Visar resultat för..."hände"

Piper Bellinger är omåttligt populär och Hollywoods paparazzi är henne ständigt i hälarna. När en fest spårar ur skickar hennes styvfar henne till en pittoresk kuststad för att jobba på en lokal pub, med förhoppningen att hon en gång för alla ska lära sig att ta ansvar. Där träffar hon den stora, skäggiga sjökaptenen Brendan, som är övertygad om att hon inte kommer stå ut ens en vecka. Och hon måste medge att bara tanken på att sova i en sunkig lägenhet får det att klia på kroppen. Men Piper är fast besluten att bevisa att hon är någon att räkna med.

Trots olikheterna flammar en obestridlig attraktion upp mellan Piper och Brendan. Piper vill inte ha några distraktioner, särskilt inte känslor för en man som seglar iväg i solnedgången och är borta flera veckor. Men allteftersom tiden går börjar Piper undra om det glammiga, ytliga liv hon känner till verkligen är vad hon vill ha. Hon inser att staden - och Brendan - faktiskt har fångat hennes hjärta.

"Hett, sexigt och roligt – man vill bara sluka den här boken." New York Post

"Ömheten, sårbarheten och värmen som Tessa Bailey förmedlar i sina böcker är anledningen till att hon är en av mina absoluta favoritförfattare." Sally Thorne

Tessa Bailey kan lösa alla problem utom sina egna. Därför låter hon istället fiktiva enstöriga män, ofta med skägg, och älskvärda hjältinnor göra det. Hon bor på Long Island, USA, och undviker helst solen och sociala interaktioner, och undrar sedan varför ingen har ringt.

I en värld besatt av framgång är det totala fiaskot ett av de värsta öden som kan tänkas. I denna bok tittar Peter Englund på hur spektakulär lycka ändat i spektakulär olycka: med kraschade teknologier eller kraschade karriärer, med misslyckade expeditioner eller misslyckade böcker, med havererade civilisationer eller havererade rymdfarkoster. Denna personliga, originella och oförutsägbara essä, som i sin nyfikenhet spänner över många mänskliga arbetsfält och epoker, vill se om det finns något som kännetecknar alla dessa fiaskon, rentav förenar dem.

Peter Englund är filosofie doktor och professor. Sedan debuten 1988 med ”Poltava” har han författat ett antal prisbelönta verk om svensk och internationell historia, senast ”Onda nätters drömmar” 2022. Dessutom har han skrivit kulturjournalistik (ett urval utgavs 2024, under titeln ”Paradoxmaskinen”) samt rapporterat från olika krigszoner (bland annat Ukraina). År 2002 blev han invald i Svenska Akademien, och 2009–2015 var han dess ständige sekreterare. Hans böcker har översatts till 28 språk.

Fyra unga kvinnor möts på en debutantbal och ingår en pakt. De ska hålla ihop och hjälpa varandra. Under societetssäsongen i London förstår snart den vackra och djärva Lillian Bowman att hennes självständiga amerikanska stil inte går hem alls. Och den som markerar det tydligast av alla är den olidligt snobbiga Marcus, Lord Westcliff, Londons mest eftertraktade aristokrat. Men, innan hon vet ordet av finner hon sig i hans armar, trots att hon inte gillar honom. Och han gillar väl inte henne? Motvilligt verkar Marcus falla mer och mer för Lillian, men att han skulle gifta sig med henne är uteslutet. Det skulle på alla sätt vara ett opassande parti. Fast kan de stoppa de känslor som satts i rullning?

Lisa Kleypas är en av världens mest kända romanceförfattare, hennes böcker har översatts till tjugoåtta språk och sålts i miljontals exemplar. Det hände en höst är den andra boken i Väninnor-serien.

