Bokförlaget Korpen – förlag

Den glada vetenskapen är en av Friedrich Nietzsches vackraste och mest personliga böcker.

Den är ett mikrokosmos av allt det som Nietzsche brukar förknippas med: aforismer och storslagna diskussioner av filosofiska problem, etik och kunskapsteori, reflektioner om konst och Guds död, den eviga återkomsten och Zarathustra.

"Oaktat sina ursinnigheter är den mera samtida än de flesta böcker som råkar vara skrivna nu."  (Horace Engdahl, DN)

Vad innebär det att vara människa? Med Tomas Tranströmers diktvärld som klangbotten och med utblickar mot nutida författare, mot olika tanketraditioner och vetenskapliga upptäckter, närmar vi oss i En oväntad glänta denna fråga. 

Boken knyter an till dagsaktuella utmaningar som vi står inför vad gäller ohälsa och klimathot. Den berör på många sätt Världshälsoorganisationens arbete med existentiell hälsa, som handlar om hur vi förhåller oss till livet, men som länge har stått i skuggan för de mer mätbara aspekterna av hälsa. 

Kanske kan Tomas Tranströmer och bokens andra följeslagare och existentiella reflektioner hjälpa oss att nå en stillhet, reflektera över vad som är väsentligt och vidga ramen för vår tillvaro. Kanske kan de också hjälpa oss att utmana våra invanda bilder av hälsa, som alltför ofta är förknippade med skuld, prestation, en slitsam kamp för att uppnå ett idealtillstånd. 

Boken uppmanar oss att i stället se på hälsa som att hantera livet, med dess glädjeämnen och besvikelser, sår och återhämtning, sjukdomar och åldrande. Och att leva med en ödmjukhet för vad det innebär att vara människa: att aldrig bli färdig.

Anders Rosengren är läkare och professor vid Göteborgs universitet. Han har under många år arbetat med att förena litteratur, existentiella traditioner och medicin för att belysa olika aspekter av hälsa och existens. Det har rönt stor uppmärksamhet, och i forskningssatsningen Livsstilsverktyget, som han startade 2016 för att kombinera vetenskap med existentiella frågor, deltar idag över 100 000 människor. Anders Rosengren har tidigare utkommit med boken Hela livet (2021).

Sökandet efter det unikt mänskliga fascinerar. Vi har en stark längtan efter att förstå oss själva, efter att avkoda det som gör människan till inte bara människa, utan just mänsklig. 

Emma Engdahl tar oss med på en personlig jakt efter svar hos en mängd olika tänkare som gett henne aha-upplevelser och väglett henne i livet. Bland tänkarna finner vi bland andra Hanna Arendt, Epiktetos, Michel Foucault, Jürgen Habermas, Axel Honneth, bell hooks, Luce Irigaray, Simone Weil, Emmanuel Levinas, Charles Taylor och många andra.

Konsten att vara mänsklig är ett rum där tänkare från filosofin, sociologin och psykologin kan mötas i trätomålets form. Det är nämligen inte alltid som de håller med varandra om vad som gör människan mänsklig. Det innebär inte nödvändigtvis att någon av dem har fel, snarare att vi har en hel del att lära av att låta deras tänkande samsas inom pärmarna för en och samma bok.

Stora tankar om liv, död och meningen med allt samsas med snippa-domen, otrohetsdebatt och högst vardagliga utmaningar som att sömnlös sträcktitta på teveserier. Den eviga dikotomin mellan förnuft och känsla får sig en rejäl törn, och läsaren kan förbereda sig på att se världen och sig själv med nya ögon.  

Emma Engdahl är utbildad klassisk balettdansös vars karriär tog en oväntad vändning efter en allvarlig trafikolycka. Idag är hon professor i sociologi på Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet. Hennes forskning kretsar kring frågor om de sociala villkoren för människans känslor, förnuft och självutveckling. Sedan hon disputerade på doktorsavhandlingen A Theory of the Emotional Self (2004) har hon bland annat publicerat böckerna Konsten att vara sig själv (2009) och Depressiv kärlek: En social patologi som kom ut på svenska 2016, på engelska 2018 och på arabiska 2023.

Vad är egentligen en folkkyrka? Varifrån kommer tanken på att Svenska kyrkan skulle vara en folkkyrka? Har folkkyrkan någon framtid? Oklarheten om dessa frågor är stor. Vi lever i en tid av folkkyrkoförvirring.

Svaren hittar man emellertid inte i statistikens siffror. För att förstå vad en folkkyrka är krävs i stället teologi och social fantasi – folkkyrkoteologi och folkkyrkosocialitet.

