Södertörn Academic Studies - Böcker

This anthology presents studies of Stalinism in the ethnic and religious borderlands of the Soviet Union. The authors not only cover hitherto less researched geographical areas, but have also addressed new questions and added new source material. Most of the contributors to this anthology use a micro-historical approach. With this approach, it is not the entire area of the country, with millions of separate individuals that are in focus but rather particular and cohesive ethnic and religious communities. Micro-history does not mean ignoring a macro-historical perspective. What happened on the local level had an all-Union context, and communism was a European-wide phenomenon. This means that the history of minorities in the Soviet Union during Stalin’s rule cannot be grasped outside the national and international context; aspects which are also considered in this volume. The chapters of the book are case studies on various minority groups, both ethnic and religious. In this way, the book gives a more complex picture of the causes and effects of the state-run mass violence during Stalinism. The publication is the outcome of a multidisciplinary international research network lead by Andrej Kotljarchuk (Södertörn University, Sweden) and Olle Sundström (Umeå University, Sweden) and consisting of specialists from Estonia, France, Germany, Russia, Sweden, Ukraine and the United States. These scholars represent various disciplines: Anthropology, Cultural Studies, History and the History of Religions.

Smärta är ett fenomen som alla är bekanta med. Smärtan har många ansikten. Kulturen arbetar ständigt med att uppfinna tekniker för att undvika och lindra smärtan, men den förblir en livets ofrånkomliga följeslagare. Inom medicinen finns en omfattande litteratur och forskning om smärta och smärtlindring. Men hur kan vi beskriva smärtan som filosofiskt och kulturellt fenomen? Vad är smärta, och vad är det att erfara smärta? Boken samlar nyskrivna bidrag från svenska och utländska forskare inom filosofi, litteratur och teologi, som alla på olika sätt och utifrån olika utgångspunkter reflekterar över detta på samma gång mest påtagliga och undflyende fenomen. Den avslutas med den tyske författaren Ernst Jüngers berömda essä från 1934 ”Om smärtan”, som för första gången översatts i sin helhet till svenska. Sammantaget vill boken visa på vikten av att ständigt reflektera över smärtan i en värld som i sin strävan att lindra den också tenderar att alienera sig från den, och därmed bidra till en vidare filosofisk förståelse av det som med Edith Södergrans ord ”… ger oss våra sällsamma själar och besynnerliga tycken”.

The establishment in Europe of a postal service revolutionized seventeenth century communications as well as the media landscape. Throughout most of Europe news, which rose sharply in volume, now traveled expeditiously. The comparative ease by which word could be sent helped new social and economic relationships flourish, intensifying the process of state-building. The consequences of this transformation for both postal workers and consumers alike permeate the work contained.

The Post’s historical role must be considered in the context of European society at large. Focus should move away from its organization and development as an institution in isolation. That is the perspective shared by the contributors to this anthology.

Vodka sadly is seen as the symbol of 20th century Russia.

Alexandr Nemtsovs book on alcohol in contemporary Russia is a landmark achievement expressing a unique point of view, highlighting failings in our understanding of Russias relationship with alcohol. Political events - Gorbachevs anti-alcohol campaign of the 1980s, the collapse of the Soviet system, the introduction of a market economy - have dictated drinking habits. The consequences have been horrendous. Deaths as a result of crime, Afghanistan and the two Chechen wars are dwarfed by those caused by alcohol in the 1990s.

Nemtsov presents statistics and reports not known about in the West, and studies from international medical journals little known about in Russia. His book is essential reading for anyone interested in the history and politics of alcohol in Russia, and, moreover policy makers involved in alcohol issues in Europe and all over the world.

Translating Hegel: The Phenomenology of Spirit and Modern Philosophy contains the contributions from a symposium organized on the occasion of the first Swedish translation of the Phenomenology. Bringing together a group of eminent Hegel scholars who address questions of translation and interpretation in the broadest sense, from historical hermeneutics to the actual practice of textual translation, it reveals the continued presence of Hegel in modern thought. Hegel’s Phenomenology of Spirit stands at the crossroads of modern philosophy. Taking us from the lowest and simplest level of sense-certainty through ever more complex forms of knowing and acting, Hegel’s monumental work eventually aspires to nothing less than a blueprint for absolute knowledge: a unity of subject and object, finite and infinite, man and world, a notion that has continually provoked new reactions and counterreactions throughout the course of modernity. Is Hegel’s work the consummation of classical metaphysics or the dawn of something new? Is he a fundamentally Christian thinker or does he herald the death of God? Should we read him as a precursor to modern phenomenology and hermeneutics, sociology of knowledge, pragmatism, deconstruction? In short: do we need to translate Hegel into some modern vocabulary to make him relevant to the present? And if so, what would such a translation imply for our reading of his texts?

