Arkitekturhistoria

”Det går en stark strömning bland moderna konstnärer att göra den förut försummade vardagsvaran vacker, vare sig det gäller bostadshus, möbler eller husgeråd.”

Så skrev konsthistorikern Gregor Paulsson 1919. Den strömning som åsyftades var den stilriktning som senare kom att kallas Swedish Grace. Stilen kom att dominera 1920-talets formgivning och arkitektur.

Antiken, barocken, rokoko, fornnordiska sagor, kinesiska stildrag och precolumbiansk keramik: Swedish Grace uppvisade ett rikt formspråk, som lånade och lät sig inspireras av olika kulturer. Stilen var modern och framåtblickande, samtidigt som tillbakablickandet var dess fundament. Några av Sveriges mest bemärkta byggnader – bland andra Stockholms stadshus, konserthus och stadsbibliotek – är goda exempel på den nyklassicistiska, variationsrika stilen.

Denna bok består av omkring 650 bilder som visar arkitektur och utsmyckningar; möbler, inredningar och utställningar; föremål i tenn, gjutjärn och silver; skulpturer, keramik och textilier, allt präglat av Swedish Grace. I en inledande, utförlig text av designhistorikern och filosofie doktorn Gunnela Ivanov beskrivs och rekonstrueras den värld, de yttringar och uttryck som utgjorde Swedish Grace.

Perioden 1909–1931 blev avgörande för arkitekten Gunnar Asplund. Det var då han lade grunden till sitt livsverk. I den guldålder i svensk arkitektur och formgivning som brukar kallas Swedish Grace gick han i spetsen. Med Stockholms stadsbibliotek, Skogskapellet på Skogskyrkogården, Villa Snellman, Tingshuset i Sölvesborg och Stockholmsutställningen 1930 blev han en föregångare både i Sverige och övriga Norden. 

Asplund lämnade ett rikt kulturarv till eftervärlden. Det speglar också en turbulent tid med världskrig, bostadskris, hungerkravaller och spanska sjukan som spreds snabbt i kaserner och trånga lägenheter. Byggnaderna formades i takt med demokratisering och modernitet och spänner över ett brett fält – från nödbostäder och begravningskapell till feststämd biograf i det glada 20-talets tecken.

Detta pionjärarbete är rikt illustrerat med fotografier, ritningar och skisser. Läsaren får följa Gunnar Asplunds arbete med olika projekt utifrån tidens villkor. Fram växer bilden av en mästerlig arkitektur som åskådliggör vår moderna historia.

Pionjäranda accelererar under 1800-talet, från ångkraften och maskinella uppfinningar fram till modernitetens triumf med elektricitet och en helt ny byggnadskonst i natursten, stål och betong, influerad av USA, med de första kontorshusen, varuhusen och de elegantaste privatbostäderna.

1800-talets Norrmalm är den plats i landet där det moderna tydligast samlas och prövas med impulser från utlandet och direktkontakt med vad som sker i Paris och London, Berlin och Wien. De gäller industriella verksamheter och de senaste uppfinningarna, affärslivet och en för Europa gemensam stadskultur. Vi möter här många av landets främsta arkitekturverk, i form, teknik och uttryck, inte sällan förmedlade av invandrade affärsmän med brett ekonomiskt och kulturellt nätverk ute i Europa.

Vi följer medvetna framtidsidsmänniskor, söker deras argument och bevekelsegrunder, så som de kan avläsas i byggnaderna. Modernitetens avigsida träder fram med de många människorna i periferin, de som gör utvecklingen möjlig men själva lever i fattigdom och trångboddhet. Vi ser hur samhället liksom det maskinella arbetet delas och hur man skiljer ut människor från varandra. Nya, från varandra separerade grupper uppstår, bland dem de hemlösa och prostituerade.