Bengt Kristensson Uggla tar i denna bok oss med på en resa in i folkkyrkans värld. Den börjar med ett återbesök hos Einar Billing, som i sin klassiker Den svenska folkkyrkan (1930) kopplade samman frågan om den universella nåden med människolivets mångfald. 

Därefter vidareutvecklas folkkyrkoteologin med hjälp av Gustaf Wingren, som förskjuter perspektiven från socknen till skapelsen och från folkkyrkliga objekt (som sockenkyrkan) till teologisk optik (tolkning) – och gör folkkyrkoteologin till en fråga om människoblivande. 

Efter en serie reflexioner om varför pandemierfarenheter kan lära oss något viktigt om mänskans socialitet, skisserar författaren slutligen en teologisk grammatik för en folkkyrklig socialitet där religionens osynlighet och kyrkomusiken visar vägen mot en folkkyrka utanför oss själva . 

Bokens titel är hämtad från Lars Ahlin: Alla bekänner vi i handling att det som uppehåller vårt liv alltid ligger utanför oss. Vi är dömda till ett oupphörligt utanför. Ingen slipper undan det fantastiska.

Om Rom är en klassiker; "utan tvekan den bästa svenskspråkiga kulturella ciceronen till Rom. Läser man den i Rom är risken att man tycker bättre om boken än om verkligheten", skrev Johan Tell i tidskriften Vagabond. "Ta med fåtöljen till Rom och läs Lundin i etapper på Piazza del Popolo", uppmanade Carl­Henrik Svenstedt i DN när första upp­lagan kom ut.

Den sjunde upplagan av denna mycket älskade och användbara guidebok är omarbetad, aktualiserad och utökad för användning i ett Rom post-­covid och försedd inte bara med en mängd nya fakta och tips utan också med ett stort nytt bildmaterial.

Det finns mängder av böcker som berättar om Forum och Vatikanen, barockkyrkorna och shoppinggatorna, historierna och världshistorien. Allt detta är förstås med i den här boken. Men här står det också om mycket annat, som gör Rom till en unik och underbar stad: om katterna och kurtisanerna, kyrkogårdarna och fontänerna, döden och miljöförstöringen, de många filmmiljöerna, de sällsamma helgonrelikerna och de spännande sevärdheterna i skymundan.

Någon fåtölj behöver man inte ta med. Här finns gott om tips om tidlösa klostergårdar, soliga hörn och skuggiga ställen att sitta och läsa i. Att klara sig utan boken är betydligt svårare och tråkigare.

Bo Lundin är kulturjour­nalist, deckarexpert och f.d. teaterkritiker. Han har skrivit flera fackböcker om populärlitteratur och har haft Rom som favoritres­mål i mer än 60 år.

Den sovjetiska antisionismen är inte enbart av historiskt intresse. Dess retoriska mönster och bildspråk har i olika former levt vidare efter Sovjetunionens fall, inte minst bland dess tidigare allierade i Mellanöstern, och har påverkat samtida diskurser långt utanför sin ursprungliga geografiska och historiska kontext.

Fallet Sovjetunionen utgör därför en central utgångspunkt för att förstå hur det låter och ser ut när klassiska antisemitiska föreställningar aktiveras i antisionistisk retorik. Denna kunskap skapar i sin tur bättre förutsättningar att skilja mellan legitim politisk kritik och idéer som reproducerar fördomar och fientlighet mot judar.

Mot denna bakgrund erbjuder Ingrid Lomfors bok inte bara en historisk genomlysning, utan också ett analytiskt verktyg för att förstå samtida antisemitism.

Ingrid Lomfors är docent i historia. Hon har i många år forskat, undervisat och skrivit om Förintelsen, antisemitism, judisk historia och Sveriges relation till Nazityskland. Lomfors har också varit chef för flera kulturinstitutioner som Göteborgs stadsmuseum, Kulturbryggan och Forum för levande historia.

Det sägs att man ska vara sig själv. Men vad betyder det egentligen?

Att vara sig själv låter enkelt. För många av oss är det allt annat än enkelt. Självet är nämligen inte något färdigt som bara väntar på att upptäckas. Det formas i relation till andra människor, till kulturens värderingar, samhällets normer och de historiska villkor vi lever under.

I Konsten att vara sig själv undersöker Emma Engdahl hur vi blir till som oss själva genom kärlek och erkännande, skam och självmedvetenhet, arbete och konsumtion, begär, autenticitet och framträdande. Med hjälp av tänkare som Mead, Goffman, Elias, Foucault, Iris Marion Young, Eva Illouz och Raewyn Connell följer boken självet som en social och historisk process: från våra första försök att knyta band och bli sedda till vår tids krav på självuttryck, synlighet och ständig självformning.

