Visar resultat för..."Vården"

Gör om, gör rätt i vården visar vägen ur krisen till en sjukvård där patienter får personcentrerad vård av god kvalitet och där vårdpersonal får en meningsfull och rimlig arbetssituation.

Det handlar om att införa enkla metoder med stor hävstångseffekt, som strukturerade ronder, standardiserade vårdplaner och att se hela patienten. För att lyckas krävs aktiv styrning och ledning. En stor fördel är att allt kan genomföras inom befintlig budget. Boken baseras på forskning om effektiva arbetsprocesser och värdeskapande vårdprocesser. Samtliga metoder är väl beprövade och har använts inom projekt på svenska sjukhus och i tider när sjukvården fungerade bättre. Två överläkare, varav en är verksamhetschef, och en sjuksköterska berättar om sina erfarenheter.

Boken är skriven för chefer, ledare och utvecklare inom hälso- och sjukvården. Den kan även läsas av vårdpersonal och på utbildningar i organisation, ledning och styrning av vård.

Anna Forsberg är sjuksköterska sedan över 30 år och professor i vårdvetenskap med inriktning organtransplantation vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus. Hon har under tio år ägnat stort engagemang åt att förändra vårdens strukturer för att åstadkomma en personcentrerad och värdeskapande vård.

Sagt om boken:

”Anna Forsberg presenterar här konkreta redskap för en bättre vård till gagn för såväl personal som patienter, utan att det behöver kosta en krona extra. […] I sin nya bok Gör om, gör rätt i vården beskriver hon vad som ofta hindrar en verkligt personcentrerad vård, som för mycket tid vid datorn, bristande kontinuitet i relationerna och oklar arbetsfördelning. Hon föreslår en grundläggande analys och därefter konkreta åtgärder i flera steg, som mer och regelbunden patientkontakt, effektivare ronder, tydlig ansvarsfördelning personalen emellan och kollegialt stöd. Budskapet är angeläget, forskningsbaserat och pedagogiskt presenterat.” Helhetsbetyg: 5/5. Motzi Eklöf, BTJ-häftet nr 8, 2024

Många med autism beskriver att möten med vårdpersonal går snett – att de inte känner sig tagna på allvar, inte fick fram det de ville eller inte riktigt förstod vad personalen sa. Det vill den här boken ändra på.

Man pratar ofta om att individer med autism kan ha svårt att kommunicera och att förstå människor utan autismdiagnos (neurotypiker). Men neurotypiker kan ha lika svårt att förstå autister. Eftersom svårigheterna går åt båda hållen behöver vårdpersonal som är neurotypiker anpassa sitt beteende och bemötande, så att patienter med autism får en bra vård.

Att möta autister i vården ger gedigen förståelse för autism och presenterar konkreta råd och tips om hur personal och hela mottagningar kan skapa bättre förutsättningar för goda möten – och därmed mer jämlik vård. Innehållet bygger på forskning, erfarenheter från klinisk praktik samt intervjuer med både autister (i rollen som patienter) och professionella inom vården (som ofta, men inte alltid är neurotypiker).

Boken riktar sig till dig som är neurotypiker och jobbar inom hälso- och sjukvård, men även inom omsorg, elevhälsa och liknande verksamheter, som kurator, sjuksköterska, undersköterska, mentalskötare, logoped, arbetsterapeut, fysioterapeut, läkare, tandläkare eller psykolog. Som autist kan du redan mycket inom området, men boken kan förhoppningsvis bidra med nya insikter även till dig.

”Jag upplever att vissa kollegor säger att de kan npf, men att de i själva verket inte har så djupgående erfarenheter. Psykologer lutar sig gärna mot teorier och metoder, och jag är rädd för att vi blir lite för metodtunga. Psykologerna måste förstå och kunna npf på djupet, inte bara ha läst kriterierna och luta sig mot metoderna.”

Läs Psykologtidningens porträtt av Maria Bühler och Att möta autister i vården här.

Sagt om boken:

”Boken är väl strukturerad, pedagogiskt upplagd och försedd med fylliga fallbeskrivningar inte minst vad gäller mötet mel­lan autister och vården. Boken skulle kunna vara av intresse inte bara för vårdpersonal utan även för var och en som är intresserad av att bättre förstå autister och sig själv i relation till dem.” Björn Wrangsjö, Svensk psykiatri, mars 2025

”Texten är väl underbyggd med referenser samt citat från intervjuer med patienter och vårdpersonal. Boken ger många konkreta råd kring hur vårdpersonal kan arbeta för bättre förutsättningar för autister som söker vård, och riktar sig till vårdpersonal men är även relevant för specialpedagoger eller annan personal inom skolans elevhälsa, samt ytterligare personer som möter människor inom autismspektrat.”Elin Forsgren, BTJ-häftet nr 5, 2024

Denna bok handlar om barns känslomässiga utveckling under de tre första levnadsåren. Under den tiden är utvecklingen ovanligt snabb och genomgripande och det stöd som vården kan erbjuda föräldrar och barn är mycket betydelsefullt.

