Visar resultat för..."Berättande"

En handbok för dig som vill skapa berättelser som formar framtiden.

I dag, mer än någonsin, gäller sanningen att starkast berättelse vinner. Och det är inte en fråga om storytelling, om budget eller konceptutveckling. Det handlar om att medvetet använda sig av narrativens kraft och driva en berättelse som stödjer dina affärs- eller organisationsmål för att väcka känslor.

Strategiskt berättande handlar om hur såväl organisationer och företag som ekonomin och samhället i stort påverkas när masskommunikation ersätts med masskonversation. Boken innehåller även många konkreta exempel och praktiska verktyg för att själv komma igång med att bygga sitt egna narrativ och utveckla sitt ledarskap.  

Boken tar sin utgångspunkt i hur världen förändrats, hur osanna historier och nyheter kan framstå som sanna och spridas i egna bubblor. Har bilden av verkligheten blivit viktigare än verkligheten? 

Per Schlingmann har gjort sig känd som en skarp researcher, efterfrågad föreläsare, prisad kommunikatör och mångsidig författare. Han har lång erfarenhet inom både svenskt näringsliv och politik där han bl.a. gjort avtryck som chefsstrateg i samband med förnyelsen av Moderaterna. Som författare har Per Schlingmann en imponerande bredd med böcker inom management, deckare, mat och feelgood, och har skrivit ett antal böcker tillsammans med Kjell A. Nordström.

Boken är pedagogisk och ger en uppdaterad bild av betydelsen av att ha makten över berättelsen. För mig ger boken en ovärderlig översikt över vad som krävs för den som vill äga narrativet. – Jenny Strömstedt, journalist, TV4

Strategiskt berättande fångar hur vår tid behöver berättelser som skapar förståelse och samlar oss kring en gemensam riktning. Boken visar hur starka narrativ, stora som små, kan bygga broar mellan grupper, generationer och perspektiv. Med tydliga verktyg och inspirerande exempel blir detta en bra guide för att leda med samverkan! – Camilla Wallander, VD för Berghs School of Communication

En lättillgänglig bok om högläsning, berättande och samtal i förskolans barngrupper.

Den här boken fokuserar på samtalet om det lästa och berättade. Den redogör på ett enkelt sätt för teorier och forskning om såväl högläsning och berättande som samtal i förskolans barngrupper.

För att högläsning och berättande ska främja den språkutvecklande undervisningen i förskolan krävs en medveten strategi. Barnen behöver få samtala om och förstå innehållet i högläsningen och berättelserna. Ett samtal som läggs upp på rätt sätt kan stärka barns språkliga och kommunikativa förmågor, förmågan till självinsikt samt en positiv lärandeidentitet.

Författaren beskriver metoder som dialogisk högläsning, sokratiska samtal, Filosofi med barn och Filozoo, liksom kreativa estetiska metoder. Dessutom lyfter författaren fram hur pedagogen kan planera för progression genom att arbeta tematiskt och projektinriktat.

Boken kan användas som underlag i kollegialt lärande. Varje kapitel avslutas med diskussionsfrågor, förslag på fördjupning och ett praktiskt avsnitt med uppgifter att genomföra i arbetslaget eller på egen hand. 

Författaren Ann S. Pihlgren är fil.dr och forskningsledare vid Ignite Research Institute. Hon har tidigare arbetat som lärare, rektor, förvaltningschef, kvalitetsutvecklare, universitetslektor, skolpolitiker, studierektor och ansvarig för fritidslärarutbildningen vid Stockholms universitet. Barns tänkande, språk och samspel är hennes huvudsakliga forskningsintressen.

I Berättande i förskolan går Barbro Bruce och Bim Riddersporre igenom hur berättandet och berättelser ständigt är närvarande i vårt samhälle, särskilt i förskolan. I boken medverkar en rad författare som Polly Björk-Willén, Ulla Damber, Christian Eidevald, Carina Fast, Niklas Pramling, Anna-Karin Svensson, med många fler. 

