Visar resultat för..."Ernst"

Sju vänner samlas i ett sommarhus vid en skogssjö. Det är midsommar och när veckan är slut ska två av dem gifta sig. Under några förtrollade dagar solar sig vännerna i varandras sällskap, de diskuterar, flirtar, badar, spelar smarta, iscensätter överdådiga middagar och grubblar över om man egentligen bör agera på sina förbjudna förälskelser eller inte.

Sylvia är i ett tryggt förhållande med sin flickvän Charlie, men har aldrig riktigt kunnat släppa brudgummen Esben. Kvitten känner sig äntligen hemma i sin kropp och är redo för nästa skogsrejv, men plötsligt finns där barn som ska nattas, och Gry har tagit med sig sin man Adam, som går runt och ser ut som en reklamfilm för heterosexualitet. Karen ser visserligen fram emot att gifta sig, men hon ser ännu mer fram emot att vara tillbaka på jobbet. Och mitt ibland de kvicka samtalen kämpar Gry med känslan av att vara banal i jämförelse med sina excentriska vänner.

"Bara till naveln" är en modern midsommarnattsdröm om vänskap, kärlek och begär, och om längtan efter att allt vore annorlunda.

”Ge mig ett åsnehuvud och kalla mig förtrollad, men jag är beredd att utnämna ’Bara till naveln’ till en potentiell blivande sommarklassiker.” Dagens Nyheter

"Helgjuten. En solskimrande liten pärla till bok ... Den här borde alla läsa i sommar!" TV4 Nyhetsmorgon

"'Bara till naveln' är underhållande och svår att lägga ifrån sig, men framför allt är det en otroligt träffsäker skildring av millennialgenerationen, som jag ju själv tillhör. Det slår mig att jag har träffat alla de här personerna – eller åtminstone delar av dem. Jag kanske till och med är en av dem själv? Den skarpa generationsskildringen är romanens stora behållning." Borås Tidning

"Linea Maja Ernst är medveten om satiren i varje porträtt, där persongalleriet på ytan verkar överträffa de ideal som präglar den småborgerliga och överestetiserade medelklasstillvaron ... Översättaren Felicia Stenroth lyckas verkligen förmedla ironin i dessa symboliska projekt." Göteborgs-Posten

"Linea Maja Ernst bjuder på satir varvad med ömhet för en generation humanister som fick höra att de kunde göra vad de ville, men som ändå fastnade i det lilla kärnfamiljelivets nät." Sveriges Radio

»Den här boken behövs.« Dagens Arena »En välgärning av stora mått« Flamman

Ernst Wigforss var socialisten och ideologen som brann för demokratin och var landets viktigaste antinazist. Få personer i svensk historia har varit så hatade - och fruktade - som Ernst Wigforss, samtidigt som han hade beundrare i alla generationer. Han kunde både charma och skrämma slag på folk.

Som banbrytande finansminister blev han geniförklarad när han på 1930-talet ledde Sverige ur depressionen. Genom hans ledarskap lyckades Sverige kombinera decennier av häpnadsväckande ekonomisk utveckling med ständigt växande välfärd och jämlikhet. I Den förbannade optimisten Ernst Wigforss berättar historikern Henrik Arnstad hur det gick till.

Men boken är mer än en biografi om Ernst Wigforss. Den är också en berättelse om 1900-talet och det nya Sveriges tillkomst. I Wigforss rike upplevde de flesta invånare framgångsår som aldrig verkade ta slut. Mörka baksidor till trots bar Sverige på framtidstro, hoppfullhet och tillit till demokratins styrka. Snart 50 år efter sin död är Wigforss en viktig inspirationskälla - idag mer än någonsin.

Konst är det som gör oss till människor, menar Ernst Billgren. I boken "Vad är konst och 100 andra jätteviktiga frågor" vänder han ut och in på konstbegreppet och leker med dess terminologi. Han frågar sig "Hur vet man om en målning är bra?", "Vad är smak?", "Är det viktigt att lyckas?" Med underfundiga och roliga svar guidar han oss genom boken, som väcker intresse och nyfikenhet långt utanför konstsfären.

