Visar resultat för..."Etik"

Att undervisa i ämnet religionskunskap är både spännande och roligt. Det är ett ämne där lärare och elever kan mötas i samtal om tro och mening, rätt och orätt, gott och ont. Det är också ett ämne där elevers erfarenheter är viktiga att ta vara på. Alla människor funderar över etiska och existentiella frågor och för religionsundervisningen utgör de en oumbärlig grund. Samtidigt finns bedömnings- och betygskriterier (Lgr22) samt kunskapskrav (gymnasiet), och utifrån dessa ska elevers ämneskunskaper bedömas. Detta ställer krav på en strukturerad, vederhäftig och klok undervisning.  Det centrala innehållets rubriker i nationella kurs- och ämnesplaner är inte förhandlingsbara, men lärare har frihet att planera och genomföra sin undervisning på olika sätt. Det är en frihet som är viktig att ta vara på. Samtidigt ställer denna frihet krav på att man som lärare är påläst och försöker följa vad som händer i aktuell debatt och forskning.  Innehåll är strukturerat i sex teman: Religionsundervisning i ett kontextuellt perspektiv, Religioner och livsåskådningar, Religion och samhälle, Livsfrågor, livskådning och identitet, Etik och Religionsundervisning i en pluralistisk tid. Genom att presentera ämnesteoretiska och religionsdidaktiska perspektiv på hur det centrala innehållet kan uppfattas, vilka frågor som kan vara viktiga att uppmärksamma och vilka forskningsperspektiv som kan bidra till en djupare och mer dynamisk förståelse, ger boken en grund för hur man som lärare kan utveckla sina ämneskunskaper.  Denna andra upplaga av RELIGIONER, LIVSÅSKÅDNINGAR OCH ETIK är kraftigt omarbetad med fokus på nya kurs- och ämnesplaner för religionskunskap.  Bokens redaktörer är Olof Franck, professor i ämnesdidaktik, Christina Osbeck, professor i ämnesdidaktik, båda verksamma vid Göteborgs universitet, samt Kerstin von Brömssen, professor i utbildningsvetenskap vid Högskolan Väst.

Håkan Bengtsson arbetar som lektor i religionshistoria och global kristendomen vid Teologiska institutionen i Uppsala.  Ann af Burén är lektor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola.  Sören Dalevi är biskop i Karlstads stift och författare. Han har tidigare forskat och undervisat vid Karlstads universitet.  Daniel Enstedt är docent och lektor i religionsvetenskap vid Göteborgs universitet.  Maria Essunger är universitetslektor och docent i Systematisk teologi med livsåskådningsforskning vid Uppsala universitet.  Mohammad Fazlhashemi är professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet.  Karin K Flensner är docent i utbildningsvetenskap och verksam som lektor vid lärarutbildningarna vid Institutionen för Individ och Samhälle, Högskolan Väst, Trollhättan.  Karin Hedner Zetterholm är docent i judaistik vid Lunds universitet.  Linda Jonsson är lektor i didaktik vid Mälardalens universitet och arbetar inom lärarutbildningen.  Katarina Kärnebro är universitetslektor vid Pedagogiska institutionen, Umeå universitet.  David Lifmark är lärare i religionskunskap och svenska, och lektor i Pedagogiskt arbete vid Institutionen för didaktik och pedagogisk profession vid Göteborgs universitet.  Annika Lilja är docent i pedagogiskt arbete vid Göteborgs universitet, Institutionen för didaktik och pedagogisk profession.  Linnea Lundgren är fil doktor och forskare och lärare vid Institutionen för civilsamhälle och religion, Marie Cederschiöld högskola.  Kristian Niemi föreläser i religionsvetenskap och religionsdidaktik vid Karlstads universitet.  Staffan Nilsson är lektor i religionsvetenskap med inriktning mot etik och religionsdidaktik vid Södertörns högskola.  Katarina Plank är docent i religionsvetenskap och verksam vid Karlstads universitet där hon forskar och undervisar.  Signild Risenfors är docent i pedagogik och anställd vid institutionen för Individ och samhälle på Högskolan Väst.  Anna-Pya Sjödin är docent i religionsvetenskap på Institutionen för idé- och samhällsstudier vid Umeå universitet.  Karin Sporre är professor i pedagogiskt arbete vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet, samt docent i etik.  Olof Sundqvist är professor i religionshistoria vid Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap vid Stockholms Universitet.  Peder Thalén är professor i livsåskådningsvetenskap vid Avdelningen för humaniora, Högskolan i Gävle.  Linda Vikdahl är docent i religionsvetenskap och anställd som lektor vid Södertörns högskola.  Frederik Wallenstein är religionsvetare och ämnesdidaktiker. Han forskar och undervisar i religionshistoria och religionsdidaktik vid Stockholms universitet.  Katarina Westerlund är docent och lektor vid teologiska institutionen, Uppsala universitet.  Anna Westman Kuhmunen är doktorand vid institutionen för Etnologi, Religionshistoria och Genus vid Stockholms universitet  Anna Wrammert är lektor i religionsdidaktik vid Teologiska institutionen, Uppsala universitet, samt gymnasielektor i religionskunskap.