I en värld besatt av framgång är det totala fiaskot ett av de värsta öden som kan tänkas. I denna bok tittar Peter Englund på hur spektakulär lycka ändat i spektakulär olycka: med kraschade teknologier eller kraschade karriärer, med misslyckade expeditioner eller misslyckade böcker, med havererade civilisationer eller havererade rymdfarkoster. Denna personliga, originella och oförutsägbara essä, som i sin nyfikenhet spänner över många mänskliga arbetsfält och epoker, vill se om det finns något som kännetecknar alla dessa fiaskon, rentav förenar dem.

Peter Englund är filosofie doktor och professor. Sedan debuten 1988 med ”Poltava” har han författat ett antal prisbelönta verk om svensk och internationell historia, senast ”Onda nätters drömmar” 2022. Dessutom har han skrivit kulturjournalistik (ett urval utgavs 2024, under titeln ”Paradoxmaskinen”) samt rapporterat från olika krigszoner (bland annat Ukraina). År 2002 blev han invald i Svenska Akademien, och 2009–2015 var han dess ständige sekreterare. Hans böcker har översatts till 28 språk.

Sommaren 1944 anlände Eva Mozes Kor och hennes familj till Auschwitz. Inom trettio minuter blev de separerade. Hennes föräldrar och två äldre systrar togs till gaskamrarna, medan Eva och hennes tvillingsyster Miriam blev omhändertagna av mannen som kom att kallas Dödsängeln: doktor Josef Mengele. De var tio år gamla.

Tvillingar som hölls fångna i Auschwitz tilläts behålla sina egna kläder och sitt hår, men blev också utsatta för Mengeles sadistiska medicinska experiment. De tvingades dagligen att kämpa för sin överlevnad och många dog till följd av experimenten, eller av sjukdom och svält i koncentrationslägret.

I Tvillingarna i Auschwitz berättas med känsla och återhållsamhet om ett barns uthållighet och överlevnad i mötet med sann ondska. I epilogen skildras också Evas fantastiska återhämtning och enastående beslut att offentligt förlåta nazisterna. Eva hängav sitt liv åt att vittna om förintelsen, ge hopp till människor som har fått lida och arbeta för förlåtelse, fred och att eliminera hat och fördomar i världen.

Det börjar 1622 med att det regnar in på ett kontor i Stockholm. Sedan följer en vindlande berättelse från Axel Oxenstiernas statsapparat, via Skeppsbrons handelshus, fram till modern tid då Sverige plötsligt hade fler tjänstemän per capita än något annat land i världen. "Kontoret" är en rik och levande kulturhistoria om kontorsbyggnader och livet innanför deras fasader. Men det är också berättelsen om personerna som format kontoret, från arkitekterna och ingenjörerna till kontorsråttorna, sekreterarna och byråcheferna. Resultatet är en berättelse om en sällsam arbetsplats som sällan varit i strålkastarljuset, men som präglat Sverige mer än vi anat.

Ett väpnat angrepp mot Sverige har hittills aldrig inträffat i modern tid, men så sent som på 1990-talet fanns en beredskap för att kunna slå tillbaka om en invasion och ockupation faktiskt skulle äga rum. Det handlade om en stay behind-organisation, en svensk motståndsrörelse – bildad vid det kalla krigets gryning.Johan Wennström har länge följt spåren efter motståndsrörelsen. Han har talat med underrättelseofficerare, invigda personer i den svenska statsledningen, ännu levande motståndsmän och de dödas familjer, samt funnit tidigare okända eller hemligstämplade dokument. Resultatet är ett historiskt verk som för första gången skildrar den svenska motståndsrörelsen bortom myterna och i full skala. Sveriges sak var vår är också en idébok om den svenska framtiden i Nato och betydelsen av en säkerhetspolitik grundad på nationella instinkter.

