Ideella föreningen Autor – förlag

Hösten 2022 startades ett forskningsprojekt i Autiskt skrivande vid HDK-Valand, ett projekt som gav upphov till en livlig debatt på kultursidorna i bland annat GP och Svenska Dagbladet. Kursen utgick från neurodiversitet som en resurs i konstnärlig forskning och som en del av projektet genomfördes en skrivkurs för autistiska personer. Denna antologi är ett resultat av den kursen. Antologin består av bidrag från både studenter och lärare. Texterna har stor spännvidd och rör sig mellan poesi, skönlitterärt skrivande, resonerande texter och texter som inte låter sig kategoriseras. Här finns texter som virvlar fram över sidorna och texter som noga lyssnar till en erfarenhet. De delar rum och de skiljer sig åt.

Stygn för stygn: texten, handen, tråden är en antologi där poeter, konstnärer och essäister möts i trådens tecken. Texterna rör sig mellan kropp, arbete och material, mellan språkets struktur och handens kunskap. Texterna rör sig mellan poesi, prosa, essä och samtal – en mångfald av uttryck där skrivandet, liksom sömnad och hantverk, förstås som ett arbete i och genom kroppen. Det är ett arbete som förbinder det personliga med det kollektiva, det materiella med det symboliska. Boken har vuxit fram ur Textivals litteraturfestival 2025 med samma namn. Utifrån festivalens tema och tvärkonstnärliga ambition bjöds författare, konstnärer och musiker in att medverka. Resultatet är en samling texter med olika temperament och utgångspunkter – från etablerade röster till nya – som tillsammans bildar ett rikt mönster av minnen, kroppslighet, politiskt engagemang och språklig undersökning. Bidragen sträcker sig från textilarbetarnas vardag i Torsby 1912 till arbetsterapi på psyket. Här finns fanor och flaggor, stygn i sårig hud och vrede över hantverk i folkmordens tid. Växtfärgat garn letar sig ut ur arkiven, nonsensverser rör sig över sidan, och katastrofer byter händer. Trådar ärvs, repas upp och fästs på nytt. Hantverkets processer – att lappa, laga, riva upp och börja om – löper som en röd tråd genom boken. Det är handlingar som blir både konkreta arbetsmetoder och metaforer för att leva, minnas och skapa tillsammans. Skrivandet förstås här inte som något rent intellektuellt, utan som en fysisk, relationell och omsorgsfull praktik. Stygn för stygn är ett samarbete mellan den ideella litteraturföreningen Textival och förlaget Autor. Båda är baserade i Västra Götaland och verkar i gränslandet mellan konst, litteratur och samhällsengagemang. Medverkande (i urval): Frej Haar, Katarina Pirak Sikku, Noor Hindi, Marie Hållander, Matti Ollikainen, Anna Nygren, Fargo Nassim Tbakhi, Leila Inanna Sultan m.fl.

Gunnar D Hanssons essäsamling Lyckans berså anknyter till hans båda tidigare utgivna och mycket uppmärksammade prosaböcker. Om Nådens oordning (1988) ägnades åt en roman av Lars Ahlin och Ärans hospital (1999) gjorde nedslag i snart sagt litteraturens hela historia, är den nya boken mera personligt koncentrerad. Här handlar samlingens längsta essä om ett fiskeläges historia och självförståelse, en annan handlar om bronsåldersrösenas betydelse för navigation och sjöfart fram till vår egen tid. På ett sätt som påminner om perspektiven i hans dikttrilogi Olunn, Lunnebok och Idegransöarna (1989–94) rör sig Gunnar D Hansson i den bohuslänska historien, eller det bohuslänska tillståndet, med diktare som Thomas Thorild och Emilie Flygare-Carlén som sällskap, inte så mycket för att finna en »platsens poesi» som kanske en »diktens plats», i folklighet, epigoneri och avantgardism. Essäerna kan också behandla några av hans poetiska valfrändskaper i den svenska samtiden, som Erik Beckman och Werner Aspenström – de som »ingår i landskapet». Och att han finner besläktade »platser» också i Tjuvasjien (med Gennadi Ajgi) eller i Ungern (med Péter Esterházy och Péter Nádas) eller på Irland (med Seamus Heaney) är följdriktigt med utgångspunkt i en kusttrakt som står öppen mot världen. Inte många, om ens någon, författare i vårt land besitter Gunnar D Hanssons bredd och djup i perspektivet på litteraturen. Detta har gjort honom till en förnyare av den svenska poesin, men också till en skribent som gett essän en vidgad innebörd som litterärt uttryck. Lyckans berså är en bok som kan förväntas få omedelbar betydelse för det litterära samtalet i Sverige.

