Visar resultat för..."Kommentar"

En paragrafvis kommentar till polislagen. Boken beskriver bland annat polisens uppgifter inom brottsförebyggande arbete, övervakning och brottsutredning, skyldigheten att lämna allmänheten hjälp samt befogenheterna att använda våld, omhänderta personer och utföra kroppsvisitationer. Den sextonde upplagan är uppdaterad med författningsändringar och rättspraxis.

Förvaltningslagen anger hur myndigheter i stat och kommun ska behandla sina ärenden och sköta kontakterna med allmänheten. Lagen har genom åren fått allt större betydelse i det löpande arbetet i myndigheternas verksamhet och dess främsta syftet är att garantera rättssäkerheten för enskilda i förfarandet hos förvaltningsmyndigheterna.

Detta är den andra upplagan som kommenterar den nuvarande förvaltningslagen (2017:900), som trädde i kraft den 1 juli 2018. Verket ger en djupgående kommentar till lagen och har utförliga hänvisningar till praxis och litteratur i ämnet. Bestämmelserna har i stor utsträckning motsvarigheter i tidigare förvaltningslagar, men det finns också skillnader. Genom den nuvarande lagen regleras till exempel förfarandet hos förvaltningsmyndigheterna mer heltäckande än tidigare. Bland annat slås vissa allmänna förvaltningsrättsliga principer, som har utvecklats i praxis, nu fast i uttryckliga bestämmelser. Det gäller bland annat principerna om legalitet, objektivitet och proportionalitet, liksom principen om myndigheternas utredningsansvar. En annan skillnad är det rättsmedel mot långsam handläggning som lagen innehåller.

Denna kommentar vänder sig i första hand till alla som tillämpar förvaltningslagen i sitt yrke, men den vara till nytta även för studerande och andra som kommer i kontakt med lagen. Denna andra upplaga har uppdaterats med bl.a. nya rättsfall och JO-beslut. I kommentaren har lagändringar beaktats t.o.m. SFS 2025:582.

Detta är den tryckta versionen (Del I) av den digitala lagkommentar som gavs ut år 2025. Den digitala lagkommentaren uppdateras vanligtvis två gånger om året i Blå Biblioteket i JUNO.

Detta är den tryckta versionen (Del II) av den digitala lagkommentar som gavs ut år 2025. Den digitala lagkommentaren uppdateras vanligtvis två gånger om året i Blå Biblioteket i JUNO.

Lagstiftningen på hälso- och sjukvårdens område är omfattande, svåröverskådlig och inte alltid så lätt att sätta sig in i. De grundläggande och generella bestämmelser, som har särskild betydelse för patientens ställning och inflytande i vården, har därför samlats i patientlagen.

Boken riktar sig till alla som är verksamma i hälso- och sjukvården eller som har intresse för vårdfrågor. Den kan också användas i olika vårdutbildningar.

Paragrafvis kommentar till Polislagen.

Det är en oumbärlig bok för alla som kommer i kontakt med likvidation av aktiebolag såsom styrelseledamöter som måste bevaka bolagets eget kapital för att inte riskera personligt medansvar, revisorer och redovisningskonsulter som skall ge råd till styrelseledamöter och som även behöver veta hur redovisning och revision skall göras under likvidationen. Och självfallet för den som arbetar som likvidator eller biträder likvidator.

Författaren Leif Malmborg är vd för Aktiebolagstjänst och har arbetat med likvidationer sedan tidigt 80-tal och varit likvidator i drygt ett par tusen företag, företrädesvis aktiebolag.

Lagen (2016:1145) om offentlig upphandling reglerar hur offentliga medel ska användas vid köp av varor, tjänster och byggentreprenader ett regelverk av central betydelse för upphandlande myndigheter, leverantörer till offentlig sektor, den fria rörligheten på EU:s inre marknad, konkurrensen mellan företag och det effektiva nyttjandet av skattemedel. Det årliga värdet av offentliga upphandlingar i Sverige uppgår till över 1 000 miljarder kronor.

Denna lagkommentar innehåller en djupgående genomgång av lagens bestämmelser, med hänvisningar till de bakomliggande EU-direktiven. Framställningen behandlar utförligt EU-domstolens och svenska domstolars praxis och utgör en praktisk vägledning för tolkning och tillämpning av regelverket. Boken riktar sig främst till domstolar, upphandlare, leverantörer, jurister och andra rådgivare i offentliga upphandlingar samt andra som tillämpar upphandlingsregelverket i praktiken.

