10TAL Bok – förlag

Jag hatar naturen är Anna Axfors poetiska deklaration av vardagens förhöjda känslor: sommarens skoningslösa doft, revanschen på arbetsplatsen och markens vassa underlag mot nakna fötter. Beställ boken här! Anna Axfors hör till de mest uppmärksammade namnen inom den unga svenska samtidspoesin. Hon debuterade 2016 med den originella lyriska kortromanen Kärleksbrevet. Bakom sig har hon en rad framträdanden på internationella poesifestivaler, digital poesi och sedan länge slutsålda chapbooks.

»min förra diktsamling var ettmissbildat referensbibliotek somverkligen lyckades det här är populärkultur« Elis Burrau är född 1992, bosatt i Stockholm. »Röda dagar« är Elis Burraus andra diktsamling. Hans debut »och vi fortsatte att göra någonting rörande« kom 2016 och nominerades till Borås Tidnings debutantpris.

Rasha Alqasims debut är en poetiskt ögonvittnesskildring av de irakiska sönderfallande hemmen, kvinnornas kamp för överlevnad, drömmarna, kärleken, tårarna, våldet. Det är också berättelsen om den unga kvinnan som vill trotsa familjens konventioner och erövra en plats i livet och i litteraturen. Rasha Alqasim är poet och journalist, född i Samarra, Irak, 1989. Sedan 2014 bor hon i Göteborg. Jag matar kriget med dem jag älskar är hennes debut.

att varje morgon landa på marken som vore det första steget på en främmande himlakropp vad är det för ljus? vad är det för doft? vad är det för slags varelse som slår ut? Dälden, där de blommar är en dikt om blommandet och elden.

Herta Müllers passion för att skapa collagedikter har vuxit fram ur minnen av censur och lögner. I Lögnen är ett klätterdjur – den första volymen med Nobelpristagaren Herta Müllers collagedikter på svenska – kommer vi författaren in på livet. Här möter vi hennes lekfulla sidor. Det är makalöst vilka betydelser hon kan ge sina bokstäver och ord. Hemma samlar hon dem i olika små ordskåp. »Att jag idag äger hundratusentals ord hemma, tycker jag är en lycka«, skriver Herta Müller i bokens förord. I boken publiceras svenska översättningar tillsammans med Müller färgsprakande originalcollage.

Övergrepp är fyllt med texter som berättar överlevarens historia. Offer för våld och strukturer ”som skär ingenom alla våra relationer – oavsett om det är min/din bror, far, pojkvän, vän, kollega, granne eller chef” som dramatikern Dimen Abdulla skriver i sin inledande text. Omslaget och 10 sidor tillhör Cajsa von Zeipel som gjort ett unikt konstprojekt för 10TAL. Numret tar också upp andra övergrepp som aktualiseras i samtidsdebatten – författaren Malin Nord har i ett litterärt reportage från Sápmi träffat författarna Risten Sokki, Inghilda Tapio och Rawdna Carita Eira som berättar om politiska övergrepp och skammen som tagit 150 år att bryta. Konstkritikern Dan Jönsson skriver om bildkulturen som driver det europeiska engagemanget för flyktingmottagande, om ”vikten av anstötlighet i en anstötlig tid”. Poeten och essäisten Aase Berg om konsten att ljuga, om lögnen som hjälpsam vän. Dessutom nya skönlitterära texter av Ann Jäderlund, Olga Ravn, Nora Gomringer, Gustav Almestad, Idha Holmlund, Zara Kjellner. Poeten Johanna Ringertz är debutant. Inti Chavez Perez, Sherin Khankan, Monika Hauser, Eszter Babarczy, Elena Namli, Federico García Lorca, John Swedenmark, Clemens Altgård, Johanne Lykke Holm, Daniel Gustafsson Pech, Sara Eriksson, Rebecka Bebben Andersson, Gabriella Nilsson m.fl.

Med sina sista ord till sin döende mamma berättar en ung kvinna vem hon blivit sedan de möttes sist. Samtidigt breder disken ut sig som ett alldeles vackert landskap och pojkvännen kommer och går. Kärleksbrevet är Anna Axfors debut – en roman om livet, döden, vardagen och ungdomen som rinner ifrån en. Anna Axfors är debutant och hör till de mest uppmärksammade namnen inom den unga svenska poesin. Tillsammans med poeten Elis Burrau driver hon bloggen »Vi som aldrig skrev prosa« på Nöjesguiden.se. Hon är född 1990 i Tranås och bosatt i Malmö.