Författarna lyfter fram den forsknings- och praktikbaserade kunskap som vårdpersonal har mest nytta av. Med ett tillgängligt språk och många exempel beskriver de föräldrablivandets psykologi, hjärnans utveckling, anknytning, temperament och känsloreglering. Sedan följer mer tillämpade kapitel om barnuppfostran, familjeliv och förskola samt om vardagssituationer som föräldrar ofta söker hjälp för. Därefter beskrivs samhällets förebyggande stöd. Boken tar även upp särskilda utmaningar, till exempel för tidigt födda barn eller barn med allvarliga medicinska problem, samt föräldrar med egna psykosociala svårigheter. Avslutningsvis skildras vårdpersonalens behov av stöd för att kunna utföra sina uppgifter.

Boken är skriven för studerande eller verksamma inom mödra- och barnhälsovård, barnsjukvård och habilitering. Även yrkesföreträdare inom socialtjänst och förskola kan ha nytta av boken, liksom föräldrar. I början av varje kapitel formuleras lärandemål enligt Högskoleverkets rekommendationer.

Maria Lindh, barnsjuksköterska och vårdutvecklare, har bidragit med ett vårdperspektiv och många fallexempel. Malin Broberg, leg. psykolog, har medverkat med sin kunskap om familjer med barn som har funktionsnedsättningar.

Denna bok handlar om barns känslomässiga utveckling under de tre

första levnadsåren. Under den tiden är utvecklingen ovanligt snabb

och genomgripande och det stöd som vården kan erbjuda föräldrar

och barn är mycket betydelsefullt.

Sigmund jobbar sin första dag på vårdcentralen. Hans mamma jobbar faktiskt också där. Veronika håller på att bli galen på att gå hemma med en bebis, och Robin försöker bara undvika att bryta mot läkareden.

Vårdcentralens verksamhet hänger på ett hår när högt och lågt samsas i väntrummet. Infon från repan kommer som ett brev på posten.

Ocensurerat, fräckt, underhållande, oväntat och pinsamt. Samtidssatir i ord och bild om vårdens arter och avarter av författaren, ståupparen, skådespelaren Bianca Kronlöf.

"Det känns väldigt konstigt att bli inrullad på den avdelning där jag själv en gång har arbetat. Det är många tankar om vården som far genom mitt huvud. Som att det verkligen är de små sakerna som har betydelse, ögonkontakten, att man blir bekräftad, en kram."

I Vården inifrån intervjuas fem sjuksköterskor och lärare på sjuk- sköterskeutbildningen som själva blivit svårt sjuka och beroende av vård av olika slag. Berättelserna belyser olika dimensioner av begreppet vårdkvalitet och ger viktig kunskap om hur man kan förbättra vården vad gäller organisation, bemötande och sjuksköterskornas arbetssätt.

Boken är tänkt som kurslitteratur för blivande sjuksköterskor, men kan läsas av alla intresserade av hur vården ska utformas för patientens bästa.

"Denna bok ger osentimentalt och med en smärtsam tydlighet en inblick i patientens värld. Den påminner om den grundläggande innebörden i att lindra lidande och väcker mod att stå upp för envärde baserad vård."Anna Forsberg, professor i vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad

Hur hjälper man en patient med kronisk värk? Hur kan en stressad småbarnsförälder stödjas i att prioritera återhämtning? Hur kan vila bidra till sömnproblem?

Moderna hälsoproblem och de flesta vårdbesök rör i dag stress, smärta, sömn, nedstämdhet och ångest. Detta är problem som påverkas av vår livsstil, och därför har hälsopsykologin mycket kunskap att erbjuda.

Hälsopsykologi handlar om hur psykologiska faktorer – i samspel med biologi och sociala omständigheter – bidrar till hälsa eller ohälsa. Författarna beskriver hur det hälsopsykologiska perspektivet kan bidra till att både förebygga och behandla hälsoproblem.

De utgår från de senaste forskningsrönen och visar hur man systematiskt kan verka för beteendeförändringar, med grunden i kognitiv beteendeterapi. Genom en mängd olika exempel och fallbeskrivningar ges möjlighet till förståelse och inblick i det hälsopsykologiska arbetssättet. Extra fokus ligger på problem med sömn, långvarig smärta och stress.

Hälsopsykologi i vården är skriven för studerande och verksamma inom vårdprofessioner såsom sjuksköterskor, fysioterapeuter, läkare, psykologer och hälsoplanerare.

