Visar resultat för..."Paradiset"

Vad händer när skönheten blir ett hot? När lupiner, syrener och jättebalsaminer inte längre bara är älskade trädgårdsväxter utan symboler för artdöd, kolonialism och människans sätt att forma naturen? I "Rotskott från paradiset" följer Göran Greider spåren av våra mest omstridda växter – från istidens tundra och imperiernas växtjägare till dagens vägkanter, trädgårdar och heta debatter. Utgångspunkten är hans egen trädgård i Dala-Floda, där kampen mot och förundran inför de invasiva växterna växer fram dag för dag. I essäns fria form rör sig Greider mellan kulturhistoria, biologi och sina egna erfarenheter av att gräva, plantera och ibland förtvivla. Resultatet är en lärd, personlig och poetisk bok som visar varför några av våra vackraste blommor också är de mest kontroversiella. En bok för alla som älskar trädgårdar, växter och berättelser – och som vill förstå naturens och kulturens täta sammanflätning.

"Det är bildat, insiktsfullt och mycket lärorikt. Precis en sådan bok jag inte visste att jag behövde läsa! … Helhetsbetyg: 5."

BTJ 5/2026

"Greider lyckas göra något så oväntat som att förvandla parksliden till en spegel för vår tids största existentiella dilemma. Det är poetiskt, oroande – och djupt befriande."

Expressen

"'Rotskott från paradiset' är Göran Greider när han är som bäst. Prövande, poetisk och pricksäker."

Falu-Kuriren

"Men 'Rotskott från paradiset' är en perspektivrik bok, generös trots sitt knappa omfång. Greiders ovilja att sätta ner foten i invasionsfrågan är sympatisk och uppfriskande, konstruktivt velig. Förhållandet mellan människa och natur, människa och lupin, är ju komplicerat och präglat av starka känslor."

Svenska Dagbladet

"Vårkänsla rakt in i hörselgången när Greider vrider och vänder på epitetet invasiva arter och läser sin högintressanta essä på ett så gemytligt, småstånkande vis att man får känslan av att lyssna på en knotig gammal buske som just ruskat av sig vinterns snötäcke. 'Det här är ingen debattbok', lovar han, men luftar ändå tankar om skogsbruk och om överbefolkningens konsekvenser. Själv blir jag hypnotiserad av parksliden, trädgårdens bad girl som kallats 'den största kvinnliga organismen på jorden'."

Dagens Nyheter, om ljudboken

"Greider fascinerar med växternas historia. Han undrar hur man egentligen avgör vad som är inhemskt i en ständigt föränderlig natur? Begreppet tid blir centralt. Det är framför allt tiden – bristen på den – som gör arternas rörelser över globen så vanskliga. Ekosystemen hänger inte med."

Dagens Nyheter

"Göran Greider gör i "Rotskott från paradiset" det han gör bäst; han intar gemene mans position och resonerar sådär trivsamt och duktigt påläst som bara han kan."

UNT

"I stället bjuds vi på en essäbok som i åtta kapitel håller en fin balans mellan läsefrukter och personliga betraktelser. Ömsom berättas historierna om hur prydnadsväxter hämtades från kolonierna till Europa, ömsom återges naturvetenskapliga debatter. Däremellan meditationer om vad växternas skönhet betyder för oss människor och hur deras intelligens skiljer sig från vår."

Göteborgs-Posten

Sverige var ett samhälle där historien var över, konflikterna lösta och fram-tiden administrativ. Den socialdemokratiska välfärdsstaten i kombination med liberal demokrati hade segrat. När denna självbild nu krackelerar söker många efter nya svar.

Det förlorade paradiset argumenterar för att många svenskar vänder sig till konservativa idéer.

I denna bok analyserar Carl Eos den svenska självförståelsen som ett politiskt paradis. Hur den uppstod, varför den var dömd att gå förlorad och varför just detta sammanbrott har öppnat dörren för konservativa idéers återkomst. Med rötter i den västerländska konservativa traditionen, från Burke till Oakeshott, och med särskilt fokus på Sveriges idéhistoriska utveckling, visar boken hur konservatismen inte är en nostalgisk längtan efter det förgångna utan ett motstånd mot politisk utopism.

När liberala och progressiva projekt förlorar kontakten med verkligheten återvänder frågor om tradition, ordning, ansvar, gemenskap och politisk begränsning. Det är inte konservatismen som har förändrats utan verkligheten som har gjort den relevant igen.

