Straffrätt: process och brott

Trafikförfattningar ges här ut i femtiotredje utgåvan.

Boken innehåller årligen genomgångna och uppdaterade författningar och myndighetsföreskrifter på vägtrafikområdet i ett genomtänkt urval. Både nationell rätt och EU-rätt beaktas.

Författningsändringar som utkommit efter utgivningen av Trafikförfattningar 2024/25 markeras med kantstreck och författningsnummer samt datum för ikraftträdande. I anslutning till varje författning lämnas även i förekommande fall uppgifter om ikraftträdande- och övergångsbestämmelser.

INNEHÅLL

Urvalet av författningar har skett i samråd med juristen Erik Olsson vid Transportstyrelsen.

I boken beskrivs inledningsvis de allmänt brottsförebyggande insatser som särskilt avser unga människor. Härefter följer en beskrivning av samhällets åtgärder när ungdomar begår brott från det att misstanke om brott uppkommit till dess att domstolens dom har verkställts. Sedan föregående upplaga har ändringar gjorts i den lagstiftning som gäller ungdomar som är i riskzonen eller misstänks för att ha begått brott. En ny socialtjänstlag har trätt i kraft den 1 juli 2025, som bland annat ålägger kommunerna att särskilt arbeta för att motverka brottslighet bland barn och unga. Kommunerna har fått en utökad rättslig grund för kamerabevakning. Skolorna har fått nya förutsättningar för tillträdeskontroll och undersökning av elevernas väskor. Polisen har fått nya tvångsmedel mot barn under 15 år som misstänks för mycket allvarliga brott. Antalet myndigheter och andra som ålagts anmälningsskyldighet till socialnämnd när ett barn misstänks fara illa har utökats. Vissa ändringar i LVU och lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård gällande vård vid särskilda ungdomshem har genomförts. Även andra ändringar och tillägg i boken har gjorts, bland annat till följd av nya JO-beslut, liksom laghänvisningar. Boken vänder sig till förtroendevalda och tjänstemän som i sin dagliga verksamhet i nämnder och förvaltningar ställs inför frågor som gäller brott av unga men också till statliga myndigheter som ska ta befattning med unga lagöverträdare. Boken är även avsedd att vara ett hjälpmedel för dem som i sin utbildning behöver sätta sig in i de regler som gäller då en ung människa har eller misstänks ha begått ett brott. Den kan även vara av intresse för enskilda som vill få en inblick i hur samhället reagerar mot ungdomskriminaliteten.

Boken är avsedd som kurslitteratur om det straffrättsliga påföljdssystemet för juristutbildningens grundkurs i straffrätt. Själva påföljdsbestämningen sätts i förgrunden och framställningen tar främst sikte på att kartlägga den ideologiska bakgrunden samt principiella och systematiska sammanhang.

I denna sjunde upplaga har ett antal ändringar av rättsläget beaktats och förändringar i påföljdspraxis inarbetats. Framställningen har genomgående uppdaterats.

Ur innehållet:

Suum cuique

DEL I STRAFFRÄTTSLIGA SANKTIONER Böter – Fängelse – Villkorlig dom – Skyddstillsyn – Överlämnande till särskild vård – Särskilda rättsverkningar av brott.

DEL II BESTRAFFNINGSIDEOLOGIER Proportionalitet – Allmänprevention – Individualprevention – Humanitet.

DEL III PÅFÖLJDSBESTÄMNING Straffvärde – Straffmätning – Påföljdsval – Unga lagöverträdare – Vissa fall av påföljdskonkurrens – Påföljdsstatistik.

Straffansvar är en lärobok i ämnet straffrätt. Boken presenterar regelsystemet i straffrättens allmänna del i syfte att bidra till förståelse för straffansvarets systematiska uppbyggnad samt att ge en grund för lösning av straffrättsliga problem.

I anslutning till att olika frågor behandlas av betydelse för att kunna avgöra om brott begåtts redovisas viktiga rättsfall, och ytterligare praktiska exempel presenteras för att underlätta förståelsen av regelsystemet.