Upplägget är genomtänkt och väldisponerat. /.../ Boken kan användas som en manual för att arbeta med hälsopsykologi och rekommenderas till studerande och yrkesverksamma inom vården.

Boken beskriver samverkan i hälso- och sjukvård ur olika perspektiv och ger verksamhetsnära exempel.

Svensk hälso- och sjukvård har jämförelsevis goda resultat men brister i exempelvis kontinuitet och koordinering. Till följd av vårdens ökade specialisering behövs förmågan att samverka för en säker vård och ett effektivt utnyttjande av resurser.

Denna antologi syftar till att ge en förståelse av samverkan som fenomen, men också att kontextualisera förutsättningar för samverkan i hälso- och sjukvården. Boken beskriver och problematiserar samverkan i relation till större systemomställningar, lokala förutsättningar, etiska frågeställningar och mellanmänskliga relationer. Därutöver behandlas exempelvis bedömning och vårdplanering vid vårdövergångar, men också teamsamverkan med exempel från psykiatri, diabetes och sluten vård för sköra äldre.

Boken vänder sig till studenter inom hälso- och sjukvård samt omsorg, och även till yrkesverksamma som samverkar mellan olika professioner, vårdformer eller vårdgivare i mötet med patienter och närstående inom hälso- och sjukvårdens alla delar.

Sagt om boken”Den här boken bidrar till den pågående utvecklingen (av ämnet) genom att lyfta fram aktuella frågeställningar till vårdorganisationer. Författarna belyser både möjligheter och utmaningar med samverkan utifrån olika infallsvinklar, och mångfalden av exempel från praktiken bidrar till ökad förståelse för den komplexitet som samverkan innebär.” Kajsa Lindberg, Professor, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Om författarnaHuvudredaktörer är Annika Eklund, universitetslektor och fil.dr i pedagogik med inriktning mot arbetsintegrerat lärande vid Högskolan Väst och Christian Gadolin, universitetslektor och docent i företagsekonomi vid Högskolan Väst.

Övriga medförfattare är Tove Godskesen, Inger Jansson, Lena G. Larsson, Mikael Löfström, Maivor Olsson-Tall, Åsa Rejnö, Helle Wijk, Ewa Wikström och Kristina Åhlund.

Patientsamtal kan många gånger upplevas som frustrerande

I Sverige håller hälso- och sjukvården generellt en hög kvalitet. Bestämmelser om att alla vårdgivare ska arbeta systematiskt med patientsäkerhet finns bland annat i patientsäkerhetslagen. Trots det händer det att patienter skadas i vården eller på grund av vården. Det kan ske på grund av misstag, okunskap eller rent av vara en oundviklig följd av en behandling. I många fall har den som skadas möjlighet att få ersättning för skador och de besvär som skadorna orsakar, framför allt genom patientförsäkringen och läkemedelsförsäkringen.

I den här boken redogörs för vilka möjligheter det finns för patienter att få ersättning för skador som har orsakats i vården eller av läkemedel. Beskrivningen tydliggörs genom exempel och domar. Boken torde vara till nytta för patienter och deras företrädare, t.ex. advokater och patientföreningar samt de som arbetar med skadereglering på försäkringsbolag. Författarna har mycket goda kunskaper på området och stor erfarenhet av de olika regelverken.

Värden att värna bygger på ett omfattande forskningsarbete om hur olika aktörer i de nordiska staterna förberedde sig inför risken att dras in i andra världskriget, och hur de sedan agerade för att skydda samlingar, byggnader och platser som var kulturellt och historiskt betydelsefulla. Bombning från luften ansågs vara det omedelbara hotet mot ett lands kultur, men det fanns också andra hot som inte förutsågs lika väl. Hit hörde missbruket av det förflutna i politiska syften, plundring av kulturskatter och skövling i syfte att underlätta krigföring.   

För första gången skildras här hur kulturminnesvården i Sverige, Finland, Norge och Danmark sökte skydda arkiv, museer, bibliotek och fornlämningar från krigets alla risker. Även i det neutrala Sverige fördes kulturföremål och historiska dokument i vad man hoppades skulle vara säkerhet. Begränsningarna i de skyddsåtgärder som kunde vidtas blir också tydliga: hade viktiga delar av Sveriges kulturarv verkligen kunnat skyddas om landet dragits in i kriget? Erfarenheter från de övriga nordiska länderna visar på de problem som uppstod med att skydda såväl bebyggelse som arkiv, museer och bibliotek, och hur man försökte lösa dem.   