Hur blir vi de vi är? Vad krävs för att känna oss som oss själva? Och vad händer med självet i en tid då det inte längre tycks räcka att vara någon, utan också blivit nödvändigt att framträda som någon? I denna grundligt omarbetade utgåva av Konsten att vara sig själv återvänder Emma Engdahl till bokens grundfrågor i ljuset av ny forskning och ett samhälle som förändrats i grunden.

Resultatet är en tankeväckande bok om självets villkor i mänsklig gemenskap – och om varför konsten att vara sig själv aldrig är så enkel som den låter.

Emma Engdahl är professor i sociologi och författare. Under lång tid har hon forskat och skrivit om självet, känslorna och människans sociala tillblivelse. I hennes arbete möts sociologisk skärpa och existentiell nyfikenhet, med särskilt fokus på hur vi formas av våra relationer, vår samtid och våra försök att förstå vilka vi är.  Bland hennes senaste böcker märks Konsten att vara mänsklig (2024) och Lektioner i kärlek (2025).

Ebba Lönnroth föddes Lagercrantz. Hennes mamma Agnes är en huvudperson i kusinen Agnes von Krusenstjernas romancykel Fattigadel. Båda drabbades av den manodepressiva sjukdom som kan spåras tillbaka till Ebbas morfars morfar Erik Gustaf Geijers hustru.

Ebbas morfar var landshövingen och Riksdagens talman Hugo Hamilton, känd för sina trollverser. Olof Lagercrantz var hennes lillebror och Lis Asklund hennes lillasyster.

Hon var ett högt begåvat kulturbarn, som blev ett offer för dåtidens patriarkala ordning.

Hon fick aldrig chansen att förverkliga sina drömmar efter att ha fött fyra barn med akademiledamoten Erik Lönnroth och blivit hemmafru. Hon övergavs av Lönnroth och drabbades av djupa depressioner.

Trots dåliga odds tog hon akademiska examina och blev högt älskad hjälpklasslärare och skapare av barnteater.

De senaste åren har kritiken mot marknadsskolan blivit allt hårdare. Det svenska skolsystemet ifrågasätts av opinionsbildare och politiker från alla ideologiska inriktningar och från skolans professioner och fackförbund. 

Det finns egentligen bara en grupp som fortfarande försvarar de expanderande skolkoncernernas rätt att verka fritt på skolmarknaden: koncernernas ägare och deras intresseorganisationer.

Marcus Larsson och Åsa Plesner från tankesmedjan Balans är några av marknadsskolans främsta kritiker. Balans tar sin utgångspunkt i hur skolans medarbetare påverkas av den politiska styrningen av skolan. De har i återkommande granskningar visat hur styrningen leder till ökad arbetsbelastning för lärare. 

I sin förra bok, De expansiva, beskrev Marcus och Åsa skolkoncernernas tillväxt och hur den påverkar arbetsvillkoren för den kommunala skolans lärare och elever. Nu är de tillbaka med De gränslösa som problematiserar de nätverk som finns mellan före detta politiker som äger skolor, före detta politiker som bedriver lobbying för att bevara marknadsskolan och nuvarande politiker som bestämmer över skolan. 

Väljarna och lärarna är emot vinstdrivande skolor. Ändå har det hittills varit omöjligt att skapa en politisk majoritet för förändringar av skolsystemet. Enligt flera svenska forskare kan det bero på att det finns starka ekonomiska intressen som lobbar mot väljarnas vilja. I De gränslösa levereras fall efter fall som visar att forskarnas uppfattning är korrekt.

I denna bok undersöks kulturvård som universitetsämne och samhällspraktik, liksom relationen däremellan.

Kulturvård år ett relativt ungt akademiskt ämne som under en kort tidsperiod har utvidgats med nya professionsinriktningar. Var står ämnet idag? Bokens författare hävdar att kulturvård kan bidra med perspektiv och metoder som krävs för att samhället ska kunna hantera framtidens stora utmaningar.

Kulturvård borde vara centralt i debatten om hållbar utveckling och framtidens samhällsbyggande. Det borde vara en självklar del i arbetet med cirkulär ekonomi, där återanvändning av befintlig bebyggelse är ett självklart fokus. Det handlar om att på ett begripligt sätt tala om relationen mellan kulturvård, kulturarv och kulturmiljö.