En central uppgift för socialarbetare är att på olika sätt hjälpa och stödja människor att leva bra liv. Att påstå detta kan verka okontroversiellt, men tänker man efter inser man snart att påståendet väcker flera frågor: Vad är ett bra liv? Hur kan och får en människa agera för att hjälpa andra att uppnå detta mål? Kan ändamålet helga medlen, eller finns det gränser för hur en människa får hjälpa andra? Hur kommer man fram till vad som är bra för en annan människa – vilken information och vilka kunskaper behövs? Och vilket ansvar har vi egentligen för andras välfärd? Har vi någon skyldighet att hjälpa andra? Har samhället? Detta är frågor som är centrala för socialt arbete. Det är också frågor som har sysselsatt filosofer under de senaste 2 000 åren.Den här boken ger en samlad och lättfattlig introduktion till hur olika filosofer har tänkt kring frågorna och hur de har besvarat dem. Ämnen som behandlas är argumentationsanalys, kunskapsteori, vetenskapsteori, moralfilosofi och politisk filosofi. Med hjälp av konkreta exempel hämtade från socialt arbete visar författaren att filosofernas resonemang och perspektiv är av intresse för dagens socialarbetare.Peter Nilsson är socionom och filosofie doktor i teoretisk filosofi. Han är verksam vid Högskolan Dalarna, där han undervisar på socionomprogrammet och på kurser i filosofi. I sin forskning har han intresserat sig för frågor om empati och medlidande, omsorg och altruism.

Den här boken handlar om de etiska och moraliska frågor som ständigt är närvarande i skolans vardag. Bokens två delar behandlar dels den etik som styr lärares professionella handlande, dels de moraliska värden och normer som lärare förmedlar till eleverna.

Boken bygger på lärares och elevers berättelser och erfarenheter och ett antal exempel och fallbeskrivningar illustrerar de teoretiska resonemangen.

Några av de frågeställningar som behandlas:

”Om läsaren har flera frågor än svar efter att ha läst till bokens slut, då är allt i sin ordning. Många frågor betyder ett utvecklat språk och att man har upptäckt nya aspekter inom skolans moraliska dimensioner.” Så skriver författaren, Gunnel Colnerud, i slutordet.

Läraryrkets etik och värdepedagogiska praktik är skriven för lärare, lärarstudenter och lärarutbildare.

Sagt om boken"Ingen med intresse för läraryrket och skolan bör ignorera denna imponerande bok. Den synliggör att etiska konfliktsituationer inte kan ses och hanteras som om de vore varje lärares privata angelägenhet och ställningstagande. Om etiska principer ska få någon betydelse i skolans praktik måste de tolkas gemensamt och leda till en medveten och gemensam yrkesetik. Då blir en lärares ingripande mot en kollega också professionellt legitimt och inte enbart en privat provokation." av Joanna Giota, docent i pedagogik, Pedagogiska magasinet nr 2 2018

Om författarenGunnel Colnerud är legitimerad psykolog, skolpsykolog samt professor emerita i pedagogik vid Linköpings universitet. Hennes forskning är inriktad på läraryrket, främst dess etiska och moraliska dimensioner.