Kommuner och regioner är tillförsäkrade självstyre under riksdagen och regeringen. Självstyrelsen manifesteras av den kommunala rösträtten och den kommunala beskattningsrätten. På en rad sakområden har riksdagen i lag ålagt kommunerna att göra samhällsinsatser, en del av dem finansierade av riksdagen. Kommunerna och regionerna har därmed den rättsliga ställningen som demokratins verkställande organ. Lagenligheten av de kommunala besluten kan på begäran av enskild person prövas av förvaltningsdomstolar. Genom domstolarnas domar har skapats en rättspraxis rörande innehållet av och gränserna för kommunernas befogenheter. Den kommunala verksamheten och hur kommunerna ska styras regleras i huvudsak genom 2018 års kommunallag. Kommunallagen har stora likheter med tidigare gällande kommunallag men har delvis getts en ny struktur, ett enhetligt språk och även en enhetligare begreppsbildning. Förändringarna i förhållande till föregående lag består huvudsakligen i att fullmäktige getts en möjlighet att bestämma att styrelsen ska kunna fatta beslut om särskilt angivna förhållanden som rör andra nämnders verksamhet samt att kommuner och regioner kan besluta att ge kommunal- och regionråd möjlighet att vara t.ex. föräldralediga. Vidare tydliggörs rollfördelningen mellan de anställda och de förtroendevalda. Reglerna för anmälan av delegationsbeslut förenklas genom att nämnderna själva får besluta vilka beslut som ska anmälas. Den kommunala anslagstavlan ska fortsättningsvis vara webbaserad. Det har även införts ett krav på att revisorernas budget ska beredas av fullmäktiges presidium. Slutligen har det införts ett uttryckligt lagstöd för att kommunala beslut som inte kan rättas som huvudregel inte får verkställas innan de vunnit lagakraft. Den fjärde upplagan har reviderats och uppdaterats med bl.a. nytillkommen lagstiftning och praxis.

Arkivlagen är en del i det lagstiftningssystem som reglerar myndigheters hantering av handlingar och uppgifter. I detta system ingår arkivlagen med tillhörande författningar tillsammans med 2 kap. tryckfrihetsförordningen, offentlighets- och sekretesslagen samt regleringen av behandling av personuppgifter.

I Arkivlagen. En kommentar sätts arkiven in i det senaste decenniets samhälleliga förändringar, vilka har tagit sig uttryck i bland annat e-myndigheter och servicemyndigheter samt e-förvaltning och e-arkiv. Även nya kommunikationssätt som sociala medier och digitaliseringen av arkiv för presentation på webben berörs. Kommentaren ger även inblickar i teori- och metodutveckling som nationellt har inneburit övergång till verksamhetsbaserad arkivredovisning och en internationellt fastställd ledningssystemstandard för verksamhetsinformation.

Här kommenteras bostadsrättslagen, ombildningslagen och omregistreringslagen. I boken återfinns även författningstexter till bostadsrättsförordningen, förordningen om ekonomiska föreningar samt förordningen om vissa underrättelser och meddelanden enligt 7 kap. bostadsrättslagen.

Detta är en omfattande kommentar till EU:s dataskyddsförordning (2016/679) – GDPR. Förordningen kommenteras artikel för artikel på traditionellt sätt. Även den kompletterande svenska s.k. dataskyddslagen (2018:218) kommenteras paragraf för paragraf. I verket finns också en utförlig kommentar till bestämmelsen om s.k. dataskyddssekretess i 21 kap. 7 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Första upplagan av kommentaren utsågs 2020 till årets verk av Norstedts Juridik. I denna tredje upplaga har bl.a. omfattande ny praxis från främst EU-domstolen och nya riktlinjer och rättsliga ställningstaganden beaktats. Strukturen på kommentarstexten har setts över och fler underrubriker införts.

Hälso- och sjukvård ska bedrivas så att kravet på god vård uppfylls. En god vård förutsätter att vårdgivaren tillsammans med personalen strävar efter att förebygga vårdskador för att uppnå en hög patientsäkerhet. De grundläggande bestämmelserna om patientsäkerhet finns i patientsäkerhetslagen (2010:659).

I Patientsäkerhetslagen. En kommentar beskrivs innebörden och bakgrunden till bestämmelserna i patientsäkerhetslagen. Ett stort antal rättsfall redovisas för att belysa viktiga rättsfrågor och tillämpningen av lagen.

Boken riktar sig till alla som kommer i kontakt med patientsäkerhetsfrågor inom hälso- och sjukvården, t.ex. vårdgivare, hälso- och sjukvårdspersonal, kvalitetssamordnare och jurister, liksom till utbildningar för sådana yrken.

