Klassisk science fiction

Banbrytande feministisk science fiction-klassiker

»En juvel till roman.« Frank Herbert, författare till Dune

I Mörkrets vänstra hand [The Left Hand of Darkness, 1969] använde sig Ursula K. Le Guin på ett radikalt sätt av science fiction-genrens möjligheter för att utforska könets betydelse för individer och kultur. Romanen vann både Nebulapriset och Hugopriset och etablerade Ursula K. Le Guin som en av science fiction-litteraturens största författare. Med tiden har den kommit att betraktas som en banbrytande litterär och feministisk klassiker. Den mänskliga ambassadören Genly Ai skickas ensam till den avlägsna planeten Vinter, vars invånare är asexuella androgyner tills de under kortare perioder väljer, och ändrar, sitt kön. Hans uppdrag är att övertyga Vinter att ingå i en intergalaktisk union, men för att lyckas måste han brygga gapet mellan sin egen civilisation och Vinters, något som kompliceras av de invecklade sociala reglerna som styr alla interaktioner på planeten. Efter mycket ansträngning verkar situationen lovande, men plötsligt har Genly inte längre stöd för sin sak. Fångad i ett politiskt spel med regler han inte förstår måste han försöka slutföra sitt uppdrag. I översättning av Torkel Franzén och med ett nyskrivet förord av Jerry Määttä, docent i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet.

URSULA K. LE GUIN [1929-2018] var en amerikansk författare. Hennes nyskapande idéer gjorde henne till en frontfigur inom fantasy och science fiction och tänjde på gränserna för vad genrerna kunde uppnå. Bland hennes mest känd verk finns Mörkrets vänstra hand och Övärlden-cykeln.

»Lika originell och uppfinningsrik som Sagan om ringen.« Michael Moorcock

»Ett science fiction-mästerverk.« Newsweek

När den första av de hotfullt svarta monoliterna dyker upp är det hos en flock primater på den afrikanska savannen. Som av en oemotståndlig kraft dras de till den, och inom dem väcks något till liv som kommer att förändra hela planetens historia. Tre miljoner år senare befinner sig besättningen på rymdskeppet Discovery One på kurs mot Saturnus. En likadan monolit har grävts fram ur en krater på månen, och signalerna den ger ifrån sig pekar ditåt, mot den annars öde ytan av månen Japetus. Romanen 2001: en rymdodyssé skrevs samtidigt som Stanley Kubricks film gjordes och publicerades efter att filmen haft premiär 1968. De många likheterna till trots går romanen ännu djupare in i berättelsen och ger svar på många av de frågor som i filmen förblir obesvarade. Liksom filmen har romanen intagit en plats som en av de största klassikerna inom science fiction-genren. I översättning av Roland Adlerberth.

ARTHUR C . CLARKE [1917-2008], född i Minehead, var en brittisk författare, uppfinnare och futurist. Han har en rad priser uppkallade efter sig, och anses tillsammans med Robert Heinlein och Isaac Asimov vara en av de tre största science fiction-författarna genom tiderna.

En av de stora science fiction-klassikerna

Kris Kelvin anländer till forskningsstationen på den havstäckta planeten Solaris bara timmar efter att en av dess tre invånare oförklarligt har avlidit. Han varnas av de andra: Ser du någon som inte är vi, gör då ingenting, gå inte till angrepp. Förbryllad över varningen gör sig Kelvin hemmastadd, men inser snart att den väldiga oceanen utanför rymmer ett mysterium långt större än han kunnat föreställa sig. Solaris är en roman om minne och skuld, om människans vilja att förstå och oförmåga att handskas med det okända. Romanen har filmatiserats tre gånger, varav Andrej Tarkovskijs film från 1972 har kommit att betraktas som ett mästerverk. I översättning av Johan Malm, med ett nyskrivet förord av författaren och kritikern Torbjörn Elensky.

STANISLAW LEM [1921-2006], född i Lwów i dåvarande Polen, nuvarande Ukraina, räknas till 1900-talets stora science fiction-författare. Solaris [1961] är hans mest kända roman och betraktas som en av de stora SF-klassikerna.

