Visar resultat för..."Inledning"

Det revolutionerande med Hegels föreläsningar om filosofins historia är att filosofihistorien här inte längre betraktas som en katalog av i grunden tillfälliga åsikter i form av ständigt nya tankebyggnader som vederlägger varandra; den består inte av olika filosofer som på nytt ständigt söker efter den sanna filosofin, utan det är filosofin själv (anden) som realiserar och lär känna sig själv genom den historiska processen. 

Filosofin är denna process; dess historia är därför inte något yttre, utan hör med nödvändighet till filosofin. Filosofin är sin historia: en förnuftig process med ett telos som därför kan förstås utifrån sin helhet. Därmed får filosofins historia en helt annan vikt än den tidigare haft. 

Dessa föreläsningar är oumbärliga för den som vill förstå den moderna människans medvetenhet om sig själv som en historisk varelse, särskilt som de spelade en stor roll för att åstadkomma just denna medvetenhet.

Denna inledning till Hegels föreläsningar om filosofins historia är också en av de mest tillgängliga ingångarna till hans eget filosofiska system. Här utreder han vad filosofi är i relation till närliggande områden som religion och vetenskap och redogör för många av de mest centrala begreppen i sitt tänkande.

Översättare är Andreas Ekvall som tidigare översatt flera verk ur den tyska filosofin.

Vi står aldrig utanför filosofin. En filosofiinledning kan därför omöjligen leda in någon på filosofins område. I stället måste den frigöra och sätta igång den filosofi som vi alltid redan bär med oss. Men hur går detta till, och vad är filosofi? Filosofi betraktas ibland som en vetenskap och ibland som en världsåskådning. I själva verket är filosofin ingetdera. Men om vi slår in på tankevägar som jämför filosofi med först vetenskap och sedan världsåskådning kan vi själva kanske bli filosoferande och på så vis komma filosofins väsen på spåret.

Inledning till filosofin är en serie föreläsningar från 1928-1929. När de hålls har den banbrytande boken Vara och tid nyligen utkommit, och Heidegger plockar upp många trådar därifrån. Men samtidigt rör sig hans tänkande i nya riktningar. Det löper över antika greker och kristna teologer, över Immanuel Kant och begreppet värld och över samtidens vetenskapliga och existentiella kriser. Vad det slutligen mynnar ut i är förkunnandet av filosofin som ett frihetsprojekt. 

Inledning till filosofin publicerades postumt och bygger på Heideggers egna föreläsningsmanuskript kompletterade av omsorgsfulla studentanteckningar. Resultatet är en böljande text som är än muntlig, än teknisk och som har något att erbjuda såväl den erfarna kännaren som den som närmar sig Heidegger för första gången.

I översättning av Ruben Wiwe och med fackgranskning av Charlotta Weigelt.

Det här är inledningskapitlet i Svenska Akademiens grammatik. Texten är i denna version lätt modifierad och dessutom kompletterad med kortfattade litteraturtips efter varje avsnitt och med ett litet lexikon med grammatiska termer. Inledning till grammatiken kan läsas som en introduktion till grammatik i allmänhet eller till studiet av Svenska Akademiens grammatik.

Sverige är på många områden ett nytt land. Det är lätt att se om man studerar till exempel fattigdom, synen på droger, parlamentarism, medielandskapet eller den språkliga mångfalden. Men är förändringarna och utvecklingstakten så rasande som vi ofta påstår? Och är det just dessa områden teman för fem häften i denna årsbox som är de intressanta och relevanta? Kanske är det först när vi får lite distans till det som händer nu som vi kan se vad som var relevant och intressant. Årsboxens redaktörer, Jenny Björkman och Patrik Hadenius, motiverar i detta häfte varför man faktiskt kan tala om ett nytt Sverige. 

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar sedan 2008 en årsbok (ISSN 2000-1029). Ambitionen med årsböckerna är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning stiftelsen stödjer. År 2019 består årsboken av sex häften, essäer på temat Det nya Sverige, som tillsammans utgör en årsbox.  

Redaktörer för Det nya Sverige är Patrik Hadenius, språkvetare, journalist och författare, och Jenny Björkman, samverkansdirektör på Riksbankens Jubileumsfond och docent i historia.  

Benjamin Höijer är en av de viktigaste självständiga tänkarna i den svenska filosofins historia. Hans Avhandling om den filosofiska konstruktionen från 1799 är ett av samtiden uppskattat bidrag till den tyska idealismen. Med avstamp i Kants kritiska filosofi går Höijer här i dialog med tänkare som Fichte och Schelling. Vad han menar saknas i den samtida filosofin är en fast grund, vilken han lokaliserar i den rena konstruktionen: en ursprunglig handling som föregår uppdelningen mellan subjekt och objekt, Jag och Icke-Jag. Bara genom denna kan spekulationen få sitt nödvändiga fundament och svara mot filosofins högsta uppgift: att bringa oss till enhet med oss själva, det vill säga föreställa oss själva .

Höijers avhandling är en av den svenska filosofihistoriens stora klassiker  som här för första gången på mer än tvåhundra år görs tillgänglig, i lätt moderniserad språkdräkt. Volymen innehåller också Schellings recension av den tyska översättningen av Höijers avhandling, och en inledning och ett efterord skrivna av bokens båda redaktörer, Anders Burman och Sven-Olov Wallenstein.