Medverkande författare: Gunnar Almevik, Christer Gustafsson, Lars-Eric Jönsson, Eva Löfgren, Ingrid Martins Holmberg, Caroline Owman, Britta Roos och Ola Wetterberg.

Med utgångspunkt i sina grundbegrepp "socialitet" och "responsivitet" fortsätter Johan Asplund i denna bok diskussionen från Det sociala livets elementära former.

I denna bok kretsar resonemanget främst kring den mest elementära formen av maktutövning: mikromakten. Denna nakna form av makt utövas ansikte mot ansikte av individuella aktörer och leder närmast till ren underkastelse. Boken rymmer också reflektioner kring maniskt beteende, gåvoinstitutionen och rituella förolämpningar. Och därtill en storartad betraktelse över asocial pratsamhet.

Johan Asplund (1937-2018) var var en av förra seklets mest inflytelserika svenska samhällsvetare. han var professor i socialpsykologi vid Köpenhamns universitet, i kultursociologi vid Lunds universitet samt innehade en personlig professur vid humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet.

Ett vackert litet flickebarn med mörk kalufs föds 1420 på studentområdet i Padua norr om Florens. ­ Kommer skandalen leda till att kvinnor förbjuds på universitetet?

I hennes omedelbara närhet finns de tre studentkamraterna Cusanus, Toscanelli och Cesarini. Den förste gav oss en ­ modern vetenskapssyn. Den andre ritade Christofer Columbus kartor. Den tredje räddade ­ påven från att ersättas av ett kyrkomöte.

Vi får följa Mariola, hennes dotter Lucrezia och hennes dotterdotter Caterina Sforza genom 1400-talets avgörande händelser, vilka kom att påverka hela Europas utveckling. Bankväsendet med multinationella företag, humanismen, utbildningsväsendet, konst och kultur, ingenjörskonst och arkitektur, kosmologi och filosofi. Alla dessa områden utvecklades i en rasande takt i Italien med centrum i Florens, när Europa gick från Medeltid till Renässans.

Få perioder i europeisk historia framstår idag som lika levande och dynamiska som senmedel­ tiden och den ­ begynnande renässansen, den era som vilade i pest­epidemiernas och lego­knektarnas skugga, då de härskandes makt ännu var för svag för att kuva människors tankar och initiativ. Om denna epok har Per Starke skrivit en fascinerande bok.

Dick Harrison

En spännande och bildande roman som håller ihop filosofi och passion. Gång på gång utmanas det beräknande förnuftet av insikt och vishet. Dessutom givande att läsa 1400-talets historia ur kvinnors perspektiv! Den som inte ser sina rötter i historien har svårt att ta sig an framtiden.

Antje Jackelén

Vilken fantastisk bred kunskap om 1400-talet, Italien, Florens, konsten och konstnärerna och inte minst den radikala teologin, då och idag! Och kyrkosyn därtill! För blinkningarna mot dagens situation är väl inte bara något som jag vill läsa in utan också något medvetet? En kulturroman som kanske liknar Nina Burtons bok om ­ Gutenberg men bredare i anslaget.

K.G. Hammar

Per Starke har studerat teologi, med inriktning mot religionsfilosofi och idéhistoria. Han har därefter gjort en chefskarriär inom diverse branscher: IT, forskning och utbildning, rehabilitering, hotell och vård. Idag arbetar han som chef inom Svenska kyrkan med ansvar för samverkan och digitalisering. Han skriver på en romanserie om Europas historia från 1400-talet fram till idag. Den florentinska liljan skildrar 1400-talets Europa, Erövringen 1500-talet och Stormaktstid ledsagar oss genom det svenska 1600-talet.

Den ö som kallas Hisingen var i forna dagar en ögrupp. Än finns spår av den tidens öbor: en hällmålning i Tumlehed, en långdös i Svensby, fornborgar på bergstoppar som då var egna öar. Med landhöjningens hjälp fogades öarna så småningom samman.

I hundratals år sträckte sig riksgränsen mellan Sverige och Norge över Hisingen. Samma gräns delar än idag ön mellan Västergötland och Bohuslän. Men exakt var går gränsen egentligen? Frågan visar sig mer komplicerad än man kan ana. Den blir utgångspunkt för Martin Ahlstedts vandringar och utforskande av Hisingen och dess historia.

Hisingen är en stor och brokig ö. Här finns idag allt från ren landsbygd, med jordbruk, hästar och skog, till stadspuls, fabriker, industrier, och höghus- och villaområden om vartannat. Som ett helt land i miniatyr.

Hisingen - ön i gränslandet passar lika bra som sällskap under upptäcktsfärder på Hisingen som hemma i läsfåtöljen.

