Straffrätt: process och brott

Författningssamlingen består av ett urval författningar, som alla har stor betydelse för polisens arbete.

Brott och straff. En grundbok i straffrätt är en lärobok som i första hand riktar sig till dem som aldrig tidigare, eller endast i begränsad omfattning, studerat straffrätt. Den är avsedd att användas främst på introduktionskurser.

Framställningen är koncentrerad till att ge en grundläggande och översiktlig presentation av främst de allmänna förutsättningarna för att brott ska vara begånget (dvs. brottsbegreppet) och hur man går tillväga i ett enskilt fall för att avgöra om brott föreligger, samt att beskriva huvuddragen för hur påföljdssystemet är uppbyggt och hur påföljdsbestämning går till.

I syfte att underlätta inlärning och som pedagogiskt stöd i undervisningen innehåller boken ett antal instuderings-/diskussionsfrågor och övningsfrågor (både med och utan svarsförslag) med olika svårighetsgrad.

I denna tredje upplaga har rättsläget beaktats fram till den 31 januari 2025.

Bokens mål är att göra den operativa polisjuridiken till ett verktyg som skapar trygga, rättssäkra och handlingskraftiga poliser och polisiära beslutsfattare.

Poliser har långtgående mandat och befogenhet att begränsa grundlagsskyddade rättigheter inom lagens ramar. Det kan lättast beskrivas som att lagen bestämmer vad en polis får och kan göra men hur ligger på poliserna själva att bestämma över. Polisyrket är därmed ett utpräglat praktiskt yrke men som vilar på en teoretisk grund. Utövandet kräver goda kunskaper i flera ämnesområden men också förmåga att omsätta de teoretiska kunskaperna i konkreta situationer, ofta utan möjligheter till några längre överläggningar. Snabba operativa beslut är polisernas verklighet och även det som förväntas av dem.

Denna bok flätar samman praktik med juridik på ett lättillgängligt sätt. Genom att utgå från verkliga ärenden och situationer visas på en modell där poliserna i sin vardag metodiskt arbetar sig igenom det de ställs inför och får med sig alla de nödvändiga delarna i ett professionellt polisarbete.

Detta är den tryckta versionen (Del I) av den digitala lagkommentar som gavs ut år 2025. Den digitala lagkommentaren uppdateras vanligtvis två gånger om året i Blå Biblioteket i JUNO.

En paragrafvis kommentar till polislagen. Boken beskriver bland annat polisens uppgifter inom brottsförebyggande arbete, övervakning och brottsutredning, skyldigheten att lämna allmänheten hjälp samt befogenheterna att använda våld, omhänderta personer och utföra kroppsvisitationer. Den sextonde upplagan är uppdaterad med författningsändringar och rättspraxis.

Detta är den tryckta versionen (Del II) av den digitala lagkommentar som gavs ut år 2026. Den digitala lagkommentaren uppdateras vanligtvis två gånger om året i Blå Biblioteket i JUNO.

Introduktion till straffrätten är en lärobok som vänder sig till läsare som helt saknar förkunskaper i straffrätt. I denna bok ges en översiktlig framställning av väsentliga delar av straffrätten samt, i viss mån, straffprocessrätten.

Läsaren får stifta bekantskap med vissa straffrättsliga termer och begrepp samt introduceras i sättet att läsa och tolka lagbestämmelser i straffrätten.

I denna upplaga har lagändringar beaktats fram till den 1 augusti 2025

Straffansvar är en lärobok i ämnet straffrätt. Boken presenterar regelsystemet i straffrättens allmänna del i syfte att bidra till förståelse för straffansvarets systematiska uppbyggnad samt att ge en grund för lösning av straffrättsliga problem.

I anslutning till att olika frågor behandlas av betydelse för att kunna avgöra om brott begåtts redovisas viktiga rättsfall, och ytterligare praktiska exempel presenteras för att underlätta förståelsen av regelsystemet.