”Fenomenologin får inte vara en metafysik, utan en kritik av all metafysik, av alla stelnade system.” ”Om vi vill nå fram till sanningen kan vi inte bara söka efter den i lågländerna och vi får inte låta oss fascineras av den ytliga harmonins stillhet; vi måste låta det oroande, det oförsonliga och det gåtfulla växa i oss, det som det vanliga livet blundar för, det som det förbigår till förmån for dagens ordning.” Inledning till fenomenologisk filosofi samlar de föreläsningar som den tjeckiske filosofen Jan Patočka höll vid Karlsuniversitet i Prag mellan 1969 och 1970. Det som står i fokus är fenomenologin och dess utveckling från Edmund Husserls första arbeten fram till och med Martin Heideggers analyser i Vara och tid. I dessa föreläsningar introducerar Patočka fenomenologin genom att framhålla både fenomenologins aktualitet och dess många kontaktytor med filosofihistorien. Dessa föreläsningar kan betraktas som en inledning till fenomenologins grundbegrepp, likaväl som ett utmärkt sätt att bekanta sig med viktiga dimensioner i Patočkas egen filosofi.

The title of this anthology, Regionality/Mondiality: Perspectives on Art, Aesthetics and Globalization, signals the regional dimension inherent in the globalization of the arts. Rejecting a comprehensive theory of globalization, the texts in this anthology instead circumscribe a situated understanding of the production and interpretation of the arts, which serves to condition cultural translatability. The texts of the anthology argue that cultural translatability should be considered through the concept of regionality, that is, the quality of being both territorially and relationally situated. Bypassing the abstract and politically charged category of “nationality,” regionality addresses human relations in and through the more tangible physical environment in and by which they are configured. As seen in the work on archipelagic thinking by the Martinican writer and philosopher Édouard Glissant, both the cultural and physical aspects of one’s immediate environment are used to articulate a form of self-understanding in the face of cultural and economic expansion, the particular character of which is indicated by the term mondiality. This concept derives from the French word for “world” or “people,” and thus affirms the fundamentally social and cultural character of experiences thought of as global. Each of the eleven contributions in this volume brings its own perspective on arts and aesthetics, producing world-views that still share a keen awareness of their partialness. The contributors are: Charlotte Bydler, J. Michael Dash, John Drabinski, Martin Svensson Ekström, Anthony Gardner and Charles Green, Christina Kullberg, Lisette Lagnado, André Lepecki, Patricia Lorenzoni, Cecilia Sjöholm, and Terry Smith.

The idea of a limit of reason, a measure that defines reason and that it must not overstep, has been a constitutive part of philosophy since its beginnings in Greek thought. Placing itself in opposition to the madness of hubris, the excesses of tragedy, and the stories of religion and myth, philosophy expels its others just as much as it thrives on them. It begins and ends at the limit; it is drawn towards its outside, and exists as a perpetual attempt to find a line of demarcation that always ends up passing through its interior. The present collection analyzes the phenomenon of limit and excess, through readings that range from tragedy and Greek thought, through early Christianity and the Renaissance, to modern phenomenology and philosophy of language. Jonna Bornemark is Associate Professor of Philosophy and Lecturer at the Center for Studies in Practical Knowledge at Södertörn University Sven-Olov Wallenstein is Professor of Philosophy at Södertörn University

West European leaders had good reasons to oppose US Vietnam war policy. It threatened to alter the global balance of power while igniting unrest at home. Such turbulence led to a radicalized political atmosphere domestically. In this new environment, the “New Left” established a powerful foothold among the “68-generation”. In many West European countries the new radical left rejected the older Socialist and Communist parties in favor of more radical political alternatives. In Sweden the Social Democratic government struggled to maintain a workable relationship with Washington while at the same time placating domestic anti-war opinion – thus preventing this issue from being hijacked by the far left. How did the Swedish Social Democrats resolve this dilemma? Although this is the most written-about episode in Swedish postwar diplomacy, this is the first book to scrutinize the impact of Sweden's Vietnam War policy on its domestic politics.

This book examines how a geopolitical grammar works in Nordic and Russian academic feminism and how understandings of a joint feminist “we”, of “Nordicness” and ideas of an “East/West-Divide” shape the formation of gender research fields. In three distinct chapters, each with a different approach to theories, methods and source materials, the book explores the implications of language, translation, and situated knowledges in the development of gender research as a geopolitical area and particular academic space during the mid-1970s until 2005, and considers feminist knowledge production as a field of power relations.

How should we understand post-war art? How were issues of cultural transfer and curatorial strategies dealt with in the extended 1960s – the era of pop? Art in Transfer in the Era of Pop juxtaposes issues and contexts approaching the concept and reception of Pop Art. Contributors from Europe and beyond weave a web that resists the notion of universialism, adding to art historian Piotr Piotrowski’s “horizontal” art history. This volume avoids the historiographic stance where the US—Europe relationship appears to be a one-way affair. Instead, the reader is drawn into the history of the circulation and cross-pollination of ideas, the aesthetic practices and the various contexts that influenced them.