"Det förlorade paradiset" är en bok för den som vill förstå vår tid bortom slagord, och för den som misstänker att framtiden inte ligger i fler visioner, utan i ett återupptäckt politiskt omdöme.

Carl Eos har en masterexamen i ekonomisk historia och har under mer än ett decennium arbetat med arbets-marknadsrelationer. Han debuterade med Utanförskap – En berättelse om främlingar, som väckte stor medial uppmärksamhet. Denna roman samt uppföljaren Anteckningar angående revolutionen gavs ut under pseudonymen Teodor Gustafsson. I dag är han bosatt i Stockholm och verksam vid den konservativa tankesmedjan Oikos.

"Kastar ett välbehövligt nytt ljus på tiden från folkhemmets fullbordan 1955, till dess möjliga fall kring 1985." - Dagens Nyheter

"Rafflande historia, denna berättelse om Konsum och Sverige." - Sydsvenskan

"Läs Sara Kristofferssons bok. Finstilt analyserar den varumärken, och med viss sorg i tonfallet beklagar den Konsums öde." - Aftonbladet

"Kristoffersson levererar en makalöst intressant betraktelse över världens kanske tråkigaste varumärke." - Göteborgs-Posten

Vart tog Konsum vägen? Det medlemsägda företaget som närde, klädde, möblerade och uppfostrade folkhemsgenerationerna. Ett gigantiskt industrikonglomerat. En av välfärdsstatens bärande pelare. I dag en tynande dagligvarukedja kallad Coop i skuggan av ärkerivalen Ica.

Fallet speglar historien om det svenska 1900-talet, en resa från fattigdom till välfärd.

Sara Kristoffersson berättar om drömmar, folkrörelser, moral, ideologiska konflikter och existentiella kriser. Historien börjar i utopier och slutar i sorg över det förlorade paradiset.   

Sara Kristoffersson är konstvetare, författare och kritiker. Sedan 2015 är hon professor i designhistoria på Konstfack. Hon skriver återkommande kritik för Dagens Nyheter. Hon kom sommaren 2022 ut med boken Hela havet stormar fallstudie inifrån en myndighet som kretsar kring den uppmärksammade Vita havet-debatten.

Den hyllade nyöversättningen av Ingvar Björkeson.

Det förlorade paradiset är ett  av västerlandets mest berömda versepos – och ett av de yngsta. Den engelska puritanen John Miltons mästerverk utkom ursprungligen 1667. 

I centrum står syndafallet, Adam och Eva och inte minst Satan. Genom dem ställs frågor om gott och ont, revolt och frihet som är aktuella än i dag, samtidigt som tidsbundna idéer om teologi eller om kvinnans koppling till synd gör den historiskt intressant.

Inledning av Anders Cullhed. 

Omslag av Lotta Kühlhorn.

Ett av litteraturens stora diktverk i klassisk översättning

När kriget mellan Satan och Guds änglar är över och de besegrade upprorsmakarna förvisats till Helvetet skapar Gud världen. Rasande och fylld av hämndbegär samlar Satan sina följare i Pandemonium, Helvetets huvudstad, och levererar ett tal som ska få dem att åter resa sig. Den här gången är det människorna som är målet. Övertygad om att den nya planen kommer att lyckas beger sig Satan till jorden, där han lurar Eva att äta av den förbjudna frukten. När Adam får veta vad som hänt tar även han ett bett av äpplet. Konfronterade med Guds vrede söker Adam och Eva förlåtelse medan Satan njuter av sin framgång.Det förlorade paradiset [1667] är en episk dikt skriven på blankvers och uppdelad i tio böcker, ofta betraktad som en av det engelska språkets vackraste. I centrum står den kristna myten om människans ursprung och den tidlösa frågan om ondskan: Hur kan ondska existera i världen om Gud är både allsmäktig och god? Här i Frans G. Bengtssons klassiska översättning.

JOHN MILTON [1608-1674] var en brittisk poet och tjänsteman. Som stark förespråkare för yttrande- och pressfrihet gav han 1644 ut den hyllade polemiska skriften Areopagitica. Hans mest kända verk är den episka dikten Det förlorade paradiset, som garanterat Miltons plats som en av Englands största poeter genom tiderna.