Denna tolfte upplaga har anpassats till de förändringar av rättsläget som skett sedan senaste utgåvan. Innehållet har i olika delar reviderats, viss text har omarbetats, och avsnitt har utvidgats. I denna upplaga har vidare källhänvisningar tydliggjorts och i källförteckningen finns fortsatt angivet såväl åberopad litteratur som icke åberopad men rekommenderad litteratur.

Straffansvar är främst riktad till studerande i ämnet straffrätt på högskolor och universitet, men också till praktiskt verksamma som arbetar med straffrättsliga frågor.

I boken beskrivs inledningsvis de allmänt brottsförebyggande insatser som särskilt avser unga människor. Härefter följer en beskrivning av samhällets åtgärder när ungdomar begår brott från det att misstanke om brott uppkommit till dess att domstolens dom har verkställts. Sedan föregående upplaga har ändringar gjorts i den lagstiftning som gäller ungdomar som är i riskzonen eller misstänks för att ha begått brott. En ny socialtjänstlag har trätt i kraft den 1 juli 2025, som bland annat ålägger kommunerna att särskilt arbeta för att motverka brottslighet bland barn och unga. Kommunerna har fått en utökad rättslig grund för kamerabevakning. Skolorna har fått nya förutsättningar för tillträdeskontroll och undersökning av elevernas väskor. Polisen har fått nya tvångsmedel mot barn under 15 år som misstänks för mycket allvarliga brott. Antalet myndigheter och andra som ålagts anmälningsskyldighet till socialnämnd när ett barn misstänks fara illa har utökats. Vissa ändringar i LVU och lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård gällande vård vid särskilda ungdomshem har genomförts. Även andra ändringar och tillägg i boken har gjorts, bland annat till följd av nya JO-beslut, liksom laghänvisningar. Boken vänder sig till förtroendevalda och tjänstemän som i sin dagliga verksamhet i nämnder och förvaltningar ställs inför frågor som gäller brott av unga men också till statliga myndigheter som ska ta befattning med unga lagöverträdare. Boken är även avsedd att vara ett hjälpmedel för dem som i sin utbildning behöver sätta sig in i de regler som gäller då en ung människa har eller misstänks ha begått ett brott. Den kan även vara av intresse för enskilda som vill få en inblick i hur samhället reagerar mot ungdomskriminaliteten.

Övningsfrågor i straffrätt (tidigare benämnd Övningsbok till Straffansvar) är en övningsbok i ämnet straffrätt. Bokens första kapitel innehåller instuderingsfrågor som har ett direkt samband med de olika kapitlen i läroboken Straffansvar. Läsaren av läroboken rekommenderas således, som strategi för att uppnå fördjupad kunskap i straffrättens allmänna del, att parallellt besvara instuderingsfrågorna i denna boks första kapitel. Övningsbokens övriga kapitel, bestående av frågor med olika svårighetsgrad, är tänkta att kunna användas mer fristående vid studier i straffrätt då också andra straffrättsliga teman än de som diskuteras i Straffansvar behandlas.

I denna andra upplaga har textredigeringar gjorts och frågor har lagts till. Till några av frågorna har formulerats korta stödpunkter till hjälp för lösningsdiskussionen. För en mer utarbetad struktur till hjälp för att besvara essäfrågor hänvisas till de inledande metodexemplen.

Paragrafvis kommentar till Polislagen.

Trafikförfattningar ges här ut i femtiotredje utgåvan.

Boken innehåller årligen genomgångna och uppdaterade författningar och myndighetsföreskrifter på vägtrafikområdet i ett genomtänkt urval. Både nationell rätt och EU-rätt beaktas.

Författningsändringar som utkommit efter utgivningen av Trafikförfattningar 2024/25 markeras med kantstreck och författningsnummer samt datum för ikraftträdande. I anslutning till varje författning lämnas även i förekommande fall uppgifter om ikraftträdande- och övergångsbestämmelser.

