Visar resultat för..."Prosa"

Med sitt särpräglade metaforrika språk har Tomas Tranströmer sedan debuten 1954 med 17 dikter befäst sin plats som en av Sveriges största poeter. Samlade dikter och prosa 1954 –2004 innehåller Tomas Tranströmers samtliga publicerade diktsamlingar samt prosastycket Minnena ser mig från 1993.

Det började som en undersökning. Jag skrev tystnaderna, nätterna, jag nedtecknade det outsägliga. Jag fixerade svindeln.

Hösten 1871 anlände en sexton år gammal Arthur Rimbaud (1852-1891) till Paris och förändrade poesin för alltid. Rimbaud, beväpnad med en gudabenådad talang och en vilja att spränga sitt sinne i bitar, blev arketypen för den fördömde unga poeten – en utstött, en obscen visionär. Hans verk utmanade nomer, omformulerade människans potential, med ett språk som sov i rännstenen samtidigt som det snuddade vid stjärnorna.

   I Genius har Elias Wraak, som översatt och kommenterat Arthur Rimbauds samtliga skrifter, från skolboksanteckningar till dikter och brev, valt ut det bästa av Rimbaud. Här finns  En tid i helvetet, den enda bok Rimbaud publicerade under sin livstid, Rimbauds prosalyriska illuminationer och bästa poesi, allt samlat i en volym.

I svensk översättning av Elias Wraak

Under 2020 skrev Lars Norén färdigt tre prosatexter som han ville ge ut tillsammans, och som han i dagboken beskriver som ”en fragmentarisk skildring av den detaljrika intighet i vilken jag tillbringar mina dagar”. De kan läsas som en fortsättning på hans tidigare prosaböcker "Filosofins natt" 2012, "Ingen" 2014 och "Efterlämnat" 2017. En åldrad man betraktar sin ovissa belägenhet, sitt öde. Vem är han, vem är den andre …? Paradoxer och frågor avlöser varandra. Barndomsbilder och minnen flyter förbi, pandemins verklighet tränger sig på. Är det en nedräkning, eller en bön?

»En gång ägde jag en bil. I övrigt har jag inte ägt någonting av värde annat än mig själv och mina tankar och dem säljer jag ibland för pengar.«

Lena Andersson är en av de vassaste och mest kompromisslösa skribenterna i Sverige idag. Inte minst när hon skriver om religion, monarki och identitetspolitik. Vilket hon gärna gör. Hennes skärskådande av kyrkans och Guds roll i samhället, liksom vad och vilka som bestämmer vem som är svensk, är obevekligt och väjer inte för de svåraste frågorna kring individens fria val, värden och sanning.

"Förnuft och högmod 2" består, utöver tre pjäser och hennes berömda sommarprogram om den härsklystne Jesus Kristus, av ett nytt urval av Lena Anderssons krönikor i bland annat Dagens Nyheter, en uppdaterad version av utgåvan från 2011.

FÖRORD AV LENA ANDERSSON

Kan köpas separat eller tillsammans med andra verk av författaren i "Lena Andersson Pocketbox" (isbn 9789127147706).

Pocketboxen innehåller: "Var det bra så?" (1999)   "Du är alltså svensk?" (2004)   "Duck City" (2006)   "Slutspelat" (2009)   "Förnuft och högmod 2" (2016, en revidering av utgåvan från 2011)   "Egenmäktigt förfarande" (2013) och "Utan personligt ansvar" (2014)

Omslag: Sara AcedoIllustration: Stina Wirsén

När ordet pornografi nämns idag är det oftast sexuella skildringar i bild, film eller på internet som avses sällan gestaltningar av sex i skrift, som generellt uppfattas som både mer kvalitativa och mer harmlösa. Runt förra sekelskiftet uppfattades sexuellt explicit litteratur däremot som ett hot mot samhället och den rådande ordningen. Hur blev det så, vad hände dessförinnan och däremellan? Hur uppstod gränsen mellan litteratur och pornografi i Sverige?

I Vid pornografins gräns: Erotik i svensk prosa 1819 2019 undersöker litteraturvetaren Anna Hultman förutsättningarna för och utformningen av erotik i svensk prosa under tvåhundra år. Genom historiska översikter och ingående fallstudier visar Hultman hur det i Sverige etablerades en gräns mellan litteratur och pornografi och inte minst hur denna gräns förändrats över tid.