Det är tidigt 1980-tal i en glesbygd där arbetet med jorden bytts ut mot arbetet i fabriken. Man älskar Jesus men fruktar kommunismen. En våldsam far tyranniserar sin familj. I väntan på kvällen talar en flicka. Hon talar om barndomen och samhället, om skräcken och kärleken. Hon har en sax i fickan och tankar av stål. En dag ska hon bli oslagbar.

Den mångsidiga norska författaren Gro Dahle fick stor uppmärksamhet för sin debutdiktsamling Audiens 1987. Hon räknas till Norges främsta samtida lyriker och har utgivit ett femtiotal titlar med poesi, prosa och illustrerade barnböcker. Hundre tusen timer utkom redan 1996 och har i Norge blivit en samtida klassiker som gavs ut på nytt 2012. Hennes senaste bok för barn, Kriget, är nominerad till Nordiska rådets kritikerpris för bokåret 2013. ”Diktboken Hundre tusen timer, första gången utgiven 1996, är redan en klassiker i Norge […] Dahles poesi är just enkel, direkt och har samtidigt den djupa originalitetens fräschör.”Bibliotekstjänst ”Jag läser dem […] om och om igen, alltmer uppslukad av ett så originellt språk. […] Gro Dahles alldeles speciella bildspråk gör läsningen till en ren fröjd.” Smålandstidningen ”Att träda in här är att släppa kring sin fasta identitet och problematisera sin egen position: ’När är ett rum ett rum?’” Helsingborgs Dagblad

»Jag kan skriva lika bra som Solzjenitsyn. Jag är en sjuhelvetes jävel till coach som förspiller min tid bland dumbommar i vildmarken. Jag är en sjuhelvetes jävel på språk rent allmänt sett. Oerhörd politisk förståelse och känsla. Inte en alltför ful ankunge. Och en älskare med vissa kvaliteter.« Jan Henrik Swahns Nekob är berättelsen om Gunnar Mellberg som gifter sig med sin stora kärlek Anna från Alexandria, tränar egyptiska OS-landslaget i friidrott och tjänstgör som Göteborgs-Postens korrespondent i revolutionens Teheran. Han är besatt av sina författardrömmar. Jan Henrik Swahn är författare och översättare. Nekob är hans tolfte roman.

I sin nya bok Kontinentaldrift reser författaren och kritikern Dan Jönsson genom ett Europa i sönderfall, i den ekonomiska krisens spår mellan 2012 och 2014. Det som skulle bli så bra: en gemensam valuta, enighet för fred, samtycke bortom nationsgränserna. Och en enande idé: den liberala ekonomin. Men nu spricker marken upp under det europeiska projektet. Kontinentens delar befinner sig på drift från varandra. Ekonomin faller ihop och ojämlikheten stirrar tillbaka. ”Jönsson är i den nyutkomna boken ”Kontinentaldrift” den samtida ciceron som skickligast bibehåller ett brett perspektiv, samtidigt som han presenterar ett smärtsamt och ofta litterärt detaljseende [...] och det tillför texten en njutbar kvalitet mitt i alla berättelser om förlust, fattigdom, skuld och svek.” Svenska Dagbladet ”För vi slipper inte undan frågorna längre, konstaterar Jönsson i boken. Syftet är inte att leverera svar men däremot att ta i de riktigt besvärliga frågeställningarna. Och visst känns det som att det är på tiden?” Dagens Nyheter ”Så arbetar Jönsson: lockar in oss med några vackra bilder och föreställningar, blåser in luft i blicken – tills vi också måste ta itu med det mer svårsmälta, det som utmynnar i konkreta frågor, som: Vad göra?” Helsingborgs Dagblad

”Upplysningens program var avförtrollningen av världen” menade två av 1900-talets centrala filosofer, Adorno och Horkheimer. Kan man tala om en återförtrollning i vår samtid? Vilka motberättelser finns till det som brukar benämnas ”avförtrollningen av världen” – det moderna, byråkratiserade, sekulariserade västerländska samhället – som värderar vetenskap, teknik och rationalitet på bekostnad av existentiella idéer, känsla och intuition? I essäer, samtal, intervjuer, konstprojekt och skönlitteratur medverkar filosofer, idéhistoriker, kritiker, författare och konstnärer: Jonna Bornemark, Sven-Eric Liedman, Victor Malm, Johan Heltne, Viola Bao, Nicholas Ringskog Ferrada-Noli, Klara Kristalova, Johannes Heldén, Uljana Akca, Clara Gesang-Gottowt, Johanne Lykke Holm, Rasha Alqasem, Ann-Marie Hermelin och Sarra Anaya med flera.