I förskolan är berättande och berät­telser ständigt närvarande. Berät­tande i förskolan låter människans behov av att berätta och ta del av berättelser löpa som en röd tråd genom samtliga texter. Att berätta är ett sätt att bearbeta sina intryck, tankar och erfarenheter genom någon form av gestaltning. Berättande kan ta sig olika former och uttryck men handlar alltid om att göra något synligt, begripligt och möjligt att dela. I boken skriver etablerade forskare och utvecklare under tre större delar:

Medverkande författare är: Polly Björk-Willén, Barbro Bruce, Ulla Damber, Christian Eidevald, Katarina Elfström-Peterson, Elin Eriksen Øde­gaard, Carina Fast, Kristine Hultberg Ingridz, Karin Jönsson, Jan Nilsson, Niklas Pramling, Bim Riddersporre, Björn Sundmark, Anna-Karin Svensson, Pia Williams. Barbro Bruce och Bim Riddersporre är redaktörer för boken.

Läs mer om boken och författarna på Malmö högskolas webbsida

Gediget, grundligt och nyanserat om berättande.

Boken består av 35 sagor som vandrat över världen i hundratals och tusentals år. I första hand har de utvalda sagorna sitt ursprung i länder varifrån många nyanlända människor kommit de senaste åren.

Efter varje saga ges information om sagotypen och i vilka länder den är vanlig. Vid de tillfällen det finns en svensk variant av samma sagotyp presenteras den i korthet. Boken beskriver vad man som pedagog kan tänka på och ger förslag på samtalsfrågor till varje saga.

Författarna ger också förslag på tekniker att använda sig av när man berättar i flerspråkiga miljöer, t ex förtydliganden och konkretiseringar som hjälper eleverna att förstå och bearbeta sagan.

Ur författarnas förord

När sagan är slut, och Askepilten lever lyckligt tillsammans med prinsessan, pratar vi om vad det är som har hänt. Hur kan en syrisk saga finnas i Sverige eller är det en svensk folksaga som finns i Syrien? Eleverna är förvånade över att sagorna kan vara så lika, men de ser också skillnaderna. I den arabiska versionen handlar sagan inte om en gris, utan en råtta. Efter att tillsammans ha lekt sagan och samtalat om kulturskillnader, har det väckts nya tankar hos både mig och eleverna. Sagor över hela världen liknar varandra.

Vad var det som hände egentligen? Det var inte bara det att de syriska barnen kände igen sagan. Och det var inte heller bara det att de blev djupt engagerade i lyssnandet, för sagor har ju en förmåga att få barn att glömma tid och rum – plötsligt lever de mitt i berättelsen och engageras känslomässigt. Det annorlunda var att de syriska barnens berättelser plötsligt blev en del av ett gemensamt kulturarv, en skatt av sagor. Över hela världen roas barn av likartade berättelser. De skrattar åt sagohjältens påhittighet, gråter när förtvivlan är som djupast, ryser när demonerna uppenbarar sig och andas ut vid det lyckliga slutet. Trots olika språk, olika sätt att klä oss och olika livserfarenheter är vi människor innerst inne lika varandra. I berättarögonblicket och samtalet efteråt var inte eleverna delade i vi och dom, som det annars så lätt blir.

I denna nyutgåva av boken Sagor att berätta och leka finns över 30 utvalda folksagor. Sagorna passar barn i åldrarna 2–6 år och är enkla att lära sig berätta utan bok. Till varje saga ges en kort beskrivning av sagans ursprung och konkreta tips på hur den med enkla medel kan levandegöras vid berättandet. Sagorna lämpar sig också väl som stimulans för fortsatt lek i sagans värld.

SKRIV ETT LIV – FÖRLÄGGARENS HEMLIGHETER

Vill du berätta om ett levt liv, ditt eget eller någon annans?

Kanske bär du på en dramatisk vändning, en dold familjehemlighet eller en historia som helt enkelt inte får gå förlorad. Eller så vill du skriva för att förstå, minnas eller förmedla någon annans erfarenheter. I Skriv ett liv får du allt du behöver för att gå från idé till färdig bok. Den här inspirerande handboken guidar dig steg för steg genom skrivprocessen – från att komma igång till att sätta punkt.

Du får dessutom ta del av förläggarens hemligheter: vad som faktiskt gör en berättelse levande, gripande och utgivningsklar.

Boken är fylld med praktiska övningar, strukturtips och konkreta råd som varvas med erfarenheter från utgivna författare.