I studien avhandlas såväl erotiska novellantologier, som verk av C. J. L. Almqvist, Anne Charlotte Leffler, Anges von Krusenstjerna, Carl-Henning Wijkmark, Kristofer Folkhammar och Helena Österlund. Hultman visar en rad skilda anledningar till att litteraturen närmat sig pornografin, hur det rättfärdigats och vilka möjliga vinster och faror det inneburit. Det är en historia om frigörelse och repression, om demokratisering och kommersialisering av sexuella representationer, om etik och estetik, om pornografihistoria som litteraturhistoria.

Nobelpriset i litteratur 2023 med motivering: »för hans nyskapande dramatik och prosa som ger röst åt det osägbara«

»En strålande introduktion till författarskapet.« Dagens Nyheter

»Att läsa Jon Fosse är som att lyssna till Bach. Han skriver en prosa som glimrar från boksidorna« Aftonbladet 

»Fängslande på ett befriande sätt« Göteborgs-Posten

Asle har aldrig läst en bok. Och så läser de en roman i skolan. Och Asle upptäcker att han verkligen tycker om det, för i romanen blir liksom allt som annars bara går härs och tvärs till musik, som han ju tycker så mycket om, men inte bara till musik, för musik vet han ju såklart vad det är, men det blir till ett slags musik som gör att allt som går härs och tvärs blir stilla och skönt att tänka på.

Jon Fosse tillhör de vars texter i hög grad spelar mot läsarens egen erfarenhet. I Prosa 2 har vi samlat ett femtiotal korta texter, skrivna mellan 1987 och 2020. Här återfinns bland annat samlingen Prosa från en uppväxt (1994) och verket Syster (2000). 

Jon Fosse, född 1959, är en av Norges främsta författare och dramatiker. Han har gett ut ett fyrtiotal böcker och är efter Ibsen den mest spelade norske dramatikern i Europa. År 2015 tilldelades han Nordiska rådets litteraturpris för Trilogin: Sömnlösa, Olavs drömmar, Kvällning. År 2022 nominerades han till det internationella Bookerpriset för Septologin VI-VII.

Med förord av Mikaela Blomquist. 

Atlas har tidigare gett ut ett fristående översatt samlingsverk av Jon Fosse, Prosa 1 (2022).

Översättning: Ragnar Strömberg

Nobelpriset i litteratur 2023 med motivering: »för hans nyskapande dramatik och prosa som ger röst åt det osägbara«

»En strålande introduktion till författarskapet.« Dagens Nyheter 

»Fängslande på ett befriande sätt« Göteborgs-Posten 

»Att läsa Fosse är att läsa en utpräglad stilist i stil med William Faulkner eller Thomas Bernhard, där den inre, virvlande monologen aldrig vilar« Viktor Andersson, BTJ-häftet

"Jag ser en som bor precis där i kröken komma cyklande. Jag har aldrig pratat med henne, men hon bromsar cykeln, stiger av cykeln. Hon tittar på mig och det verkar nästan som om hon vill prata med mig. Jag tittar på henne, hon tittar på mig. Jag går bort till henne. Jag ser henne stå med ena foten på vägen, den andra på pedalen. Jag går bort till henne. Jag tror att han borta i kröken har skjutit din hund, säger hon."  

Jon Fosse skriver fram en värld som rör sig i tid och rum, brottas mellan det stora och det lilla, det universella och det djupt personliga. I Prosa 1 har vi samlat både kortare och längre prosatexter som Fosse skrivit vid olika tillfällen. Bokens första novell skrevs redan 1981, till en tävling utlyst av Bergens studenttidning två år innan hans romandebut. De sex avslutande texterna är skrivna mellan 2004 och 2014 och gavs i Norge ut tillsammans under titeln Levande stein.

Med förord av Mikaela Blomqvist. 

Hösten 2022 gav Atlas ut en fristående fortsättning, Prosa 2.

Jon Fosse, född 1959, är en av Norges främsta författare och dramatiker. Han har gett ut ett fyrtiotal böcker och är efter Ibsen den mest spelade norske dramatikern i Europa. År 2015 tilldelades han Nordiska rådets litteraturpris för Trilogin: Sömnlösa, Olavs drömmar, Kvällning. År 2022 nominerades han till det internationella Bookerpriset för Septologin VIVII.