Ingenjörerna är sammanflätade med Sveriges moderna historia. De var ett par tusen i slutet av 1800-talet, de är flera hundratusen nu. Genom snilleföretagen gjorde de Sverige rikt, i folkhemmet konstruerade de den grundläggande välfärden – vatten och avlopp, kollektivtrafik, ljus över landet … De ledde rationaliseringsrörelsen, de påverkade samhällsanalysen. Efter andra världskriget blev Sveriges upprustning drivkraften i teknikens utveckling, idag sporras den av spel och musik. Med kärnkraften fick ingenjörernas auktoritet en törn, nu kan de bidra till att rädda klimatet. Gunnar Wetterberg skildrar den svenska ingenjörskonstens framväxt, utveckling och inflytande i hela samhället.

"Den här berättelsen, om man kan kalla den en sådan, har funnits inom mig i många år, närmare bestämt tjugofem år." Så börjar Lena Einhorn sin bok om den historiske Jesus. Det som från början var en lös hypotes skulle förvandlas till en mycket spännande upptäcktsfärd.En märklig omständighet är att trots att Jesus gav upphov till en av världens största religioner, och att han i högsta grad levde i historisk tid och i ett geografiskt område som då var ockuperat av ett av världshistoriens mäktigaste imperier, romarriket, så har man haft mycket svårt att återfinna honom i historiska källor. Slutsatsen har därför ofta varit att Jesus aldrig existerat.Men vad Einhorn upptäcker under resans gång är att en medveten tidsförskjutning tycks ha ägt rum vid skrivandet av Nya testamentet. Och när man uppdagar den nyckeln, när man justerar denna förskjutning, så framträder plötsligt berättelsen om Jesus från Nasaret i historikernas skrifter! Det är inte exakt samma berättelse - och i åtminstone ett avseende leder den till förbluffande slutsatser - men den är så pass lik att det är svårt att tro att det inte handlar om samma person.

Hon var fotomodell och skådespelerska. Han var kvartettsångare. De träffades på Eriksdalsbadet i Stockholm.

De vigdes i Sveriges första scenbröllop efter en föreställning på Fredriksdalsteatern i Helsingborg av "Den glade soldaten Bom" där hon spelade mot Nils Poppe. De blev en sångduo.

De sålde allt de ägde och flyttade till Spanien och köpte och drev en nöjeskrog på Costa del Sol.

De startade världens första och enda inomhusgolfbana värt namnet.

De kom på Svensktoppen.

Här får du sagan om: Gunilla Dahlman & Amris Det vackra paret samt: Vad som hände i Arboga

Piper Bellinger är omåttligt populär och Hollywoods paparazzi är henne ständigt i hälarna. När en fest spårar ur skickar hennes styvfar henne till en pittoresk kuststad för att jobba på en lokal pub, med förhoppningen att hon en gång för alla ska lära sig att ta ansvar. Där träffar hon den stora, skäggiga sjökaptenen Brendan, som är övertygad om att hon inte kommer stå ut ens en vecka. Och hon måste medge att bara tanken på att sova i en sunkig lägenhet får det att klia på kroppen. Men Piper är fast besluten att bevisa att hon är någon att räkna med.Trots olikheterna flammar en obestridlig attraktion upp mellan Piper och Brendan. Piper vill inte ha några distraktioner, särskilt inte känslor för en man som seglar iväg i solnedgången och är borta flera veckor. Men allteftersom tiden går börjar Piper undra om det glammiga, ytliga liv hon känner till verkligen är vad hon vill ha. Hon inser att staden – och Brendan – faktiskt har fångat hennes hjärta.***Tessa Bailey kan lösa alla problem utom sina egna. Därför låter hon istället fiktiva enstöriga män, ofta med skägg, och älskvärda hjältinnor göra det. Hon bor på Long Island, USA, och undviker helst solen och sociala interaktioner, och undrar sedan varför ingen har ringt.***”Perfekt läsning i solen på stranden. Ingen kommer se när du rodnar.” USA TODAY

Likt allt annat på planeten är skogen något som vi velat tämja. Men den har visat sig vara en svår best att hålla under kontroll.