Ur boken: Bör man göra någonting bra?

Kort svar: Inte nödvändigtvis.

Långt svar: Jakten och pressen på att göra något bra är sten hård och lite rörande, det tar bort fokus på vad personen egentligen är intresserad av och lotsar alltid in oss bland de vedertagna och all- männa ideal som dominerar agendan för stunden. Bättre att göra något och sedan försöka tycka det är bra (som många gör med sina barn) än försöka göra om det man gjort till något bra (som tyvärr vissa också gör med sina barn). Konst som historien bedömer som viktig är ofta ett sant avtryck av tidsandan som rådde då. Hade de försökt göra den bra istället för sann hade den blivit mindre viktig, viljan att göra någonting bra kan liknas vid självcensur.

Vad är-böckerna är enkelt uppbyggda, en fråga ställd av svararen själv, sen ett kort och ett långt svar på den frågan. Böckernas idé är att på ett rakt, intelligent och humoristiskt sätt ge snabb allmänbildning kring komplicerade eller enkla frågor. Vad är-böckerna skrivs av de främsta i sitt ämne och varierar därför i tonläge med författaren, men formen är densamma och håller på så vis ihop serien. En konceptserie skapad av konstnären Ernst Billgren och förläggaren Susanne Hamilton. 

Skogen utgör i denna essä symbolen för ett nytt frihetsanspråk, i ruinerna efter det andra världskriget. När Skogsvandringen utkom 1951 gällde denna fråga på ett plan hela Tysklands öde - moraliskt, militärt och politiskt en bruten nation, som nu fann sig lämnad i skiljelinjen mellan massdemokratins och folkrepublikernas rustade världsmakter i öst och i väst. Samtidigt är det ett motståndsmanifest för den enskilda människan, bortom gränsernas och de olika statsskickens tvingande inskränkningar. Den som väljer skogsvandrarens väg finner sig ställd inför en maktordning som i förening med tekniken reser totala anspråk. Dess framträdande kräver en ny form av frihet, och för att tyda dess symboler och kulisser krävs ett perspektivskifte. Likt partisanen väljer skogsvandraren att lämna detta samhälle bakom sig för att i skogen grunda sin frihet på ett djupare inre plan. Först då blir det återigen möjligt att handla.

Ernst Jünger (1895-1998) har som ingen annan kommit att betraktas som en uttolkare av hela 1900-talets malströmmar och dynamiska potential. Skogsvandringen anknyter till flera teman i hans författarskap, inte minst den enskilda människans trotsiga försök att hävda sin frihet i en teknisk-titanisk tidsålder.

Ernst Cassirers "Thomas Thorilds ställning i 1700-talets tankeliv" ger en livfull och perspektivrik bild av diktaren och filosofen Thomas Thorild. Boken skrevs under Ernst Cassirers tid i Sverige som flykting från nazitidens Tyskland. I ett efterord ger idéhistorikern Jonas Hansson en bakgrund till bokens tillkomst.Med imponerande lärdom och precision placer­ar Ernst Cassirer in Thomas Thorilds för­fattarskap i en europeisk tankevärld och klar­lägger dess filosofiska förutsättningar. Han kallar i sin bok Thomas Thorild ett av ”de märk­värdigaste och viktigaste fenomenen i svensk litteraturhistoria”: ”Att Thorilds stil besitter en sådan kraft beror helt enkelt på att hans ord, även om de ofta är skrivna med en översvallande lidelse, alltid utstrålar en fast och oföränderlig övertygelse. De är fyllda av ett äkta filosofiskt patos och bärs upp av ett äkta filosofiskt eros. Om stilen är människan, måste Thorild i någon mening vara ’filosof’, dock inte i den meningen att han är en strikt systematiker. Det är ytterst riskfyllt att räkna honom till en viss skola och sammanfatta honom under någon av de traditionella benämningarna som vi är vana vid från beskrivningen av filosofins historia. Thorilds individualitet trotsar alla sådana schematiska definitioner och bryter gång på gång igenom de barriärer som vi försöker bygga med hjälp av dem.” Ernst Cassirer (1874–1945) är mest känd för sitt trebandsverk "De symboliska formernas filosofi" (1923–1929). Han var professor i filosofi i Hamburg, emigrerade 1933 till England, där han undervisade i Oxford, och vidare till Sverige och Göteborg, där han var professor vid dåvarande Göteborgs Högskola. Sina sista år tillbringade han i USA och undervisade vid först Yale- och sedan Columbia-­universitetet.