Erhöll utmärkelsen Årets Göteborgsbok 2023.

Martin Ahlstedt (f. 1979) är gymnasielärare i svenska och engelska. Han växte upp på Hisingen, i bohuslänska Backa. Hisingen - ön i gränslandet är hans första bok.

Melodiernas spår är en bok om popmusik. Om de alternativa gemenskaper som förverkligas när sånger och berättelser hamnar tätt intill det verkliga livet. Musiken blir ett avstamp, en teckensammanblandning, en känsloyra.

 I 18 kapitel vandrar Magnus Haglund genom sextio år av popproduktioner och stilistiska förvandlingar, från The Beatles till The Embassy, från Abba till Solange. I en kombination av barndomsminnen, konkreta möten med artister och låtskrivare, psykogeografiska utflykter och collageartade sammanställningar, blir pophistorien cirkulär snarare än linjär. Jacques Derrida slår följe med Scritti Politti i sökandet efter den söndrade lyckan. Och Loranga fortsätter att skruva upp volymen när det är popsånger på radion.

Melodiernas spår är den andra boken i en essätrilogi som inleddes med Tecknen finns överallt (2023). Upplägget är detsamma, 18 texter i tre avdelningar med sex essäer i varje.

Magnus Haglund är författare, kulturskribent och musiker och har tidigare skrivit böcker om Åke Hodell och Wilhelm Stenhammar, ljudkonstens historia och situationismens betydelse för sättet att avläsa och förstå Göteborg. 

Donald Trump och Vladimir Putin har givit ansikten åt dagens globala och konservativa nationalism, som känns igen på auktoritärt styre och motvilja mot mångfald. De har stödtrupper på många håll. De ignorerar, stänger ute eller ockuperar andra. 

Maktlösheten växer hos många. Författarna i denna bok är emellertid hoppfulla. Vi som vill ha rättvisa är fler och när vi samarbetar är vi starkare. Vi kan göra motstånd, forma allianser och utveckla alternativ. Breda geografiska utblickar och politiska analyser med exempel från Asien, Afrika och Latinamerika, men även från Europa och Sverige ger läsaren kunskap och redskap för solidarisk politik.

Trettiosex forskare och sakkunniga skriver om internationell solidaritet och motstånd mot den globala konservativa nationalismen. De visar att världen egentligen är full av hopp.

Medverkar gör: Sven-Eric Liedman, Olle Törnquist, Lars Rudebeck, Anders Sjögren, Vegard Bye, Inga Näslund, Eva Hansson, Kristian Stokke, Arild Engelsen Ruud, Einar Braathen, Andrés Rivarola Puntigliano, Martin Sandgren, Marianne Millstein, Odd Karsten Tveit, Nils Butenschøn, Selma Sofia Forfod Yssen, Mohammad Fazlhashemi, Omar Sheikhmous, Helena Lindholm, Aase Mygind Madsen, Elinor Odeberg, Staffan Laestadius, Stefan de Vylder, Benedicte Bull, Einar Braathen, Anna Sundström, Oscar Ernerot, Pierre Schori, Mikael Leyi, Lina Stenberg, Ulf Bjereld, Ruben Wågman, Maria Nyberg, Ulf Carmesund, Elfva Barrio samt Per Wirtén.

Den friaste av alla! Hur kan man förstå frihet i en tid där ordet blivit ett slagord? Elisabeth Gerle visar i den här boken hur frihet och ett konstruktivt beroende hör samman i den evangelisk lutherska traditionen.

På ett personligt sätt tecknar Gerle evangelisk teologi som en öppenhetens livsstil med sinnlig närvaro i nuet. Utan att förneka historiska – och samtida – skuggsidor visar hon på det befriande.

I en tid som skriker efter tydlighet och enkla budskap visar hon att det aldrig funnits en entydig kristen identitet. Inom alla traditioner smyger sig livets tvetydighet in. Just därför behöver teologin relatera till det som är viktigt idag: Stärka öppenhet, inklusivitet, pluralism, demokrati och fred.

Elisabeth Gerle är präst och docent i etik vid Lunds universitet med stor internationell erfarenhet från Sydafrika och USA, där hon haft långa forskarperioder vid universiteten i Stellenbosch och Princeton.

Arnold Nordén från Bovallstrand (1902–1984) arbetade som fiskare fram till sitt femtonde år, då han bytte fisket mot studier i Lund och Göteborg. Så småningom blev han lärare, samtidigt som han forskade och beskrev sin barndoms kultur och språk vid Bottnafjorden.

