Arkitekturhistoria

”Det går en stark strömning bland moderna konstnärer att göra den förut försummade vardagsvaran vacker, vare sig det gäller bostadshus, möbler eller husgeråd.”

Så skrev konsthistorikern Gregor Paulsson 1919. Den strömning som åsyftades var den stilriktning som senare kom att kallas Swedish Grace. Stilen kom att dominera 1920-talets formgivning och arkitektur.

Antiken, barocken, rokoko, fornnordiska sagor, kinesiska stildrag och precolumbiansk keramik: Swedish Grace uppvisade ett rikt formspråk, som lånade och lät sig inspireras av olika kulturer. Stilen var modern och framåtblickande, samtidigt som tillbakablickandet var dess fundament. Några av Sveriges mest bemärkta byggnader – bland andra Stockholms stadshus, konserthus och stadsbibliotek – är goda exempel på den nyklassicistiska, variationsrika stilen.

Denna bok består av omkring 650 bilder som visar arkitektur och utsmyckningar; möbler, inredningar och utställningar; föremål i tenn, gjutjärn och silver; skulpturer, keramik och textilier, allt präglat av Swedish Grace. I en inledande, utförlig text av designhistorikern och filosofie doktorn Gunnela Ivanov beskrivs och rekonstrueras den värld, de yttringar och uttryck som utgjorde Swedish Grace.

Perioden 1909–1931 blev avgörande för arkitekten Gunnar Asplund. Det var då han lade grunden till sitt livsverk. I den guldålder i svensk arkitektur och formgivning som brukar kallas Swedish Grace gick han i spetsen. Med Stockholms stadsbibliotek, Skogskapellet på Skogskyrkogården, Villa Snellman, Tingshuset i Sölvesborg och Stockholmsutställningen 1930 blev han en föregångare både i Sverige och övriga Norden. 

Asplund lämnade ett rikt kulturarv till eftervärlden. Det speglar också en turbulent tid med världskrig, bostadskris, hungerkravaller och spanska sjukan som spreds snabbt i kaserner och trånga lägenheter. Byggnaderna formades i takt med demokratisering och modernitet och spänner över ett brett fält – från nödbostäder och begravningskapell till feststämd biograf i det glada 20-talets tecken.

Detta pionjärarbete är rikt illustrerat med fotografier, ritningar och skisser. Läsaren får följa Gunnar Asplunds arbete med olika projekt utifrån tidens villkor. Fram växer bilden av en mästerlig arkitektur som åskådliggör vår moderna historia.

Pionjäranda accelererar under 1800-talet, från ångkraften och maskinella uppfinningar fram till modernitetens triumf med elektricitet och en helt ny byggnadskonst i natursten, stål och betong, influerad av USA, med de första kontorshusen, varuhusen och de elegantaste privatbostäderna.

1800-talets Norrmalm är den plats i landet där det moderna tydligast samlas och prövas med impulser från utlandet och direktkontakt med vad som sker i Paris och London, Berlin och Wien. De gäller industriella verksamheter och de senaste uppfinningarna, affärslivet och en för Europa gemensam stadskultur. Vi möter här många av landets främsta arkitekturverk, i form, teknik och uttryck, inte sällan förmedlade av invandrade affärsmän med brett ekonomiskt och kulturellt nätverk ute i Europa.

Vi följer medvetna framtidsidsmänniskor, söker deras argument och bevekelsegrunder, så som de kan avläsas i byggnaderna. Modernitetens avigsida träder fram med de många människorna i periferin, de som gör utvecklingen möjlig men själva lever i fattigdom och trångboddhet. Vi ser hur samhället liksom det maskinella arbetet delas och hur man skiljer ut människor från varandra. Nya, från varandra separerade grupper uppstår, bland dem de hemlösa och prostituerade.

Varje decennium lämnar efter sig byggda spår som kan fortsätta berätta. Det här är tio berättelser skrivna av författare, skribenter och arkitekturhistoriker från ett decennium genom några av dess hus. Här finns vardagsarkitekturens småhus, balkonger och fabriker, liksom helgernas mötesplatser på teatrar, hotell och i kyrkor. Ingen kommer undan arkitekturen. Arkitekturen känns i kroppen. Att kika in i ett decenniums byggnader är att gå sida vid sida med de som levde då.

