Visar resultat för..."Etik"

Att vara chef handlar inte bara om att vara strategisk, fatta beslut och leda andra – utan också om att hantera sig själv. För många är känslomässigt utmanande situationer bland det svåraste i chefsrollen. När ska man visa vad man känner och när är det bättre att hålla känslorna för sig själv? Hur kan man bäst möta andras reaktioner – med både känsla och förnuft? Alltmer forskning visar att förmågan att fånga upp och förstå känslor utgör en viktig förutsättning för att kunna vara professionell och ta ansvar i rollen som chef. Känslor och relationer påverkar såväl energi, engagemang som ekonomiska resultat i organisationer. Därför är dessa frågor i högsta grad chefens angelägenhet.Denna klassiker inom ledarskapslitteraturen är nu uppdaterad med nya forskningsrön. Boken vänder sig framför allt till chefer, men också till personalvetare och andra som arbetar med relationen mellan chefer och medarbetare. Boken är lämplig som kurslitteratur på alla typer av utbildningar där chef- och ledarskap berörs.

"Chef med känsla och förnuft är en av de bästa, för att inte säga den bästa, bok jag läst om ledarskap. Istället för att ge färdiga recept och modeller för hur ledare ska bete sig (som är det traditionella inom ledarskapslitteraturen) går författarna djupare in på vad som ligger bakom våra beteenden. Med den insikten om våra drivkrafter förstår vi hur vi ska bete oss både som ledare och medarbetare. Vi får en helhetsbild, känner trygghet, vågar ta initiativ och agera. Jag hoppas att många tar del av budskapet i en angelägen och ytterst välskriven bok för att kunna utveckla sitt ledarskap."

Tõive Kivikas, ledamot i Ingenjörsvetenskapsakademien, f.d. VD för Studsvik

...genomgående tema är chefsrollens förutsättningar, krav och utmaningar med en vilja att förmedla stöd och inspiration till ledare i olika verksamheter och på olika nivåer. (...) Sammantaget utgör Chef med känsla och förnuft en välskriven, mångsidig och vederhäftig översikt av chefs- och ledarskapets villkor.

Att undervisa i ämnet religionskunskap är både spännande och roligt. Det är ett ämne där lärare och elever kan mötas i samtal om tro och mening, rätt och orätt, gott och ont. Det är också ett ämne där elevers erfarenheter är viktiga att ta vara på. Alla människor funderar över etiska och existentiella frågor och för religionsundervisningen utgör de en oumbärlig grund. Samtidigt finns bedömnings- och betygskriterier (Lgr22) samt kunskapskrav (gymnasiet), och utifrån dessa ska elevers ämneskunskaper bedömas. Detta ställer krav på en strukturerad, vederhäftig och klok undervisning.  Det centrala innehållets rubriker i nationella kurs- och ämnesplaner är inte förhandlingsbara, men lärare har frihet att planera och genomföra sin undervisning på olika sätt. Det är en frihet som är viktig att ta vara på. Samtidigt ställer denna frihet krav på att man som lärare är påläst och försöker följa vad som händer i aktuell debatt och forskning.  Innehåll är strukturerat i sex teman: Religionsundervisning i ett kontextuellt perspektiv, Religioner och livsåskådningar, Religion och samhälle, Livsfrågor, livskådning och identitet, Etik och Religionsundervisning i en pluralistisk tid. Genom att presentera ämnesteoretiska och religionsdidaktiska perspektiv på hur det centrala innehållet kan uppfattas, vilka frågor som kan vara viktiga att uppmärksamma och vilka forskningsperspektiv som kan bidra till en djupare och mer dynamisk förståelse, ger boken en grund för hur man som lärare kan utveckla sina ämneskunskaper.  Denna andra upplaga av RELIGIONER, LIVSÅSKÅDNINGAR OCH ETIK är kraftigt omarbetad med fokus på nya kurs- och ämnesplaner för religionskunskap.  Bokens redaktörer är Olof Franck, professor i ämnesdidaktik, Christina Osbeck, professor i ämnesdidaktik, båda verksamma vid Göteborgs universitet, samt Kerstin von Brömssen, professor i utbildningsvetenskap vid Högskolan Väst.