I fem decennier bidade Nordéns 700-sidiga manuskript sin tid. Här hade han nedtecknat det språk som talades runt Bottnafjorden, med ortnamnshistoria, minnen av personer och händelser och med egna teckningar. Fiskelägen och öar utmed Sotenäset och norrut, mot Hamburgsund och Havstenssund, skildras också.

Ett svunnet Bohuslän rymmer en tredjedel av Nordéns manuskript. Hans egna illustrationer kompletteras här av nutida drönarfoton tagna av flygfotografen och konstnären Per Pixel Petersson.

Arnold Nordén (1902–1984), född i Bovallstrand och senare bosatt på Öarne, Svenneby. I slutet av 1910-talet skickades fiskaresonen Arnold till Lund för gymnasiestudier. Därefter följde högskolestudier i Göteborg i geografi och historia och sedan även nordiska språk. Tack vare sina akademiska studier stod han på en god grund för att samla, dokumentera och analysera information om sin hembygd och dess språk.

Vad var det som fick tiotusentals judar att flytta från Ryssland och Östeuropa till jordbrukskollektiv i Palestina, en fattig region i det turkiska imperiet, under slutet av 1800-talet och början av förra seklet?

Vad väckte den judiska nationalkänslan i en tid av assimilation, sekularisering och modernisering?

Judarnas nationalkänsla riktades mot Israel, det historiska judiska landet som spelat en huvudroll i judisk teologi och historia. Efter två tusen år som minoritet i Europa och Ryssland ledde utvecklingen till att ett återuppbyggande av det judiska hemlandet i Palestina blev ett alternativ att sträva efter för många unga judar.

Många i deras generation lämnade ortodoxi och traditionellt judiskt liv bakom sig. Medan en grupp blev sionister reste de flesta västerut, till Nordamerika och Västeuropa. Andra anslöt sig till folkrörelser där judisk kultur var lika viktig som socialismen.

Konkurrensen med araberna var närvarande från början av det judiska återvändandet till Palestina. Två folk som gjorde anspråk på samma land utvecklades sida vid sida, med olika förutsättningar och visioner. Ändå fanns det en vilja att samarbeta och också samexistera. Men historien ledde till en annan utveckling och konflikter som aldrig blev lösta.

Denna bok skildrar framväxten av sionismen och identifierar möjligheter till fredlig samexistens, även om historiens sår är djupa och kanske kommer att ta generationer att läka.

Som författare och skribent i Judisk Krönika och dagspress är Anders Carlberg aktiv i debatten om Israel-Palestina och sionism sedan början av 1980-talet. I sin förra bok När lojaliteten prövas (2013) skildrade han Israels demokratiska utmaningar med utgångspunkt från universella värderingar, men också i förhållande till en identifikation med det judiska folket och dess prövningar.

Anders Carlberg är ekonom och arbetar med regionala utvecklingsfrågor i Västra Götaland. Under perioden 19982008 var han ordförande i Judiska församlingen i Göteborg. Han är född 1958.

Överlevandes berättelser från Förintelsen har blivit en viktig del av det svenska kulturarvet. Dessa berättelser har det skrivits och forskats om. Det finns emellertid en grupp som aldrig varit föremål för vetenskapliga studier: den grupp av barn och barnbarn till Förintelseöverlevande som fick sin bakgrund dold.

Vi vet lite om hur dessa människor förstår orsaken till att föräldrarna valde att dölja sina judiska identiteter, hur det påverkade deras egen identitetsbildning och inte minst hur denna erfarenhet förts vidare till tredje generationen. I denna bok framgår hur far- och morföräldrar dolt sin historia som överlevande och sin judiska identitet, och hur barn och barnbarn fått kännedom om detta först senare i livet.

De brutna berättelserna och släkthistorierna och framför allt de ofta svaga banden till en judisk gemenskap, har haft tydliga effekter på identitetsarbetet bland andra- och tredje generationens överlevande. Inte sällan upplever de svårigheter att träda in i en identitet som är otydlig för dem. Den bortträngda historien och identiteten är inte alltid något som man ser som en förlust, men i vissa fall försöker senare generationer att rekonstruera och återerövra den judiska tillhörigheten.

Antisemitismen går som en röd tråd genom bokens berättelser. Den utgör dels en förklaring till det som hände den första generationen och varför de ville dölja det judiska, dels finns den närvarande i nuet som ett hinder för att tillägna sig en judisk identitet. Som en rädsla för vad som kan hända i framtiden.  