Denna elfte upplaga har anpassats till de förändringar av rättsläget som skett sedan senaste utgåvan. I syfte att stödja inlärning finns till denna omarbetade upplaga av läroboken en övningsbok. Övningsboken innehåller ett antal frågor varav några har ett direkt samband med de olika kapitlen i läroboken, medan andra frågor är mer ”fristående” på så sätt att de helt eller delvis kan belysa andra teman än de som diskuteras i läroboken.

Straffansvar är främst riktad till studerande i ämnet straffrätt på högskolor och universitet, men också till praktiskt verksamma som arbetar med straffrättsliga frågor.

Boken ger en heltäckande kommentar till ordningslagen (1993:1617).

I ordningslagen regleras bl.a. tillstånd till allmänna sammankomster, offentliga tillställningar, ianspråktagande av offentlig plats samt ordning och säkerhet i kollektivtrafiken och vid olika idrottsarrangemang.

I denna femte upplaga behandlas bl.a. avskaffandet av kravet på tillstånd för offentlig danstillställning som anordnas på annan plats än offentlig plats. Likaså behandlas de lagändringar som innebär att det i 36 kap. BrB införts bl.a. förverkanderegler som är generellt tillämpliga och därmed också som huvudregel har betydelse för specialstraffrätten.

Ändringarna i ordningslagen och övrig lagstiftning, som det hänvisas till i boken, liksom avgöranden eller uttalanden i rättspraxis har beaktats till och med den 31 januari 2025.

Lagkommentaren är ett nödvändigt hjälpmedel för alla som arbetar med frågor kring allmän ordning och säkerhet. I första hand för dem som arbetar inom Polismyndigheten, såväl poliser som arbetar i yttre tjänst som personal som arbetar med tillståndsärenden av olika slag. Även de som arbetar med lokala ordningsföreskrifter på kommuner och länsstyrelser har stor nytta av boken. Kommentarerna till paragraferna och den omfattande praxisredogörelsen är till hjälp för domstolar och praktiserande jurister m.fl. i deras dagliga arbete. Boken lämpar sig vidare som lärobok vid utbildning av poliser och andra yrkeskategorier som arbetar med frågor kring allmän ordning och säkerhet.

Introduktion till straffrätten är en lärobok som vänder sig till läsare som helt saknar förkunskaper i straffrätt. I denna bok ges en översiktlig framställning av väsentliga delar av straffrätten samt, i viss mån, straffprocessrätten.

Läsaren får stifta bekantskap med vissa straffrättsliga termer och begrepp samt introduceras i sättet att läsa och tolka lagbestämmelser i straffrätten.

I denna upplaga har lagändringar beaktats fram till den 1 augusti 2025

En paragrafvis kommentar till polislagen. Boken beskriver bland annat polisens uppgifter inom brottsförebyggande arbete, övervakning och brottsutredning, skyldigheten att lämna allmänheten hjälp samt befogenheterna att använda våld, omhänderta personer och utföra kroppsvisitationer. Den sextonde upplagan är uppdaterad med författningsändringar och rättspraxis.

Detta är den tryckta versionen (Del I) av den digitala lagkommentar som gavs ut år 2025. Den digitala lagkommentaren uppdateras vanligtvis två gånger om året i Blå Biblioteket i JUNO.

Detta är den tryckta versionen (Del II) av den digitala lagkommentar som gavs ut år 2025. Den digitala lagkommentaren uppdateras vanligtvis två gånger om året i Blå Biblioteket i JUNO.

Författningssamling i polisrätt samlar de mest centrala lagarna med relevans för den polisiära verksamheten. Här presenteras rättsnormer från olika rättsområden såsom t.ex. offentlig rätt, straffrätt, processrätt och socialrätt. Boken riktar sig i första hand till studerande vid polisutbildningen men kan förstås lika väl användas av polisanställda som av jurister och andra med intresse för den polisiära juridiken. Författningarna återges som de lyder den 1 juli 2025.