Tämja. Tänja. Tänka. Tre verb som drar åt olika håll. Att tämja är att försöka hålla något. Att tänja är att pröva dess gränser. Att tänka är att stanna i rörelsen mellan dem. Tämja Tänja Tänka är en antologi som vuxit fram ur Textivals litteraturfestival 2026. Här samlas nyskriven poesi, essäer och formexperiment där etablerade och ännu inte etablerade författare möts i olika litterära praktiker. Texterna rör sig mellan kropp och vatten, mellan minne och missbruk, mellan mirakel och tid. Vi rör oss genom städer och deras utkanter, från höjdhopparen som bränner huden för nära solen till mikroorganismernas outtröttliga arbete i vattenreningsverken. Genom stängda hjärtan och en socialarbetare vars empati tänjs till bristningsgränsen. Texterna frågar hur vi lever med varandra, med språket och med det som inte låter sig ordnas. I boken presenteras två poeter på svenska för första gången: Gustav Parker Hibbett och Giedrė Kazlauskaitė, i översättning av Judith Kiros respektive Liana Ruokytė-Jonsson. Här finns också den inflytelserika essän Hydrofeminism av Astrida Neimanis samt en nyskriven essä av Mara Lee om slutet, tiden och skrivandets villkor genom läsningar av Marguerite Duras. Antologin rör sig genom försök att tämja kroppen, språket, det som rinner och det som skaver, och genom rörelser som tänjer föreställningar om hur vi hänger ihop med varandra och med det som omger oss. Boken är en fortsättning på festivalens möten och samtal. Allt ryms inte mellan pärmar, men något kan stanna kvar. En plats där texter och tankar får fortsätta pågå tillsammans.

Som kritiker har jag ofta haft känslan av att det är erfarenheten av att ha skrivit poesi som djupast format mitt kritiska arbetssätt. Att de läsande sensibiliteter som poesin själv uppfinner och skriver fram, poesins tolkningsakter och upptäckande i rörelse, dess läsning av världen, av de utanförliggande eller inre materialen, den främmande texten, den andra människan, språket, lyrikens traditioner ? att allt detta utgjort ett slags kognitiv förutsättning för det kritiska uppdraget. Att poesin lärt mig att läsa.? Hanna Nordenhök är poet, romanförfattare, litteraturkritiker och doktorand i litterär gestaltning vid Akademin Valand, Göteborgs universitet. "Kritik 6-12" är ett delbokslut över väsentliga strömningar i den svenska litterära samtiden.

Litteraturkritiken formar bokens intåg i det offentliga. Den kritiska texten blir ofta en förlängning av boken: en vidarediktning, en extern paratext av en kunnig uttolkare som läser med pennan i hand. Är den kritiska läsningen en konstform i sig och, i så fall, hur ser dess poetik ut? Vad innebär det att skriva kritik i en nordisk kontext där de litterära sammanhangen ofta är små och alla känner alla? Autor Chap IV är den fjärde utgåvan i Autors nordiska chapbook-serie, där olika litterära praktiker och hantverk undersöks. Den här gången riktas blicken mot litteraturkritiken. Fem kritiker och litteraturvetare från olika delar av Norden skriver om kritikens hantverk, poetik och villkor. PAULA GAARD är doktor i litteraturvetenskap vid Fróðskaparsetur Føroya och skrev sin avhandling om litteraturkritik på Färöarna. I Autor Chap IV medverkar hon med texten At siga fyri fyrstu ferð tað, sum longu er sagt, som publiceras både på färöiska och danska. HARALD GASKI är professor i samisk litteratur och kultur vid UiT Norges arktiske universitet. I Autor Chap IV medverkar han med texten Den indirekte kritikkens subtilitet – om samisk litteraturkritikk, som publiceras både på nordsamiska och norska. MIKAELA BLOMQVIST är litteratur- och teaterkritiker, verksam i dagspressen sedan 18 år tillbaka. I Autor Chap IV medverkar hon med Kritikern som drömmare. ELLIOT LUNDEGÅRD arbetar som redaktör, essäist och kritiker. I Autor Chap IV medverkar den med När tiden går i uppfyllelse. LARS BUKDAHL arbetar som kritiker och redaktör, bland annat i Weekendavisen. I Autor Chap IV medverkar han med Kritik er en føljeton. Utgåvan rymmer texter på svenska, danska, norska, färöiska och nordsamiska och samlar olika kritiska traditioner och perspektiv från det nordiska litterära fältet.