Isaac Asimovs kultförklarade science fiction-klassiker Jag, robot från 1950 är läst över hela världen. Nu kommer den i en ny efterlängtad utgåva.1. En robot får inte skada en människa eller genom underlåtelse att handla tillåta att en människa skadas.2. En robot måste lyda de befallningar som den mottar från människor, med undantag av sådana fall då dylika befallningar kommer i konflikt med den första lagen.3. En robot måste skydda sin egen existens, förutsatt att detta icke medför brott mot den första eller andra lagen.Så lyder robotologins tre lagar som är grunden för att människan och maskinen ska kunna existera fredligt sida vid sida. Men konflikter uppstår mellan lagarna, och robotpsykologen Susan Calvin på Amerikanska Aktiebolaget Robotar och Mekaniska Människor tvingas använda sig av hela sitt kunnande för att förhindra en katastrof för mänskligheten.Jag, robot kan utan överdrift sägas ha inspirerat så gott som alla efterföljande böcker och filmer i genren, som Bladerunner och Terminator för att bara nämna några.

Sommaren 1901 faller en mängd meteorliknande föremål över jorden. Vad som till en början ser ut som harmlösa metallcylindrar visar sig snart vara farkoster skickade från Mars, och inledningen på det som ska bli en fullskalig invasion av vår planet. H. G. Wells Världarnas krig fick stort genomslag när den publicerades som följetong i brittiska och amerikanska tidskrifter 1897 och två år senare som bok. Det är en av de första berättelserna om en sammandrabbning mellan människor och utomjordingar, och har gett upphov till mängder av adaptioner och variationer. Känd är inte minst Orson Welles radioversion från 1938, som sägs ha orsakat panik bland lyssnare som trodde sig lyssna på en nyhetsrapport. 2005 kom den senaste filmversionen, regisserad av Steven Spielberg och med Tom Cruise i huvudrollen. En av de stora science fiction-klassikerna, lika oumbärlig för genren som Sagan om ringen är för fantasylitteraturen. Här i svensk översättning av Gertrud Hallvig.

H. G. Wells [1866-1946] var en brittisk författare och framstående intellektuell. Han skrev sammanlagt över femtio romaner, många med futuristiska och utopiska motiv, och var en av de första att närma sig ämnen som tidsresor, atomvapen och genetisk ingenjörskonst. Mest känd är han för romanerna Tidsmaskinen [1895], Doktor Moreaus ö [1896], Den osynlige mannen [1897] och Världarnas krig [1898].

»På sätt och vis är vi alla grottmänniskor -- vi kan inte föreställa oss något otäckare än en vålnad eller en vampyr. Och ändå är upphävandet av kausalitetsprincipen betydligt otäckare än hela horder av spöken...« 

Red Schuhart, en alkoholiserad, förtvivlad ung man i en gudsförgäten gruvstad i Kanada, är besatt av Zonen, en gåtfull plats i stadens utkant där utomjordingar nyligen varit på ett kort besök och lämnat kvar föremål med utomvärldsliga egenskaper. De betingar ett högt pris på svarta marknaden och för att de inte ska hamna i orätta händer har militären spärrat av Zonen. Red är en av de desperata stalkrar som trotsar förbudet och farorna och smyger sig in för att hämta det eftertraktade godset.

Picknick vid vägkanten utgavs i kraftigt censurerat skick i Sovjetunionen 1972 och är numera en klassiker inom science fiction-litteraturen, ryktbar inte minst genom Andrej Tarkovskijs filmatisering Stalker. För första gången utkommer den ocensurerade versionen i svensk nyöversättning.

Efterord av Ursula K. Le Guin.  