Det är något märkligt med granen. Egentligen gör den absolut ingenting för att vinna vår kärlek. Den är rent fysiskt ogästvänlig, en invasiv art som närmast kan liknas vid ogräs. För fyra tusen år sedan smög den sig in österifrån och växer långsamt men obönhörligt även i skugga och trängsel.

Idag är den grunden för svensk skogsvård och svensk export. Och i centrum för en av våra viktigaste högtider.

Granarnas tid är en kultur- och idéhistorisk berättelse om vårt mest ovälkomna träd. Men också om skogsbruket i stort och vårt förhållningssätt gentemot naturen. Med sin djupa kunskap om träden levandegör Mårten Lind de inneboende motsättningar som gör skogen till en plats så laddad av betydelse.

"Granarnas tid är en lärobok med prosans alla förtjänster, som inte går i något annat ledband än det egna förnuftets."Svenska dagbladet

"Sprittande nyfikenhet och halsbrytande berättarlust"Expressen"Lind återger en spektakulär idéhistorisk debatt om granen verkligen är det svenskaste som finns, eller om den är en invasiv art."BTJ, betyg 5/5"En helt underbar liten pärla till essäbok om skogen, träden, livet, framtiden och det stora allt som vi alla ingår i: naturen."Göteborgs-Posten"På lättsam prosa ringar Mårten Lind in den ofta hätska skogsdebatten, och berättar om granen – vårt "ogästvänliga, surmulna folksjälsträd"Värmlands folkblad"Jag är imponerad av den här nya boken, främst för dess förmåga att med ett livligt och fantasirikt språk fånga så mycket av komplexiteten i vårt samspel med granskogen på bara ett par hundra sidor."Borås tidning

"Författaren är något så ovanligt som en djupt insatt och rationell sorts trädkramare som kan konkretisera klimatförändringarnas, inför mänskligheten likgiltiga, effekter."KULT Magasin

"Mårten Lind kan konsten att se det vackra i ett kalhygge"UNT

Mårten Lind är doktor i svampgenetik och har arbetat i många år som forskare och föreläsare om skogssjukdomar vid Sveriges lantbruksuniversitet. Hans första bok När almen tystnar utkom 2023 och belönades med Disapriset.

Om När almen tystnar:

”Mårten Lind visar sig vara en skönlitterär begåvning och en fin berättare. Till och med fotnötterna läser jag med väldigt stor behållning. Jättefin bok.”

Sveriges Radio

”Trädpatologen Mårten Lind lyckas skriva underhållande om almsjuka, utan att ta udden av allvaret i denna trädens pandemi. Här bjuds läsaren på både kultur- och naturhistoria.”

Svenska Dagbladet

”När jag läst ut Mårten Linds bok går jag ut och betraktar den meterhöga plantan. Den har överlevt vintern. Och jag funderar på om jag inte också borde plantera en alm.”

Göran Greider, Aftonbladet

Anne Franks dagbok är ett av de viktigaste dokumenten från Förintelsen.I denna utgåva av Anne Franks dagbok återfinns dagboksanteckningar som tidigare lyfts ut av Annes far, Otto Frank. Dessa textställen utgör drygt trettio procent av boken och understryker att Anne först och främst var en tonårsflicka och en människa - inte en symbol.Anne Frank föddes den 12 juni 1929. Sommaren 1942 gick hon och hennes familj under jorden, på flykt undan nazisterna. Anne var då tretton år och i dagboken får vi följa hennes utveckling till ung kvinna och skarpögd iakttagare av den mänskliga naturen. I augusti 1944 avslöjades gömstället. Anne Frank dog i Bergen-Belsen tre månader före sin sextonårsdag.