Efter succén med boken Vad är konst och 100 andra jätteviktiga frågor, så mottog Ernst Billgren flera brev från allmänheten som ville ha svar på fler frågor kring konst. Han har samlat en del av dessa frågor i boken Vad är konst II 100 nya jätteviktiga frågor, där alla också besvaras.

Bör man lyssna på goda råd?

När är ett konstverk klart?

Hur undviker man att vara konventionell?

Hur vet jag om det jag gjort är bra?

Varför blir det första verket (originalet) alltid bättre än det andra (uppföljaren)?

Kort svar: Det är svårt att imitera sig själv.

Långt svar: Hur många gånger har man inte sett en bra film och sen väntat på tvåan och blivit besviken. Detta är något som troligen även gäller andra kulturyttringar som t.ex. konstteoriböcker.

Vad är-böckerna är enkelt uppbyggda, en fråga ställd av svararen själv, sen ett kort och ett långt svar på den frågan. Böckernas idé är att på ett rakt, intelligent och humoristiskt sätt ge snabb allmänbildning kring komplicerade eller enkla frågor. Vad är-böckerna skrivs av de främsta i sitt ämne och varierar därför i tonläge med författaren, men formen är densamma och håller på så vis ihop serien. En konceptserie skapad av konstnären Ernst Billgren och förläggaren Susanne Hamilton. 

»Den här boken behövs.« Dagens Arena »En välgärning av stora mått« Flamman

Ernst Wigforss var socialisten och ideologen som brann för demokratin och var landets viktigaste antinazist. Få personer i svensk historia har varit så hatade - och fruktade - som Ernst Wigforss, samtidigt som han hade beundrare i alla generationer. Han kunde både charma och skrämma slag på folk.

Som banbrytande finansminister blev han geniförklarad när han på 1930-talet ledde Sverige ur depressionen. Genom hans ledarskap lyckades Sverige kombinera decennier av häpnadsväckande ekonomisk utveckling med ständigt växande välfärd och jämlikhet. I Den förbannade optimisten Ernst Wigforss berättar historikern Henrik Arnstad hur det gick till.

Men boken är mer än en biografi om Ernst Wigforss. Den är också en berättelse om 1900-talet och det nya Sveriges tillkomst. I Wigforss rike upplevde de flesta invånare framgångsår som aldrig verkade ta slut. Mörka baksidor till trots bar Sverige på framtidstro, hoppfullhet och tillit till demokratins styrka. Snart 50 år efter sin död är Wigforss en viktig inspirationskälla - idag mer än någonsin.

Fler röster om boken:

»Den första biografin om socialdemokratiska giganten Ernst Wigforss är en välgärning av stora mått. En bok med temperament, klangfärg och ett tydligt ärende. Och det är just det som gör att det svänger.« Arbetarbladet

»Det är ett stort och angeläget arbete som presenteras kring en dominant förgrundsgestalt och det som numera beskrivs som svensk välfärdspolitik. Allt är skickligt sammanställt och väldokumenterat. Betyg 5 av 5, Briljant.« BTJ

»Uppgivenheten är förlamande, och då är det uppiggande att gå till boken Den förbannade optimisten Ernst Wigforss som Henrik Arnstad skrivit med tydlig entusiasm … Henrik Arnstads bok är gedigen och visst är det uppiggande att läsa om politiker som är uppfylld av allt som går att genomföra i mörka tider. Framtiden går alltid att påverka.« Västerbottens-Kuriren