Om meta­mor­fo­sen i att riva ner och bygga upp hand­lar nya num­ret av 10TAL. Revolution, för­öd­else, kao­tiska stä­der, rui­ner, skräck, kär­lek och för­tviv­lan, lit­te­ra­tu­ren i revo­lu­tio­nen, Kairo, över­le­va­ren, deli­rium, skri­van­dets manier, blod­sprängda ögon, guilt or shame, över­givna flic­kor, för­änd­rade ansik­ten, blot­tade iden­ti­te­ter sida vid sida, demon­stra­tio­ner, en pojke i ett tår­gas­moln som väg­rar sluta spela fot­boll. Detta och mer till­drar sig i ”Kairo, över­le­va­ren” – ett exklu­sivt lit­te­rärt repor­tage av poe­ten Marie Silkeberg som läser av Kairo, och dess nya för­ut­sätt­ningar, i ett omväl­vande ögon­blick av kon­flikt och för­änd­ring. Den 31 augusti i år vand­rar den egyp­tiska pro­sa­is­ten Somaya Ramadan över Qasr al-Nil-bron i samma stad, och vitt­nar i en text om hur Egyptens djupa klass­klyf­tor där står ansikte mot ansikte med varandra. Fyra fängs­lande kapi­tel ur Ramadans psy­ko­lo­giskt omstör­tande och asso­ci­a­tivt berät­tade roman Awraq al-narjis (”Narcissens blad”) pre­sen­te­ras i num­ret, vac­kert över­satta från ara­biska till svenska av Marie Anell.

Spelar den unga lit­te­ra­tu­ren en undan­skymd roll i Sveriges kul­tur­liv? Hur ser möj­lig­he­terna ut för svenska debu­tan­ter idag? Att komma ut med lit­te­rär text, vare sig det är på pap­per eller på skärm, på för­lag eller blogg, är fram­förallt en fråga om utrymme. Om att ges plats, om vart upp­märk­sam­he­ten är rik­tad. Var äger de avgö­rande sam­ta­len mel­lan för­fat­tare och läsare rum? Detta och myc­ket mer dis­ku­te­ras i 10TALs nya angelägna num­mer – KOMMA UT – som hand­lar om lit­te­rära debu­ter. Med vin­terns debu­tant­num­mer vill 10TAL skapa ett spel­rum för reflek­tio­nen om lit­te­ra­tu­rens föränder­liga pub­li­ce­rings­vill­kor, för de mer erfarna författar­nas syn på sin egen debut, och – inte minst – för fem nya röster.

Om konst och samhällsengagemang. För första gången på svenska: Hannah Arendts klassiska essä om poesi och politik utifrån fallet Brecht. Nya texter av Dan Jönsson, John Swedenmark, Athena Farrokhzad, Lyra Ekström Lindbäck, Leif Zern, Kristoffer Leandoer, Majgull Axelsson och Stefanie Hessler. Dessutom: Helena Boberg & Maja Lee Langvad, Lars Gustafsson, Dimen Abdulla, Jenny Andreasson, Björn Wiman, Theodor Ringborg, Stina Oscarson, Alfred Schaffer i översättning av Per Holmer, Michael Krüger i översättning av Lars Gustafsson, med mera. ”Hur man ska bedöma författares politiska engagemang är en ständig fråga. Sällan görs det så bra som i senaste numret av tidskriften 10-tal.” Svenska Dagbladet ”Ni måste läsa Hannah Arendts mäktiga essä och de svenska kommentarerna till den politiska diktens problematik. Det är ett rikt och uppfriskande tidskriftsnummer; traditionen möter vår tid och uppenbarar vad John Swedenmark diskuterar i den infallsrika texten ’Vårt behov av Brecht’: att politisk poesi kan vara så mycket mer än simpel kampdikt.” Dagens Nyheter ”relationen mellan konst och politik tycks högaktuell ur flera aspekter. I det senaste numret av tidskiften ’10-tal’ diskuteras frågan genom en lins färgad av den tyske dramatikern Bertolt Brecht och hans politiska konst – och politiska synder.” Uppsala Nya Tidning