Gunnar Wetterberg skildrar hur träden vandrat in, markens mysterier, samspelet mellan människan och skogen, skogens kluriga gubbar, de stormrika träpatronerna och skogsägarnas sammanslutningar. Han gräver i medeltidens sågkvarnar, massaindustrins genombrott och skogens framtid som kolsänka och oljeparentesens slut. I foton, kartor och målningar fångas det mesta, från flottningens vedermödor till trädens rofyllda skönhet.

Bokens huvudperson är katten Silver, författarens vän och vapendragare sedan många är. Författaren har även inventerat katterna i sin öländska hemby. Och de är många. Här finns bland andra fårbondens vackra katt Svante, doktorns katt Kaj som är flitig besökare i kaptenens stora örtagård samt katten Zlatan, byns värste slagskämpe. 

Som sjökapten med ett gediget marint förflutet har författaren även ägnat en del utrymme åt sjöfarande katter. Här finns bland många andra katten Jenny som förutsåg Titanics förlisning, katten Oscar som arg och våt men oskadd överlevde inte mindre än tre torpederingar under andra världskriget liksom katten Simon, som stred mot de kinesiska kommuniststyrkorna på Yangtzefloden och dekorerades med tapperhetsmedalj innan han slutligen begravdes i London under militära hedersbetygelser, insvept i den brittiska örlogsflaggan. Som enda katt fick han sin dödsruna publicerad i The Times. I boken förekommer även en del kända personer som haft med katter att göra, bland andra Winston Churchill, polarforskaren Ernest Shackleton och inte minst författaren Ernest Hemingway, som gärna omgav sig med mängder av katter både i Key West och på Kuba. Det blir samtidigt ett stycke öländsk kulturhistoria om byggnaderna och miljön i en gammal radby, tryggt vilande under landborgsbranten på öns sydvästra del.

Anders Nilson och Johan Persson gjorde sin första bok tillsammans för snart fyrtio år sedan. Anders Nilson är sjökapten och fil kand. Han har varit befä lhavare i den svenska handelsflottan och museichef på Ölands Museum Himmelsberga. Anders Nilson är bosatt på Öland och har tidigare publicerat ett femtontal böcker om öländsk konst och kulturhistoria samt sjöfartshistoria. Johan Persson utbildade sig till möbelsnickare för Carl Malmsten på Capellagården på Öland. Han är verksam som konstnär sedan 50 år och målar både i olja och akvarell. Han har undervisat i teckning och måleri och haft en rad framgångsrika utställningar. Johan Persson är flitigt anlitad som illustratör och porträttmålare. Han var under många år bosatt på Öland, men drev under tio år två gallerier i Gamla stan i Stockholm. Numera är han bosatt i Kalmar och målar fortfarande på Öland.   

I dessa nya memoarer plockar Péter Nádas fram minnesbilder från barn- och ungdom i Ungern under nazism och kommunism, vänder på dem och analyserar. Men som den store författare han är kopplar han dem också till samtiden och historien. Associativt gestaltar han med klart lysande detaljer en ung mans utveckling, en disparat släkts konvulsioner och ett Centraleuropa i en epok av våldsamma omvälvningar.

Ur förordet: 

"Snarare än att vilja skriva ännu en typisk guidebok om Djurgården har vi önskat presentera en egen variant, där vi avtäcker de aktiva minnesarbeten som går att utläsa i det fysiska landskapet. Det betyder att framställningen är tänkt att fungera lika bra för den som har den egna läsfåtöljen som utgångspunkt som för den som rent fysiskt vill ta sig till Djurgården; antingen för att uppleva platsen för första gången eller för att se delar av området med nya ögon. Oavsett vilket är de olika kapitlen skrivna för att läsaren ska kunna sätta samman egna vandringar i minneslandskapet.    

Av det skälet har vi sett till att förankra våra texter i geografin. Ibland sker det genom att vi som författare rör oss i kapitlen, med olika tempon, mot tydliga mål och längs med i förväg utstakade rutter. Ibland är det fråga om ett mer förutsättningslöst strövande i det nuvarande och historiska minneslandskapet. Och ibland kombineras något av ovanstående med utforskande av Djurgården som ett sinnesrum. Alldeles som stigarna i en skog kan löpa både parallellt och ibland korsa varandra hoppas vi att det ska berika läsarnas egna strövtåg i boken."

