Visar resultat för..."Kommentar"

Förvaltningslagen anger hur myndigheter i stat och kommun ska behandla sina ärenden och sköta kontakterna med allmänheten. Lagen har genom åren fått allt större betydelse i det löpande arbetet i myndigheternas verksamhet och dess främsta syftet är att garantera rättssäkerheten för enskilda i förfarandet hos förvaltningsmyndigheterna.

Detta är den andra upplagan som kommenterar den nuvarande förvaltningslagen (2017:900), som trädde i kraft den 1 juli 2018. Verket ger en djupgående kommentar till lagen och har utförliga hänvisningar till praxis och litteratur i ämnet. Bestämmelserna har i stor utsträckning motsvarigheter i tidigare förvaltningslagar, men det finns också skillnader. Genom den nuvarande lagen regleras till exempel förfarandet hos förvaltningsmyndigheterna mer heltäckande än tidigare. Bland annat slås vissa allmänna förvaltningsrättsliga principer, som har utvecklats i praxis, nu fast i uttryckliga bestämmelser. Det gäller bland annat principerna om legalitet, objektivitet och proportionalitet, liksom principen om myndigheternas utredningsansvar. En annan skillnad är det rättsmedel mot långsam handläggning som lagen innehåller.

Denna kommentar vänder sig i första hand till alla som tillämpar förvaltningslagen i sitt yrke, men den vara till nytta även för studerande och andra som kommer i kontakt med lagen. Denna andra upplaga har uppdaterats med bl.a. nya rättsfall och JO-beslut. I kommentaren har lagändringar beaktats t.o.m. SFS 2025:582.

Kommuner och regioner är tillförsäkrade självstyre under riksdagen och regeringen. Självstyrelsen manifesteras av den kommunala rösträtten och den kommunala beskattningsrätten. På en rad sakområden har riksdagen i lag ålagt kommunerna att göra samhällsinsatser, en del av dem finansierade av riksdagen. Kommunerna och regionerna har därmed den rättsliga ställningen som demokratins verkställande organ. Lagenligheten av de kommunala besluten kan på begäran av enskild person prövas av förvaltningsdomstolar. Genom domstolarnas domar har skapats en rättspraxis rörande innehållet av och gränserna för kommunernas befogenheter. Den kommunala verksamheten och hur kommunerna ska styras regleras i huvudsak genom 2018 års kommunallag. Kommunallagen har stora likheter med tidigare gällande kommunallag men har delvis getts en ny struktur, ett enhetligt språk och även en enhetligare begreppsbildning. Förändringarna i förhållande till föregående lag består huvudsakligen i att fullmäktige getts en möjlighet att bestämma att styrelsen ska kunna fatta beslut om särskilt angivna förhållanden som rör andra nämnders verksamhet samt att kommuner och regioner kan besluta att ge kommunal- och regionråd möjlighet att vara t.ex. föräldralediga. Vidare tydliggörs rollfördelningen mellan de anställda och de förtroendevalda. Reglerna för anmälan av delegationsbeslut förenklas genom att nämnderna själva får besluta vilka beslut som ska anmälas. Den kommunala anslagstavlan ska fortsättningsvis vara webbaserad. Det har även införts ett krav på att revisorernas budget ska beredas av fullmäktiges presidium. Slutligen har det införts ett uttryckligt lagstöd för att kommunala beslut som inte kan rättas som huvudregel inte får verkställas innan de vunnit lagakraft. Den fjärde upplagan har reviderats och uppdaterats med bl.a. nytillkommen lagstiftning och praxis.

Avtalslagen kommenteras här utförligt paragraf för paragraf. I denna uppdaterade upplaga av kommentaren beaktas lagändringar och praxisutveckling.

Patientdatalagen reglerar behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården, tandvården, smittskyddet samt viss annan medicinsk verksamhet. Den reglerar även journalföring inom lagens tillämpningsområde samt regionala och nationella kvalitetsregister.