TOVE JANSSON PARADISET / PARATIISI / PARADISE leder läsaren in i det imaginära paradis som bildkonstnären Tove Jansson skapade i sina offentliga målningar. Här berättas historien om Janssons ambitiösa beställningsverk för offentliga utrymmen på 1940- och 1950-talen. Janssons mindre kända muralmålningar presenteras genom ett rikligt antal bilder.

Offentliga beställningsarbeten var en viktig del av återuppbyggnaden efter andra världskriget i hela Europa. Tove Jansson utförde en betydande del av sina offentliga målningar i sin hemstad Helsingfors. Janssons verk finns bland annat i Tullbommens hus, i Apollogatans flickskola, i Strömbergs fabriksbyggnad och på barnavdelningen i Aurora sjukhus. Tove Janssons avsikt med målningarna var att skapa skönhet och livsglädje och att ge besökare och personal en inblick i berättelsernas värld.

Artiklarna i utställningspublikationen Tove Jansson Paradiset är skrivna av fil.dr Sirke Happonen, fil.dr Asta Kihlman och fil.dr ­ Johanna Ruohonen samt Helsingfors stadsmuseum HAM:s kurator fil. mag. Heli Harni. Den trespråkiga (finska, svenska, engelska) publikationen är redigerad av Heli Harni och Tuija Huovinen.

"Kastar ett välbehövligt nytt ljus på tiden från folkhemmets fullbordan 1955, till dess möjliga fall kring 1985." - Dagens Nyheter

"Rafflande historia, denna berättelse om Konsum och Sverige." - Sydsvenskan

"Läs Sara Kristofferssons bok. Finstilt analyserar den varumärken, och med viss sorg i tonfallet beklagar den Konsums öde." - Aftonbladet

"Kristoffersson levererar en makalöst intressant betraktelse över världens kanske tråkigaste varumärke." - Göteborgs-Posten

Vart tog Konsum vägen? Det medlemsägda företaget som närde, klädde, möblerade och uppfostrade folkhemsgenerationerna. Ett gigantiskt industrikonglomerat. En av välfärdsstatens bärande pelare. I dag en tynande dagligvarukedja kallad Coop i skuggan av ärkerivalen Ica.

Fallet speglar historien om det svenska 1900-talet, en resa från fattigdom till välfärd.

Sara Kristoffersson berättar om drömmar, folkrörelser, moral, ideologiska konflikter och existentiella kriser. Historien börjar i utopier och slutar i sorg över det förlorade paradiset.     

Sara Kristoffersson är konstvetare, författare och kritiker. Sedan 2015 är hon professor i designhistoria på Konstfack. Hon skriver återkommande kritik för Dagens Nyheter. Hon kom sommaren 2022 ut med boken Hela havet stormar fallstudie inifrån en myndighet som kretsar kring den uppmärksammade Vita havet-debatten.

Dante Alighieri (1265-1321) var en florentinsk poet och författare. Han tillhör världslitteraturens allra största. Gudomliga komedin är ett verk som präglat litteraturhistorien på ett närmast oöverskådligt sätt och har beundrats och lästs under 700 år.

Här föreligger verket i översättning av professor Ingemar Boström (1923-1994) i en interlinjär översättning med det italienska originalet parallellt med den svenska översättningen. Översättningen gjuter liv i Dante på ett sätt genom att ligga nära den dantska stilen. Det är en gudomlig komedi som aldrig tidigare setts på svenska. Den tredje delens sista sånger översattes av Bo Bergman efter att Ingemar Boström gått bort.

Med ett förord av Gustav Sjöberg och med rikliga filologiska och historiska kommentarer av översättaren.