Vad innebär det att arbeta på ett etiskt försvarbart sätt inom socialtjänsten? Ofta tänker vi i första hand på mötet mellan socialarbetaren och den enskilde. Men ett etiskt försvarbart agerande handlar om mer än så. Den enskilde socialarbetaren är beroende av de övergripande beslut som fattats i form av lagar och ekonomiska resurser.

Bokens författare diskuterar, utifrån en modell för etisk analys, de förutsättningar som finns att bedriva ett etiskt försvarbart arbete inom socialtjänsten. Särskild uppmärksamhet ägnas lagstiftningens utformning, kunskapsläget inom socialt arbete samt organisatoriska, ekonomiska och andra materiella resurser. Tanken är att boken ska vara ett underlag för diskussioner kring dilemman och svåra etiska val man kan ställas inför som socialarbetare. De senaste årens samhällsförändringar har ställt nya krav på socialtjänsten. Bokens femte upplaga har uppdaterats och vissa avsnitt är helt nyskrivna.

Ulla Pettersson, som är bokens huvudredaktör, är professor i socialt arbete.

Anders Bergmark är professor i socialt arbete vid Stockholms universitet med inriktning på vård och behandling av alkoholmissbrukare.

Åke Bergmark är professor i socialt arbete vid Stockholms universitet.

Göran Hermerén är professor emeritus i medicinsk etik vid Lunds universitet.

Tommy Lundström är professor vid institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet.

Lars Oscarsson är professor i socialt arbete vid Ersta Sköndal högskola.

Mats Thorslund är professor emeritus i socialgerontologi vid Aging Research Center.

I Värdepedagogik diskuterar författarna den pedagogiska praktiken i förskola och skola i förhållande till moraliska och politiska värden. Det handlar om frågor som rör andras väl, omsorg, rättvisa, rättigheter, medmänsklighet, dygder, ansvar och inflytande samt hur sådana värdefrågor gestaltas och hanteras av lärare, barn och unga.

Boken är tänkt att utgöra ett underlag för diskussion kring det egna värdegrundsarbetet i verksamheten. Författarna närmar sig det värdepedagogiska området med olika fokus, metodologi och teoretiska perspektiv.

Exempel på olika teman som presenteras är:- Värdepedagogik, moral och moralisk utveckling.- Värden då och nu.- Demokrati och delaktighet.- Den levda moralen i vardagen.- Omsorg och erkännande.- Konflikter, mobbning och kränkningar.Värdepedagogik vänder sig till lärarstudenter på alla nivåer och yrkesverksamma lärare.

Eva Johansson är professor i pedagogik vid Institutt for barnehagelærerutdanning, vid Universitetet i Stavanger.

Robert Thornberg är professor i pedagogik och verksam vid Institutionen for beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet.

I Lyssnandets pedagogik beskriver Ann Åberg arbetet med att utveckla den pedagogiska praktiken i en förskola. Med hjälp av inspirerande exempel ur sin egen vardag beskriver författaren gruppens erfarenheter av förändringsarbetet. För att ge ett teoretiskt perspektiv på frågeställningarna har Hillevi Lenz Taguchi, lektor på lärarhögskolan i Stockholm, bjudits in som gästförfattare i boken. Resultatet är en rikt illustrerad bok som väver samman beskrivningar av ett konkret vardagsarbete med ett teoretiskt tänkande.

Denna andra upplaga av boken innehåller en helt ny del som handlar om hur lyssnandets pedagogik kan ta form tillsammans med de yngre barnen. I två kapitel gör Ann Åberg några nedslag i ett projektarbete på en yngrebarnsavdelning. I berättelsen beskrivs hur pedagogerna gör sig lyhörda för barnens egna prioriteringar och deras sätt att förstå världen. Boken vänder sig till blivande och yrkesverksamma förskollärare.

Sagt om boken[...] "En ny upplaga är mycket välkommen, särskilt med ett perspektiv som rymmer de yngsta barnen. Boken är rikt illustrerad och avslutas med en litteraturlista." Ulf Malmqvist, lektör, BTJ-häftet nr 17, 2018.