Christer Mattsson är docent i pedagogik och föreståndare för Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet. Han har många års erfarenhet av undervisning om Förintelsen och är en svensk pionjär i att utveckla pedagogiska arbetsformer för minneshållandet av Förintelsen, något som han har erhållit ett stort antal priser för. Hans forskning är inriktad mot förebyggande av extremism, radikaliseringsprocesser och antisemitism.

Thomas Johansson är professor i pedagogik med inriktning mot barn- och ungdomsvetenskap, vid Göteborgs universitet. Han är verksam vid Segerstedtinstitutet som forskare och lärare. Johansson har forskat om så vitt skilda ämnen, som gym- och fitnesskultur, exitprocesser bland nynazister, dopning, ungdomars sexualitet, faderskap och maskulinitet samt prostatacancer.

Lektioner i kärlek är en bok för dig som vill förstå vad det innebär att älska inte bara i rus och romantik, utan i vardag, kris och stilla återvändande.

Med teoretisk skärpa och poetisk närvaro rör sig sociologen Emma Engdahl genom kärlekens skiftningar: flirt, dejt, förälskelse, långvarig närhet och sprickorna vi ibland går vilse i. 

Boken bygger på aktuell forskning, existentiell teori och psykologisk kunskap, och innehåller också praktiska vägvisare för den som vill möta kärleken med större mod och fördjupning.

Lektioner i kärlek är ingen manual utan en följeslagare. Ett samtal att fortsätta leva med.

Kenneth Hermeles sätt att närma sig Martin Buber är helt i linje med mycket av det han skrivit under årens lopp, vare sig det handlat om tredje världens utvecklingsländer, skuldkriser, miljöfrågor, eller, som under det senaste decenniet, judiskt liv under och efter Förintelsen.

Han rör sig utanför mittfåran, bortom klichéer och etablerade föreställningar, på jakt efter frågor som sällan ställs för att de är svåra att besvara. Han undrar varför Buber stannade i Israel när så många av hans meningsfränder såg att den politiska sionismen skulle segra över den kulturella och därför valde att leva i diasporan. Han har inget entydigt svar men flera tänkbara, och så var det i allt han skrev: Alltid mån om att se saker och ting från flera håll, pröva ståndpunkter, men ändå trygg i sin egen hållning och sitt eget utanförskap.  

Han var solidarisk med sin judiska identitet och samtidigt djupt kritisk till den politik som fördes i Israel i det judiska folkets namn. Och han var alltid beredd att inta även andra minoritetens position, mot majoritetens omedvetenhet.

Ur Ingrid Elams förord

Det kan kännas tungt att ta del av nyheterna idag. Det mesta verkar handla om elände. En del stoppar huvudet i sanden och stänger av för att orka. Det är fullt begripligt. Andra blir fixerade och vill inte missa något uttalande från världens auktoritära ledare eller den senaste krigsrapporteringen.

Denna lilla men innehållsrika bok vill hjälpa oss att behålla lugnet. Här ges förklaringar, tröst och uppmaningar till den som försöker förstå sin omvärld och vad som händer och sker just nu. 

Per Starke hjälper oss att upptäcka de historiska parallellerna till vår samtid och visar att det aldrig är för sent. Han ger redskap för motstånd – både för själen, samhället och världspolitiken.

Andra omarbetade upplagan.

Vi lever i en tid av galopperande miljöförstöring, klimatuppvärmning, ökande fascism och extremism, fake news och propaganda. Utbildning har en viktig roll att spela de kommande decennierna. Unga behöver lära sig att orientera sig, finna sig en roll och känna att de kan göra världen till en bättre plats. 

Eva-Lotta Hulténs bok Vad ska vi med skolan till? kretsar kring tre frågor: Vad ska vi med skolan till? Om vi inte vet vad vi vill åstadkomma kan vi ju inte avgöra vad vi ska göra. Först när vi har ett svar kan vi gå vidare till den andra frågan: Vilket innehåll ska skolan ha? Vad behöver man lära sig för att nå de där övergripande målen? Den sista frågan lyder Hur ska skolan arbeta? Alltså, när vi vet vad vi vill uppnå och vad vi vill förmedla hur gör vi? 

Det mesta författaren föreslår ryms inom vad rådande styrdokument stadgar. Så vad väntar vi på?

Eva-Lotta Hultén har som utbildningsjournalist alltid lyft fram de goda exemplen och konstruktiva idéerna och tagit ett holistiskt grepp på frågor som rör skolan, dess roll i samhället och dess betydelse för individens utveckling.

Denna bok är en syntes av hennes slutsatser och tankar.

