Visar resultat för..."Berättande"

En handbok för dig som vill skapa berättelser som formar framtiden.

I dag, mer än någonsin, gäller sanningen att starkast berättelse vinner. Och det är inte en fråga om storytelling, om budget eller konceptutveckling. Det handlar om att medvetet använda sig av narrativens kraft och driva en berättelse som stödjer dina affärs- eller organisationsmål för att väcka känslor.

Strategiskt berättande handlar om hur såväl organisationer och företag som ekonomin och samhället i stort påverkas när masskommunikation ersätts med masskonversation. Boken innehåller även många konkreta exempel och praktiska verktyg för att själv komma igång med att bygga sitt egna narrativ och utveckla sitt ledarskap.  

Boken tar sin utgångspunkt i hur världen förändrats, hur osanna historier och nyheter kan framstå som sanna och spridas i egna bubblor. Har bilden av verkligheten blivit viktigare än verkligheten? 

Per Schlingmann har gjort sig känd som en skarp researcher, efterfrågad föreläsare, prisad kommunikatör och mångsidig författare. Han har lång erfarenhet inom både svenskt näringsliv och politik där han bl.a. gjort avtryck som chefsstrateg i samband med förnyelsen av Moderaterna. Som författare har Per Schlingmann en imponerande bredd med böcker inom management, deckare, mat och feelgood, och har skrivit ett antal böcker tillsammans med Kjell A. Nordström.

Boken är pedagogisk och ger en uppdaterad bild av betydelsen av att ha makten över berättelsen. För mig ger boken en ovärderlig översikt över vad som krävs för den som vill äga narrativet. – Jenny Strömstedt, journalist, TV4

Strategiskt berättande fångar hur vår tid behöver berättelser som skapar förståelse och samlar oss kring en gemensam riktning. Boken visar hur starka narrativ, stora som små, kan bygga broar mellan grupper, generationer och perspektiv. Med tydliga verktyg och inspirerande exempel blir detta en bra guide för att leda med samverkan! – Camilla Wallander, VD för Berghs School of Communication

En lättillgänglig bok om högläsning, berättande och samtal i förskolans barngrupper.

Den här boken fokuserar på samtalet om det lästa och berättade. Den redogör på ett enkelt sätt för teorier och forskning om såväl högläsning och berättande som samtal i förskolans barngrupper.

För att högläsning och berättande ska främja den språkutvecklande undervisningen i förskolan krävs en medveten strategi. Barnen behöver få samtala om och förstå innehållet i högläsningen och berättelserna. Ett samtal som läggs upp på rätt sätt kan stärka barns språkliga och kommunikativa förmågor, förmågan till självinsikt samt en positiv lärandeidentitet.

Författaren beskriver metoder som dialogisk högläsning, sokratiska samtal, Filosofi med barn och Filozoo, liksom kreativa estetiska metoder. Dessutom lyfter författaren fram hur pedagogen kan planera för progression genom att arbeta tematiskt och projektinriktat.

Boken kan användas som underlag i kollegialt lärande. Varje kapitel avslutas med diskussionsfrågor, förslag på fördjupning och ett praktiskt avsnitt med uppgifter att genomföra i arbetslaget eller på egen hand. 

Författaren Ann S. Pihlgren är fil.dr och forskningsledare vid Ignite Research Institute. Hon har tidigare arbetat som lärare, rektor, förvaltningschef, kvalitetsutvecklare, universitetslektor, skolpolitiker, studierektor och ansvarig för fritidslärarutbildningen vid Stockholms universitet. Barns tänkande, språk och samspel är hennes huvudsakliga forskningsintressen.

I Berättande i förskolan går Barbro Bruce och Bim Riddersporre igenom hur berättandet och berättelser ständigt är närvarande i vårt samhälle, särskilt i förskolan. I boken medverkar en rad författare som Polly Björk-Willén, Ulla Damber, Christian Eidevald, Carina Fast, Niklas Pramling, Anna-Karin Svensson, med många fler. 

I förskolan är berättande och berät­telser ständigt närvarande. Berät­tande i förskolan låter människans behov av att berätta och ta del av berättelser löpa som en röd tråd genom samtliga texter. Att berätta är ett sätt att bearbeta sina intryck, tankar och erfarenheter genom någon form av gestaltning. Berättande kan ta sig olika former och uttryck men handlar alltid om att göra något synligt, begripligt och möjligt att dela. I boken skriver etablerade forskare och utvecklare under tre större delar:

Medverkande författare är: Polly Björk-Willén, Barbro Bruce, Ulla Damber, Christian Eidevald, Katarina Elfström-Peterson, Elin Eriksen Øde­gaard, Carina Fast, Kristine Hultberg Ingridz, Karin Jönsson, Jan Nilsson, Niklas Pramling, Bim Riddersporre, Björn Sundmark, Anna-Karin Svensson, Pia Williams. Barbro Bruce och Bim Riddersporre är redaktörer för boken.