Essäer om följande byggnadsprojekt ingår i boken:

Brittgården, Tibro av Sven Olov Karlsson 

Torslandaverken, Göteborg av Anders Houltz 

Östermalms tunnelbana, Stockholm av Ulrika Knutson 

Sankt Petri kyrka, Klippan av Claes Caldenby 

Sörgården, Tensta och Klöverbladet, Skarpnäck av Dan Hallemar 

Metrohuset, Södertälje av Ola Andersson 

Medborgarhuset i Örebro av Hanna Höglund

Skärholmen  IKEA Kungens kurva av Dan Hallemar 

Hotel Terraza, Ljungby av Cecilia Davidsson 

Wenner-Gren Center, Stockholm av Frida Rosenberg    

Kan du räkna upp antikens sju underverk? Listan upprättades redan 140 f.Kr. av Antipatros från Sidon, men inte ens han hade sett dem med egna ögon. Ett av underverken kanske aldrig existerat, ett annat hade raserats långt innan han föddes. Några eldhärjades eller rämnade under senantiken, andra demonterades i senare tider. I dag återstår enbart det äldsta av de sju - Cheopspyramiden. Men antikenkännaren Allan Klynne ger i denna bok nytt liv åt byggnaderna, med text och bild, och med hjälp av de senaste arkeologiska rönen och de äldsta vittnesmålen. Hur byggdes de, och varför, och hur länge bestod de? Varför upprättade man underverkslistor, och varför blev det just dessa sju?

Vinnare av Stora fackbokspriset 2015!I detta verk är det arkitekturen som berättar historien om Sverige. Byggherrar och arkitekter, stilhistoria och byggnadsteknik sammanvävs med social utveckling och ekonomiska konjunkturer, alltifrån kristnande och riksbildning fram till att industrialiseringen förändrar världen. Centrala historiska gestalter framträder i ett land, där Finland ingår som en naturlig del och Skåne och Gotland har sin egen historia fram till mitten av 1600-talet. Katedralbyggande, kungliga Vasaborgar, högadelns slottsbyggande och bruksägarnas samhällsbyggande får en ny belysning, där den engelska parken ger en symbolisk bild av en ny tid. En lysande kavalkad möter läsaren.Samtidigt utges samme författares Den svenska arkitekturens historia 1800-2000. Tillsammans är de två böckerna den första heltäckande översikten över svensk arkitektur genom tiderna.

"... en verkligt gedigen och viktig studie i arkitekturhistoria för framtiden." BTJ

Drömmen om en förlorad värld handlar om Göteborgs stadsarkitekt Carl Wilhelm Carlberg och hans verk Gunnebo slott, men också om den studieresa han gjorde 1777–1782. Genom resan lärde han känna samtidens bästa arkitekter och fick en inblick i de senaste strömningarna inom arkitektur och inredning i 1700-talets Europa.

Carl Wilhelm Carlberg får sin Grand tour betald av den förmögna familjen Alströmer och han reser som assistent och tecknare till yngste sonen. Utrustade med rekommendationsbrev och skissblock ger de sig ut på äventyret – i högt tempo besöker de en mängd intressanta platser och träffar ledande personer inom olika kunskapsområden. I England blir de kvar nästan ett år innan de fortsätter till Paris 1778 och socialiserar med ”det förnäma folcket”. De blir bland annat presenterade för de kungliga och frotterar sig med hovet i Versailles. På väg till Rom passerar de Milano där de får vara med om invigningen av den nybyggda Scalateatern.

Alströmer och Carlberg har dock inte samma intressen – medan Alströmer vill att Carlberg ska dokumentera och rita upp industriella innovationer som spinnerifabriker och brännvinsbrännerier vill Carlberg studera och mäta upp de modernaste lantvillorna, palatsen och teatrarna. Carlberg bryter upp från Alströmer efter tre år och återvänder till Paris för att själv välja vilken arkitektur han ville studera.

När han senare får uppgiften att skapa lantvillan Gunnebo i europeisk stil av den välbärgade familjen Hall får inspirationen från resan återverkningar på både arkitekturen och Gunnebos konstnärliga program.

Stefan Günther, arkitekt, arkitekturhistoriker och ansvarig för det stora restaureringsprojektet av Gunnebo slott, presenterar skickligt genom att hitta förlagor, jämföra återfunna skisser och ritningar, och studera brev och resejournaler hur Carlberg använde sina kunskaper om den mest nydanande arkitekturen i Europa.

Det är en imponerande bok om Carlbergs livsverk där Gunnebo slott och dess konstnärliga program beskrivs i detalj – en unik studie med tidigare opublicerade ritningar och rikt illustrerad med nästan 500 bilder.

Torsten Söderbergs Stiftelse har bekostat forskning och produktionsstöd.