KRITIKERRÖSTER

»Läs den. Det är en sf-roman som med rätta har vuxit i betydelse för varje år och nu anses vara en oumbärlig del av världslitteraturen.« Jonas Thente, Dagens Nyheter

»Det är lätt att notera tematiska kopplingar till tv-serien Chernobyl. Även om boken skrevs långt före katastrofen skildrar den samma uppgivna, blågråa stämning som fångats så väl av Johan Renck. Att läsa den är en njutning. Textens rum har väggar som vibrerar av levande närhet till det okända, det radikalt annorlunda. Låt det komma in.« Inga-Lina Lindquist, Aftonbladet 

»Vad bröderna Strugatskij gör handlar inte om att lämna utrymme för läsarens fantasi, utan snarare om att leda läsaren fram till en plats där ingen förståelse eller fantasi kan få fäste.« Håkan Lindgren, Svenska Dagbladet 

»För en samtida läsare är det häpnadsväckande att både boken från 1972 och Tarkovskijs film daterad 1979 föregick Tjernobylkatastrofen 1986. Och från en tidshorisont där miljöfrågorna är centrala, är det svårt att inte se mänskligheten själv i bilden av en art som stannat till på jorden för en kort picknick innan den drar vidare utan en tanke på de gifter som den lämnat efter sig. Men oavsett med vilka glasögon Picknick vid vägkanten blir läst, är det en välgärning att den ges ut på nytt i Ola Wallins säkra översättning. En behandling som en roman med en sådan hållbarhet i förhållande till tidens och existensens frågor i högsta grad förtjänar.« Martin Engberg, Göteborgs-Posten 

»Bitvis känns det som att läsa något av Charles Bukowski, med det grova språket, de nedtrampade karaktärerna, och inte minst det konstanta supandet.« Per Leander, Internationalen

Tidsmaskinen publicerades första gången 1896 och förblir en av litteraturhistoriens mest banbrytande och inflytelserika romaner. Från det viktorianska England följer vi den anonyme Tidsresenären på hans färd framåt i tiden, till en värld där de klyftor och orättvisor som präglar våra moderna samhällen har växt bortom alla proportioner. Det är en kuslig, drömsk plats, med ruinerna av de gamla städerna fortfarande synliga och med barnlika invånare så nöjda att de förlorat all nyfikenhet, och vars enda rädsla är mörkret och det som väntar på dem där. Få romaner har haft ett så stort inflytande över en genre som Tidsmaskinen haft på science fiction-genren. Under det dryga sekel som gått sedan den skrevs har det gjorts otaliga adaptioner och tolkningar, mängder av studier, och den har inspirerat fler verk än vad som går att kartlägga. I översättning av Kjell Ekström.

H. G. Wells [1866-1946] var en brittisk författare och framstående intellektuell. Han skrev sammanlagt över femtio romaner, många med futuristiska och utopiska motiv, och var en av de första att närma sig ämnen som tidsresor, atomvapen och genetisk ingenjörskonst. Mest känd är han för romanerna Tidsmaskinen [1895], Doktor Moreaus ö [1896], Den osynlige mannen [1897] och Världarnas krig [1898].

Människan ställs inför de gudalika varelser som befolkar universum - hon vägs, och befinns vara för lätt. Två män försöker plundra en planet - en tredje erbjuds som offer till det okända...   

Utflykt från tyst planet är den första delen i C. S. Lewis berömda science fiction-trilogi. Boken är betydligt mer än en skickligt och fantasifullt skriven skildring från en väsensskild värld den är framför allt en inträngande diskussion om människans natur och utveckling, beskriven genom kontrasten mot en annan och högre utvecklad kultur på planeten Mars. Denna trilogi, vars delar utmärkt väl kan läsas separat, är C. S. Lewis storverk en oförglömlig läsupplevelse.     

C. S. Lewis (1898 1963) var en av Englands mest kända kulturpersonligheter. Han var född i Belfast men bodde och arbetade större delen av sitt liv i Oxford, och blev mot slutet av sitt yrkesverksamma liv professor i Cambridge. Hans litterära produktion var mångsidig romaner och essäer, apologetik och akademiska texter. Inte minst känd är han för sin barnboksserie om landet Narnia. 