Översättning: Ragnar Strömberg

»Hos Jon Fosse är de inre och yttre landskapen siamesiska tvillingar sammanvuxna rygg mot rygg i ett enda andetag av tid. Därinne, i ett strömmande, virvlande språkflöde som än löser upp, än koagulerar minne och ögonblick, lever människorna inackorderade hos sin dödlighet, unika och intill förväxling lika färdas vi hem till mörkret vi kommer ifrån, andetag för andetag.« Ragnar Strömberg 

Omistligt, tidigare opublicerat material ur Inger Christensens arkiv - i översättning av Marie Silkeberg

»En läslycka är det, att vandra runt på den vildvuxna äng som den här boken kan liknas vid. Det finns mycket att upptäcka och fröjdas åt, botanisera fritt efter eget skön.« Anna Hallberg, DN

»Eller som med intet som språk är en bok som man aldrig vill lämna, eftersom den har sådan förtrogenhet med sig själv och med poesin som hantverk, liv och tänkande.« Jan-Olov Nyström, Upsala Nya Tidning

Efter att ha översatt sju böcker av Inger Christensen fick Marie Silkeberg 2015 tillgång till författarens efterlämnade arkiv, förvarat i ett sextiotal lådor på handskriftsavdelningen på Det Kongelige Bibliotek i Köpenhamn. Ett intensivt arbete tog sin början och tillsammans med författarens son Peter Borum sammanställdes ett digert urval av detta material och gavs ut under titeln Verden ønsker at se sig selv [2018]. I Eller som med intet som språk presenteras en dryg tredjedel av den danska utgåvans urval på svenska. Texterna - som härmed publiceras i bokform för första gången - utgör sammantagna ett omistligt komplement till bilden av Inger Christensen. I urval, översättning och med ett efterord av Marie Silkeberg.

INGER CHRISTENSEN [1935-2009], född i Vejle, Danmark, var en dansk poet, romanförfattare, essäist och dramatiker. Christensen hör till de främsta nordiska poeterna i sin generation, hyllad såväl här hemma som på kontinenten. Med tiden har fler och fler läsare fått upp ögonen för hennes prosa, såväl romanerna som essäerna. Under slutet av sin levnad var Inger Christensen ständigt omnämnd som kandidat till Nobelpriset i litteratur.

»Att läsa Christensen i detta urval av efterlämnade anteckningar och texter är verkligen att gå in i en 'egensinnighetsvärld'. Det är en lycka. Hennes texter är på en gång lätta och lustiga, allvarliga och plågade.« Ulf Olsson, Expressen

»En volym att förlora sig i.« Thomas Götselius, Expressen

»Omistligt verk.« Betyg: 5 av 5 - Joakim Andersson, BTJ

Hur organiserar man ett Litteraturhus? På vilket sätt präglade Jorge Luis Borges blindhet hans författarskap? Varför är så många våldsamma på twitter? Hur översätter man bäst Shakespeare?

I ett halvt decennium skrev Björn Sandmark krönikor, recensioner och poesiöversikter i Dala-Demokraten. I denna bok har han samlat ett urval av dessa. Det är i många fall texter skrivna i stunden -- men värda att läsa långt därefter.

Läsaren möter en skribent som lever intensivt i samtiden och skarpt kommenterar vad som sägs och tänks i offentligheten. Men också en eftertänksam lyssnare som lyhört läser Frostensson, Silkeberg, Norén och Anna Hallberg. Och en rad unga lyriker.

Vardagsreflektioner blandas med litterära utflykter och politiska analyser. Sandmark varnar tidigt för privatskolors vinstintresse och högerextremisters bruk av sociala medier. Han oroas av klimatförändringar, köper ekologiska apelsiner och rotar i historiens skräphögar. 

Björn Sandmark är författare, översättare och kritiker. Han har publicerat åtta böcker: om Tyskland, Bohuslän, teaterliv och globala kulturarvsfrågor liksom diktsamlingen Alpskugga.

År 2020 publicerade han, med Eva Ström och Mikael van Reis, Paul Celans fyra första diktsamlingar på svenska.

Han arbetar som VD och teaterchef på Göteborgs Stadsteater.

Litteraturens klassiker 1-18 är antologin för alla som vill stifta bekantskap med de yppersta verken inom lyrik, dramatik och prosa. Ett urval texter från antiken till 1900-talets första decennier. Oumbärlig för studerande i litteraturvetenskap och för litteraturälskare i allmänhet.Del 1: Dikter och prosa. De homeriska sångerna, lyrik, körlyrik, epigram och prosa.