Trygghet och studiero har som syfte att ge lärare och skolledare ett handfast stöd i arbetet med att förebygga och ingripa mot kränkningar i skolmiljön. Skolans rättsliga ansvar - liksom lärares rätt att agera vid ordningsstörningar - klargörs i boken utifrån de principer som lagstiftaren har fastslagit. De juridiska resonemangen illustreras med talrika exempel från skolans vardag och med tydliga kommentarer och förklaringar. I framställningen har inarbetats betydelsen av de signaler från lagstiftaren att det är läraren som bestämmer i klassrummet. Även samhällsproblemet med elever som begår brott mot andra elever belyses. Särskild uppmärksamhet ägnas framgångsfaktorer på vägen mot trygghet och studiero.

Domstolarnas påföljdsbestämning tilldrar sig ständigt uppmärksamhet och intresse. Det finns i dag ett stort antal påföljder och många kombinationsmöjligheter. Trots att åtskilliga lagregler gäller för hur påföljd ska bestämmas är den närmare tillämpningen av regelsystemet beroende av praxis. Detta gäller fastän lagstiftarens ambition under senare år har varit att i vissa avseenden styra domstolarna hårdare. Denna bok ger en heltäckande och sammanhängande bild av hur det svenska påföljdssystemet är uppbyggt och tillämpas.

Att bestämma påföljd för brott är en handbok som hjälper domare att fatta väl underbyggda beslut när de ska bestämma påföljd. Den är också till nytta för åklagare och försvarare när de ska argumentera i påföljdsbestämningsfrågor. Boken behandlar de centrala lärorna och principerna bakom systemet. I ett flertal frågor där varken lagtext, förarbeten eller Högsta domstolens prejudikat ger tillräcklig vägledning redovisar författarna skäl för och emot olika lösningar och anger sin åsikt om vilka som väger tyngst. I boken finns, förutom ett antal grafiska bilder som kan tjäna som utgångspunkt för domstolarnas beslutsfattande i skilda avseenden, ett avsnitt som anger hur rättstillämparen bör gå till väga och vilka beslut som han eller hon har att fatta på olika nivåer i systemet.

Under senare år har påföljdssystemet undergått en hel del förändringar. I denna femte upplaga av boken finns dessa med. Dessutom ges en detaljerad beskrivning av de nya reglerna i 36 kap. brottsbalken om förverkande av egendom. I övrigt har texten aktualiserats på ett stort antal punkter efter nya vägledande avgöranden från Högsta domstolen.

Att bestämma påföljd för brott riktar sig i första hand till domare, åklagare,förs varare och andra som i sin verksamhet konfronteras med påföljdsbestämningsfrågor, men även till juridikstuderande.

Samerna har under senare delen av 1900-talet och in i vår tid framgångsrikt kämpat för ökat politiskt inflytande och för ekonomiskt stöd till den samiska kulturen och samernas traditionella näring, renskötseln. När det gäller vad samerna själva kallar markfrågorna har de dock länge fått kämpa i motvind.

Samerna bestrider statens äganderätt till vad de kallar sina traditionella marker med hänvisning till att samerna i egenskap av ursprungsbefolkning var ”först på plats” och därefter, under lång tid i ensamhet, brukat marken genom renskötsel, jakt och fiske. Samerna åberopar i sammanhanget urminnes hävd. I den s.k. Skattefjällsdomen (år 1981) ogillade Högsta domstolen dock sameparternas anspråk på äganderätt, alternativt ensamrätt till jakt och fiske m. m., till vissa s.k. skattefjäll i Jämtlands län.

Samerna har inte heller haft framgång med upprepade krav på att Sverige ska ratificera den s.k. ILO-konventionen nr 169 om erkännande av ursprungsfolkens rätt till sina traditionella marker. Men samerna har nyligen även i markfrågorna vunnit en viktig seger genom Girjasdomen (år 2020). I denna dom har Högsta domstolen i en tvist mellan Girjas sameby och staten, som äger marken, med hänvisning till urminnes hävd tillerkänt samebyn markägarens jakträtt och fiskerätt på den del av samebyns område som ligger ovanför odlingsgränsen.