Författaren Inger Lundin är en erfaren förläggare, redaktör och journalist som arbetat med skrivande i hela sitt yrkesliv. Hon har hållit otaliga skrivkurser och vet precis vad som krävs för att en berättelse ska nå sin fulla potential – oavsett om du skriver om dig själv eller någon annan, för byrålådan eller en större publik. Skriv ett liv –förläggarens hemligheter  är ett oumbärligt verktyg för alla som vill fånga livsberättelser och göra det på ett sätt som både berör och består.

"Suzanne Brøgger när hon är som bäst." Berlingske

Suzanne Brøggers första roman på många år skildrar en brokig grupp vänner som samlas på det avlägsna slottet Taverney vid Medelhavet, där de genom samtal och berättelser försöker reparera världen som håller på att kollapsa omkring dem.

Berättarstafetten äger rum i husets slottsbibliotek. Frisören Mischling har fått i uppdrag att samla alla bibliotekets böcker i ett verk och fläta in gästernas historier i berättelsen. Bland gästerna finns förutom frisören själv hans älskade, den danska skådespelerskan Daphne, som har ett mordförsök på sitt samvete, och deras dotter, Minouche, som inte vet vilka hennes föräldrar är.

Här finns även modeskribenten Katerina från New York, akrobaten Erika från San Francisco, den brittiske riskkapitalisten Nathanaël och filmregissören Rahel, som försöker överträffa Mischling med en storslagen roman om sin gammelfaster, Jazzgrevinnan. Här berättas historier om den franske diplomaten Potiphar, som dör lyckligt som libertin, den franska motståndskämpen Andriane, den vietnamesiske antropologen Condo, den buddhistiska läraren Tjø och textilkonstnären Jacqueline som alla minns med vördnad.

Men i utkanten av Taverneys park berättas också historier. Här gömmer sig den afrikanske flyktingen Adam i en husvagn, varifrån han noterar allt som händer.

Mischling är en vindlande och mångröstad historia där Suzanne Brøgger skriver med både humor och allvar om den kultur vi fått i arv och om litteraturens förmåga att skapa mening i en värld som präglas av upplösning. Det är hoppfull läsning, som bejakar samtalets, läsandets och lyssnandets betydelse för oss alla.

”Suggestivt målar han upp bilden av hur en forntida sagoförtäljare i skymningen leder sin publik längs ristningens tablåer och ingående återger den storslagna berättelsen om hur svearnas mytiske urkung Ingwaz med åtta skepp ger sig ut på färd över Östersjön. Ett äventyr som liknar inte bara Odyssén, utan också den isländska sagan om Ingvar den vittfarne.”Lars Linder, Dagens Nyheter

”Lindström är en gudabenådad berättare, stilist och pedagog som lyckas förmedla både forskningsrön och komplicerade tankegångar.”BTJ – betyg 5 av 5: Briljant

”Ett mästerverk! Som akademisk bok är den djärv, vilket jag tycker om. Hela idén om Ingwazsagan som prototyp, applicerat med konkreta exempel, är originell.”Kristian Kristiansen, professor i arkeologi

En kylslagen majdag för ett sekel sedan gjorde ynglingen Einar Kjellén en makalös arkeologisk upptäckt. Under mossan på en uppländsk bergknalle hittade han världens äldsta bildberättelse, dold sedan bronsåldern. I myllrande hällristningsscener återges där en mytisk hjältes skeppsfärd till undergången vid världens kant.

Jonathan Lindström följer upp Sveriges långa historia med ännu en pionjärgärning när han med stor inlevelse tar sig an det muntliga berättandets historia. Med hjälp av ny forskning återskapar han inte bara bronsåldershjältens äventyr utan lyckas även rekonstruera människans berättarkultur under hundratusentals år. Vi får möta Islands första sagoförfattare, verklighetens Homeros, boskapsnomadernas skalder och mammutstäppens dansande schamaner. Följ med på ett svindlande forskningsäventyr som för oss bakåt i historien till de kvinnor som sjöng vid längesedan slocknade eldar under en stjärnhimmel som själva tiden vridit ur led.

Ett på en gång ömsint och kärleksfullt porträtt av en mor. I Édouard Louis nya självbiografiska berättelse fortsätter han att berätta om moderns liv, så som det har tett sig efter händelserna i ”En kvinnas frigörelse”, när hon på nytt har utsatts för en alkoholiserad, våldsam och trakasserande man. Édouard gör vad han kan för att hjälpa henne att bryta sig loss ur situationen och fly. Louis skrivande har antagit en sorts mikrosociologisk karaktär, hans familjs öde beskrivs som ett uttryck för en samhällsstruktur, där klassperspektivet är avgörande för vem man blir. ”Monique flyr” är en gripande berättelse om uppbrott och flykt.