Patientdatalagen – En kommentar kommenterar lagens samtliga paragrafer och är liksom lagen indelad i tio kapitel. Kommentaren behandlar även den praxis från domstolar och Integritetsskyddsmyndigheten som har utvecklats kring lagen samt sekretess i anknytning till lagens bestämmelser. Socialstyrelsens olika föreskrifter och handböcker som berör patientdatalagens tillämpningsområde behandlas också.

Patientdatalagen – En kommentar riktar sig till jurister, dataskyddsombud, verksamhetschefer, hälso- och sjukvårdspersonal, vårdadministratörer, politiker, systemarkitekter och andra yrkesgrupper som i sin verksamhet konfronteras med frågor om behandling av personuppgifter, informationssäkerhet eller journalföring i hälso- och sjukvården.

För att möjliggöra utbyte av information mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten om enskilda som är föremål för vård och insatser från båda verksamheterna trädde lagen (2022:913) om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation i kraft den 1 januari 2023.

Lagen ersätter de bestämmelser om sammanhållen journalföring mellan vårdgivare som fanns i patientdatalagen. Den innehåller även nya bestämmelser rörande de delar av socialtjänstens verksamheter som avser omsorg om äldre personer och personer med funktionsnedsättning. Detta innebär att vårdgivare och omsorgsgivare med stöd av lagen, genom direktåtkomst eller annat elektroniskt utlämnande, får ha tillgång till personuppgifter hos andra vårdgivare och omsorgsgivare under vissa givna premisser.

Lagen om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation – en kommentar innehåller paragrafvisa kommentarer till den nya lagen. Den behandlar också sekretess i anknytning till lagens bestämmelser och beaktar den praxis från domstolarna och Integritetsskyddsmyndigheten som har utvecklats kring sammanhållen journalföring.

Kommentaren riktar sig till dataskyddsjurister, dataskyddsombud, verksamhets- och förvaltningschefer, vård- och omsorgspersonal, administratörer, verksamhetsutvecklare, politiker, systemarkitekter och andra yrkesgrupper som i sin verksamhet konfronteras med frågor om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation samt tekniska och organisatoriska lösningar för att åstadkomma ett sådant system.

En paragrafvis kommentar till polislagen. Boken beskriver bland annat polisens uppgifter inom brottsförebyggande arbete, övervakning och brottsutredning, skyldigheten att lämna allmänheten hjälp samt befogenheterna att använda våld, omhänderta personer och utföra kroppsvisitationer. Den sextonde upplagan är uppdaterad med författningsändringar och rättspraxis.

Detta är den tryckta versionen (Del I) av den digitala lagkommentar som gavs ut år 2025. Den digitala lagkommentaren uppdateras vanligtvis två gånger om året i Blå Biblioteket i JUNO.

Detta är den tryckta versionen (Del II) av den digitala lagkommentar som gavs ut år 2025. Den digitala lagkommentaren uppdateras vanligtvis två gånger om året i Blå Biblioteket i JUNO.

Här kommenteras bostadsrättslagen, ombildningslagen och omregistreringslagen. I boken återfinns även författningstexter till bostadsrättsförordningen, förordningen om ekonomiska föreningar samt förordningen om vissa underrättelser och meddelanden enligt 7 kap. bostadsrättslagen.

Lagstiftningen på hälso- och sjukvårdens område är omfattande, svåröverskådlig och inte alltid så lätt att sätta sig in i. De grundläggande och generella bestämmelser, som har särskild betydelse för patientens ställning och inflytande i vården, har därför samlats i patientlagen.

Boken riktar sig till alla som är verksamma i hälso- och sjukvården eller som har intresse för vårdfrågor. Den kan också användas i olika vårdutbildningar.

Hälso- och sjukvård ska bedrivas så att kravet på god vård uppfylls. En god vård förutsätter att vårdgivaren tillsammans med personalen strävar efter att förebygga vårdskador för att uppnå en hög patientsäkerhet. De grundläggande bestämmelserna om patientsäkerhet finns i patientsäkerhetslagen (2010:659).

I Patientsäkerhetslagen. En kommentar beskrivs innebörden och bakgrunden till bestämmelserna i patientsäkerhetslagen. Ett stort antal rättsfall redovisas för att belysa viktiga rättsfrågor och tillämpningen av lagen.

