Visar resultat för..."bertil ohlin"

Hat är ett starkt ord. Ändå beskriver inget bättre den frätande reaktion som uppstår vid meningsmotståndares kontakt med liberala idéer. För även om liberalismen gick segrande ur 1900-talet samlas nu åter såväl socialister som konservativa till nya angrepp. I denna den allra första delen i essäserien Liberal Idédebatt växlar journalisten och författaren Per Svensson mellan historia och nutid i sökandet efter de liberala idéströmningarnas sprängkraft. För att förstå utmaningarna för liberalismen av i dag synar Svensson noga dess fiender. Vad driver den i Sverige åter tilltagande romantiseringen av kollektivistiska ideologier och förhållningssätt? Hur förklarar historien att Angela Merkels ljumma nykonservatism till sist utraderade de tyska liberalerna FDP? Och inte minst: Vad gör man åt att liberalismens egna argument har kidnappats av krafter som vill inskränka den individuella friheten?

"Att vara liberal är att vara kluven", brukar det sägas. Är det alltså för att ingen vet vad som är rätt och sant som vi bör vara fria enligt liberalismen? I så fall lever friheten farligt. I denna skrift argumenterar jag för motsatsen. Friheten kommer av att vi någorlunda väl kan tänka oss fram till vad som är rätt och sant. Frihetens grund är inte tankens velighet, hos den finns inget lojt och sladdrigt. Friheten är tankens påle i köttet. För vem finns människan till, för henne själv eller för något "högre" syfte? Hur mycket vi än flyr in i framtiden undkommer vi aldrig antiken och filosofins grundläggande frågor. Än i dag sliter de i samtiden. Från ena hållet drar en samhällssyn där tillväxt överordnas allt, från det andra identitetspolitiken. Hos bägge är friheten människan till låns och hennes bara så länge den uppfyller "samhällets" mål. De gör också anspråk på "frihet". De är skenliberala. Lena Andersson menar att filosofin och det rationella tänkandet är liberalismens bästa försvar. Hon börjar, kanske något oväntat, med att sluta upp bakom Platon i kampen mot sofisterna. Hon jagar sedan deras efterföljare – in i dagens identitetsvänster, högernationalism och skenliberalismens andra nästen.

Har liberalismen segrat ihjäl sig? Det råder ingen tvekan om att Sverige förändrats kraftigt i liberal riktning de senaste årtiondena. De flesta skulle nog också hålla med om att förändringarna gick snabbast i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet. Men hur ser framtiden ut? Är liberaliseringarnas epok till ända? Har liberalismen gjort sitt och andra idéströmningar tagit över? I En bit på väg skriver fjorton liberalt sinnade skribenter om framtiden och de utmaningar som liberalismen står inför i dag: Hur hanterar liberaler klimathotet? Hur human är Sveriges asyl- politik? Finns det något kvar att avreglera? Har de nuvarande riksdagspartierna vad som krävs för nya liberala reformer? Redaktörer är Andreas Bergh och Gabriel Ehrling. Antologin är framtagen av Bertil Ohlininstitutet och Liberala ekonomklubben i samverkan.

»Metoderna för det virtuella kriget blir allt mer sofistikerade. Själva terror- attacken blir mindre viktig jämfört med vad man kan förmedla runt den. En explosion kanske dödar en handfull men det virtuella genomslaget kan påverka miljoner. En terrorbomb i Helmanddistriktet synkronis- erades med en videofilmande drönare. Bilden av smällen blev viktigare än själva explosionen.« Hur jihadisterna använder sig av rörlig bild är bara ett exempel som du möter i Skarpa skärvor – om hur informationskrig hotar att slå sönder det öppna samhället, om hur informationskrig hotar att slå sönder det öppna samhället. Jihadisterna är en del i en mörk mosaik med statliga troll- fabriker, cyberangrepp, historieförfalskningar och symbol-stölder. I boken får du också läsa om historien om hur TV4 blev bortspelat av Ryssland rörande Gotlands historia och hur nazister lyckats stjäla frihetssymboler. Om hur sanningen dränks i en flod av osanningar och om hur journalister hotas. Skarpa skärvor är en stridsskrift för det öppna samhället. Boken för-klarar också hur dagens faror ser ut och på vilket sätt var och en kan göra motstånd.