Han är en ung man som sitter i en fängelsecell i Zambia. Hur har han hamnat där? Vilket kommer att bli hans öde?För inte så länge sedan var hans högsta dröm att en dag få bli pilot i Ugandas flygvapen. Allt såg så lovande ut. Han hade fått komma till Grekland för att utbildas på den Hellenska Flygvapenakademin i Dekelia, strax utanför Aten. Men så, den 26 januari 1971, nås han av beskedet att det skett en statskupp i hemlandet. Idi Amin har gripit makten. Kort därefter ställs samtliga ugandiska flygkadetter inför ett ultimatum. Amins statsapparat har skickat ett flygplan för att hämta hem dem. Det är i den stunden han fattar sitt livs viktigaste beslut: att hoppa av och söka asyl i Grekland. Efter det går inget som han tänkt sig. Han saknar att flyga, finner ingen mening i tillvaron, och förtvivlad tackar han ja till att åka till Lusaka i Zambia för att ta anställning som besprutningspilot. Men så fort han anländer i landet arresteras han och placeras i en cell. Snart blir han varse att han ska utvisas, men de säger inte vart. Om de skickar honom tillbaka till Uganda kommer han att åtalas för landsförräderi, om de skickar honom till Europa kanske han inte ens släpps in. Han är på flykt, han är statslös - han kämpar för sitt liv.Johannes Anyuru har skrivit en spännande och stark roman om sin pappa. Han som en gång satte allt på spel för att till sist hamna i Sverige för att inleda en ny tillvaro. En bok om personligt mod och om hur ett enda beslut kan omforma ett helt liv - och en skildring av hur en dröm att flyga kan skälva rakt in i en människokropp.

Mer än en miljon svenskar tar antidepressiva läkemedel och psykiatriska diagnoser ligger bakom hälften av alla sjukskrivningar. Samtidigt har vi de senaste hundra åren fått ökad livslängd, mer frihet samt ökad jämställdhet och välfärd. Så varför mår vi inte allt bättre?

Psykiatern och forskaren Christian Rück utforskar en av våra allra viktigaste frågor: den psykiska ohälsan i Sverige. Beror ökningen av diagnoser på den svenska ensamheten, skärmarna, på att allt går fortare eller har vi flyttat gränsen mellan friskt och sjukt? Har stressen verkligen ökat och hur uppstod egentligen – den för Sverige unika – diagnosen utmattningssyndrom?

Olyckliga i paradiset ifrågasätter vedertagna sanningar och inbjuder till både reflektion och debatt. Boken kommer tyvärr inte att göra dig lyckligare – däremot smartare.

Christian Rück är psykiater och professor i psykiatri vid Karolinska institutet. Olyckliga i paradiset är hans debutbok.

Sagt om boken:

"Det är en elegant bok där författaren otvunget och personligt förklarar hur dagens moderna psykologi ser på psykisk sjukdom och psykisk ohälsa."Forskning & Framsteg

"Boken utgör tankeväckande och informativ läsning för studenter och yrkesverksamma inom hälso- och sjukvård, samt en hälsointresserad allmänhet."Linda Ljungskog, BTJ-häftet nr 20, 2020

Dante Alighieri (12651321) var en florentinsk poet och författare. Han tillhör världslitteraturens allra största. Gudomliga komedin är ett verk som präglat litteraturhistorien på ett närmast oöverskådligt sätt och har beundrats och lästs under 700 år.

Här föreligger verket i översättning av professor Ingemar Boström (19231994) i en interlinjär översättning med det italienska originalet parallellt med den svenska översättningen. Översättningen gjuter liv i Dante på ett sätt genom att ligga nära den dantska stilen. Det är en gudomlig komedi som aldrig tidigare setts på svenska. Den tredje delen sista sånger översattes av Bo Bergman.

Med ett förord av Gustav Sjöberg och med rikliga filologiska och historiska kommentarer av översättarna.

Undertitel: En bok o m dante och hans komedi. Olof Lagercrantz bok om Dantes Den gudomliga komedin är numera en klassiker. Här presenteras det stora diktverket, inte som en historisk relikt utan som ett stycke levande litteratur. I sin tolkning av komedin har Olof Lagercrantz lagt ned hela sin livserfarenhet och ett djupt personligt engagemang. Så är också denna bok om ett litterärt mästerverk en stor litterär upplevelse. När den först utkom 1964 belönades den med Nordiska rådets litteraturpris. Därefter har den kommit i åtskilliga svenska utgåvor, och sålts till ett flertal länder, bl. a. USA, Tyskland, Polen, Norge Danmarl. Finland och Italien.

Mer än en miljon svenskar tar antidepressiva läkemedel och psykiatriska diagnoser ligger bakom hälften av alla sjukskrivningar. Samtidigt har vi de senaste hundra åren fått ökad livslängd, mer frihet samt ökad jämställdhet och välfärd. Så varför mår vi inte allt bättre?