Vinnare av Stora fackbokspriset 2015!I detta verk är det arkitekturen som berättar historien om Sverige. Byggherrar och arkitekter, stilhistoria och byggnadsteknik sammanvävs med social utveckling och ekonomiska konjunkturer, alltifrån kristnande och riksbildning fram till att industrialiseringen förändrar världen. Centrala historiska gestalter framträder i ett land, där Finland ingår som en naturlig del och Skåne och Gotland har sin egen historia fram till mitten av 1600-talet. Katedralbyggande, kungliga Vasaborgar, högadelns slottsbyggande och bruksägarnas samhällsbyggande får en ny belysning, där den engelska parken ger en symbolisk bild av en ny tid. En lysande kavalkad möter läsaren.Samtidigt utges samme författares Den svenska arkitekturens historia 1800-2000. Tillsammans är de två böckerna den första heltäckande översikten över svensk arkitektur genom tiderna.

"... en verkligt gedigen och viktig studie i arkitekturhistoria för framtiden." BTJ

Drömmen om en förlorad värld handlar om Göteborgs stadsarkitekt Carl Wilhelm Carlberg och hans verk Gunnebo slott, men också om den studieresa han gjorde 1777–1782. Genom resan lärde han känna samtidens bästa arkitekter och fick en inblick i de senaste strömningarna inom arkitektur och inredning i 1700-talets Europa.

Carl Wilhelm Carlberg får sin Grand tour betald av den förmögna familjen Alströmer och han reser som assistent och tecknare till yngste sonen. Utrustade med rekommendationsbrev och skissblock ger de sig ut på äventyret – i högt tempo besöker de en mängd intressanta platser och träffar ledande personer inom olika kunskapsområden. I England blir de kvar nästan ett år innan de fortsätter till Paris 1778 och socialiserar med ”det förnäma folcket”. De blir bland annat presenterade för de kungliga och frotterar sig med hovet i Versailles. På väg till Rom passerar de Milano där de får vara med om invigningen av den nybyggda Scalateatern.

Alströmer och Carlberg har dock inte samma intressen – medan Alströmer vill att Carlberg ska dokumentera och rita upp industriella innovationer som spinnerifabriker och brännvinsbrännerier vill Carlberg studera och mäta upp de modernaste lantvillorna, palatsen och teatrarna. Carlberg bryter upp från Alströmer efter tre år och återvänder till Paris för att själv välja vilken arkitektur han ville studera.

När han senare får uppgiften att skapa lantvillan Gunnebo i europeisk stil av den välbärgade familjen Hall får inspirationen från resan återverkningar på både arkitekturen och Gunnebos konstnärliga program.

Stefan Günther, arkitekt, arkitekturhistoriker och ansvarig för det stora restaureringsprojektet av Gunnebo slott, presenterar skickligt genom att hitta förlagor, jämföra återfunna skisser och ritningar, och studera brev och resejournaler hur Carlberg använde sina kunskaper om den mest nydanande arkitekturen i Europa.

Det är en imponerande bok om Carlbergs livsverk där Gunnebo slott och dess konstnärliga program beskrivs i detalj – en unik studie med tidigare opublicerade ritningar och rikt illustrerad med nästan 500 bilder.

Torsten Söderbergs Stiftelse har bekostat forskning och produktionsstöd.

Kan du räkna upp antikens sju underverk? Listan upprättades redan 140 f.Kr. av Antipatros från Sidon, men inte ens han hade sett dem med egna ögon. Ett av underverken kanske aldrig existerat, ett annat hade raserats långt innan han föddes. Några eldhärjades eller rämnade under senantiken, andra demonterades i senare tider. I dag återstår enbart det äldsta av de sju - Cheopspyramiden. Men antikenkännaren Allan Klynne ger i denna bok nytt liv åt byggnaderna, med text och bild, och med hjälp av de senaste arkeologiska rönen och de äldsta vittnesmålen. Hur byggdes de, och varför, och hur länge bestod de? Varför upprättade man underverkslistor, och varför blev det just dessa sju?