»Boken Den förbannade optimisten Ernst Wigforss är mycket läsvärd och kan på sätt och vis av flera skäl sägas ha kommit ut i rättan tid.« Folkbladet

»En välgärning … Ska man läsa Henrik Arnstads bok om Ernst Wigforss? Ja absolut. Henrik Arnstads entusiasm smittar. Wigforss smittar och här är en välbehövlig introduktion. Läsglädjen är stor, precis som man känner att Arnstad blivit uppiggad av att ha fått ta del av en politisk idé som kanske skulle ha kraft även i vår tid att besegra mörkret och hotet mot demokratin.« Arbetet

När Johan Jacob Anckarström halshöggs vid Skanstull i Stockholm i april 1792 tog Sverige en ny vändning. Inom kort var gustavianerna bortstötta och bortglömda. Kungahuset Holstein-Gottorp var inom ett par årtionden utdött och ersattes av ätten Bernadotte. Långsamt demokratiserades landet, men samtidigt började Gustavs dagar alltmer framstå som en dröm i rosenrött i det allmänna medvetandet. Medan Gustav låg på sin dödsbädd var jakten på de sammansvurna intensiv och hård. Så fort han hade dött lades i princip alla undersökningar ner. Inte minst kungens egen bror var angelägen om att lägga locket på. Men man behövde en syndabock: Anckarström. Han fick ta hela skulden.

Ernst Brunner ger här en långt mer sammansatt bild av Anckarström och sammansvärjningen mot kungen än i tidigare skildringar. Med sin unika framställningskonst gör Brunner denna faktaberättelse lika spännande som en roman.

Ernst Robert Curtius (18861956) var en tysk litteraturforskare och romanist, vars klassiker Europeisk litteratur och latinsk medeltid (1948) har kommit i otaliga utgåvor. Hans studie Marcel Proust (1925) är en av de första böckerna om Proust. Curtius blev tidigt en av Prousts förespråkare och stod även i kontakt med honom. Analysen av På spaning efter den tid som flytt har, trots att den är närmast ett sekel gammal, inte förlorat sin aktualitet eller betydelse för förståelsen av och forskningen om Proust.

Ulf Claësson har översatt boken och Johan Sehlberg, Proustforskare och filosof, har skrivit ett  efterord.

”Det händer något med oss människor när vi får umgås med ett slitet gammalt trägolv, en välanvänd mjölkpall eller en solbelyst träfasad som doftar kåda.”

Ärliga material är en personlig bok om de fem material – järn, sten, trä, glas och ull – som Ernst brinner för i sitt konstnärskap. Det är material som gör något med oss människor och som i hög grad har format Ernst själv och byggt det svenska folkhemmet.

Boken består av en blandning av personliga betraktelser, minnen, fakta och historik. Läs om smedjor, kolmilor och om det skramlande järnet som var barndomens soundtrack när Ernst växte upp i Degerfors. Fördjupa dig i glasets fascinerande historia och läs om hur det revolutionerande livet för en torparfamilj när de kunde byta ut träluckan mot glas. Tänk att något som var nästan tunt som en slädvinge kunde hålla kylan borta och släppa in ljuset.

Boken är en hyllning till de naturliga material som förändrat livet för människan och fört civilisationen framåt. Men det handlar lika mycket om skönheten i dessa material och hur du kan använda dem i inredningssammanhang.

Ärliga material är en bok som påminner oss om vikten av hantverksskicklighet, och vikten av att bevara den. För om vi förlorar den utarmas hela vår kultur, sammanfattar Ernst.

Bildhuggare Tobias Sergel (1740–1814) spåddes tidigt en lysande karriär. Under sin studietid i Rom beundrades hans arbeten som det högsta tiden frambragt. Han sades överträffa Michelangelo. Men när Gustav III tillträder tronen är tiden som fritt utövande konstnär förbi. Sergel tvingas resa hem för att utföra monarkistiska beställningsverk, och först när kungen dör väcks skapandelusten till liv igen.

I "Marmormolnet" berättar Ernst Brunner levande om Sergels liv och karriär, och om den tid i svensk historia som kom att präglas av krig och död.