Aldrig tidigare i Sveriges historia har det investerats så stora resurser i formell utbildning. Men varken ”flumskolan” eller dess motreaktion där mätbara resultat överordnats allt annat, har visat någon större omsorg för den breda bildningen. Resultatet är att samtidigt som fler tillåts att nå hög akademisk nivå, så ökar även gruppen av människor i motsatt ände av skalan. Bildningsidealet med strävan efter att människan ska vara rustad för ett självständigt liv, där gedigna kunskaper är en förutsättning för kritiskt ifrågasättande och aktivt deltagande i samhället har hamnat i skymundan. Detta vill Bertil Ohlininstitutet och Studieförbundet Vuxenskolan förändra. I Bildningsresan ger tolv skribenter sin syn på bildning. Syftet är att ge underlag för en vitalare diskussion kring ett liberalt bildningsideal. Då utmaningen är angelägen och bildningens potential oändlig blandas självkritik med optimism. Skribenternas egna bildningsresor både utmanar och uppmuntrar. Bildning möjliggör människans frigörelse och då inte endast i tanken, utan som ett av de kraftfullaste redskapen för social rörlighet. En människas klassresa till något annat än den hon är född till, börjar ofta vid de första stationerna längs en bildningsresa. Bildningsresan är utgiven på Bertil Ohlin Förlag och skapad genom samarbete mellan Bertil Ohlininstitutet och Studieförbundet Vuxenskolan. Bildningsresan är ingen ankomst till resans slutstation, utan fortsätter genom samtal studiecirklar, vid lärosäten, i föreningar och hemma vid köksbordet. Bildningsresan är början.

Så nära men så långt borta. Syskonspråk, sammanflätade arbetsmarknader och välfärdssystem, goda kommunikationer och en på många slagfält befäst gemensam historia. Ändå är den svenska bilden av Danmark påfallande schablonartad. Danskar röker och dricker öl, när de inte producerar fantastisk tv är de sexistiska och främlingsfientliga, vulgära och snacksaliga – allt på en rotvälska som blir allt svårare att förstå. Inte undra på svenskarnas ogillande.

Under de senaste åren har miljoner och åter miljoner människor lyfts ur fattigdom. Ny dynamik – ekonomisk, social och politisk – har lett till ett oräkneligt antal klassresor runt om i världen. Samtidigt förs en intensiv debatt i USA, men också i Europa, om den krympande medelklassen. Ny teknik i en ny global ekonomi förändrar arbetsmarknaden. Traditionella medelklassyrken pressas tillbaka; många försvinner. Antologin ”Klassresan” är en liberal stridsskrift för social rörlighet. Att det är möjligt att göra klassresor är inte bara viktigt för den enskilda människans frihet – utan också för att samhällen som präglas av social rörlighet är mer rättvisa och anständiga för alla. Samhällen som håller tillbaka människors ambitioner och drivkrafter brukar däremot stagnera. I Klassresan ger nio skribenter sin syn på vad som krävs för att skapa bättre möjligheter för social rörlighet. Syftet är att ge underlag för en vitalare debatt kring ökad rörlighet och dynamik i samhället. Klassresan är utgiven på Bertil Ohlin Förlag och skapad genom samarbete mellan Bertil Ohlininstitutet och Studieförbundet Vuxenskolan.

Du har fel om tillståndet i världen, du har fel om vad det beror på och ändå är chansen liten att du ändrar din åsikt. Samhällsdebatten domineras av negativt tänkande och tron att världen ständigt blir sämre. Vi människor är dåliga på att se våra framsteg. När vi väl ser dem är vi lika dåliga på att förstå vad de beror på. Historiskt sett har det negativa tänkandet tjänat människan väl. Hoten har varit många och det har varit en fördel att upptäcka dem snabbt. Men i takt med att världen blir allt bättre att leva i blir vårt instinktiva negativitetsfilter allt sämre anpassat till verkligheten. Samtidigt diskuterar vi helst med likasinnade, vilket gör att även en felaktig världsbild blir bekräftad och förstärkt. I våra respektive klubbar för inbördes beundran förvrängs alla intryck av världen utanför genom ett ideologiskt filter och vi blir alltmer oförstående inför andras åsikter. Medan höger och vänster kämpar för att lägga skulden för världsproblemen på »inkompetenta politiker« eller »giriga kapitalister«, är det få som tar sig an den kanske viktigaste frågan av alla: Vilka är skälen till att utvecklingen i världen, trots människans alla fel och brister, i huvudsak går åt rätt håll? Genom att koppla samman psykologi med samhällsvetenskaplig forskning om välstånd slår nationalekonomen Andreas Bergh här ett slag för en ärligare och mer konstruktiv samhällsdebatt. Även den läsare som tror sig tänka fritt och vara oinskränkt blir varse att så inte är fallet.

