Jesper Olsson – författare

Böcker, dagstidningar och tidskrifter har fortfarande ett fast grepp om svenska folket. De senaste årtiondenas medieutveckling har också inneburit att mycket läsning numera sker på skärmar av olika slag. Läsning kan innebära vidgade vyer och ökade kunskaper, insikt i hur andra människor handlar och tänker, svindlande äventyr och läkande terapi men också att vi kan ta del av och följa bruksanvisningar och matrecept. De flesta av oss läser omedvetet och utan större ansträngning, men varje generation måste erövra läsförmågan på nytt och det kan vara ett problem. Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2013/2014 kastar sig från Heliga Birgitta till Harry Potter, från Selma Lagerlöf till Snobben. Boken vänder sig till alla som vill förstå mer om vad läsning kan innebära.

ALGORITMER I Fronesis nr 64–65 undersöker vi med hjälp av en rad nyskrivna och översatta texter algoritmer ur olika samhällsteoretiska infallsvinklar. Genom att belysa sociala och politiska aspekter av teknikutvecklingen som ofta förbises i den dagliga debatten hoppas vi kunna bidra till en fördjupad diskussion om algoritmernas roll i vår gemensamma framtid. Begrepp som algoritmer och AI har ofta något av ett mystiskt skimmer av ogenomtränglighet kring sig. Några av numrets texter närmar sig algoritmer som kulturella objekt. Ian Bogosts text »Datavetenskapens domkyrka« belyser samtidens närmast religiösa dyrkan av algoritmer och big data. Andra texter i numret tar ett avmystifierande grepp, som fysikern Christina Gratorps essä »Molnets materialitet«, som stegvis blottlägger det digitala molnets materiella förutsättningar. Ett annat tema rör algoritmernas roll i klassificeringen av sociala data. För sociologerna Marion Fourcade och Kieran Healy är klassificering, rankning och kvantifierade poäng sociala processer som alltmer förmedlas via algoritmiska system, vilka tenderar att förstärka godtyckliga sociala kategorier. Sociologen Anton Törnberg diskuterar tron på big datas förmåga att objektivt beskriva den sociala verkligheten och argumenterar för behovet av en kritisk samhällsvetenskap. Filosofen Denise Celentano analyserar den digitala automatiseringens roll för arbetslivet ur ett filosofiskt rättviseperspektiv. Forskaren och aktivisten Lilly Iranis bidrag ger en inblick i villkoren för de digitala mikroarbetare som genom plattformen Amazon Mechanical Turk erbjuds IT-företag för utförande av repetitiva uppgifter som AI inte kan hantera. Utbildningsforskaren Lina Rahm ger i sin text ett vidgat historiskt perspektiv på automatiseringsdebatten genom en exposé över den svenska arbetarrörelsens skiftande förhållningssätt till datorn och automatiseringen sedan 1950-talet. Innehåll i Fronesis nr 64–65 (255 sidor): Kalle Eriksson och Anders Hylmö: Algoritmerna i samhället och samhället i algoritmerna Christina Gratorp, Francis Lee och Jakob Svensson: Samhällsanalys i algoritmernas tidevarv: Introduktion till avsnittets texter Tarleton Gillespie: Algoritm Christina Gratorp: Molnets materialitet: Om den mjuka digitaliseringens hårda förutsättningar Natasha Dow Schüll: Slumpens ingenjörskonst: Den enarmade banditens algoritmiska förtrollning Ian Bogost: Datavetenskapens domkyrka Anders Hylmö: Algoritmernas kunskapssociologi: Introduktion till avsnittets texter Marion Fourcade och Kieran Healy: Kategorier rakt igenom Anton Törnberg: Teorins död?: Om framväxten av en digital empirism Anne Kaun: Att automatisera orättvisor: Tre kritiska perspektiv på algoritmer i samhället Johan Söderberg: Automatiseringens politiska ekonomi: Introduktion till avsnittets texter Lina Rahm: Den svenska arbetarrörelsens datapolitik: En berättelse om folkbildning Denise Celentano: Automatisering, rättvist arbete och jämlikhet Lilly Irani: Skillnad och beroende hos digitala arbetare: Fallet Amazon Mechanical Turk Alexander Paulsson och Dalia Mukhtar-Landgren: Med algoritmen bakom ratten: Autonoma fordon och experimentell stadsplanering i Göteborg Jesper Olsson: Främmanden: Algoritmer och poesi Redaktion: Charlotte Fridolfsson, Christina Gratorp, Anne Kaun, Francis Lee, Lina Rahm, Jakob Svensson, Johan Söderberg och Anton Törnberg.