Ny svensk översättning av Orwells mästerverk

Boktips i Babel: Niklas Rådström rekommenderar Ragnar Strömbergs nyöversättning av 1984 i Babel, SVT

»1984 släpps nu i en ny översättning av Ragnar Strömberg, där språket tajtats till och uppdaterats. En högst aktuell, tidlös och läsvärd bok, med ett världsbygge lika skrämmande som det är djupgående. « Betyg: 5 av 5 - BTJ

George Orwells roman 1984 är en av 1900-talets mest inflytelserika böcker. När den kom ut 1949 hade världen just sett en totalitär regim falla och en annan födas. I Djurfarmen [1945] hade Orwell redan studerat stalinismens mekanismer och nu drog han linjerna vidare in i framtiden: landet Oceanien har genomfört det frihets- och människofientliga kontrollsamhället på alla nivåer, och inte minst i språket. Konstant övervakning råder - »STOREBROR SER DIG« - och varje avvikelse straffas skoningslöst. Winston Smith arbetar på Sanningsministeriet med att ändra historien och därmed visa att Partiet och dess ledare alltid haft rätt, och alltid kommer att ha det. Men i hans enformiga tillvaro väcks en längtan efter något annat, ett upproriskt frö som i sig är nog för att leda till hans undergång. George Orwells 1984 presenteras här i ny svensk översättning av Ragnar Strömberg.

GEORGE ORWELL föddes i Indien 1903 och avled i London 1950. Som journalist, kritiker och författare var han en skarp vedersakare av sin samtid och dess politiska förutsättningar och konsekvenser.

Science fiction-klassiker som har inspirerat till en rad böcker och filmer, bland annat King Kong och Jurassic Park. Den unge reportern Edward Malone har just blivit avvisad av sin stora kärlek, som söker en mer äventyrlig man. För att bevisa sitt mod beslutar han att söka sitt eget äventyr – och landar i en expedition till Sydamerikas djupaste djungel. En kontroversiell professor påstår sig ha hittat en högplatå där dinosaurier fortfarande lever, och nu ska en grupp upptäcktsresande dit i jakt på bevis. Men resan blir farligare än beräknat. De blir fast på platån utan utväg, och snart måste Edward och hans reskamrater kämpa mot förhistoriska skräcködlor och blodtörstiga apmänniskor i hopp om att undfly denna försvunna värld innan de förlorar sina liv.

Boken presenteras här med originalillustrationerna, vilka förhöjer den dokumentära känsla som författaren eftersträvade.

I Kung Arthur och hans riddare berättar Howard Pyle med sagoberättarens tydlighet och krönikörens högtid hur den unge Arthur drar svärdet ur stenen, hur han får Excalibur av Damen i sjön, hur Merlin vägleder honom och hur Runda bordets riddare svär sina löften. Episod för episod växer ett helt rike fram – en värld där mod prövas, höviskhet får praktisk mening och kärlek, trohet och ära ställs inför omöjliga val. Utgiven 1903, mitt i den gyllene eran för bokillustration, är Pyles version en av de mest inflytelserika moderna återberättelserna av Arthursagan. Språket är medvetet arkaiserat – rytmiskt, högt och samtidigt lätt att läsa – och prosa och bild arbetar tillsammans som i en medeltida vävnad: hjälmglans, vapensköldar, skogar och drömska vatten. Det är äventyrslitteratur som också fungerar som moralisk fantasi: en berättelse om vad det innebär att handla rätt när allt står på spel.

I översättning av Sven-Ingmar Pettersson.

HOWARD PYLE [1853–1911] var amerikansk författare, illustratör och lärare och räknas till 1900-talets början som en av de stora formgivarna av klassiska äventyr för unga läsare. Hans Arthur-svit, liksom Robin Hood, blev normgivande för hur riddarromanens myter kom att skildras i modern tid – i text, bild och senare film.