En kall vår, en het sommar. En höst med stora färger över himlen och en vinter med istappar vassa som knivar. Sonia rör sig mellan den dominante pojkvännen Diego och sin sjuka mamma Olga, mellan Humlegården och Karolinska. Mellan läsesalen på Kungliga biblioteket och jobbet på Lindex. Ibland river hon kunder när hon drar upp dragkedjor för snabbt. Sonia har aldrig varit i New York men Victoria’s Secret-modellen bor på Manhattan. Sonia scrollar igenom hennes Instagram och drömmer om att slå henne i magen eller smeka hennes hår. På Kungsholmen finns ett annat Manhattan, där män med knutna nävar försvinner in bakom en svart dörr. Olga ligger på Karolinska och ser djupblå drakar framträda på väggarna. Du har ärvt mina stora händer Sonia, säger hon. Lär dig att använda dem. Manhattan är berättelsen om en dotter och en mamma som faller sönder, om kroppens alla ingångar och jakten efter en lysande exit. På skimrande prosa skriver Zara Kjellner om ett år i en ung kvinnas liv i samtidens Stockholm.

Martin Glaz Serup är poet, barnboksförfattare och kritiker, född 1978 i Köpenhamn. Han debuterade 2002 med Shylas ansigt och har givit ut ytterligare sex diktsamlingar och sju böcker för barn. I det akademiska arbetet Relationel poesi, 2013, diskuterar han den nordiska, konceptuella poesins politiska potential. 10TAL Bok introducerade honom 2012 på svenska med Marken i översättning av Stewe Claeson. Stewe Claeson är romanförfattare, poet och översättare från norska, danska, tyska och engelska. Hans senaste roman, Komma nära, gavs ut och hyllades av kritiker i augusti 2014. Han är aktuell med sin tolkning av den norska poeten Gro Dahle i Hundra tusen timmar på 10TAL Bok, 2014. ”En av Nordens mest spännande författare" Vetlanda-Posten ”Glaz Serup tycks vilja skapa ett försök att både formulera sin samtid, den samtid som nu finns angiven med både tid och rum, men också häva sig förbi den begränsningen.” Helsingborgs Dagblad "Med uppriktig, kommunikativ tydlighet påvisas människans sårbarhet i tillvaron och livsförståelsens ständiga process […] En mycket intressant och läsvärd bok.” Bibliotekstjänst

Konstnärsparet Unica och Hans hyr ett hus på den franska landsbygden, året är 1957. Tillsammans återskapar de ett av Hans mest iögonenfallande verk från tiden före kriget: En förvriden docka i mänsklig storlek. När Unica trär nålen och syr dockans kappa, dras trådarna genom tid och rum, till ett Berlin i ruiner, och möts i en berättelse om kärlek och ensamhet, om en kvinna som både vill förintas och bli till. Jag, Unica är en roman om den mytomspunna tyska författaren och tecknaren Unica Zürn (1916–1970) och om hennes partner, bildkonstnären Hans Bellmer (1902–1975). Kirstine Reffstrup är författare, född i Danmark 1979. Jag, Unica är hennes debut.