Grundbok i litteraturvetenskap – historia, praktik, teori är en introduktion till litteraturämnets många och skiftande teorier och praktiker. Den perspektivrikedom som karakteriserar den litteraturvetenskapliga verksamheten i dag har ett antal gemensamma grunddrag eller teman som kan ingå i olika konstellationer och problemområden. I den här boken har skribenterna valt att se närmare på författare, läsare, medier, språk och historia.Varje grundtema ägnas ett kapitel som på så vis också belyser olika aspekter av den litteraturvetenskapliga mångfalden. Författarna visar hur några av de centrala diskussionerna historiskt sett ut kring respektive tema, vad de leder till i praktiken – som metoder – och vilka aktuella teoretiska strömningar som kan kopplas till dem. I slutet på varje tematiskt kapitel får läsaren även förslag på vidare läsning.Grundbok i litteraturvetenskap riktar sig till studenter i litteraturvetenskap på universitet och högskolor och till alla som på något vis söker en introduktion till hur litteraturvetare tänker och går tillväga i sina arbeten.

Media and Materiality in the Neo-Avant-Garde explores the materiality of media technologies and their impact on the avant-garde of the late twentieth century.The essays of the volume range between different art forms (literature, film, music, visual art, performance) and bridge the same contested cultural divides – high and low, ideology and form, art and everyday life – that were once challenged by the avant-garde. Ranging in topics from the Beach Boys to Herbert Eimert, from Scandinavian forests to Warhol’s Factory, the perspectives established and the operations performed in Media and Materiality in the Neo-Avant-Garde thus traverse a network of art and technology that has been crucial for more than half a century, and still is today.

Den som vill förstå dagens mediesamhälle har mycket att hämta genom att återvända till tidigare analyser, teorier och idéer - till vad som kunde kallas för medie-vetenskapens idétraditioner. Den här antologin inventerar och förmedlar ett förråd av traditioner och texter, fyllt av verktyg för att navigera i det samtida medielandskapet. Varje kapitel behandlar en klassisk medievetenskaplig text och placerar den i sitt historiska och vetenskapliga sammanhang; presenterar en närläsning av dess centrala innehåll och diskuterar dess relevans idag. Bokens kapitel är tänkta att erbjuda ett stöd till egen läsning av originaltexterna, inte att ersätta sådan läsning.Boken riktar sig till studenter och lärare i medie- och kommunikationsvetenskap och närliggande ämnen samt andra som intresserar sig för medievetenskapens idétraditioner.

10°C - Recept från Forsmarks skärgård är något så ovanligt som en hybrid mellan en kokbok och experimentell samtida konst som dessutom kan läsas som ett inlägg i debatten om människans miljöpåverkan. All fisk som används i den här vackert utformade receptsamlingen är fiskad i de uppvärmda vattnen utanför Forsmarks kärnkraftverk. Hur påverkar det vår uppfattning om de maträtter och recept som presenteras? Med 10°C har Erikson och Willén skapat en hybrid mellan en kokbok och experimentell samtida konst som ställer frågor om relationen mellan människa och miljö. Konstnärerna Carl Johan Erikson och Karin Willén har var sitt sommarhus i närheten av Forsmarks kärnkraftverk och tillbringar mycket tid i den uppländska naturen. För några år sedan började de att tillreda och bjuda på fisk från området i en serie konstnärliga aktioner. Nu har de sammanställt tolv fiskrecept i denna ”muterade” kokbok som också innehåller bilder från en av aktionerna och en ”dykritual” i varmt kylvatten samt efterord av författaren Jesper Olsson. I aktionerna och i arbetet med boken har Erikson och Willén tillagat fisk som är fångad i närheten av kylvattenutloppet från Forsmarks kärnkraftverk. Vid utloppet är vattentemperaturen betydligt högre än normalt vilket påverkar fisken och andra organismer. Till exempel bidrar det varmare vattnet till att fiskarnas ämnesomsättning och storlek ökar vilket samtidigt innebär en större påfrestning på deras inre organ. Kanske är det till och med så att genetiska mutationer och evolutionära språng under kort tid ägt rum i dessa vatten? Hur bör vi i så fall förhålla oss till de förvandlingarna? Jesper Olsson skriver i efterordet: ”På ett av fotografierna är det gröna mer kompakt, mer articifiellt. Som om fotosyntensen slagit fel.” Han fortsätter: ”Denna vaga oro i kombination med kokboksgenrens praktiska och muntra målmedvetenhet anger grundtonen i Eriksons och Willéns receptsamling. En kokkonst av andra graden, kanske man kalla det. För till skillnad från de ingrepp i naturen som en gång, i historiens gryning, separerade det kokta från det rå, som lade grunden till en struktur för kultur och natur, så är det här en konst som vill upphäva den typen av skillnader – eller åtminstone undersöka och fundera kring deras (o)hållbarhet idag.”