Håkan Bengtsson arbetar som lektor i religionshistoria och global kristendomen vid Teologiska institutionen i Uppsala.  Ann af Burén är lektor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola.  Sören Dalevi är biskop i Karlstads stift och författare. Han har tidigare forskat och undervisat vid Karlstads universitet.  Daniel Enstedt är docent och lektor i religionsvetenskap vid Göteborgs universitet.  Maria Essunger är universitetslektor och docent i Systematisk teologi med livsåskådningsforskning vid Uppsala universitet.  Mohammad Fazlhashemi är professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet.  Karin K Flensner är docent i utbildningsvetenskap och verksam som lektor vid lärarutbildningarna vid Institutionen för Individ och Samhälle, Högskolan Väst, Trollhättan.  Karin Hedner Zetterholm är docent i judaistik vid Lunds universitet.  Linda Jonsson är lektor i didaktik vid Mälardalens universitet och arbetar inom lärarutbildningen.  Katarina Kärnebro är universitetslektor vid Pedagogiska institutionen, Umeå universitet.  David Lifmark är lärare i religionskunskap och svenska, och lektor i Pedagogiskt arbete vid Institutionen för didaktik och pedagogisk profession vid Göteborgs universitet.  Annika Lilja är docent i pedagogiskt arbete vid Göteborgs universitet, Institutionen för didaktik och pedagogisk profession.  Linnea Lundgren är fil doktor och forskare och lärare vid Institutionen för civilsamhälle och religion, Marie Cederschiöld högskola.  Kristian Niemi föreläser i religionsvetenskap och religionsdidaktik vid Karlstads universitet.  Staffan Nilsson är lektor i religionsvetenskap med inriktning mot etik och religionsdidaktik vid Södertörns högskola.  Katarina Plank är docent i religionsvetenskap och verksam vid Karlstads universitet där hon forskar och undervisar.  Signild Risenfors är docent i pedagogik och anställd vid institutionen för Individ och samhälle på Högskolan Väst.  Anna-Pya Sjödin är docent i religionsvetenskap på Institutionen för idé- och samhällsstudier vid Umeå universitet.  Karin Sporre är professor i pedagogiskt arbete vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet, samt docent i etik.  Olof Sundqvist är professor i religionshistoria vid Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap vid Stockholms Universitet.  Peder Thalén är professor i livsåskådningsvetenskap vid Avdelningen för humaniora, Högskolan i Gävle.  Linda Vikdahl är docent i religionsvetenskap och anställd som lektor vid Södertörns högskola.  Frederik Wallenstein är religionsvetare och ämnesdidaktiker. Han forskar och undervisar i religionshistoria och religionsdidaktik vid Stockholms universitet.  Katarina Westerlund är docent och lektor vid teologiska institutionen, Uppsala universitet.  Anna Westman Kuhmunen är doktorand vid institutionen för Etnologi, Religionshistoria och Genus vid Stockholms universitet  Anna Wrammert är lektor i religionsdidaktik vid Teologiska institutionen, Uppsala universitet, samt gymnasielektor i religionskunskap.

Filosofi är ett ämne som spänner över många områden. I Filosofera! får eleverna möta tidlösa eviga frågor och möjlighet att utveckla sina förmågor att diskutera, tänka och argumentera för att på så sätt delta i det filosofiska samtalet på ett roligt och inbjudande sätt.

Filosofera! är indelad i sex delar: existens, kunskap, vetenskap, etik, samhälle och språk. De sex delarna kan läsas fristående eller i den ordning som passar. Varje kapitel inleds med ett verklighetsnära exempel och har genomgående elevfrågor av varierande komplexitet. Kapitelavslutningen innehåller sammanfattning, ordlista och instuderingsfrågor.

Filosofera! är skriven för gymnasieämnet filosofi, i enlighet med GY25, och kan med fördel användas både på nivå 1 och nivå 2.

Kaos och kosmos är ett läromedel i filosofi för gymnasiet och vuxenutbildningen. Kaos och kosmos, Filosofi 1 täcker in hela det centrala innehållet för kursen Filosofi 1 enligt Gy11 och Filosofi nivå 1 enligt Gy25. Det är ett läromedel där de stora frågorna diskuteras. Det goda livet, den vetenskapliga metoden, språket och värdena. Fokus ligger på teorier, frågor och modeller som är väl förankrade i dagens samhälle, med nedslag och exempel i filosofer och i historien. Varje avsnitt har en inledande, tydlig sammanfattning och en genomgång av huvudlinjerna. Det gör det enkelt att få ett bra grepp om innehållet. Inledningen fungerar också utmärkt som repetition efter läsningen. Avsnittets genomgångar varvas sedan med konkreta repetitions- och diskussionsfrågor. Kaos och kosmos behandlar ämnen i nutiden, ankrade i vår historia. Kaos och kosmos, Filosofi 1 i korthet: - Fokus på de stora frågorna - Förankrat i dagens samhälle, med nedslag i historien - De inledande översikterna konkretiserar och samlar avsnittets innehåll