Marknader är en urgammal mänsklig uppfinning som används för att organisera, samarbeta, samordna och konkurrera med varandra. I slutänden är marknader ett verktyg för att avgöra vem som får vad. Ibland behöver köpare och säljare bara komma överens om ett pris för att kunna handla med varandra. Den här boken handlar om när det är mycket svårare än så. På så kallade »matchningsmarknader« måste parterna passa ihop på fler sätt än att komma överens om ett pris. Ibland finns priser inte alls. Alvin E. Roth tilldelades 2012 Riksbankens pris till Alfred Nobels minne. I boken »Vem får vad – och varför« berättar han om njurbyten, jobbansökningar, läkares AT-tjänstgöring och nätdejting. Samtliga är exempel på när era parter ska hitta varandra och passa ihop, ofta utan att pengar över huvud taget är inblandade. Så hur kan matchning då ske på ett effektivt och rättvist sätt? Boken är en initierad och samtidigt lättillgänglig introduktion till det snabbt växande forskningsfältet marknadsdesign, fylld med exempel från det vardagliga livet. Denna svenska översättning, utgiven av Ohlininstitutet, har ett specialskrivet förord av professor Tommy Andersson, världsledande forskare inom området marknadsdesign. Andersson ligger bland annat bakom Skandinaviens första njurbytesprogram.

The eighth volume in the final section of the "Pioneers in Economics" series. This section of the series offers an assessment of significant economists of the 20th century, and this volume deals with Bertil Ohlin.

Tillväxt för alla? Den ekonomiska ojämlikheten ökar drastiskt i Sverige och Europa. Hanteringen av denna utveckling är en av vår tids verkligt stora politiska spörsmål. Få, om några, frågor utgör ett större liberalt dilemma än samhällets potentiella roll för att på politisk väg råda bot på ekonomisk ojämlikhet. Vi vill skydda de individuella rättigheterna från kollektiv och stat, men samtidigt säkerställa självförverkligande och yrkesmässig rörlighet för alla – oavsett börd och bakgrund. Hur långt kan en enskild individ förväntas klättra under en enda livstid? När har vi ekonomisk och social mobilitet på riktigt – och när är den bara en gäckande utopi? ”Inclusive Growth in Europe” är den senaste utgåvan på Bertil Ohlin Förlag. Här diskuterar ett antal forskare och skribenter de bakomliggande orsakerna till den ökande ekonomiska ojämlikheten i Europa, dess konsekvenser, och hur samhället kan möta utmaningen. Särskilt utrymme ges åt migrationen inom Europa och hur teknisk utveckling påverkar arbetsmarknad och ekonomi. Boken är författad på engelska för att möjliggöra spridning på europeisk nivå. Medverkar gör: Andreas Bergström, Pontus Braunerhjelm, Anna Felländer, Olav Fumarola Unsgaard, Karl Palmås, Raul Ramos, Vicente Royuela, Clara Sandelind, Evelina Stadin, Roger Wessman och Karin Zelano.

"Människor är komplexa och mångsidiga. Man kan vara kristen, feminist, förälder, norrlänning, vegetarian, socialdemokrat, Sirius-supporter, hundägare, motståndare till plågsamma djurförsök och en mängd andra saker på samma gång. I vissa situationer är en identitet viktigast, i andra situationer en annan. Innebörden av en identitet kan ändras, vissa identiteter överger man medan andra kommer till. Att påstå att en enda av alla tänkbara identiteter är den som räknas är att krympa människor till oigenkännlighet." Identitet är ofta centralt i frivilliga gemenskaper. I regel finns någon form av avgränsning – några hör till, andra inte. Ibland ger identiteten gemensamma symboler eller uppförandekoder, andra gånger syns den inte alls. Men samtidigt som det är naturligt att människor söker gemenskap i grupper så bör varningslamporna börja blinka när tankar om tydligt avskiljbara identiteter och åtföljande särrättigheter överförs till politiken. Håkan Holmberg, länge politisk chefredaktör på UNT, var övertygad om att öppna samhällen byggs med universella värden. Politiskt grupptänkande, menade han, kortsluter det politiska samtalet och har genom historien banat väg för några av mänsklighetens största grymheter. Den här boken kom att bli Håkan Holmbergs sista, den utges postumt efter samråd med hans efterlevande. Boken är en noggrann uppgörelse med identitetspolitiken – och en uppmaning till motstånd mot grupptänkandet.