Byggandet av Nya Karolinska Solna (NKS) är förknippat med en dröm från slutet av 1990-talet om ett sjukhus som ett nav i ett internationellt konkurrenskraftigt universitetssjukvårdssystem. Det skulle vara ett specialsjukhus för regionen och inta en central roll för utvecklingen av Stockholmsregionen till ett biomedicinskt kraftcentrum. 2008 fattades beslutet om att bygga det nya sjukhuset och fylla det med ett nytt verksamhetsinnehåll. Beslutsprocessen rörande verksamhetsinnehållet vid NKS har präglats av interimistiska beslut och utvecklats till en process som förändrat villkoren för andra beslutsprocesser med stora ekonomiska och praktiska återverkningar för hälso- och sjukvården i Stockholmsregionen. Här redovisas hur det gick till när besluten om vård, forskning och utbildning vid NKS fattades. Och framför allt diskuteras NKS-projektets otillräckliga beslutsunderlag och de utdragna beslutsprocessernas konsekvenser för det regionala vårdsystemet. Jan Öhrming är Senior professor i företagsekonomi vid Södertörns högskola.

Här presenteras en undersökning om grosshandlaränkor som tagit över sina mäns verksamheter i Stockholm och Åbo mellan åren 1750 och 1820. Den svenska lagstiftningen var fram till år 1864 olika för män och kvinnor, för borgare och bönder och beroende på om man var gift eller inte. Bland kvinnorna var det bara änkor som var myndiga. De näringar som krävde så kallat burskap var alltså bara öppna för kvinnor om de var änkor. Grosshandlarna var de förmögnaste handlarna och där var det ovanligt att änkan övertog näringen. Desto högre upp i den sociala hierarkin en yrkesgrupp befann sig, ju mindre vanligt var det att änkan övertog näringen. Men det fanns de som gjorde så. Bland dessa kvinnor fanns flera som lyckades mycket väl med sina affärer. Några var mer välbeställda när de själva gick bort än vad deras män hade varit.

The course of military operations determined Sweden’s role in Polish policy as an evacuation destination, a shelter for refugees, an important junction for communication with the Polish occupied territories and as a suitable partner in the process of the future economic restoration of Poland. Dreamers & Opportunists is based on a vast range of sources from Polish, Swedish, and British archives, the Swedish press and the Polish exile press providing a coherent picture of Polish–Swedish relations during the Second World War. It brings new dimensions in a debate concerning Swedish policy during the period.

Vad var reklam? Under 1930-talet var reklam ett nytt modernt fenomen som det fästes visionära förhoppningar vid. Reklamen skulle tjäna samhället och bygga framtiden, menade företrädare för den framväxande näringsgren som reklam var. Reklamen skulle skapa välstånd, men också lära människor trafikvett och den användes även för att lösa samhällsproblem som trångboddhet – även politik kunde det göras reklam för. I denna bok undersöks reklamen som påverkansform och hur den relaterade till andra former av påverkan under 1930-talet; ett decennium under mellankrigstiden, klämt mellan depression och krigshot, men också en tid av utveckling av näringsliv och reklam. Studiens perspektiv är att nå historien om reklamens utveckling från två håll: För det första genom att empiriskt undersöka hur reklamen förstods och brukades. För det andra hur denna utveckling språkliggjordes. Här undersöks relationen mellan reklam och fyra andra kommunikativa begrepp; propaganda, upplysning, agitation och information. Undersökningen har fokuserat på tre olika aktörer; den framväxande reklambranschen, Kooperativa förbundet och det Socialdemokratiska partiet.

Vi lever i en tid av ökande globalisering och intensifierade kontakter över gränserna. Idag är världen sammanflätad på ett helt annat sätt än någonsin tidigare. Här presenteras en undersökning om hur ungdomar i Sverige, Polen och Tjeckien ser på andra kulturer och folkgrupper än den egna, om deras konstruktioner av identitet, utvecklandet av kosmopolitiskt lärande och om hur deras vänner, familjer och skolor påverkar deras inställningar. Många ungdomar i Polen och Tjeckien tar upp hur de fasor som deras familjer upplevt under andra världskriget fått dem att inse hur viktigt det är att upprätthålla freden medan de svenska ungdomarnas syn påverkats av den långa perioden av fred. Den här boken är ett resultat av ett forskningsprojekt vars syfte varit att undersöka vilken betydelse nya identitetskonstruktioner och kosmopolitiska, interkulturella lärandeprocesser har för fredliga kontra fientliga etniska relationer i det mångkulturella, globaliserade samhället.