Nordiska museets huvudbyggnad på Djurgården i Stockholm är ett arkitektoniskt landmärke. Den invigdes 1907 och hade då tagit mer än ett kvarts sekel att färdigställa. Men det inbyggda tidsperspektivet är längre än så. Arkitekten Isak Gustaf Clason förhöll sig kritiskt till både historiska och samtida mönster och bidrog på så sätt aktivt till det sena 1800-talets diskussioner inom yrket. Som arkitektuppgift förenade museibyggnaden lokala, regionala och globala referenser men även folkliga traditioner och en växande urbanitet. Ambitionen var att ge ett bidrag till framtiden.

Johan Mårtelius studie om Nordiska museet är ett arkitekturhistoriskt standardverk. Minnets tempel är en reviderad nyutgåva, rikt illustrerad med bilder och ritningar ur museiarkivet, som i en nyskriven epilog också förlänger blicken mot vår egen tid.

Unga och hippa Södermalm är i själva verket en av Stockholms äldsta stadsdelar med mängder av intressanta byggnader som vittnar om den långa historien. I detta praktverk av arkitekturhistoriker Ann Katrin Pihl Atmer och med bilder av Nino Monastra presenteras 394 hus på Södermalm. Här blandas idylliska Söderkåkar med ståtliga adelspalats. Här samsas vackra malmgårdar med välbevarade industribyggnader. Och här finns mer eller mindre ombyggda flerbostadshus från över fyra sekler. Boken är indelad i kapitlen Katarina, Sofia, Maria och Högalid, med kartor som visar var byggnaderna ligger. En guldgruva för den som vill lära känna en av Stockholms mest dynamiska stadsdelar på djupet och veta mer om husen och människorna som bott i dem.

Kan du räkna upp antikens sju underverk? Listan upprättades redan 140 f.Kr. av Antipatros från Sidon, men inte ens han hade sett dem med egna ögon. Ett av underverken kanske aldrig existerat, ett annat hade raserats långt innan han föddes. Några eldhärjades eller rämnade under senantiken, andra demonterades i senare tider. I dag återstår enbart det äldsta av de sju - Cheopspyramiden.

Antikenkännaren Allan Klynne ger i denna bok nytt liv åt byggnaderna och med hjälp av de senaste arkeologiska rönen och de äldsta vittnesmålen. Hur byggdes de, och varför, och hur länge bestod de? Varför upprättade man underverkslistor, och varför blev det just dessa sju?

Gustav III:s samling med hans egna och andra berömda arkitekters ritningar, följde med Gustav IV Adolf i landsflykten 1809. Samlingen återköptes till Sverige 1925 av bröderna Helge och Axel Ax:son Johnson och ärvdes av Axels dotter Marie-Claire. Den finns idag förvarad på Engelsbergs bruk och ägs av Marie-Claire Cronstedts stiftelse.

Ritningarna är utförda av Sveriges ledande arkitekter under 1600- och 1700-talen över bland annat slott och trädgårdar vid Drottningholm, Ekolsund, Haga, Gripsholm, Karlberg, Ulriksdal, Svartsjö, Stockholm och Uppsala. Även Gustav III:s egna skisser är katalogiserade. Denna bok är även ett kompendium till Gustav III Sin egen arkitekt där ritningarna återges i 1:1-format över tre volymer.

Tio byggnader som definierade är en ­serie böcker som närmar sig ett decennium genom dess byggnader och platser. Det ger en ny bild av decenniet men också av arkitekturen. De flesta tidsepoker är mer olika i form, färg, skala och uttryck än vad historien ofta vill göra gällande. Här är tio berättelser skrivna av för­fat­tare, skribenter, arkitekturhistoriker från 1920-­talet genom några av dess hus. Här finns den välbärgade borgerlighetens ståtliga villa och den fattiga arbetar­klassens nya bostadshus. Här finns dödens allvarliga slutstation och de nya biografernas uppsluppna vardagsrum. Arkitekturen är konstformen som ingen kommer undan, den går inte att välja bort. Att glänta på dörren till ett decenniums byggnader är därför att få inblick i såväl vardagsliv som politik, ana storslagna drömmar och enkla förhoppningar.

Texter om följande byggnader ingår i boken: BRUNNSVIK FOLKHÖGSKOLA av Gunilla Kindstrand, RÖDA KVARN, HALMSTAD av Mikaela Kindblom UPPSTÅNDELSEKAPELLET, ENSKEDE av Emilie Karlsmo, GÖTAPLATSEN OCH LISEBERG, GÖTEBORG av Ann Ighe, BOLIDEN av Anton Marklund, VAKSALASKOLAN, UPPSALA av Claes Caldenby, STADSBIBLIOTEKET, STOCKHOLM av Anders Bergström, HSB KVARTERET SVÄRDSLILJAN, GÖTEBORG av Dan Hallemar ÅRSTABRON, STOCKHOLM av Håkan Forsell och VILLA HERTHA, KALMAR av Dan Hallemar.