/---/

Elva vägar till Djurgården

Nu följer ett antal kapitel som vart och ett pekar in i Djurgårdens minneslandskap. Bidragen rymmer tydliga skillnader i stil och tempo, de har sin egen takt och rytm. Bokens nästa kapitel tar utgångspunkt i den kunnige flanörens personligt färgade perspektiv. Här summerar Mats Hellspong sina intryck av Djurgården som historisk plats och samtida aktivitetsfält. Med denna framställning introduceras flera av de områden och händelser som sedan återkommer i andra kapitel.

Stafettpinnen förs sedan vidare av Lotten Gustafsson Reinius och Cecilia Hammarlund Larsson. Deras kapitel leder till några av Djurgårdens många fascinerande portar och portaler. I dessa ingångar (och utgångar) blandas mytologiska gestalter med nationalromantikens och skandinavismens storvulna tilltal; bara för att i nästa stund ge utrymme åt den nordiska faunan eller nu levande kungligheter. I nästa bidrag förs läsaren ner under Strömmens yta. Mirja Arnshav skriver om de överraskande många föremål som fastnat på Vasaskeppets skrov och vrakplats under de mer än tre sekel som detta legat dolt för ögat.

Djurgården är ett område för fysisk rekreation. Med gymnastikskorna på fötterna visar Maja Lagerqvist och Annika Strandin Pers att upplevelsen av ett område är avhängig vår egen förflyttning i rummet. Under tre löprundor vecklar de ut en platsens kulturhistoria som också knyter Djurgården till motionsloppens och joggningens historiska utveckling. Att våra sinnen sätter gränser för vad vi förmår uppfatta av omgivningen avspeglas i nästa kapitel, där Elin Franzén gett sig ut för att lyssna på Djurgården. Minneslandskapet blir på detta vis till ljudlandskap. Tidigare utmärkande läten och klanger, från arbetsplatser och fordon, har med tiden kommit att ersätta av andra, medan 21 fågelläten och många andra naturljud däremot fortsätter att bidra till platsernas karaktär.

Fåglarna och djurlivet återkommer också i nästa kapitel. I likhet med många andra öar i Stockholms skärgård är Djurgården en attraktiv plats för många andra arter än bara människan. I sitt bidrag vänder Anders Telenius blicken mot Djurgården som en av flera jämförbara skärgårdsöar. Genom att introducera det »evolutionära minnet« knyts Djurgårdens naturmiljö till ett annat slags minnesskapande än det som präglar bokens övriga kapitel.

Därefter gör Maria Bäckman ett besök bland Skansens byggnader. Med hjälp av äldre och nyare museimiljöer visar hon hur töjbar idén om det autentiska, genuina och äkta kan vara också i ett världsberömt friluftsmuseum. Lars Kaijser närmar sig en snarlik problematik genom att sätta kurs mot en närliggande del av Djurgården. Strax utanför Skansens huvudingång ligger det område som idag benämns »Evenemangsparken«. Genom att följa tätt i spåren av föreslagna och genomförda förändringar lyfter Kaijser fram hur olika föreställningar om områdets och verksamheternas »historiska läsbarhet« varit vägledande för både visionerna och de ofta uppflammande konflikterna.

De två nästföljande kapitlen delar på samma sätt en tematik, men nu är det Djurgårdens monument som ges en central roll. Mattias Frihammar tittar nämnare på hur fyra nya minnesmärken har fogats till det redan befintliga minneslandskapet. Medan Frihammar belyser de använda och »levande« monumenten är det tvärtom döden som breder ut sig i Simon Ekströms kapitel. Här uppmärksammas den omfattande djurdöd som sällan lämnat några bestående avtryck i minneslandskapet. 