Boken riktar sig till alla som kommer i kontakt med patientsäkerhetsfrågor inom hälso- och sjukvården, t.ex. vårdgivare, hälso- och sjukvårdspersonal, kvalitetssamordnare och jurister, liksom till utbildningar för sådana yrken.

Den första upplagan skrevs av Lars-Åke Johnsson. Från och med upplaga 2 svarar Ebba Sverne Arvill och Anders Printz gemensamt för innehållet. De har tillsammans även gett ut Hälso- och sjukvårdslagen och Patientens rätt och vårdens ansvar.

Eftersom bokföringslagen är en ramlag måste även förarbetena till lagen liksom allmänna råd och andra uttalanden av Bokföringsnämnden beaktas för att kunna lösa olika problem. Denna kommentar tar ett helhetsgrepp om bokföringslagen och normgivningen av Bokföringsnämnden men inkluderar också relevanta delar ur skattelagstiftningen. Lagen kommenteras paragraf för paragraf och förarbeten och nämndens normgivning/skattemässiga bestämmelser är sorterade så att läsaren på ett enkelt sätt får en bild av olika frågeställningar. I de delar det finns oklarheter behandlas detta särskilt.

För att öka förståelsen innehåller boken ett stort antal praktiska exempel. Avsikten är att läsaren ska få svar på när, var, hur och på vilket underlag bokföringen ska ske. Detta gäller oberoende av om läsaren är redovisningskonsult, revisor, jurist eller annan som arbetar med frågor relaterade till bokföringslagen.

I denna tredje upplaga har hänsyn tagits till den allmänna utvecklingen i samhället och till nya uttalanden från Bokföringsnämnden.

Successiva reformer från lagstiftarens sida tillsammans med en rik praxis från Högsta domstolen har gjort skuldsanering till ett i hög grad dynamiskt ämnesområde. I denna tredje upplaga kommenteras 2016 års båda skuldsaneringslagar. Här belyses också utvecklingen av rättsområdet över tid, liksom även andra åtgärder för att bekämpa problemen med överskuldsättning. Mikael Mellqvist deltog i utarbetandet av den första skuldsaneringslagen som kom 1994 och har alltsedan dess skrivit ett stort antal rättsfallkommentarer och artiklar i ämnet.

En klassisk och utförlig kommentar till ärvdabalken, 1-17 kap. om arv och testamente, paragraf för paragraf med redovisning av förarbeten, rättspraxis och doktrin. I denna åttonde upplaga kommenteras ny relevant rättspraxis och litteratur som publicerats sedan förra upplagan kom ut. Bl.a. annat har ett antal avgöranden från HD inom arvs- och testamentsrätten vilka rört allt ifrån tillämpning av principerna för testamentstolkning, återkallelse av testamente, sekundosuccession, det förstärkta laglottsskyddet till frågan om en fullmakts rättsverkan sedan fullmaktsgivaren avlidit tagits med. Vidare kommenteras ett stort antal hovrättsavgöranden som illustrerar behandlingen av materiella eller processuella frågor.

Till betydelsefulla legislativa nyheter under denna period hör den nya lagen (2021:401) om Allmänna arvsfonden och förordningen (2021:403) som är knuten till den nya lagen, vilka trädde i kraft den 1 juli 2021. Även annan ny lagstiftning utanför ÄB har aktualiserat tillämpningen av olika stadganden i balken.

Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna har med åren kommit att bli en integrerad del av svensk rätt. Konventionen har fått stor betydelse för rättsutvecklingen på vitt skilda områden. Europadomstolen i Strasbourg har i snabb takt utvecklat sin rättspraxis och med åren har konventionen allt oftare blivit föremål för tolkning och tillämpning också i svenska nationella domstolar. En särskilt omfattande rättspraxis har utvecklats i fråga om garantier i rättegångsförfarandet, skyddet för privatlivet och familjelivet, yttrandefriheten och egendomsskyddet, men även frihetsberövanden, fängelseförhållanden, utlänningars rättigheter samt frågor om religionsfrihet, mötesfrihet, föreningsfrihet och diskriminering har ofta varit föremål för prövning i domstol. I denna sjätte upplaga av Mänskliga rättigheter i europeisk praxis ges en översikt över Europadomstolens omfattande rättspraxis fram till den 1 juli 2022. Även viktigare konventionsrelaterade avgöranden från Högsta domstolen, Högsta förvaltningsdomstolen och EU-domstolen tas upp i boken. Boken vänder sig till alla som på domstolar och andra myndigheter har anledning att tillämpa konventionen men även till advokater och andra som i sin praktiska verksamhet kommer i kontakt med konventionen.