Numret inleds med ett utdrag ur den samiska författaren Sigbjørn Skådens kommande science fiction-roman Heim. Skådens berättelse uppehåller sig vid ättlingarna till kolonisatörerna på rymdfarkosten Montifringilla, som lever i armod på planeten Seles. Kolonisatörerna har tappat all kontakt med jorden, men livet fortgår innanför den enorma kupol som skyddar det lilla samhället mot planetens dödliga atmosfär. Befolknings­siffran får aldrig överstiga 34 individer. Men så kommer dagen då farkosten Canorus landar på planeten, med en mång­dubbelt mycket större befolkning än det lilla samhället på Sedes. Den isländska poeten Sjón bidrar med en unik essä för Klimatvrede, som publiceras i översättning av John Swedenmark. Sjón menar att litteraturens ekologi präglas av en enorm mångfald, där varje folk skapar olika uttryck för att förstå den värld de lever i. Men vilken roll kan berättelsen spela i relation till den rådande klimatkrisen? “Bara genom att sätta in litteraturen i ett ekologiskt ramverk kan vi förstå vilken insats författarna bör göra för räddandet av jorden och mänskligheten”, skriver han. Agri Ismaïl skriver också om behovet av nya, globala narrativ i essän “Låt Prometheus drunkna”, medan Espen Stueland i essän “Kommer barnen fortfarande att spela fotboll?” analyserar behovet av ny terminologi för att beskriva allt mer frekventa och vildsinta översvämningar i Norge. I “Den koralldjursdödande tillvaron” brottas Jonas Gren med sitt samvete. I den omfattande essän “Makrilldiktaren. Om Gunnar D Hansson” undersöker Victor Malm relationen mellan det mänskliga och icke-mänskliga i Hanssons poesi. I en anna essä, “Alla talar om jöklar”, skriver John Swedenmark om hur hur den isländska kulturens uråldriga symbios med jökeln kullkastas av en av energiexploaterings förödande konsekvenser: jökeldöden.”Diktarens kropp sprids ut i naturen som fröer eller gödning, det kallas sparagmos på grekiska och den ursprungliga källan till detta står att finna i Orfeusmyten”, skriver Elisabeth Friis i essän “Att bli träd”. Texten undersöker trädblivandet som ekopoetisk strategi hos tre nordiska lyriker: Katarina Frostenson, Gunstein Bakke och Ursula Andkjær Olsen. I ett särskilt reportage åker Sofia Roberg till Stavanger och intervjuar författaren Øyvind Rimbereid, som funderar över stadens förvandling under moderniteten. Numret bjuder också på konst. Helen Korpak skriver om Noora Sandgrens fotografier, som med hjälp av icke-exploaterande framkallningsmetoder försöker undvika vad hon kallar “fotografens andra kropp”. I två intervjuer samtalar Alexander Svedberg med konstnärerna Erik Sjödin och Kirsty Kross. Sjödin arbetar med bikupor och posthumanistisk teori medan Kross kommunicerar samtidens ambivalens utstyrd i en fiskdräkt. Klimatvrede presenterar också nyskriven och översatt poesi från hela Norden: Jonas Gren, Petra Mölstad, Øyvind Rimbereid, Sjón, Frøydis Sollid Simonsen, Olli Heikkonen, Niillas och Holmberg. Zara Kjellner sammanfattar vårens samtal under evenemanget POST #METOO. I 10TALs fasta debutantsektion publicerar vi Sami Aidi.

I 10TALs temanummer om kommunikation får du viktiga perspektiv på revolternas år 2011 genom specialskrivna texter av Lina Ben Mhenni, fredsprislistad aktivistbloggare från Tunisien, och Afrah Nasser, exilbloggare från Jemen, nu bosatt i Hagsätra. Dan Jönsson synar begreppet ”Facebook-revolutioner”, medan Ben Mhenni också berättar om verkningarna av den massiva medvetandehöjning som Facebook, Twitter och bloggarna kunde åstadkomma. Även polsk, rumänsk och libanesisk poesi; utmanande videokonst av Magnus Bärtås och Hito Steyerl i essä av Maria Lind; black metal-inspirerad politisk konst av Viktor Rosdahl - och skarpa litteraturessäer av Malin Nauwerck, Jan Henrik Swahn och John Swedenmark. Dessutom nyskriven poesi och starka debutanter.

Det på en gång väd­jande och upp­ford­rande begrep­pet ANSVAR är ämnet för 10TALs tjocka som­mar­num­mer, som utfors­kar ämnet ur en spe­ci­fikt nor­disk vin­kel. Hur står det egent­li­gen till med soli­da­ri­te­ten och de etiska vär­de­ring­arna i Norden idag? Vilka står ansva­riga för våra eko­no­miska kri­ser, och för den främ­lings­fi­ent­lig­het som tor­nar upp sig i kri­ser­nas skugga? Hur ser konst­nä­rer­nas, och de intel­lek­tu­el­las, plats och ansvar ut i våra allt­mer slutna, pola­ri­se­rade och ängs­liga sam­häl­len? Hur for­mu­le­rar kons­ten och lit­te­ra­tu­ren sina före­ställ­ningar om ansvar och etik?