Bokens sista och elfte kapitel är en påminnelse om att besökarnas och djurens Djurgården även utgör vissa människors hembygd. En intervju med en av dessa personer får bli bokens utgång. Djurgårdsbon Susanna får därmed sista ordet."

Boken är rikligt illustrerad med fotografier och kartor.

Det brukar ju heta att ”land ska med lag byggas”. Men kanske kan man lika gärna tala om att land ska med ord byggas? Det är genom citat, traditioner, modeord och sångtitlar som vi gör oss en bild av vårt sammanhang, vårt arv, vår nation. Men tider förändras, språk förändras, nya ord kommer till, andra går förlorade. 

I denna bok gör Elisabeth Åsbrink en forskningsresa genom svensk historia och talesätt, från den (kungliga) svenska avundsjukan till #metoo, för att ta reda på hur orden format svenska värderingar och hur vi klär dessa värderingar i ord. 

Det finns inte mycket som är självskrivet med de ord som vi uppfattar som grundstenarna i vårt nationsbygge. Däremot går det att på lite oväntade ställen hitta något som är typiskt svenskt, det vill säga en relativt tidig uppmärksamhet på kvinnors och barns rättigheter i Det går an och Barnets århundrade. 

Men hur svenskt är egentligen ishockey? Och får man egentligen säga vad som helst ”i det här landet”?

Orden som formade Sverige  är en personlig, rolig och bitvis provocerande läsning av svenskheten, en nödvändig komplicering av ett nationalitetsbegrepp som på sina håll blivit väl enkelt. 

I dag framstår det som obegripligt. Från 1400-talet och tre århundraden framåt avrättades omkring 35 000 människor i Europa, anklagade för att ha ägnat sig åt förbjuden trolldom och orsakat omvärlden skada. Majoriteten av de drabbade tillhörde de lägre socialskikten, med enstaka undantag i högborgerliga och adliga kretsar. De allra flesta av de åtalade var kvinnor. Och ingen av dem hade, såvitt vi vet, verkligen gjort något ont. Hur kunde detta ske?

I Häxeri och trolldom i ondskans tid skildrar Dick Harrison med drivet berättande och sedvanlig uppslagsrikedom de stora häxprocesserna och trolldomsförföljelserna i Europa från forntiden och framåt. Särskilt fokus ägnar han åt Norden under 1500- och 1600-talen, då idel oskyldiga människor avrättades för brott som inte existerade annat än i fantasin. Egentligen handlade det om intolerans mot oliktänkande. Med hjälp av hypoteser om Satan och helvetet kunde de bisarra övergreppen rättfärdigas. Människan lärde sig konsten att förfölja sina fiender i organiserad form och skala, med fruktansvärda resultat.

»Harrison är en god berättare och här har han tillgång till ett färgstarkt material. Resultatet är en underhållande och bildande bok … Sammantaget är det intressant, allsidigt och väl berättat.« Svenska Dagbladet

Berättelsen om paradiset har alltid lockat människor. Den har givit upphov till utopiska drömmar och storslagna trädgårdar i försök att återskapa paradiset, men också till att människor begett sig ut på okänd mark för att försöka finna det.

Mer än något annat visar paradisberättelsen vilken väv av kulturer vi lever i. I Paradis. En kulturhistorisk resa följer Elisabeth Svalin Gunnarsson dess trådar – från Edens lustgård, via de persiska trädgårdarna och europeiska klostren, till folkhemmets prunkande villaträdgårdar. Resvägen går genom litteratur, myter, religion, trädgårdar, arkitektur och människors drömmar, och läsaren får se både dåtid och samtid med nya ögon.

Paradiset tar i detta rikt illustrerade kulturhistoriska praktverk plats som idé, symbol och spegel för det mänskliga. Det är en berättelse om livet och döden, om människans plats i världen, och om kaos och ordning.