Miranda Fricker pekar ut två sorters orättvisa som kan drabba oss som  kunskapssubjekt: vittnesorättvisa och hermeneutisk orättvisa. Båda formerna av orättvisa drabbar i första hand grupper som även i andra avseenden är missgynnade i samhället, såsom kvinnor och etniska minoriteter. Vittnesorättvisa handlar om att mina uppfattningar inte tas på det allvar som de är värda, vilket även kan skada min tilltro till mitt eget omdöme och på så sätt hindra mig från att veta saker jag annars skulle veta. Tolkningsorättvisa handlar om att de begrepp vi använder för att tolka vår erfarenhet systematiskt framhäver vissa saker och lägger andra i skugga.

Epistemisk orättvisa är en modern klassiker som genom att förena kunskapsteori och etik fördjupar vår förståelse av social makt och strukturellt förtryck. 

Miranda Fricker är en brittisk filosof, med inriktning på moralfilosofi, social epistemologi och feministisk filosofi. Hon är för närvarande professor vid City University of New York (CUNY).

Ny omarbetad utgåva med många färgbilder

Etik - en grundbok presenterar etikens viktigaste begrepp, teorier, värderingar och dilemman på ett lättillgängligt sätt. Boken tar sin utgångspunkt i många typiska exempel och etiska frågor som vårdpersonal står inför i det dagliga arbetet. Boken ger läsaren god överblick över etisk teori, etisk reflektion, etisk ansvarsskyldighet och yrkesetik.

Boken ger även läsaren olika verktyg för reflektion över etiska frågor, precis som den utmanar läsaren att reflektera över grundläggande värden och yrkesetik i möten med dilemman i hälso- och sjukvården.

Målgruppen är studenter på program och kurser inom hälso- och sjukvård, där boken utgör en grundbok och vanlig referens. Boken kan med fördel läsas och användas av yrkesverksam hälso- och sjukvårdspersonal för att hålla den etiska diskussionen levande.

Om författarenJacob Birkler är fil.mag. i filosofi och psykologi och lektor vid Köpenhamns universitet.

I förskolans uppdrag ingår att dokumentera verksamheten. Detta kan tyckas enkelt, men för dem som genomför dokumentationen uppstår ofta frågor som: Vad ska dokumenteras? Vem ska dokumenteras? Vilka metoder och vilken teknik ska användas? Hur ska dokumentationen spridas och vem ansvarar för det? Ytterst handlar det om hur relationer skapas mellan de som dokumenterar och de som blir dokumenterade. Ofta är det vuxna som dokumenterar barn, och när barn involveras i arbetet sker det på de vuxnas villkor.

I den här boken diskuteras hur etik och integritet hanteras när verksamheten dokumenteras. Ofta gäller helt andra normer för barn än för vuxna kring etik och integritet i förskolan.

Författaren visar också varför och hur frågor om etik och integritet kan lyftas fram på nya sätt för att skapa en förskoleverksamhet som genomsyras av ett etiskt förhållningssätt. Detta är en förutsättning för att förskolan både ska kunna doku¬mentera verksamheten och förmedla demokratiska normer och värden.

Bokens andra upplaga är uppdaterad enligt ny forskning och enligt den reviderade läroplanen (Lpfö 18) med dess skrivningar om integritet och dokumentation.

Läroboken till kursen Artificiell intelligens nivå 1 handlar om ett av de mest omdiskuterade begreppen i vår tid, AI. Den väcker fascination, nyfikenhet och ibland oro. Vissa ser AI som lösningen på många av världens stora problem, medan andra fruktar att tekniken kan gå bortom vår kontroll. Men oavsett vad vi tycker, är en sak säker: AI förändrar vårt samhälle.

Du möter redan AI i vardagen: i sociala medier, kartappar, sökmotorer, översättningsverktyg och digitala assistenter. Den hjälper till att filtrera information, förutsäga vad du vill se, ge rekommendationer och fatta beslut. Men hur fungerar AI? Hur lär sig systemen? Och vad får det för konsekvenser när vi överlåter allt mer ansvar åt maskiner?

Den här boken är skriven för dig som vill förstå grunderna i artificiell intelligens, både tekniskt och samhälleligt. Den guidar dig genom viktiga begrepp som algoritmer, maskininlärning, neurala nätverk, naturlig språkbehandling, bias, etik och lagstiftning.

Boken ger tydliga förklaringar, praktiska exempel och diskussionsfrågor som hjälper dig reflektera kritiskt. Du behöver inte ha kunskaper om programmering för att ta till dig innehållet. Boken är utformad för gymnasieelever, men passar alla som vill få en introduktion till AI med både teknisk förståelse och samhällsperspektiv. Att förstå AI handlar inte bara om kod – det handlar om att förstå framtiden.