Psykiatern och forskaren Christian Rück utforskar en av våra allra viktigaste frågor: den psykiska ohälsan i Sverige. Beror ökningen av diagnoser på den svenska ensamheten, skärmarna, på att allt går fortare eller har vi flyttat gränsen mellan friskt och sjukt? Har stressen verkligen ökat och hur uppstod egentligen – den för Sverige unika – diagnosen utmattningssyndrom?

Olyckliga i paradiset ifrågasätter vedertagna sanningar och inbjuder till både reflektion och debatt. Boken kommer tyvärr inte att göra dig lyckligare – däremot smartare.

Christian Rück är psykiater och professor i psykiatri vid Karolinska institutet. Olyckliga i paradiset är hans debutbok.

Sagt om boken:

"Det är en elegant bok där författaren otvunget och personligt förklarar hur dagens moderna psykologi ser på psykisk sjukdom och psykisk ohälsa."Forskning & Framsteg

"Boken utgör tankeväckande och informativ läsning för studenter och yrkesverksamma inom hälso- och sjukvård, samt en hälsointresserad allmänhet."Linda Ljungskog, BTJ-häftet nr 20, 2020

Vi kan lära oss mer om oss själva genom att ta del av människors livsberättelser. Det finns mängder av fascinerande människor med intressanta livsöden som är fängslande och underhållande att ta del av. I denna bok får du ta del av elva självbiografiska berättelser om en stulen ryggsäck, om att bli fri en dysfunktionell relation, om att inleda en ny relation, om att bli fri från sjukdom, om att känna sig som en katt bland hermeliner, om ett barndomsminne från Afrika, om att inte kunna få barn, om att förlora ett barn, om att adoptera och om filosofiska tankar kring vem man egentligen är. Och om att vara fast i en segelbåt på Indiska oceanen när hela världen stänger ner på grund av ett virus.

Medverkande: Bosse Lövgren, Eleanor Petitt, Emma Lidell, Erica Appelros, Inger Fjordgren, Gunvor Härenstam, Maria Bergbäck, Margaretha Persson Henkel, May-Lis Farnes, Monika Chanovian och Olov Petersson.

Det är 1893 och New York är en del av de Fria staterna, där man ska kunna älska vem

man vill. Men när en skör ättling till en framstående familj dras till en charmig, obemedlad musiker – då möter han motstånd. På Manhattan 1993, mitt under aidsepidemin, lever en ung hawaiiansk man med sin äldre, rikare partner och tvingas dölja sitt barndomstrauma.

Och 2093, i en totalitär värld som plågas av sjukdomar, försöker en berömd forskares barnbarn lösa gåtan med sin makes försvinnanden. Tre århundraden, tre fin-de-siècleberättelser om det amerikanska experimentet; Mot paradiset är en mästerligt orkestrerad roman om vårt behov av att skydda dem vi älskar och smärtan som uppstår när vi inte kan.

/ LÄTTLÄST /

Morgan blir arbetslös och måste gå en söka jobb-kurs. Som tur är börjar Madde på kursen. Tillsammans blir det lättare att stå ut med käcka jobbcoacher och töntiga lekar.

Men plötsligt slutar Madde dyka upp. Morgan beslutar sig för att göra allt för att hitta henne.

Lättlästnivå 3 (1 är lättast och 6 svårast)

LL-förlaget ger ut lättlästa böcker som vänder sig till vuxna läsare med lässvårigheter pågrund av till exempel intellektuell funktionsnedsättning, demens ellerNPF-diagnoser som adhd och autism. De passar också läsare som studerar sfieller sva.

Gina Dirawis debutbok är en knivskarp, frispråkig roman om frigörelse, vänskap och orättvisor.Mona längtar efter frihet, revolution och att slippa alla hyenor i småstaden som inte fattar att hon är en alfakrigarinna. Både de i moskén och skolan är hatare, till och med Mila har blivit en feg slavinna. Men bara oupplysta kan kalla Monas graffiti för klotter - det är konst som visar sanningen.Hennes bästa vän Mila måste skaffa flawless betyg för att komma in på läkarlinjen och flytta från Norrland. Det är dags att visa världen att hon är mer än ett hijabispöke som inte går på andra fester än sin mammas mångfaldsgrupp. Ja, Mila kanske inte har nått sin målvikt än och hjärnan har inte funkat som den ska på sistone, men hon vet att hon har Allah på sin sida. Måste Mona vara så extrem bara?Nour bor i ett palestinskt flyktingläger i Beirut - en sliten stadsdel som styrs av en grupp korrupta män. På skönhetssalongen samlas kvinnorna varje dag för att avhandla det senaste skvallret och hemligheterna som kan förstöra människors liv.Hur fuck ska en kvinna kunna skina när livet bara dumpar khara på en? Det enda som återstår är att ta världen på sina egna axlar och rensa upp i orättvisan och nånstans hitta sig själv på vägen. Men vad brukar världen göra mot kvinnor som vill ha mer än det som serveras?Gina Dirawi, född 1990 i Sundsvall, är en prisbelönt programledare, komiker, skådespelare och artist. Paradiset ligger under mammas fötter är hennes debut som författare.