Den första upplagan skrevs av Lars-Åke Johnsson. Från och med upplaga 2 svarar Ebba Sverne Arvill och Anders Printz gemensamt för innehållet. De har tillsammans även gett ut Hälso- och sjukvårdslagen och Patientens rätt och vårdens ansvar.

Eftersom bokföringslagen är en ramlag måste även förarbetena till lagen liksom allmänna råd och andra uttalanden av Bokföringsnämnden beaktas för att kunna lösa olika problem. Denna kommentar tar ett helhetsgrepp om bokföringslagen och normgivningen av Bokföringsnämnden men inkluderar också relevanta delar ur skattelagstiftningen. Lagen kommenteras paragraf för paragraf och förarbeten och nämndens normgivning/skattemässiga bestämmelser är sorterade så att läsaren på ett enkelt sätt får en bild av olika frågeställningar. I de delar det finns oklarheter behandlas detta särskilt.

För att öka förståelsen innehåller boken ett stort antal praktiska exempel. Avsikten är att läsaren ska få svar på när, var, hur och på vilket underlag bokföringen ska ske. Detta gäller oberoende av om läsaren är redovisningskonsult, revisor, jurist eller annan som arbetar med frågor relaterade till bokföringslagen.

I denna tredje upplaga har hänsyn tagits till den allmänna utvecklingen i samhället och till nya uttalanden från Bokföringsnämnden.

Patientdatalagen reglerar behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården, tandvården, smittskyddet samt viss annan medicinsk verksamhet. Den reglerar även journalföring inom lagens tillämpningsområde samt regionala och nationella kvalitetsregister.

Patientdatalagen – En kommentar kommenterar lagens samtliga paragrafer och är liksom lagen indelad i tio kapitel. Kommentaren behandlar även den praxis från domstolar och Integritetsskyddsmyndigheten som har utvecklats kring lagen samt sekretess i anknytning till lagens bestämmelser. Socialstyrelsens olika föreskrifter och handböcker som berör patientdatalagens tillämpningsområde behandlas också.

Patientdatalagen – En kommentar riktar sig till jurister, dataskyddsombud, verksamhetschefer, hälso- och sjukvårdspersonal, vårdadministratörer, politiker, systemarkitekter och andra yrkesgrupper som i sin verksamhet konfronteras med frågor om behandling av personuppgifter, informationssäkerhet eller journalföring i hälso- och sjukvården.

Polisens brottsdatalag utgör en central del av det rättsliga ramverk som styr hur personuppgifter får behandlas inom brottsbekämpande verksamhet. Den befinner sig i skärningspunkten mellan EU-rätt och nationell lagstiftning, där dataskyddsförordningen och brottsdatadirektivet sätter de övergripande ramarna, medan svenska registerlagar konkretiserar tillämpningen.

I denna kommentar ges en klar och pedagogisk genomgång av hur regelverket hänger ihop och fungerar i praktiken. Med brottsdatalagen (2018:1177) som generell ram och lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter som ett verksamhetsanpassat komplement, skapas en struktur där effektiv brottsbekämpning balanseras mot ett starkt skydd för individens personliga integritet.

Polisens brottsdatalag framträder därmed som länken mellan princip och praktik en avgörande komponent för att säkerställa både effektiv informationshantering och ett robust integritetsskydd i polisens arbete.

Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna har med åren kommit att bli en integrerad del av svensk rätt. Konventionen har fått stor betydelse för rättsutvecklingen på vitt skilda områden. Europadomstolen i Strasbourg har i snabb takt utvecklat sin rättspraxis och med åren har konventionen allt oftare blivit föremål för tolkning och tillämpning också i svenska nationella domstolar. En särskilt omfattande rättspraxis har utvecklats i fråga om garantier i rättegångsförfarandet, skyddet för privatlivet och familjelivet, yttrandefriheten och egendomsskyddet, men även frihetsberövanden, fängelseförhållanden, utlänningars rättigheter samt frågor om religionsfrihet, mötesfrihet, föreningsfrihet och diskriminering har ofta varit föremål för prövning i domstol. I denna sjätte upplaga av Mänskliga rättigheter i europeisk praxis ges en översikt över Europadomstolens omfattande rättspraxis fram till den 1 juli 2022. Även viktigare konventionsrelaterade avgöranden från Högsta domstolen, Högsta förvaltningsdomstolen och EU-domstolen tas upp i boken. Boken vänder sig till alla som på domstolar och andra myndigheter har anledning att tillämpa konventionen men även till advokater och andra som i sin praktiska verksamhet kommer i kontakt med konventionen.