Om författarnaAnn Åberg är pedagogisk ledare och förskollärare. Hillevi Lenz Taguchi är professor och biträdande avdelningsföreståndare på Avdelningen för förskollärarutbildning och förskoleforskning vid Stockholms universitet.

Läroboken till kursen Artificiell intelligens nivå 1 handlar om ett av de mest omdiskuterade begreppen i vår tid, AI. Den väcker fascination, nyfikenhet och ibland oro. Vissa ser AI som lösningen på många av världens stora problem, medan andra fruktar att tekniken kan gå bortom vår kontroll. Men oavsett vad vi tycker, är en sak säker: AI förändrar vårt samhälle.

Du möter redan AI i vardagen: i sociala medier, kartappar, sökmotorer, översättningsverktyg och digitala assistenter. Den hjälper till att filtrera information, förutsäga vad du vill se, ge rekommendationer och fatta beslut. Men hur fungerar AI? Hur lär sig systemen? Och vad får det för konsekvenser när vi överlåter allt mer ansvar åt maskiner?

Den här boken är skriven för dig som vill förstå grunderna i artificiell intelligens, både tekniskt och samhälleligt. Den guidar dig genom viktiga begrepp som algoritmer, maskininlärning, neurala nätverk, naturlig språkbehandling, bias, etik och lagstiftning.

Boken ger tydliga förklaringar, praktiska exempel och diskussionsfrågor som hjälper dig reflektera kritiskt. Du behöver inte ha kunskaper om programmering för att ta till dig innehållet. Boken är utformad för gymnasieelever, men passar alla som vill få en introduktion till AI med både teknisk förståelse och samhällsperspektiv. Att förstå AI handlar inte bara om kod – det handlar om att förstå framtiden.

Bokens författare David Hedengren är gymnasielärare i fysik, matematik och artificiell intelligens.

Det föds barn varje dag. För det mesta går det bra. Men ibland gör det inte det.

Barnsäng tar sin utgångspunkt i en förlossning som ägde rum för 24 år sedan. Marit Kapla söker upp vittnena: de personer som var i förlossningsrummet och de som mötte henne i mödravården. De talar med henne om vad som hände då, om sitt arbete, om politiken och forskningen som kringgärdar barnafödandet, om vad det är att möta människor i en situation som rymmer utsatthet, smärta, svindlande lycka och ibland också djupaste sorg.

Tillsammans utgör de ett slags kör av röster, vars kunskap och känslor rör vid något mycket vardagligt och oändligt stort.

Barnsäng handlar om mödravården som arbetsplats och om förlossningen som en erfarenhet som aldrig går över. Marit Kaplas unika sätt att lyssna till människors röster, till poesin i det vardagliga språket, gör den till en bok som inte liknar någon annan förlossningsberättelse.

Under en vanlig dag i skolan och förskolan uppstår ofta svåra situationer som kräver en etisk beredskap. En medveten och gemensam professionsetik bidrar till att utveckla den etiska kompetensen och innebär att lärare får inspiration och stöd för det dagliga yrkesutövandet.  ETIK I PROFESSIONELLT LÄRARSKAP visar hur reflektion och kommunikation förbereder läraren inför professionsetiska problem. I tre berättelser skriver författarna om dilemman hämtade ur skolans och förskolans verklighet och resonerar sedan kring de värden som berörs. Resonemangen fördjupas med hjälp av etiska begrepp och tankegångar. I boken ges också förslag på sätt att förhålla sig till och agera i de olika situationerna, såväl för den enskilda läraren som för personalgruppen i stort. I denna fjärde reviderade upplaga har ny forskning inkluderats, och förändrade omvärldsvillkor aktualiserats. Kirsten Grønlien Zetterqvist, TD i religionsfilosofi, Sara Irisdotter Aldenmyr, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan Dalarna och Ann Paulin, gymnasielärare, har alla lång erfarenhet av undervisning i lärarutbildning.   