Läs mer om boken och författarna på Malmö högskolas webbsida

Gediget, grundligt och nyanserat om berättande.

I denna nyutgåva av boken Sagor att berätta och leka finns över 30 utvalda folksagor. Sagorna passar barn i åldrarna 2–6 år och är enkla att lära sig berätta utan bok. Till varje saga ges en kort beskrivning av sagans ursprung och konkreta tips på hur den med enkla medel kan levandegöras vid berättandet. Sagorna lämpar sig också väl som stimulans för fortsatt lek i sagans värld.

Boken består av 35 sagor som vandrat över världen i hundratals och tusentals år. I första hand har de utvalda sagorna sitt ursprung i länder varifrån många nyanlända människor kommit de senaste åren.

Efter varje saga ges information om sagotypen och i vilka länder den är vanlig. Vid de tillfällen det finns en svensk variant av samma sagotyp presenteras den i korthet. Boken beskriver vad man som pedagog kan tänka på och ger förslag på samtalsfrågor till varje saga.

Författarna ger också förslag på tekniker att använda sig av när man berättar i flerspråkiga miljöer, t ex förtydliganden och konkretiseringar som hjälper eleverna att förstå och bearbeta sagan.

Ur författarnas förord

När sagan är slut, och Askepilten lever lyckligt tillsammans med prinsessan, pratar vi om vad det är som har hänt. Hur kan en syrisk saga finnas i Sverige eller är det en svensk folksaga som finns i Syrien? Eleverna är förvånade över att sagorna kan vara så lika, men de ser också skillnaderna. I den arabiska versionen handlar sagan inte om en gris, utan en råtta. Efter att tillsammans ha lekt sagan och samtalat om kulturskillnader, har det väckts nya tankar hos både mig och eleverna. Sagor över hela världen liknar varandra.

Vad var det som hände egentligen? Det var inte bara det att de syriska barnen kände igen sagan. Och det var inte heller bara det att de blev djupt engagerade i lyssnandet, för sagor har ju en förmåga att få barn att glömma tid och rum – plötsligt lever de mitt i berättelsen och engageras känslomässigt. Det annorlunda var att de syriska barnens berättelser plötsligt blev en del av ett gemensamt kulturarv, en skatt av sagor. Över hela världen roas barn av likartade berättelser. De skrattar åt sagohjältens påhittighet, gråter när förtvivlan är som djupast, ryser när demonerna uppenbarar sig och andas ut vid det lyckliga slutet. Trots olika språk, olika sätt att klä oss och olika livserfarenheter är vi människor innerst inne lika varandra. I berättarögonblicket och samtalet efteråt var inte eleverna delade i vi och dom, som det annars så lätt blir.

LIV & MENING är en essä om hur vi människor berättar våra liv och om hur mening då blir till.

Berättandet – som det sker i eget funderande och skrivande eller i samtal med andra – gör livet klarare på många vis. Samband blir synliga, det som har ägt rum blir begripligt, framtiden blir skönjbar och ett livsmönster kan växa fram med mål och värden.

Dessa och flera andra aspekter av liv och berättande blirbelysta här. Allt på ett åskådligt sätt. Kunskap från berättelseforskning vävs samman med skönlitterära inslag och tänkares tankar om livets grunder.

Boken vänder sig till alla som kommer i kontakt med livsberättelser i sin dagliga gärning och till alla som för egen del synar livet i begrundande stunder.

”Boken lockar till läsestunder med eftertanke”, skriver en bedömare i ett förord, ”och den kan användas i alla sammanhang där man enskilt eller i grupp går på djupet med det egna livet och den egna berättelsen.”

FörfattarpresentationHåkan Jenner är professor emeritus i pedagogik. Han har arbetat med frågor om etik och bemötande i skola och behandling. Sedan många år har han också ett stort intresse för livsberättande – som det tillämpas i forskning och som det kommer till uttryck i mänsklig samvaro. Vid sidan av det yrkesmässiga skrivandet har han medverkat med skönlitterära texter i olika tidskrifter.

”Suggestivt målar han upp bilden av hur en forntida sagoförtäljare i skymningen leder sin publik längs ristningens tablåer och ingående återger den storslagna berättelsen om hur svearnas mytiske urkung Ingwaz med åtta skepp ger sig ut på färd över Östersjön. Ett äventyr som liknar inte bara Odyssén, utan också den isländska sagan om Ingvar den vittfarne.”Lars Linder, Dagens Nyheter

”Lindström är en gudabenådad berättare, stilist och pedagog som lyckas förmedla både forskningsrön och komplicerade tankegångar.”BTJ – betyg 5 av 5: Briljant

”Ett mästerverk! Som akademisk bok är den djärv, vilket jag tycker om. Hela idén om Ingwazsagan som prototyp, applicerat med konkreta exempel, är originell.”Kristian Kristiansen, professor i arkeologi

En kylslagen majdag för ett sekel sedan gjorde ynglingen Einar Kjellén en makalös arkeologisk upptäckt. Under mossan på en uppländsk bergknalle hittade han världens äldsta bildberättelse, dold sedan bronsåldern. I myllrande hällristningsscener återges där en mytisk hjältes skeppsfärd till undergången vid världens kant.