I detta nummer av 10TAL intervjuas den rumänska författaren Ioana Nicolaie av Kajsa Ekis Ekman. Nicolaies genombrottsverk ”Himlen i magen” är en prosalyrisk skildring av en ung kvinnas första graviditet. Boken blev i kraft av sin stil och sitt tabubelagda ämne en litterär händelse när den kom ut i Rumänien 2005. I numret möter vi också den danska poeten Olga Ravn i en intervju om kropp och skrivande. I sin debutdiktsamling ”Jag äter mig själv som ljung. Flicksinne” skriver Ravn om sin längtan efter ett annat sätt att vara till, bortom det sexualiserade. Konstkritikern Dan Jönsson synar aborten som motiv i samtidskonsten i en essä. Ett stort John Ashbery-block av nyöversatt poesi och i Sverige aldrig tidigare uppmärksammade collage visar den visuella kraften hos en av vår tids riktigt stora poeter. Den rumänskfödda nobelpristagaren Herta Müller medverkar med fem collage av utklippta ord ur tyska tidningar och magasin (parallella översättningar av Aimée Delblanc). Vi kan även bjuda på nyöversatta sonetter av Mircea Cărtărescu. Debutanter är Hanna Rajs Lundström och Maria Fänge. ”Dessa tankar om hur svårt flickor och kvinnor har för att definiera sin egen sexualitet, och som hamrades hem i sin mest högljudda form på 70-talet, är inte nya, men varje generation måste hitta nya sätt att uttrycka dem på.” Dagens Nyheter

Tema: Gurlesque – En världsomspännande maximalistisk litteratur I detta nummer diskuterar bland andra Aase Berg, Joyelle McSweeney, Dan Jönsson och Johannes Göransson gurlesk poesi, femininitet som vapen och överdriftens estetik. Författaren Sara Tuss Efrik och konstnären Mark Efrik Hammarberg bidrar med ett stort gemensamt konstprojekt. I numret presenteras också nio gurleska poeter från Korea, USA och Sydamerika, liksom nyskrivna dikter av Leif Holmstrand och Matilda Södergran. Illustrationer av Beata Boucht, Stina Kajaso, Emeli Theander och Lukas Möllersten. ”10TAL försöker ambitiöst ringa in genren. […] Kroppen är ett genomgående tema, den är pyntad och förpackad och samtidigt okontrollerad. […] Mjölk, blod och alkohol forsar genom tidningen.” Dagens Nyheter

I detta nummer av 10TAL utfors­kar vi ver­bet Beslagta och gör det till ett begrepp: män­ni­skans begär att erövra, kon­fis­kera, göra saker till sitt. Driften att lägga beslag på konst, språk­bruk, kul­tu­rer och andra män­ni­skors iden­ti­te­ter och liv. Vi pub­li­ce­rar nyskrivna tex­ter från Kroatien, Makedonien, Botswana, USA, Marocko, Mexiko, Syrien – berät­tel­ser om krig, våld­täk­ter, kolo­ni­a­lism, för­tryck, fat­tig­dom eller hårt arbete — om kär­lek och män­ni­skors för­sök att åter­skapa sina liv och drömmar. Medverkande: Clemens Altgård, Tomica Bajsic, TJ Dema, Tomas Forser, Nina Hemmingsson, Stefanie Hessler, Hanna Johansson, Johan Jönson, Ulrika Kärnborg, Dan O’Brien, Stina Oscarson, Nikola Madzirov, Ebba Matz, Dmitri Plax, Anders Rydell, Burcu Sahin, John Swedenmark, Abdellah Taïa, Sophie Tottie, Jimmy Vulovic, Elin Wikström, Serhij Zjadan med flera. "Senaste numret är ett exempel på redaktören Madeleine Grives ambitionsnivå. [...] Temat ger mig nya perspektiv och aha-upplevelser” Helsingborgs Dagblad ”10tals senaste nummer innehåller allt från en nyskriven text av Abdellah Taïa till gurlesk poesi av Nina Hemmingsson. Men tyngst av allt är debutanten Burcu Sahins intensiva dikt. […] Hennes dikt är skäl nog att skaffa 10tal nummer 16.” Svenska Dagbladet

