Livet är nu" skapar Olsson, Wadenius och Ramel en ny klassiker inom barnpoesi-musiken.   Läs, titta och sjung tillsammans hela familjen!

Dikt kan komponeras i politisk övertygelse och användas av både radikala och reaktionära krafter. Det är de senare som intresserar mig i min studie som behandlar en dikt som stod i nationalismens och nazismens tjänst i Sverige under mellankrigstid och krigstid.

Studien syftar till att bestämma hur den kan, eller ska, betecknas och beskrivas. Inledningsvis frågar författaren sig om det är möjligt att applicera ideologiska bestämningar på en enskild dikt eller på diktning överhuvudtaget och mer specifikt om den aktuella dikten motiverar att bestämmas som nazistisk. Den senare frågan ställer hon i analogi med den som varit central i nazistiskt språk. Trots att denna dikt är långt ifrån enhetlig följer den en tydlig föreskrift, en poetik, som bestämmer dess form och innehåll. Det är dess regler och normer hon prövar. Starkt emotionell, stundtals till och med affektiv, skulle dikten beröra och påverka. Just därför är den så lockande och så farlig.Inspiration till Dikt i brunt har Bibi Jonsson hämtat från sina tidigare studier av ideologisk litteratur. Blod och jord i trettiotalet (2006) respektive Bruna pennor (2012) ägnade hon åt prosa, och nu riktar hon fokus mot poesi. Studien kan betraktas som den tredje delen i en forskningstrilogi om nationalistisk och nazistisk litteratur i Sverige.Bibi Jonsson är professor i litteraturvetenskap och verksam som lärare och forskare vid Språk-och litteraturcentrum vid Lunds universitet. Hennes forskning rör sig främst kring genusvetenskap, utifrån feministiska, queer-teoretiska och genusteoretiska teoribildningar.

En enda dikt i femtielva versmått. Varför?

Vad är vitsen med vers? Finns det någon poäng med poesi? Blir man lycklig av lyrik?

I alla tider och på alla platser har människor skapat vers. Vi har diktat för att berätta, minnas, förmedla känslor, roa, dansa, supa, hålla takten i arbetet ... Och valet av versmått har haft stor betydelse. Jamber och daktyler har inte staplats på måfå.

Men varför ska en modern människa skriva bunden vers? Ja, varför inte? De traditionella versmåtten känns kanske omoderna, men de står sig än. De har prövats ut under hundratals, till och med tusentals år, och grundelementen rytm och rim är garanterat tidlösa. Och numera kan man med hjälp av magnetröntgen visa att dikter, ja själva diktens form, påverkar våra hjärnors belöningscentra.

Lars Melin visar oss versmåttens oändliga möjligheter genom att stöpa om samma dikt i olika versformer. Han låter oss möta Sten Selanders välkända dikt "Spela kula" i en mängd varianter, i allt från haiku och hexameter till snapsvisa och sonett.

Läs och låt dig inspireras - det är dags att dikta!

Lars Melin är docent i svenska med lång erfarenhet av experimentell språkforskning. Han är dessutom populärvetenskaplig skribent och författare till en rad läroböcker och fackböcker om språk, till exempel Stil, Laddade ord och Corporate bullshit.

Åter på rätt kurs – för tjugo nya, spännande, gripande, galna, intressanta, romantiska, humoristiska och stämningsfyllda berättelser. Av sjöfarare om sjömanslivet på de sju haven.Så tillsammans med de befarna – mot nya äventyr på exotiska platser och i kända hemmavatten. Såsom Cristobal, Buenaventuras, Bislig Bay, Patras, Skagen, Piraeus, Saint-Maloù, Sandhamn, Buenos Aires, Dartmouth, Kristansand, Key West, Galveston, Colón, Vancouver, New York, Liverpool, Bullandö och många fler.Bokanjärerna. Föreningen bildades för att uppmuntra och stödja sjölivsskildringar i alla dess former. Nu med sin femte antologi.