Det lilla kustsamhället Stänkvik är en idyll under sommarmånaderna. Då trängs badgästerna på bryggorna och pensionatet som Linda driver tillsammans med sina föräldrar är fullbelagt. Hon har arbetat där i sju år nu, ända sedan hon förlorade sin man i en tragisk bilolycka och återvände hem med dottern Alice. Sedan dess har rädslan varit hennes trogna följeslagare.

Den här sommaren gör Lindas barndomsvän Finn ett gästspel på badorten. Han lämnade hemlandet för många år sedan och är numera en berömd skådespelare i USA. I hopp om att kunna äta glass och ta sig ett dopp utan att bli igenkänd reser han hem för att vila upp sig. Men skvallerjournalisterna tycks hitta även till Blekinges saltstänkta klippor.

För att slippa alla spekulationer om sitt kärleksliv ber han Linda utge sig för att vara hans flickvän. Hon går motvilligt med på det och börjar fundera på om hon någonsin kommer att våga öppna sitt hjärta igen.

Sommarparadiset är första delen i Anna Alemos humoristiska och romantiska serie Stänkvik.

Tolvårige Yusuf skickas av sina fattiga föräldrar till kusten för att bo hos sin farbror Aziz, en förmögen köpman. Snart går det upp för den oskuldsfulle Yusuf att köpmannen inte alls är Yusufs farbror: i själva verket har han sålts som skuldslav av sin far. Så börjar livets hårda skola för Yusuf. Genom Yusuf får vi uppleva ett Afrika som präglas av stamstrider, vidskeplighet, sjukdomar och barnslaveri, men drömmaren Yusuf får också en skymt av paradisets portar av eld och vatten.

Paradiset är en mångbottnad, våldsam, vacker och märklig berättelse med ett poetiskt, skirt och avskalat språk, där perspektivet aldrig viker från den unga huvudpersonens sida. Den är fast förankrad i sin tid och sin miljö, en berättelse som ändå – eller just därför – är djupt allmängiltig.

Sent i sitt författarskap gav den engelske poeten John Milton år 1671 ut Det återvunna paradiset och Simson i Gaza, som är hans mest betydande verk vid sidan av Det förlorade paradiset. För första gången ges de nu ut på modern svenska i tolkning av den flerfaldigt prisbelönte översättaren Ingvar Björkeson.

I Det återvunna paradiset träffar en mycket förslagen Satan Kristus i öknen och utvecklar all sin förförelsekonst för att få honom på fall. Förklädd i olika skepnader lovar han Jesus guld och gröna skogar, nymfer och dignande bord, makten och härligheten. Simson i Gaza är ett läsdrama om den bibliske hjälten Simson vars styrka satt i håret. Här möter vi honom när han förlorat sin kraft och dömts till tvångsarbete i en kvarn i Gaza, blind och förnedrad – i mycket ett porträtt av John Milton själv.

Med en introduktion till de båda verken av litteraturvetaren Anders Cullhed.

Det är 1893 och New York är en del av de Fria staterna, där man ska kunna älska vem

man vill. Men när en skör ättling till en framstående familj dras till en charmig, obemedlad musiker – då möter han motstånd. På Manhattan 1993, mitt under aidsepidemin, lever en ung hawaiiansk man med sin äldre, rikare partner och tvingas dölja sitt barndomstrauma.

Och 2093, i en totalitär värld som plågas av sjukdomar, försöker en berömd forskares barnbarn lösa gåtan med sin makes försvinnanden. Tre århundraden, tre fin-de-siècleberättelser om det amerikanska experimentet; Mot paradiset är en mästerligt orkestrerad roman om vårt behov av att skydda dem vi älskar och smärtan som uppstår när vi inte kan.