This groundbreaking series brings together a critical selection of key papers by the Nobel Memorial Laureates in Economics that have helped shape the development and present state of economics. The editors have organised this comprehensive series by theme and each volume focuses on those Laureates working in the same broad area of study. The careful selection of papers within each volume is set in context by an insightful introduction to the Laureates’ careers and main published works. This landmark series will be an essential reference for scholars throughout the world.

Economic theory may be speculative, but its impact is powerful and real. Since the 1970s, it has been closely associated with a sweeping change around the world--the "market turn." This is what Avner Offer and Gabriel Soderberg call the rise of market liberalism, a movement that, seeking to replace social democracy, holds up buying and selling as the norm for human relations and society. Our confidence in markets comes from economics, and our confidence in economics is underpinned by the Nobel Prize in Economics, which was first awarded in 1969. Was it a coincidence that the market turn and the prize began at the same time? The Nobel Factor, the first book to describe the origins and power of the most important prize in economics, explores this and related questions by examining the history of the prize, the history of economics since the prize began, and the simultaneous struggle between market liberals and social democrats in Sweden, Europe, and the United States. The Nobel Factor tells how the prize, created by the Swedish central bank, emerged from a conflict between central bank orthodoxy and social democracy.The aim was to use the halo of the Nobel brand to enhance central bank authority and the prestige of market-friendly economics, in order to influence the future of Sweden and the rest of the developed world. And this strategy has worked, with sometimes disastrous results for societies striving to cope with the requirements of economic theory and deregulated markets. Drawing on previously untapped Swedish national bank archives and providing a unique analysis of the sway of prizewinners, The Nobel Factor offers an unprecedented account of the real-world consequences of economics--and its greatest prize.

How the creation of the Nobel Prize in Economics changed the economics profession, Sweden, and the worldOur confidence in markets comes from economics, and our confidence in economics is underpinned by the Nobel Prize in Economics, which was first awarded in 1969. Was it a coincidence that the prize and the rise of free-market liberalism began at the same time? The Nobel Factor is the first book to describe the origins and power of the most important prize in economics. It tells how the prize, created by the Swedish central bank, emerged from a conflict between central bank orthodoxy and Sweden's social democracy. The aim was to use the halo of the Nobel brand to influence the future of Sweden and the rest of the developed world by enhancing the bank's authority and the prestige of market-friendly economics. And the strategy has worked spectacularly—with sometimes disastrous results for societies striving to cope with the requirements of economic theory and deregulated markets. Drawing on previously untapped archives and providing a unique analysis of the sway of prizewinners, The Nobel Factor offers an unprecedented account of the real-world consequences of economics and its greatest prize.

Who are the greatest economic thinkers of Sweden? Seventeen essays on seven Swedish economists aim to answer this question, exploring the contributions of Knut Wicksell, Eli Heckscher, Bertil Ohlin, Torsten Gårdlund, Sven Rydenfelt, Staffan Burenstam Linder and Jaime Behar. Swedish academic economists have by and large withdrawn from the public debate but this book celebrates Swedish Economic Thought from Knut Wicksell to the present.

The 1930s, characterised by repercussions from World War I and the Great Depression, was an era of populism, nationalism, protectionism, government intervention and attempts to create planned economies. The perceived need for economic planning emerged in Sweden in part due to the increasing political strength of the Social Democrats and their evolution from a party hampered by Marxist fatalism to a pragmatic mass movement. The Swedish debate continued beyond World War II and is still relevant to today’s economic crises, which have resulted in a demand for action coming from below (populism) and above (elitism).Carlson surveys the arguments for and against economic planning as they were put forward by leading Swedish economists in the 1930s, with a focus on the thoughts of Gustav Cassel, Eli Heckscher, Gösta Bagge, Gunnar Myrdal and Bertil Ohlin, among others. In so doing he provides a timely exploration of the debate on the necessary and desirable extentof state intervention in market economies.

This book explores the development of economic thought in Sweden through some of the people who shaped it. Secondly, it focuses on a number of economists related to the Industrial Institute of Economic and Social Research: Ingvar Svennilson, Axel Iveroth, Jan Wallander, Erik Höök, Villy Bergström and Rolf Henriksson.

This book explores the development of economic thought in Sweden through some of the people who shaped it. Secondly, it focuses on a number of economists related to the Industrial Institute of Economic and Social Research: Ingvar Svennilson, Axel Iveroth, Jan Wallander, Erik Höök, Villy Bergström and Rolf Henriksson.