Bokens författare David Hedengren är gymnasielärare i fysik, matematik och artificiell intelligens.

Den här boken handlar om de etiska och moraliska frågor som ständigt är närvarande i skolans vardag. Bokens två delar behandlar dels den etik som styr lärares professionella handlande, dels de moraliska värden och normer som lärare förmedlar till eleverna.

Boken bygger på lärares och elevers berättelser och erfarenheter och ett antal exempel och fallbeskrivningar illustrerar de teoretiska resonemangen.

Några av de frågeställningar som behandlas:

”Om läsaren har flera frågor än svar efter att ha läst till bokens slut, då är allt i sin ordning. Många frågor betyder ett utvecklat språk och att man har upptäckt nya aspekter inom skolans moraliska dimensioner.” Så skriver författaren, Gunnel Colnerud, i slutordet.

Läraryrkets etik och värdepedagogiska praktik är skriven för lärare, lärarstudenter och lärarutbildare.

Sagt om boken[...] Ingen med intresse för läraryrket och skolan bör ignorera denna imponerande bok. Den synliggör att etiska konfliktsituationer inte kan ses och hanteras som om de vore varje lärares privata angelägenhet och ställningstagande. Om etiska principer ska få någon betydelse i skolans praktik måste de tolkas gemensamt och leda till en medveten och gemensam yrkesetik. Då blir en lärares ingripande mot en kollega också professionellt legitimt och inte enbart en privat provokation." av Joanna Giota, docent i pedagogik, Pedagogiska magasinet nr 2 2018

Om författarenGunnel Colnerud är legitimerad psykolog, skolpsykolog samt professor emerita i pedagogik vid Linköpings universitet. Hennes forskning är inriktad på läraryrket, främst dess etiska och moraliska dimensioner.

Vad innebär det att arbeta på ett etiskt försvarbart sätt inom socialtjänsten? Ofta tänker vi i första hand på mötet mellan socialarbetaren och den enskilde. Men ett etiskt försvarbart agerande handlar om mer än så. Den enskilde socialarbetaren är beroende av de övergripande beslut som fattats i form av lagar och ekonomiska resurser.

Bokens författare diskuterar, utifrån en modell för etisk analys, de förutsättningar som finns att bedriva ett etiskt försvarbart arbete inom socialtjänsten. Särskild uppmärksamhet ägnas lagstiftningens utformning, kunskapsläget inom socialt arbete samt organisatoriska, ekonomiska och andra materiella resurser. Tanken är att boken ska vara ett underlag för diskussioner kring dilemman och svåra etiska val man kan ställas inför som socialarbetare. De senaste årens samhällsförändringar har ställt nya krav på socialtjänsten. Bokens femte upplaga har uppdaterats och vissa avsnitt är helt nyskrivna.

Ulla Pettersson, som är bokens huvudredaktör, är professor i socialt arbete.

Anders Bergmark är professor i socialt arbete vid Stockholms universitet med inriktning på vård och behandling av alkoholmissbrukare.

Åke Bergmark är professor i socialt arbete vid Stockholms universitet.

Göran Hermerén är professor emeritus i medicinsk etik vid Lunds universitet.

Tommy Lundström är professor vid institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet.

Lars Oscarsson är professor i socialt arbete vid Ersta Sköndal högskola.

Mats Thorslund är professor emeritus i socialgerontologi vid Aging Research Center.

Hur bör vi handla? Vad kräver moralen av oss? Grundbok i normativ etik introducerar och diskuterar, med många exempel, de viktigaste försöken att på ett systematisk sätt besvara dessa frågor. Utilitarism, pliktetik, rättighetsteorier, dygdetik och djupekologi blir analyserade och jämförda med varandra, både när det gäller styrkor och svagheter. Framställningen är direkt och tillgänglig även utan filosofiska förkunskaper, författaren klargör sina egna ståndpunkter samtidigt som läsaren dras in i diskussionen.

I denna tredje upplaga är boken till stor del omskriven, utökad och uppdaterad med de senaste årens diskussion.

Torbjörn Tännsjö är professor emeritus i Praktisk filosofi vid Stockholms universitet, och i Medicinsk etik vid Karolinska Institutet. Han har en stor vetenskaplig produktion men är också Sveriges kanske flitigaste debattör i etiska frågor. Särskilt när det gäller medicinsk etik har han med sina rättframma och ofta kontroversiella ställningstaganden spelat en huvudroll i det svenska offentliga samtalet.