"Formuleringarna precisa och väl avvägda (...) en av vår tids viktigaste skildrare av den avgrund som kan uppstå mellan klassresenären och den värld han lämnat." /Eric Rosén, Aftonbladet

”Under en stor del av sitt vuxna liv levde min mor i fattigdom och misär, kuvad och ibland rentav förnedrad av maskulint våld. Hennes tillvaro framstod som för alltid begränsad av klassförtryck och av kvinnoförtryck. Men så en dag, vid fyrtiofem års ålder, gjorde hon uppror mot det livet, flydde och började bit för bit skapa sig en frihet. Den här boken är berättelsen om hennes förvandling.”

Édouard Louis, en av de mest nyskapande och hyllade författarna i Frankrike idag, tecknar i "En kvinnas frigörelse" ett ömsint, inkännande porträtt av sin mor, av hennes vilja och förmåga att slå sig fri – och hans eget såriga förhållande till henne. En gripande berättelse om uppbrott och försoning.

Storyhacks är en handbok i berättandets mekanismer, för dig som skapar film, bygger ett varumärke, pitchar idéer eller vill förstå varför vissa berättelser fastnar och andra försvinner.

Boken går igenom de modeller och strukturer som ligger bakom framgångsrika format inom långfilm, dramaserier, dokumentärer, kortformat och varumärkesberättande. Den ger dig konkreta verktyg för hur du når ut i ett medielandskap där uppmärksamhet är hårdvaluta.

Mikael Cross har arbetat med berättande i två decennier med musikvideor, reklamfilm, dokumentärfilm, långfilm och serier. I Storyhacks delar han med sig av den kunskap han besitter och de misstag han begått. Han visar även hur dramaturgin kan missbrukas i form av propaganda och konspirationsteorier.

Alexander Ahndoril gick inte på någon skrivarskola eller skrivkurs som ung aspirerande författare. Han hade inga kontakter i kulturvärlden och visste ingenting om bokbranschen. Men han älskade böcker och satte sig ner och skrev sin första roman på en lånad skrivmaskin. Han hade inte råd att kopiera manuset, utan skickade sitt original till ett enda förlag, fick ett förskott på sextusen kronor och debuterade som författare 1989.

Den andra delen i den stora återutgivningen av Alexander Ahndorils samlade verk kallas Den berättande perioden och innehåller Jaromir, Thaiboxaren och Lustresa.

Hans egenartade romaner med teman som våld, sexualitet, passion, vansinne och konst har kallats direkt farliga och omoraliska av vissa medan andra har försvarat dem för deras originalitet och litterära höjd.

"Det måste vara skadligt att läsa sådant!"

Borås tidning

"en fruktansvärt omvälvande läsupplevelse och samtidigt den första nya bok jag med säkerhet kommer att minnas också efter flera år"

Hufvudvstadsbladet

"man är tvungen att stålsätta sig och dra ett djupt andetag innan man förmår vända blad och fortsätta läsningen"

Expressen

"Likt en mycket skicklig hypnotisör förmår Ahndoril att försätta läsaren i ett tranceliknande tillstånd"

Aftonbladet

"ett av de mest spännande bidragen till intelligensens komedi som gjorts i vårt land"

Svenska Dagbladet

"en provokation, en fälla, en dörr som precis som för romanfigurerna bara fungerar i en riktning"

Ariel

Hösten 2000 känner Kristian Lundberg "ett brännande behov av att formulera en poetik" men inser strax att en sådan förutsätter en "biografisk klangbotten". Denna problematik leder fram till dikten Den som inte talar är död - poesi som lyfter det självupplevdas trivialitet till en allmängiltig nivå. Liksom i Kristian Lundbergs tidigare diktsamlingar får här inre och yttre varseblivning ett gemensamt uttryck i texten. Upplevelsen av Guds närvaro har samma relevans som känslorna inför Centralstationen i Malmö eller minnen av Baader-Meinhof-ligan.

Kristian Lundberg räknas till en av Sveriges främsta poeter och har också rönt stora framgångar med romanen Yarden.