Boken berättar inte bara om en tidigare obeaktad aspekt på andra världskriget, utan har också stor relevans i vår egen tid då nationalstater åter använder historien för att få legitimitet. Kulturarv blir allt oftare måltavlor i väpnade konflikter med etniska och kulturella dimensioner. Erfarenheter från andra världskriget blir värdefulla att återupptäcka och förhålla sig till när ett samhälle behöver bygga upp sin beredskap igen.  

Mattias Legnér är historiker och professor i kulturvård vid Uppsala universitet--Campus Gotland. Han forskar och undervisar om hur kulturarv behandlas i krig och fred, och är expert på skydd av kulturegendom i väpnad konflikt. 

Trådbundet kartonnageband med strukturerat pärmöverdrag.

Sigmund jobbar sin första dag på vårdcentralen. Hans mamma jobbar faktiskt också där. Veronika håller på att bli galen på att gå hemma med en bebis, och Robin försöker bara undvika att bryta mot läkareden.

Vårdcentralens verksamhet hänger på ett hår när högt och lågt samsas i väntrummet. Infon från repan kommer som ett brev på posten.

Ocensurerat, fräckt, underhållande, oväntat och pinsamt. Samtidssatir i ord och bild om vårdens arter och avarter av författaren, ståupparen, skådespelaren Bianca Kronlöf.

Bättre demensvård nu! är en unik arbetsbok om förbättringsarbete anpassat till demensvårdens behov. Den vill inspirera läsaren att betrakta arbetet med demenssjuka med nya ögon. Boken vänder sig till alla som vill arbeta med att förbättra dagens demensvård – inte sen utan nu.

Innehållet illustreras i form av olika pusselbitar: bättre demensvård, kunskap om demens, palliativt arbetssätt, positivt tänkande, etiskt förhållningssätt, ständiga förbättringar, säkerhet och trygghet och praktisk pedagogik. Pusselbit för pusselbit knyts kapitlen ihop, till exempel ... hur man går från ord till handling, hur man skapar en gemensam vårdfilosofi, arbetssätt och ett positivt arbetsklimat.

Om författarenMargareta Skog arbetar som vårdutvecklingssamordnare på Karolinska Universitetssjukhuset, är rektor på Silviahemmet och vårdforskningschef på Stockholms Borgerskap. Hon är också vårdsakkunnig i geriatrik i Stockholms Läns Landsting.

Hon har skrivit läroböckerna Geriatrisk omvårdnad (2003), Vård och omsorg vid demenssjukdom (2009), Råd till dig som möter patienter med demenssjukdom (2011) och det regionala vårdprogrammet Fallprevention (2008). Hennes doktorsavhandling ”Teaching for learning and learning for teaching at Silviahemmet (2000) handlar om just god demensomvårdnad och hur man kan lära sig det. Margareta är medicine doktor i neurovetenskap med inriktning mot omvårdnad av äldre, leg. sjuksköterska och fil. mag i vårdpedagogik.

De flesta som arbetar inom vården träffar i sitt dagliga arbete barn och unga människor. För att vårdpersonal ska kunna möta dessa barn och unga krävs god kunskap om både kommunikation och kommunikationsteorier, speciellt med fokus på hälso- och sjukvård. Vidare behövs kunskap om barns och ungdomars livssituation, deras erfarenheter av möten med vården, liksom deras kognitiva och kommunikativa förmåga.

I boken behandlas generella aspekter om kommunikation med barn och barns kommunikativa utveckling. Här diskuteras också om hur du kan möta och samtala med barn i olika åldrar och i olika situationer – från det nyfödda barnet, småbarnsperioden och barn i skolåldern, till samtal med tonåringar. Boken behandlar även kommunikation med barn i speciella vårdsituationer, till exempel vid smärta eller samtal om döden. Till detta kommer också några kapitel om att samtala med barn med speciella behov, till exempel med hjälp av tolk. Kommunikation med barn och unga i vården är skriven av de mest kunniga personerna i Sverige inom vart och ett av ovanstående områden och riktar sig till dig som arbetar inom vården eller som utbildar dig inom området.

Sagt om boken”[…] Ämnet blir väl belyst ur flera aspekter och antologin blir användbar läsning för vårdpersonal som kommunicerar med barn och unga. Till varje kapitel anges åtskilliga referenser”. Christian Olsson, lektör, BTJ-häfte 14112227.

Om författarnaMaja Söderbäck är barnsjuksköterska och docent i vårdvetenskap vid Mälardalens högskola. Hennes avhandling från 1999 handlar om föräldramedverkan inom barnsjukvård. Främst hur sjuksköterskor gör föräldrar delaktiga. Hon har alltid haft stort intresse för att i utbildning, forskning och i vårdverksamhet vara med och utveckla människors delaktighet i vårdsituationer, främst när det gäller barn och deras familjer. Hennes forskning är nu inriktad mot hur barn kan göras delaktiga i vårdsituationer.