Miranda Fricker pekar ut två sorters orättvisa som kan drabba oss som  kunskapssubjekt: vittnesorättvisa och hermeneutisk orättvisa. Båda formerna av orättvisa drabbar i första hand grupper som även i andra avseenden är missgynnade i samhället, såsom kvinnor och etniska minoriteter. Vittnesorättvisa handlar om att mina uppfattningar inte tas på det allvar som de är värda, vilket även kan skada min tilltro till mitt eget omdöme och på så sätt hindra mig från att veta saker jag annars skulle veta. Tolkningsorättvisa handlar om att de begrepp vi använder för att tolka vår erfarenhet systematiskt framhäver vissa saker och lägger andra i skugga.

Epistemisk orättvisa är en modern klassiker som genom att förena kunskapsteori och etik fördjupar vår förståelse av social makt och strukturellt förtryck. 

Miranda Fricker är en brittisk filosof, med inriktning på moralfilosofi, social epistemologi och feministisk filosofi. Hon är för närvarande professor vid City University of New York (CUNY).

Filosofi är ett ämne som spänner över många områden. I Filosofera! får eleverna möta tidlösa eviga frågor och möjlighet att utveckla sina förmågor att diskutera, tänka och argumentera för att på så sätt delta i det filosofiska samtalet på ett roligt och inbjudande sätt.

Filosofera! är indelad i sex delar: existens, kunskap, vetenskap, etik, samhälle och språk. De sex delarna kan läsas fristående eller i den ordning som passar. Varje kapitel inleds med ett verklighetsnära exempel och har genomgående elevfrågor av varierande komplexitet. Kapitelavslutningen innehåller sammanfattning, ordlista och instuderingsfrågor.

Filosofera! är skriven för gymnasieämnet filosofi, i enlighet med GY25, och kan med fördel användas både på nivå 1 och nivå 2.

Hur bör vi handla? Vad kräver moralen av oss? Grundbok i normativ etik introducerar och diskuterar, med många exempel, de viktigaste försöken att på ett systematisk sätt besvara dessa frågor. Utilitarism, pliktetik, rättighetsteorier, dygdetik och djupekologi blir analyserade och jämförda med varandra, både när det gäller styrkor och svagheter. Framställningen är direkt och tillgänglig även utan filosofiska förkunskaper, författaren klargör sina egna ståndpunkter samtidigt som läsaren dras in i diskussionen.

I denna tredje upplaga är boken till stor del omskriven, utökad och uppdaterad med de senaste årens diskussion.

Torbjörn Tännsjö är professor emeritus i Praktisk filosofi vid Stockholms universitet, och i Medicinsk etik vid Karolinska Institutet. Han har en stor vetenskaplig produktion men är också Sveriges kanske flitigaste debattör i etiska frågor. Särskilt när det gäller medicinsk etik har han med sina rättframma och ofta kontroversiella ställningstaganden spelat en huvudroll i det svenska offentliga samtalet.

Ny omarbetad utgåva med många färgbilder

Kaos och kosmos är ett läromedel i filosofi för gymnasiet och vuxenutbildningen. Kaos och kosmos, Filosofi 1 täcker in hela det centrala innehållet för kursen Filosofi 1 enligt Gy11 och Filosofi nivå 1 enligt Gy25. Det är ett läromedel där de stora frågorna diskuteras. Det goda livet, den vetenskapliga metoden, språket och värdena. Fokus ligger på teorier, frågor och modeller som är väl förankrade i dagens samhälle, med nedslag och exempel i filosofer och i historien. Varje avsnitt har en inledande, tydlig sammanfattning och en genomgång av huvudlinjerna. Det gör det enkelt att få ett bra grepp om innehållet. Inledningen fungerar också utmärkt som repetition efter läsningen. Avsnittets genomgångar varvas sedan med konkreta repetitions- och diskussionsfrågor. Kaos och kosmos behandlar ämnen i nutiden, ankrade i vår historia. Kaos och kosmos, Filosofi 1 i korthet: - Fokus på de stora frågorna - Förankrat i dagens samhälle, med nedslag i historien - De inledande översikterna konkretiserar och samlar avsnittets innehåll