Eva-Lotta Hultén är författare och journalist, född 1972 och bosatt på västkusten. I snart femton år har hon skrivit om skolan för bland andra GP, DN, Sveriges Radio och Lärarförbundets olika tidningar. Hon har gjort reportage från svenska och europeiska skolor, intervjuat lärare, rektorer, forskare och skolmakthavare både i Sverige och utomlands, läst och recenserat doktorsavhandlingar, debatt- och reportageböcker och skrivit essäer och krönikor om utbildning.

Meningen var att Sverige skulle bli säkrare genom att bli medlem i Nato. Och än säkrare genom att tillåta USA att upprätta egna militärbaser i vårt land. Men har det blivit så?

Den här boken handlar om varför Sverige inte blivit säkrare. Den handlar om den långa rad av politiska beslut som fört Sverige bort från diplomati och föreställningen om gemensam säkerhet. Svenska politikers kortsiktiga vilja att vara delaktiga, långt bortom svenska säkerhetspolitiska behov, har på olika sätt istället gjort oss till måltavla.

Östersjön är inte längre ett Fredens hav. Sverige har tilldelats en nyckelroll när det gäller den militära bevakningen av Östersjön. Till Arktis råder kapplöpning efter naturresurser och kapprustning av militära installationer. Sverige har blivit en frontstat för Natos militära ambitioner.

När nu Sverige rustar upp ligger välfärden i vågskålen. Den väg som politikerna valt är inte folkligt förankrad. Ingen har röstat bort välfärden till förmån för vapen eller för att överge svensk suveränitet. Och nu när Sveriges röst i världen skulle behövas, har den tystnat.

Detta är en handbok i säkerhetspolitik. Den vill orientera oss om vår tid och omvärld. En handbok för kamp och motstånd!

Ingela Mårtensson är sociolog och och var ledamot i riksdagen för dåvarande Folkpartiet mellan 1985 och 1994. Under tiden i riksdagen var hon, som suppleant i Konstitutionsutskottet, med och granskade Boforsaffären. Ingela har varit aktiv i fredsrörelsen sedan 1981, bland annat som ordförande för Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet.

Tomas Magnusson är journalist, har varit anställd på flera tidningar och skrivit böcker om fredsfrågor och om Somalia. Han har i många år arbetat med integration, utvecklingsfrågor och biståndsprojekt. Tomas har varit aktiv i fredsrörelsen sedan 1960-talet och var ordförande för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen åren 1979 till 1985. Mellan 2006 och 2013 var han president i International Peace Bureau.

Caroline Runesdotter är lärare och journalist. Hon har skrivit böcker om EU, säkerhets- och fredsfrågor, och medverkat i en rad tidskrifter och antologier. I många år har hon varit engagerad i Svenska Kvinnors Vänsterförbund och Fredsam i Göteborg. Hennes doktorsavhandling handlar om folkhögskolans utveckling och betydelse. 

Ett överlagt brott är en dokumentär vittnesskildring från de brutala serbiska fånglägren Omarska och Manja a i Bosnien-Hercegovina under Bosnienkriget.

Författaren satt 197 dagar i dessa båda läger, och vi följer honom från den 30 april 1992, under lägervistelserna och fram till ankomsten till Sverige ett år senare. Familjen hamnade ganska snart i Kungälv, där de har bott sedan dess.

Det har bara getts ut en handfull vittnesskildringar i världen från Bosnienkrigets läger, och Ett överlagt brott är den enda som har skrivits av en av alla dem som kom som flyktingar till Sverige.

Nijaz Mujkanovic  är född 1961 i Kozarac nära Prijedor. Före kriget jobbade han på kexfabriken Mira Cikota i Prijedor och var en hängiven fotbollsspelare. När han kom till Kungälv fick han jobb på Göteborgs Kexfabrik i staden och jobbade där tills fabriken stängde 2022. Han är gift och har två barn och ett barnbarn.

Glas som krossas och grädde som vispas. Någon blir förtrolig och vill dela en hemlighet, någon annan är mycket nervös.

Fältet för deltagandebaserade performance ställer både publik och utövare inför särskilda utmaningar. Det erbjuder uppenbara skäl för regissören att reflektera över sin roll som konstnär och arbetsledare.

i svaghet – att regissera deltagandebaserad performance utgör en del av Linn Hilda Lambergs dokumenterade konstnärliga forskningsprojekt med samma namn, framställt vid Stockholms konstnärliga högskola 2026.

Linn Hilda Lamberg är konstnär och grundade 2007 scenkonstkompaniet Poste Restante tillsammans med kollegan Stefan Åkesson. I sina performanceverk erbjuder Lamberg besökaren möjlighet att utforska komplexa frågor genom direkta och personliga upplevelser.