Den 1 december 2023 trädde den nya lagen om granskning av utländska direktinvesteringar i kraft. Lagen syftar till att införa en säkerhetspolitisk förvärvskontroll i Sverige och innebär att investeringar i svenska företag med skyddsvärd verksamhet inte får genomföras innan de anmälts till Inspektionen för strategiska produkter, ISP, och godkänts av myndigheten. Tillsammans med reglerna i säkerhetsskyddslagen om förvärv och samråd utgör den nya lagen en skärpning av förvärvskontrollen i Sverige.

Lagstiftningen är omfattande och aktualiseras i många olika transaktioner. Är investeraren från ett land utanför EU kan ett förvärv villkoras eller förbjudas om det anses hota Sveriges säkerhet. Men lagens anmälningsskyldighet gäller även för svenska inhemska transaktioner med svenska parter på båda sidor i transaktionen. Uteblivna anmälningar kan ge sanktionsavgifter på upp till 100 miljoner kronor.

I den här boken ges en bred och omfattande kommentar till den nya lagen om granskningen av utländska direktinvesteringar. Den innehåller även en kompletterande kommentar till säkerhetsskyddslagen och kortfattade redogörelser för annan förvärvskontroll på grund av säkerhet och allmän ordning inom bland annat konkurrensrätten, EU-rätten och WTO. Boken är praktiskt inriktad och vänder sig till de som arbetar med de nya reglerna.

Arkivlagen är en del i det lagstiftningssystem som reglerar myndigheters hantering av handlingar och uppgifter. I detta system ingår arkivlagen med tillhörande författningar tillsammans med 2 kap. tryckfrihetsförordningen, offentlighets- och sekretesslagen samt regleringen av behandling av personuppgifter.

I Arkivlagen. En kommentar sätts arkiven in i det senaste decenniets samhälleliga förändringar, vilka har tagit sig uttryck i bland annat e-myndigheter och servicemyndigheter samt e-förvaltning och e-arkiv. Även nya kommunikationssätt som sociala medier och digitaliseringen av arkiv för presentation på webben berörs. Kommentaren ger även inblickar i teori- och metodutveckling som nationellt har inneburit övergång till verksamhetsbaserad arkivredovisning och en internationellt fastställd ledningssystemstandard för verksamhetsinformation.

Detta är en omfattande kommentar till EU:s dataskyddsförordning (2016/679) – GDPR. Förordningen kommenteras artikel för artikel på traditionellt sätt. Även den kompletterande svenska s.k. dataskyddslagen (2018:218) kommenteras paragraf för paragraf. I verket finns också en utförlig kommentar till bestämmelsen om s.k. dataskyddssekretess i 21 kap. 7 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Första upplagan av kommentaren utsågs 2020 till årets verk av Norstedts Juridik. I denna tredje upplaga har bl.a. omfattande ny praxis från främst EU-domstolen och nya riktlinjer och rättsliga ställningstaganden beaktats. Strukturen på kommentarstexten har setts över och fler underrubriker införts.

Detta är en kommentar till det grundläggande standardkontraktet för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader (AB 04) på den svenska marknaden. Kontraktet är framtaget av Föreningen Byggandets Kontraktskommitté (BKK). Boken behandlar standardkontraktets bestämmelser i ett förmögenhetsrättsligt perspektiv.

Framställningen är praktiskt inriktad och vänder sig till alla som kommer i kontakt med entreprenadavtal som införlivat AB 04. Den första upplagan av kommentaren gavs ut 2017. Fjärde upplagan är grundligt omarbetad och i flera hänseenden utvidgad.