INNEHÅLL

Urvalet av författningar har skett i samråd med juristen Erik Olsson vid Transportstyrelsen.

Kännetecknande för poliser är att de har en särskild rätt att använda våld för att fullgöra sina uppgifter, en laga befogenhet som det heter. Denna rätt till våld står till buds när smidigare utvägar att lösa uppgifterna saknas. Dessutom har poliser samma rätt som alla andra att använda våld för att försvara sig själva eller någon annan.

Den laga befogenheten är dock starkt begränsad. Våldet måste alltid hålla sig inom ramen för det tillåtna. Detta är en förutsättning för att polisen ska ha allmänhetens förtroende. Den enskilde polisen riskerar straff – och avsked – om han eller hon går för långt i sin våldsanvändning.

Polisers rätt till våld handlar om vilket våld en polis får använda utan att samtidigt begå brott. Boken klargör även vad som händer när poliser anklagas för att ha använt otillåtet våld. Regler förklaras och autentiska fall refereras och diskuteras. Det finns också övningsfrågor baserade på verkliga fall. Lösningarna finns i ett facit.

Boken vänder sig i första hand till blivande poliser men kan vara till nytta även för andra, till exempel redan verksamma poliser. I denna andra upplaga har samtliga kapitel omarbetats och uppdaterats. Författningsändringar och nya rättsfall har beaktats.

Samerna har under senare delen av 1900-talet och in i vår tid framgångsrikt kämpat för ökat politiskt inflytande och för ekonomiskt stöd till den samiska kulturen och samernas traditionella näring, renskötseln. När det gäller vad samerna själva kallar markfrågorna har de dock länge fått kämpa i motvind.

Samerna bestrider statens äganderätt till vad de kallar sina traditionella marker med hänvisning till att samerna i egenskap av ursprungsbefolkning var ”först på plats” och därefter, under lång tid i ensamhet, brukat marken genom renskötsel, jakt och fiske. Samerna åberopar i sammanhanget urminnes hävd. I den s.k. Skattefjällsdomen (år 1981) ogillade Högsta domstolen dock sameparternas anspråk på äganderätt, alternativt ensamrätt till jakt och fiske m. m., till vissa s.k. skattefjäll i Jämtlands län.

Samerna har inte heller haft framgång med upprepade krav på att Sverige ska ratificera den s.k. ILO-konventionen nr 169 om erkännande av ursprungsfolkens rätt till sina traditionella marker. Men samerna har nyligen även i markfrågorna vunnit en viktig seger genom Girjasdomen (år 2020). I denna dom har Högsta domstolen i en tvist mellan Girjas sameby och staten, som äger marken, med hänvisning till urminnes hävd tillerkänt samebyn markägarens jakträtt och fiskerätt på den del av samebyns område som ligger ovanför odlingsgränsen.

Boken är avsedd som kurslitteratur om det straffrättsliga påföljdssystemet för juristutbildningens grundkurs i straffrätt. Själva påföljdsbestämningen sätts i förgrunden och framställningen tar främst sikte på att kartlägga den ideologiska bakgrunden samt principiella och systematiska sammanhang.

I denna sjunde upplaga har ett antal ändringar av rättsläget beaktats och förändringar i påföljdspraxis inarbetats. Framställningen har genomgående uppdaterats.

Ur innehållet:

Suum cuique

DEL I STRAFFRÄTTSLIGA SANKTIONER Böter – Fängelse – Villkorlig dom – Skyddstillsyn – Överlämnande till särskild vård – Särskilda rättsverkningar av brott.

DEL II BESTRAFFNINGSIDEOLOGIER Proportionalitet – Allmänprevention – Individualprevention – Humanitet.

DEL III PÅFÖLJDSBESTÄMNING Straffvärde – Straffmätning – Påföljdsval – Unga lagöverträdare – Vissa fall av påföljdskonkurrens – Påföljdsstatistik.