Det går inte att föreställa sig en värld utan översatt litteratur. Men hur översätts dessa texter? Och vad är det som översätts? Är det ord, meningar, idiom, erfarenheter, stämningar? Vad utgör egentligen en bra översättning?

Poetik är läran om diktkonsten. Men även översättare har en poetik och att skriva om att översätta är att rannsaka sina drivkrafter och sin position som översättare. Det är att öppna upp kring sitt arbete och dela med sig till andra, både läsande, översättande och skrivande.

I Autor Chap II skriver sju översättare till eller från det skandinaviska språkområdet, Shadi Angelina Bazeghi, Jean-Baptiste Coursaud, Patricia Fjellgren, Jennifer Hayashida, Anna Jansson och Judyta Preis & Jørgen Herman Monrad, om sin praktik och sina förutsättningar, överväganden och visioner.

Över varje bok vilar förläggarens osynliga hand, vars insats varit helt avgörande för att boken ska bli till. Ändå utövas detta värv lite i skymundan. Hur ser egentligen bokens tillblivelseprocess ut? Vilka prioriteringar ligger bakom och vilka förutsättningar påverkar förläggarens arbete? Autor Chap I gav ordet till sex nordiska författare som i essäform rannsakade sina drivkrafter och positioner. Autor Chap II presenterade essäer av sju översättare till eller från det skandinaviska språkområdet, som gav sin syn på översättandets hantverk. Autor Chap III ger inblick i de drivkrafter, tankar och frågor som en bokförläggare möter i sitt arbete, via sex unika essäer av förläggare i Sverige, Norge, Finland och Danmark. Förläggarna ger sina perspektiv på allt ifrån ideell motivation och avgörande ögonblick till ekonomiska predikament och hur dessa påverkar arbetsstruktur och process – något som på många punkter skiljer sig åt mellan större och mindre förlag.

Plötsligt infinner sig en oro är en flerstämmig undersökning av paus och tystnad i musikaliska och poetiska förlopp. Fredrik Nyberg och Sten Sandell lokaliserar och diskuterar i text, klang och bild några av pausens förborgade möjligheter. Vad händer då musiken nästan tystnar? Vad sker i de vita utrymmena mellan bokstäverna? Publikationen utgörs av en bok med tillhörande usb-minne. Fredrik Nyberg är författare bosatt i Göteborg. Han disputerade i litterär gestaltning med avhandlingen Hur låter dikten: Att bli ved II, vid Göteborgs universitet våren 2013. Sten Sandell är musiker och komponist bosatt i Stockholm. Han disputerade med en avhandling i musikalisk gestaltning vid Göteborgs universitet våren 2013.

Ida Lindes Räkneboken innehåller stycken ur åtta samtal – om snö, längtan, handlingen, avstånd, barn, biografi och stöld, räknande, henne. Och om språk – språk som tystnad eller formel, som lån, som poesi och röst, språk som ensamhet eller något annat än ensamhet. Här sammanfaller anteckningen, dikten, poetiken – Räkneboken upprättar en egen lyrisk genre. Ida Linde debuterade 2006 med Maskinflickans testamente och 2009 utklom Om jag glömmer dig blir jag en annan.

Festskriften är en akademiskt impregnerad genre, som gjord för professorer i färd med att falla för åldersstrecket - monument av text. Gunnar D Hansson är ingen akademisk akademiker, och det monumentala är inte hans format, trots några stora böcker och en näst intill ofattbar arbetsinsats på litteraturens områden. Professor är han visserligen, men titeln har han fått sig tilldelad, han har inte bett om den, eller kanske ens önskat sig den - hans professur är personlig, ofrivillig. Sextiofem fyller han också, den 30 januari 2010, men det åldersstrecket betyder nog mindre för en poet som lyckligen överlevt sin femtioandra födelsedag.

Ingeborg Bachmanns Malina utkom 1971 och tillhör de centrala tyskspråkiga romanerna i samtiden. Romanens sammansatta spel med identiteter och röster ställer avgörande frågor om den litterära texten och skrivandets handling. I att fortsätta med att skriva samtalar (eller samskriver) åtta skandinaviska författare om Malina som konstnärlig, moralisk och politisk uppfordran, i texter där dikt, essä och brev löper samman i ett slags ny genre, kongenial med Ingeborg Bachmanns verk.

Att skriva Bladtätnad handlade delvis för mig om hemlösheten. Eller snarare: Om att komma hem, vad det skulle kunna innebära. Går det överhuvudtaget att komma hem? Som någon annan? Och hur är den plats konstituerad som skulle kunna göra det möjligt? Signe N Hammar är född 1980 och uppväxt på Bokenäs i Bohuslän. Hon är tidigare publicerad i "Ord & Bild" och skriver libretti för Ensemble Dråpe

"Gestalterna" är antologiliknande skrift tillägnad Staffan Söderblom. Under arton år var Staffan Söderblom verksam vid författarutbildningen Litterär gestaltning vid Göteborgs universitet. Åtskilliga är de författare som på ett avgörande sätt utvecklats och funnit sin egenart i dialog med hans insiktsfulla och precisa textsamtalsförmåga. En inte oväsentlig del av den yngre svenska ? och nordiska ? litteraturen har fått avgörande impulser från den litterära samtalsmiljö som Staffan Söderblom varit med om att skapa. Boken "Gestalterna" innehåller bidrag av ett åttiotal författare som haft Staffan Söderblom som lärare och viktig samtalspartner.

"Minnesrörelser" är en avhandling i litterär gestaltning som ställer frågor kring minne, fiktion, dokument och berättande. Ett insamlat dokumentärt material från Tyskland och Sverige med en tyngdpunkt i andra världskriget är utgångspunkten för Helga Krooks projekt, där fem författare får i uppdrag att skriva fritt utifrån materialet. Det kretsar kring familjen som plats för historieskrivning, minnespolitik och hur minnen och frånvaron av minnen kan vandra mellan generationer. Vad kan det innebära att berätta en annans historia? Vems historia är det då och vem är det som berättar? Hur kan tomrum för okända berättelser uppstå? Vad kan snedstrecket betyda mellan original/översättning, ruin/rekonstruktion, dotter/dotter? "Minnesrörelser", som utgörs av sex separata böcker i en box, kan betraktas som en gestaltning av en berättarproblematik som undersöks innanför skilda praktiker.

Tvärsöver otysta tider / Across Unquiet Times är en tvåspråkig avhandling i litterär gestaltning som uppmärksammar det oroliga/onybyggande (unsettling) och det otysta (unquiet) i Västerbottens och New Englands historier och språk.

Genom översättande skrivande och ordvitsande röjer Imri Sandström här både sly och mark i Sveriges nybyggarkoloniala historia och nutid, skriver profetiskt om profetisk dikt, lyssnar till lyssnandets hegemoniska historia och framför det förflutna.

Avhandlingen utgör en del av Imri Sandströms forskningsprojekt ”Howe Across Reading – Performing the Past”. Autor har tidigare gett ut Sandströms Det kommande skallet / The Coming Shall som ingår i samma projekt.

Imri Sandström är konstnär, född 1980 och uppvuxen i Umeå. Tvärsöver otysta tider / Across Unquiet Times är hennes avhandling i Litterär gestaltning vid Akademin Valand, Göteborgs universitet.