Jonathan Lindström följer upp Sveriges långa historia med ännu en pionjärgärning när han med stor inlevelse tar sig an det muntliga berättandets historia. Med hjälp av ny forskning återskapar han inte bara bronsåldershjältens äventyr utan lyckas även rekonstruera människans berättarkultur under hundratusentals år. Vi får möta Islands första sagoförfattare, verklighetens Homeros, boskapsnomadernas skalder och mammutstäppens dansande schamaner. Följ med på ett svindlande forskningsäventyr som för oss bakåt i historien till de kvinnor som sjöng vid längesedan slocknade eldar under en stjärnhimmel som själva tiden vridit ur led.

Barns rätt till rötter och fötter belyser hur samverkan mellan förskolan och hemmet kan utformas för att skapa goda utvecklingsmöjligheter för alla barn i förskolan. Huvudsyftet med boken är att visa hur man kan främja flerspråkiga barns lärandemöjligheter genom samtal och samverkan mellan förskollärare, barn och vårdnadshavare.

Författarna betonar vikten av att dessa samtal blir dialoger snarare än enbart redskap för informationsförmedling. Boken syftar också till att inspirera till flerstämmigt samtal i form av personliga berättelser, därför ges exempel på samtal med såväl förskolebarn som föräldrar och förskollärare.

Författarna har en teoretisk ansats och redovisar aktuell forskning och boken ramas in av ett sociokulturellt perspektiv på kommunikation och lärande. I boken konkretiseras centrala begrepp som kulturella redskap, appropriering och mediering. Avslutningsvis presenteras praktiska exempel på aktiviteter som kan användas för att iscensätta utvecklingsarbete i förskolan.

Boken riktar sig till blivande och verksamma förskollärare men även till vårdnadshavare och andra som intresserar sig för hur man kan främja flerspråkiga barns deltagande och lärande i förskolan.

Om författarnaBokens författare docent Anne Kultti och professor Niklas Pramling är båda verksamma vid Göteborgs universitet.

Alexander Ahndoril gick inte på någon skrivarskola eller skrivkurs som ung aspirerande författare. Han hade inga kontakter i kulturvärlden och visste ingenting om bokbranschen. Men han älskade böcker och satte sig ner och skrev sin första roman på en lånad skrivmaskin. Han hade inte råd att kopiera manuset, utan skickade sitt original till ett enda förlag, fick ett förskott på sextusen kronor och debuterade som författare 1989.

Den andra delen i den stora återutgivningen av Alexander Ahndorils samlade verk kallas Den berättande perioden och innehåller Jaromir, Thaiboxaren och Lustresa.

Hans egenartade romaner med teman som våld, sexualitet, passion, vansinne och konst har kallats direkt farliga och omoraliska av vissa medan andra har försvarat dem för deras originalitet och litterära höjd.

"Det måste vara skadligt att läsa sådant!"

Borås tidning

"en fruktansvärt omvälvande läsupplevelse och samtidigt den första nya bok jag med säkerhet kommer att minnas också efter flera år"

Hufvudvstadsbladet

"man är tvungen att stålsätta sig och dra ett djupt andetag innan man förmår vända blad och fortsätta läsningen"

Expressen

"Likt en mycket skicklig hypnotisör förmår Ahndoril att försätta läsaren i ett tranceliknande tillstånd"

Aftonbladet

"ett av de mest spännande bidragen till intelligensens komedi som gjorts i vårt land"

Svenska Dagbladet

"en provokation, en fälla, en dörr som precis som för romanfigurerna bara fungerar i en riktning"

Ariel

Storyhacks är en handbok i berättandets mekanismer, för dig som skapar film, bygger ett varumärke, pitchar idéer eller vill förstå varför vissa berättelser fastnar och andra försvinner.

Boken går igenom de modeller och strukturer som ligger bakom framgångsrika format inom långfilm, dramaserier, dokumentärer, kortformat och varumärkesberättande. Den ger dig konkreta verktyg för hur du når ut i ett medielandskap där uppmärksamhet är hårdvaluta.

Mikael Cross har arbetat med berättande i två decennier med musikvideor, reklamfilm, dokumentärfilm, långfilm och serier. I Storyhacks delar han med sig av den kunskap han besitter och de misstag han begått. Han visar även hur dramaturgin kan missbrukas i form av propaganda och konspirationsteorier.