”Om världen nu bara, den här gången, kunde lyssna” – Oksana Zabuzjko Introduktion till samtida ukrainsk litteratur och konst. Bland de medverkande: Jurij Andruchovytj, Sofia Andruchovytj, Katerina Babkina, Yevgenia Belorusets, Boris Chersonskij, Ljubov Jakymtjuk, Dan Jönsson, Nikita Kadan, Oleh Kotsarev, Halyna Kruk, Olga Pedan, Vladimir Rafeenko, Ostap Slyvynskyj, Oksana Zabuzjko, Serhij Zjadan. ”Ukrainska författare översätts mycket sällan till svenska […] 10TALS Ukrainatema är därför dubbelt lovvärt, inte bara belyser det en akut politisk kris genom litteratur – förhoppningsvis ger det svenska förläggare tillräckliga smakprov för att göra något åt mörkret.” Expressen "Genom 10tals omfattande temanummer med essäer, prosa och poesi av skarpa författare direkt från fronten ges en unik möjlighet att få höra vad som sägs, just nu, om Ukraina och i dess litteratur." Svenska Dagbladet "I 10-tals nummer ges en bred utblick över en nästan okänd litteratur. [...] Numret utkom vid nyår. Men det är inte för sent att läsa det. Tvärtom blir det mer angeläget för varje dag.” Västerbottenkuriren

Sex av Sveriges främsta singer-songwriters, popartister och rappare – El Perro del Mar, Silvana Imam, Erik Lundin, Annika Norlin, Skator och Jenny Wilson – samtalar med språkvetaren och litteraturkritikern John Swedenmark om ”Språket i musiken”. Stort utdrag – ”Haggan har ordet” – ur poeten Aase Bergs första roman. Poesi av Kjell Espmark, Arazo Arif och Moa Franzén. Författaren och Babels förre programledare Daniel Sjölin om litteraturförmedlingsbranschen i texten ”För en vitalare litteraturbevakning”. ”Det här med orden i musiken är inte helt okomplicerat. Vi tar lätt åt oss orden i sångtexter, men de behöver ofta musiken för att bilda mening. Om detta skriver John Swedenmark i senaste numret av tidskriften 10TAL, som har temat lyriken i musiken. Han har pratat med sex av Sveriges främsta singer-songwriters, musiker och rappare” Länstidningen Östersund

Hur ser litteraturen och konsten ut i bildflödenas era? Hur behåller konsten sin samhällskritiska udd? I 10TALs nya nummer möter vi ett antal bildstormare och diskuterar relationen mellan skönlitterär text och bildkonst. Lär känna den nya Katarina Frostenson i en stor essä av kritikern Victor Malm och möt konstnären Karin Mamma Andersson och poeten Joar Tiberg i ett samtal signerat Elis Burrau. – Vad är färg? Den kanadensiska författaren Lisa Robertson undersöker färgernas skiftande kulturhistoria och metafysik i en poetisk essä. Konstkritikern Dan Jönsson om bilden och textens koppling: När bilden trubbar av står bokstaven stark. Matilda Södergran om den amerikanske poeten Theodore Roethke, walesiska Deryn Rees-Jones och den portugisiska konstnären Paula Rego. Carl Fredrik Hill-diktningen i svensk modern poesi kartläggs av författaren Kristofer Flensmarck. Litterär debutant är Linnéa Sjödin.

I 10TALs nya nummer, Mask, medverkar författare, poeter, forskare, kritiker, skådespelare, dragartister och regissörer. Utgångspunkten är begreppsparet maskering/demaskering, och frågan om dessa verkligen är varandras motsatser? Robert Fux har skrivit en performativ text om masken, medan Kristoffer Leandoers vindlande essä »Att gömma sig i ljuset« rör sig från Vladimir Nabokov och Lana Del Rey till Henry James och Etel Adnan. Leif Holmstrand funderar kring Yukio Mishimas masker och Loretto Villalobos skriver om karnevaliska inslag i proteströrelser. Pseudonymen Sonja Söndag undersöker samtida förvirring kring maskering, kultur, kroppar och religion. Andra deltagare är draggruppen The Villbergs, konstnären Linda Pedersen och regissören Hilda Hellwig. Litterär debutant är Eira Bergman Jenssen. Den amerikansk-vietnamesiska stjärtpoeten Hieu Minh Nguyen översätts också exklusivt för numret.

I »Konspiration & maktkritik« skriver poeter, prosaister, forskare och konstnärer utifrån olika perspektiv på konspirationstänkande och maktkritik. Var går gränsen mellan förenklat konspirationstänkande och legitim maktkritik? Vad innebär det att konspirera?