Frågor som rör digitalisering, digital teknik och medieanvändning påverkar i allra högsta grad såväl humanistiska frågeställningar som forsknings- och undervisningspraktiker inom det humanistiska området. Med utgångspunkt från begreppet "Digital humaniora" vill vi i den här antologin presentera och diskutera hur humaniora närmar sig den digitala samtiden och belysa den digital-humanistiska forskningens och undervisningens möjligheter och begränsningar samt de konsekvenser, metodologiska såväl som teoretiska, som begreppet öppnar för. Ambitionen med antologin är att ta upp några av de teman som inom olika discipliner och fält är aktuella och vår förhoppning är att detta leder till en diskussion där humanistiska frågeställningar och kompetenser synliggörs. Per-Olof Erixon är professor i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet. Julia Pennlert är doktorand i litteraturvetenskap vid Umeå universitet och arbetar som universitetsadjunkt i biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås. Övriga medverkande är Jenny Bergenmar, Coppélie Cocq, Anna Foka, Stefan Gelfgren, Carina Hermansson, Anna Johansson, Anna Lindhé, Kristina Lundblad, Jesper Olsson, Pelle Snickars och Anders Öhman.

Det senaste numret av Glänta instruerar inte bara i metoder för att treva, gräva, väva, att utnyttja poesins objektivitet och att vara sååå ironisk. Vi har också bett tio personer att beskriva sin allra bästa metod: för att sörja, att iscensätta sin egen död, att skriva sant-sant, att se med slutna ögon, leva med smärta, lura sig själv, tömma tarmen, mm. Medverkar gör bland andra Marit Kapla, Khashayar Naderehvandi, Carin Franzén, Sven Anders Johansson, Samira Motazedi, Luciana Parisi, Jesper Olsson, Arman Fanni, Jussi Parikka, Frida Berntsson, Joni Hyvönen, Ellen Söderblom Saarela med flera.

”I förra numret fördjupade vi oss i hur poeterna berättar och dokumenterar. Det här dubbelnumret tar sig an dikten från en annan vinkel. För att komplettera frågan om hur poesin berättar, frågar sig dessa texter snarare hur den låter.” Ur numrets ledare Poesi av Hiba Abu Nada, Hanna Rajs, Fredrik Nyberg, Per Anders Ohlsson, Ann Jäderlund, Alice Oswald och Kalle Hedström Gustafsson. Texter av Jonas Ellerström, Isabella Nilsson, Tova Gerge, Vera Maria Monus, Jesper Olsson, Sofia Roberg, Khashayar Naderehvandi och Kaveh Akbar. Recensioner: Kristoffer Appelvik Lax om Mariam Naraghi, Erik Bergqvist om Ellen Nordmark, Tova Gerge om Magnus William-Olsson, Naima Chahboun om Lina Ekdahl & Thomas Tidholm, Arne Merlberg om Bengt Berg, Erik Lindman Mata om Imri Sandström.

Hur har teknologin flätats samman med miljö och livsvärldar för människor och andra varelser? Vilka effekter har en omfattande ”cybernetisering” – idag accentuerad av akronymen AI – haft på tänkande, skrivande, läsande? I denna bok diskuteras sådana och andra frågor via begreppet teknoekologi – och genom en serie läsningar av modern litteratur, från postapokalyptiska romaner till ljudpoesi och digitala verk. Det kan handla om hur infrastrukturer och bakteriekulturer formar erfarenheter och minnen, om den poetiska potentialen i neurala nätverk, om etiska, estetiska och tekniska aspekter av den för livet grundläggande akten att andas. Jesper Olsson forskar och skriver om litteratur, konst och mediehistoria, och arbetar som professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet.