Kungliga biblioteket – förlag

Vi tror att läroboken Dewey decimalklassifikation : principer och tillämpning både lämpar sig att använda vid utbildningar i biblioteks- och informationsvetenskap och av bibliotekarier som vill sätta sig in i Dewey decimalklassifikation. Joan S. Mitchell var tidigare chefredaktör för Dewey decimalklassifikation och Lois Mai Chan professor vid School of Library and Information science vid University of Kentucky. Boken beskriver 22:a upplagan av Dewey decimalklassifikation och mycket har ändrats sedan boken skrevs. Sedan 2012 används 23:e upplagan i Svenska WebbDewey. Det finns inte någon ny upplaga av boken på engelska att översätta. Principerna för hur Dewey är uppbyggt och ska tillämpas stämmer dock fortfarande. För detaljer och exakta svar till övningar hänvisas till Svenska WebbDewey.

Roggebiblioteket i Strängnäs är en del av Kungliga biblioteket. Här förvaras bland annat familjen Wrangels bibliotek från herrgården Säby. I gårdsarkivet återfinns brev mellan riksrådet Erik Wrangel (d. 1765) och hans äldsta dotter Ingeborg. Breven vittnar om ett konfliktfyllt förhållande, präglat av känslomässiga motsättningar och tidens ideal om lydnad och heder. I samarbete med Strängnäsbygdens släktforskarförening presenteras här en utgåva av de brev i arkivet som handlar om Ingeborg Wrangel, hennes liv och omvärld. I gårdsarkivet förvaras också Erik Wrangels självbiografi, som för första gången ges ut i oavkortad version.

Regeringen har i sitt uppdrag till Kungliga biblioteket att ta fram en nationell biblioteksstrategi särskilt efterfrågat en analys av vilka utvecklingsbehov som finns för skolbiblioteken för att de i ökad grad ska kunna främja språkutveckling och stimulera till läsning. Som en del i detta arbete har Kungliga biblioteket gett Cecilia Gärdén, forskare vid Högskolan i Borås, i uppgift att ta fram en forsknings- och kunskapsöversikt gällande skolbibliotekets roll för elevers lärande. I rapporten konstateras att texter om skolbibliotek visar en både splittrad och sammanhållen bild av verksamheten, såväl internationellt som i Sverige. De senaste årens undersökningar bekräftar och stärker det som vi redan kände till genom många års forskning på skolbiblioteksområdet.

Måste man vara ekonom eller kommunikatör föratt jobba med omvärldsbevakning och analys?Absolut inte, menar de inledande författarna.Den kompetens som en bibliotekarie har är somklippt och skuren för att arbeta med strategiskomvärldsbevakning. För eget bruk, inom denegna biblioteksorganisationen och inom helaorganisationens olika verksamheter.Antologin Världen där utanför – bibliotekariensroll som omvärldsbevakare och analytiker är ensamling personliga texter som tillsammansavspeglar den mer övergripande modellen förvad som kan sägas ingå i begreppet omvärldsbevakningoch analys. Textsamlingen är en inspirationskällatill praktiskt arbete där modellerna sombeskrivs kan användas, utvecklas och prövas inomnya grupper och områden, och leda vidare till denönskvärda strategiska kunskapsdelningen.

När börjar mediehistorien? Mediehistoria var länge liktydigt med historien om 1900-talets massmedier; press, radio, teve och film. I den här boken skildras istället ett äldre medielandskap. Med utgångspunkt i Stockholmsutställningen 1897 beskriver författarna det utbud av gamla och nya medier som samlades på utställningen, från äldre attraktioner som camera obscura, dioramor och vaxfigurer till spektakulära nyheter som fonograf, kinematograf och röntgenbilder. Boken ger inblickar i några av det sena 1800-talets ledande medieindustrier, och diskuterar bland annat frågor om mediekonsumtion, publikpositioner och historiska medieringsvillkor. De medietekniker som presenterades på Stockholmsutställningen 1897 lagrade på samma gång utställningen för framtiden. Ett centralt tema är därför hur dessa medieringar blivit identiska med minnet av utställningen, och hur detta arkiv organiserats utifrån mediernas specifika egenskaper. På den DVD-ROM som medföljer boken har ett nytt mediearkiv skapats över Stockholmsutställningen 1897 och dess många länkar till en bredare mediekultur.

En berusad man söker hjälp med sin bankdosa. En paradis- fågel till 20-någonting har synpunkter på sociala-medier- strategin. En ung pappa litar inte längre på media. En kvinna undrar om Google är farligt. En bibliotekarie skäms över ett obesvarat mail. Dessa personer dyker upp när bibliotekspersonal från hela landet skriver om digitalisering i sin yrkespraktik. Texterna fördjupar sig i frågor som: Vad betyder egentligen ”digitalisering” och vad gör den med oss människor? Vilken roll spelar jag som biblioteksmedarbetare och bibliotekschef i detta? Hur kan vi förstå digitalisering utifrån etiska, medieteoretiska och kunskapsteoretiska perspektiv? Hur kommer känslor så som skam och rädsla in och hur förhåller vi oss till företeelser som digitalt utanförskap? Boken är ett resultat av forskarcirkeln Digitalt först: Skeptikerspåret som gick under våren 2020. Forskarcirkeln gavs inom ramen för Kungliga bibliotekets nationella uppdrag Digitalt först med användaren i fokus i samarbete med Regionbibliotek Stockholm och Södertörns högskola. Förutom nio essäer från deltagarna ingår också bidrag från tre forskare från Södertörns högskola. Boken synliggör hur viktiga biblioteken är för vårt samhälle och lyfter fram några av de dilemman som bibliotekspersonal möter i sin vardag. Boken riktar sig till alla som är intresserade av bibliotek, demokrati och digitalisering.

Detta strategiförslag syftar till att stärka och utveckla hela det svenska biblioteksväsendet. Kunskap och litteratur är viktiga för demokratin och den enskilda människans möjligheter att fritt verka i samhället. Strategins utgångspunkt är bibliotekslagen med portalparagrafen om bibliotek för alla. Målet är ett demokratiskt samhälle stärkt av litteratur, kunskap och bildning. Utifrån lagens vision och strategins mål definieras sex arbetsområden eller medel för att nå fram. Det handlar om biblioteken som samhällets öppna rum, läsning, lärande, forskning, nya digitala bibliotekstjänster och en gemensam infrastruktur.

Erik Dahlbergh (1625–1703) var en krigare med konstnärliga intressen: Han ville att Sveriges kulturella status skulle vara lika stark som dess militära makt under 1600-talet. Därför tog han sig an uppgiften att i ord och bild berätta om stora svenska sevärdheter. Under ämbetsresor och på ledig tid reste han landet runt och tecknade av både nya byggnadsverk och historiska minnesmärken. Resultatet blev Suecia antiqua et hodierna (”Det forna och nuvarande Sverige”). Verket består av 353 gravyrer med 469 motiv av olika slag: herresäten, trädgårdar, städer, fornlämningar, kyrkor, landskapsvapen, kartor och porträtt. Arbetet har också avsatt en mycket stor samling handteckningar. I den här utställningskatalogen berättar historikern Jonas Nordin om hur bokverket kom till. Katalogen innehåller även en stor mängd bilder från verket.

Olof Lagercrantz har beskrivit sitt liv som ”tillbragt i läsar- och skrivarlandet”. Avtrycken från en period av det livet samlas i denna bok. I Olof Lagercrantz verk 1951–1975: en kommenterad bibliografi förtecknar och kommenterar Stina Otterberg Engdahl alla de böcker, recensioner, essäer, ledarsidesartiklar, reportage, kåserier samt radio- och tv-inslag som tillkom under ett kvartssekel.

Kompetens, nyfikenhet, initiativförmåga och driv. Det är teman som förenar alla texter i den här antologin. Vad som också är gemensamt är skribenternas ambition att utveckla biblioteksverksamheterna de verkar inom. Det här är den tredje och avslutande delen i en triologi över bibliotekariens yrke och olika roller. Serien är en del i Kungliga bibliotekets arbete med att göra djuplodande temastudier av bibliotekarieprofessionen. Den första delen, Bortom förlägenheten, utgick från bibliotekariens roll som pedagog. Den andra delen, Världen där utanför, fokuserade på rollen som omvärldsbevakare. Nu får vi en inblick i bibliotekariens roll som producent och utvecklare av bibliotekens olika verksamheter. Välkomna in i bibliotekariens mångfacetterade värld: När nyfikenhet, driv och kreativitet möts. Bibliotekariens roll som producent och utvecklare.

Mediehistoria skrivs ofta utifrån ett medium i taget. Den här boken argumenterar istället för att historiens medier utvecklats tillsammans. Nya former, tekniker och praktiker har interagerat med gamla, innehåll har cirkulerat medierna emellan och rader av aktörer har aktivt relaterat till en helhet av uttrycksformer. Denna helhet var konturfast på ett vis som gör det befogat att tala om ett historiskt mediesystem: summan av en viss tids medier och deras inbäddning i sociala, politiska och ekonomiska villkor. I ett antal delstudier prövar boken möjligheterna att på närgången empirisk nivå undersöka 1800-talets mediesystem. Jonas Harvard är fil. dr i historia och verksam med forskning och forskningssamordning vid Mittuniversitetet och Södertörns högskola. Patrik Lundell är docent i idé- och lärdomshistoria och verksam som mediehistoriker vid Lunds universitet.

”När jag bestämde mig för att bli bibliotekarie hade jag inte ägnat en tanke åt yrkets pedagogiska funktion. Och jag var nog inte ensam. Under min utbildning förberedde vi oss på mycket, men någon renodlad pedagogik stod inte på schemat. Ändå har den största delen av min yrkesbana handlat till stor del om lärande: från mitt allra första sommarvikariat på folkbibliotek, via Komvux, ännu mer folkbibliotek och skolbibliotek, fram till mitt nuvarande jobb på universitetet. För att bruka en sliten term: det är ett livslångt lärande att lära ut.”Antologin Bortom förlägenheten – bibliotekariens pedagogiska roll i utveckling består av en brokig skara personliga texter som tillsammans ger en bild av utvecklingen på området inom bibliotekssektorn under mer än 50 år. Genom dessa texter ges vi möjligheten att få syn på alla de många likheter som finns mellan oss som jobbar med bibliotek – oavsett stadium, bibliotekstyp, tid och rum.

Amatörfilm, beställningsfilm och undervisningsfilm speglar 1900-talets välfärdssamhälle. I antologin medverkar ett tjugotal svenska forskare från sju olika ämnen. De har studerat allt från studentikosa Lundafilmer, upptagningar från Hjalmar Brantings begravning och gamla HSB-filmer, till privatfilmer om julen, semesterbilder och amatörpornografi på internet.

Kring 1900 är den svenska arbetarrörelsen fientligt inställd mot modernitetens massmedier trots att merparten av rörelsens företrädare är mediearbetare. Alla av förgrundsgestalterna är tidningsredaktörer; August Palm och Axel Danielsson, Hjalmar Branting och Per Albin Hansson. Mer än sextio år senare har Olof Palme på ett normativt sätt förändrat hur svenska politiker bör förhålla sig till media och ytterligare ett kvartssekel senare dansar Göran Persson i »Bolibompa«. I den här boken frågar sig historiker, filmvetare och mediehistoriker vad det är som händer under den här perioden. Ambitionen är att förklara hur den svenska arbetarrörelsen, landets mest inflytelserika politiska aktör under 1900-talet, reformerade sitt förhållningssätt till audiovisuella massmedier. Bokens åtta kronologiskt upplagda artiklar diskuterar de senaste hundra årens politiska mediebruk i Sverige, från storstrejken 1909 till valbloggar 2006 med fokus på arbetarrörelsen i allmänhet och socialdemokratin i synnerhet. Dels anlägger boken mediala perspektiv på arbetarrörelsens historia, dels uppmärksammar den arbetarrörelsens eget mediebruk. Ett flertal av de filmer som diskuteras i boken återfinns på två medföljande DVD-skivor. De innehåller mer än sju timmar rörligt bildmaterial producerat för den svenska arbetarrörelsen.

Intill Strängnäs domkyrka höjer sig Roggeborgen och blickar ut över Mälaren. Byggnaden, som uppfördes som biskopsresidens i slutet av 1400-talet, har fyllt många syften genom åren. Mest förknippad är borgen med Strängnäs gymnasium och läroverk som brukade byggnaden i över tre hundra år. Under många sekler har huset varit en miljö för kunskap och lärande. När skolan flyttade från Roggeborgen blev den äldre boksamlingen, Strängnäs stifts- och läroverksbibliotek, kvar på domkyrkoberget. Samlingen införlivades 1968 med Kungliga biblioteket och fick ett nytt namn: Roggebiblioteket. Roggebibliotekets samlingar spänner över sju sekler. Här finns verk från boktryckarkonstens barndom, handskrifter, kartor, glober och titlar inom ett stort antal ämnesområden. Till Roggebibliotekets 50-årsjubileum 2018 presenteras i denna antologi en historik över boksamlingen och några artiklar som ger läsaren en glimt av böckerna i borgen, forna tiders gymnasieliv och bibliotekets långa historia.

Om ett språk ska leva och utvecklas behöver språket synas mycket och fler unga behöver tala det för att utveckla det och föra det vidare. Generationer har förlorat sitt språk, assimilation har varit mycket effektiv på bekostnad av språket. Språkens status måste höjas. Dessa är återkommande teman i intervjuerna som genomförts i denna undersökning, som färdigställts som en del i KB:s uppdrag att ha nationell överblick, och också utgör ett underlag till arbetet med en nationell biblioteksstrategi.

Sten G. Lindberg ansvarade under mer än ett kvartssekel för Kungliga bibliotekets bokvård. Böckernas furste tecknar ett mångfasetterat porträtt av den legendariske biblioteksmannen och bokhistorikern.

Genom en kommenterad genomgång av 445 författare, varav 40 kvinnor, visas hur det engelska språket också i äldre tid använts av svenskar.

Kungliga biblioteket i ord och bild är historien om det kungliga biblioteket som blev Sveriges nationalbibliotek. Boken tar avstamp i 1500-talet. Då kunde man inte tala om Kungliga biblioteket men väl om ett kungligt bibliotek. Vi följer KB:s uppdrag, organisation och samlingsuppbyggnad fram till våra dagar och gör nedslag i ett urval områden. Vad innebär pliktlagstiftningen? Hur många hyllmil böcker och tidskrifter är uppställda i magasinen? Vad är det för skillnad mellan bokobjekt och konstnärsböcker? Vilka är vår tids nya medier? Vad är Suecana? Hur ser digitaliseringsprocessen ut? Har de uppmärksammade bokstölderna ändrat KB:s säkerhetsarbete? Om detta och mycket mer berättas i Kungliga biblioteket i ord och bild. Boken är rikt illustrerad.

Sedan litteraturens uppkomst har människan strävat efter att reproducera text utan att innehållet förändras. Identiska kopior av texten skulle skapas av den noggranna skrivaren. Uppfinnandet av tryckpressen var ett stort steg framåt, men exemplaren varierade fortfarande på grund av tekniska brister eller dåligt hantverkskunnande. Det var inte förrän vid sekelskiftet 1800 som man slutligen nådde sitt mål. Just kring denna tidpunkt uppkom ett nytt fenomen, böcker publicerade i begränsade, numrerade upplagor. Det vill säga upplagor där varje enskild volym gjordes unik, döpt med en egen siffra - detta mer än femtio år innan grafiska konstblad började numreras. Dessa upplagor är svåra att spåra. Bibliotekskatalogerna anger normalt inte om en bok tryckts i numrerad upplaga. Avsikten med denna bok har därför varit dubbel. Dels att skapa en inventering av samtliga numrerade upplagor som publicerats i Sverige, på svenska eller av svenska boktryckare fram till och med 1915. Dels att analysera fenomenet och vilken funktion det har haft för författarna, förläggarna och bokköparna.

Nedslag i den svenska tevehistorien från 1954: Dokument utifrån, Filmkrönikan, tevetablåernas historia och webbteve. Tevemediet har gjort djupa avtryck i vår vardag och på olika sätt varit en integrerad del av samhällsutvecklingen. Mediet har blivit helt centralt för såväl nationella identiteter som för transnationella kulturutbyten. Men tiderna förändras. Internet har snabbt gjort den klassiska televisionen föråldrad. På webben finns inga tablåer eller programtider att passa: ”Mer än 2 000 timmar TV – när du vill” är ju den nya devisen på svt.se.

I en tid när medierna konvergerar konvergerar då även berättandet? Har det framväxande digitala medielandskapet radikalt förändrat förutsättningarna för hur man konstruerar en historia? Att medier är betydelsefulla i berättarsammanhang är det få som betvivlar, medieformer influerar både innehåll, handling och berättarteknik, samt inte minst hur berättelser används. Men existerar det verkligen ett mediespecifikt berättande? I boken Berättande i olika medier utforskas därför denna relation. Åtta artikelförfattare frågar sig hur berättande sker i olika medier, samt hur medier genom historien fungerat som berättare. Om berättandets villkor har förändrats genom tillkomst av nya medier och mediepraktiker, så har dessa också inneburit att mediehistoriens berättarformer framträder med allt större klarhet. Flera av bokens bidrag handlar om berättandets mediehistoria från rumsligt berättande kring 1900, över pornografin som berättelseform, till webbkamerans funktion för samtidens urbana historier.

Historiska diskussioner om medier har länge dominerats av olika framstegsberättelser. Mediehistoriens mening tycks här bero på vad den pekar fram emot. Om kilskriften kulminerar i Gutenbergs tryckpress, når Turingmaskinen följaktligen sin höjdpunkt i Apples senaste gränssnitt. Men vid varje tidpunkt i historien finns ett vidsträckt medielandskap som väntar på att utforskas. Den här boken är ett bidrag till mediernas kulturhistoria. Med utgångspunkt i ett brett mediebegrepp belyser den massmedier som teve, film och internet, men också äldre medieformer som skriften, posten och ornamentik. En rad olika mediepraktiker lyfts fram från skriftkulturens administrativa förändring av statsapparaten kring 1700, över marknadsföringen av konfektyr med hjälp av kändisar runt förra sekelskiftet, till dagens realtidsövervakning med skärmbildsteknologier. Boken argumenterar för att det är först när medier betraktas i sin historiska specificitet som det blir möjligt att föra mer övergripande resonemang om hur relationer mellan medier och kultur skiftar över tid och rum. Gamla medier var en gång nya. De vittnade om ett levande förflutet och en osäker framtid.

Om tevefilm i Sverige under de första åren. Två dvd:er ingår med över fem timmar film. Televisionen halverade svensk biopublik i skarven mellan femtio- och sextiotal. Tv innebar en helt ny plattform för produktion, distribution och visning av rörlig bild. Paradoxalt nog gällde det även film. Den så kallade Filmavdelningen inom Radiotjänst inrättades redan 1956 och till chef utsågs Lennart Ehrenborg. Mötet mellan film och tv ger inblickar både i tekniska möjligheter och begränsningar, liksom tankar och idéer kring filmen som programformat och folkbildning. Det är en historia som belyser såväl förväntningar som farhågor kring nya medier, men även påminner om att nya teknologier och visningskontexter utvecklas gradvis och överlappande. Utgåvan omfattar även två dvd:er med över fem timmar filmmaterial.

Journalister har ofta varit hjältar i deckare och filmer. Vem bygger egentligen myten om journalisten? Journalistrollens plats i kulturhistorien är ämnet för denna doktorsavhandling. Hur journalistrollen förhandlades och debatterades, och hur journalister i romaner och film brukades och tjänade som förebilder när yrkets gränser stakades ut. Utifrån ett brett mediematerial undersöks både pressens mediehistoria och pressmedarbetarens kulturhistoria under en period då litteratörer och publicister trängdes undan av nyhetsjagande journalister - i tidningarna så väl som i andra medier.

The book maps more than two hundred years of Swedish media. It ranges from written travelogues in the eighteenth and nineteenth centuries via feature films, documentaries, TV programmes, literature and press to contemporary video activism on the Internet. The nineteen contributors navigate the reader through a variety of media landscapes by advocating an interdisciplinary approach to the communication of place that mixes in-depth analyses of specific phenomena with a general understanding of modern media representations. Accordingly, this is a book that recurrently combines textual close readings with historical contextualizations in new ways.

Foto-, konst- och mediehistoriker diskuterar den digitala bildens förändrade arkivariska funktion. Under det senaste decenniet har fotografierna lämnat sina kapslar och hängmappar i arkiven för att i binär form framträda i ett nytt gränssnitt på Internet. På webben befinner man sig alltid i själva bildarkivet; där presenteras och distribueras fotografier på helt nya sätt. I den här boken diskuterar sex stycken foto-, konst- och mediehistoriker den digitala bildens förändrade arkivariska funktion och de effekter som olika slags digitaliseringsprocesser genererat. En återkommande fråga är hur man bör förstå den mediala rörelse som all digitalisering är inskriven i, en annan hur minnesinstitutioner blivit utmanade av helt nya kulturarvsaktörer som Flickr och Wikipedia. Boken är ett uppdaterat bidrag till den fotohistoriska forskning som ägnat sig åt fotograferingsmediets transformation i skarven mellan analogt och digitalt. Anna Dahlgren är konstvetare och verksam som postdoc-forskare vid Nordiska museet. Pelle Snickars är docent i filmvetenskap och verksam som forskningschef vid Kungl. biblioteket.

Vinnare av Svenska Designpriset 2010. En bok om kulturpersonligheten och makthavaren Harry Schein. Två dvd:er med unikt material medföljer. Harry Schein var en inflytelserik person i det svenska medielandskapet under femtio-, sextio- och sjuttiotalet, både som filmkritiker och som chef för Svenska filminstitutet. Han var en brilliant och slagfärdig debattör. Men han var också en informell makthavare med försänkningar i många slags nätverk inom näringsliv och socialdemokrati. Med boken följer två dvd-skivor. Här kan vi se Schein som huvudperson i Lasse Holmqvists Här är ditt liv, höra hans Sommarprogram, sänt på midsommardagen 1990 och möta honom som gäst hos Nils Petter Sundgren i Filmkrönikan. Här finns också Kvällsöppet med Åsa-Nisse-debatten från 1971 med bland andra Vilhelm Moberg och P O Enquist i studion.