H. G. Wells (1866-1946), författaren till bland annat romanen Världarnas krig från 1898 räknas som en av science fiction-litteraturens upphovsmän och hör till genrens verkliga giganter. Novellen De blindas rike publicerades första gången 1904 och är en av de mest kända som författaren lämnade efter sig. 35 år efter den ursprungliga publiceringen valde Wells att förlänga historien och ge den ett helt nytt slut. Denna nyöversättning av De blindas rike bygger på originalversionen.De började ropa. Pedro tog täten och fattade Núñez hand för att leda honom till husen, men denne drog snabbt tillbaka handen.“Jag kan se”, sa han.“Se?” sa Correa.“Ja, se”, svarade Núñez och när han vände sig mot Correa råkade han snava på Pedros ämbar.“Hans sinnen är ännu outvecklade”, sa den tredje blinde mannen. “Han snavar och talar obegripliga ord. Ta honom vid handen.” “Som ni vill”, sa Núñez och de började leda honom, varvid han knappt kunde hålla sig för skratt. De visste tydligen ingenting om vad det innebar att kunna se. Nåväl, förr eller senare skulle han nog lära dem. H G Wells otäcka, vackra allegori De blindas rike låter en seende man hamna i en isolerad by där alla är blinda. Stämmer uttrycket I de blindas rike är den enögde kung? Hur mycket inflytande får individens upptäckter gentemot kollektivets traditioner? Dagens NyheterNovellix ger ut små, snygga böcker med en novell per bok. Både klassiker och nyskrivet - allt ifrån Virginia Woolf till Håkan Nesser! Samtliga böcker med originalomslag av svenska formgivare, illustratörer och konstnärer. Novellix-novellerna säljs både styckvis och förpackade i fina presentaskar. Stora läsupplevelser i ett litet format.

En milstolpe i science fiction-genrens födelse visionär, skrämmande och oroväckande aktuell.

När en mystisk främling kliver in på värdshuset i den engelska byn Iping insvept i bandage, dold bakom mörka glasögon anar ingen vilket vetenskapligt genombrott han bär på. Men snart sprider sig ryktet: mannen är osynlig. Det som börjar som ett vetenskapligt experiment utvecklas till en kamp mellan individ och samhälle, mellan genialitet och vansinne.

Den osynlige mannen, först utgiven 1897, är ett tidigt mästerverk inom den moderna fantastiken. H.G. Wells förenar här vetenskapliga spekulationer med moraliskt djup och gör osynligheten till mer än en fysisk egenskap: det blir en metafor för alienation, för maktens korrumperande natur, för den människa som sätter sig själv utanför det gemensamma.

I en tid då vetenskapen gjorde rasande framsteg, ställde Wells de svåra frågorna: Vad händer när forskningen löper amok? Vilka etiska gränser får överskridas? Den osynlige mannen är inte bara en spännande skräckberättelse det är en varning, ett psykologiskt drama och en idéroman i ett.

I översättning av Ingrid Ekman Nordgaard.

H.G. WELLS [1866 1946] var en brittisk författare, journalist och framtidstänkare, ofta kallad science fiction-genrens fader. Med verk som Tidsmaskinen, Världarnas krig och Doktor Moreaus ö formade han en ny litterär tradition där vetenskaplig fantasi förenades med samhällskritik. Wells var inte bara underhållare han var en idéförfattare, en visionär, vars verk än i dag väcker oroande frågor om teknik, ansvar och mänsklighetens gränser.

Vid mitten av 1930-talet skrev Stanley G. Weinbaum ett antal science fiction-noveller som kom att införa ett helt nytt sätt att beskriva främmande intelligenta varelser. De tänkte helt enkelt annorlunda än vad vi människor gör.

Novellernas betydelse för sf-genrens utveckling var av det skälet mycket stor. De var grundade på vad man då visste om vårt solsystem, och de har med tiden blivit omoderna ur den aspekten. Men det viktiga hos dem är egentligen inte miljön, utan sättet att ge en helt ny bild av vad intelligens kan innebära.

Novellerna är översatta av Gunnar Welin, som tidigare också har översatt bland annat Immanuel Kants Himlens allmänna natur historia och teori.