Arche tidskrift för psykoanalys, humaniora och arkitektur – serie

Detta nummer av Arche, 2012:38-39, utgör delvis en fortsättning på det tema kring Michel Foucaults doktorsavhandling Vansinnets historia under den klassiska epoken (1961) som inleddes i nummer 2011:34-35. Tonvikten ligger denna gång mer på Foucaults betydelse för diskussionen om psykiatrin än på verkets filosofiska och litterära implikationer. Andra teman som behandlas i numret är bland annat universitetet samt Hans Hedlunds arkitektur.

Nummer 36-37 av Arche har samlat ett antal texter om Göteborg. Längre block som utgår från två i Göteborg verksamma och betydelsefulla arkitekter från olika epoker – Gert Wingårdh i vår tid och Hans Hedlund från sekelskiftet 1900 – inramar ett antal texter som från både historiska och samtida synpunkter belyser Göteborg och dess anda. Johan Linton och Per Magnus Johansson har under våren och sommaren 2011 intervjuat arkitekten Gert Wingårdh. Vi sökte hans blick på Göteborg, hur han förstår varifrån vår stad härstammar, vilka möjligheter han ser och vilka förhoppningar han ställer på den – från arkitektonisk synpunkt men också som livsrum.

Arche nr 40-41 innehåller texter av bland andra Katarina Frostenson, Per Magnus Johansson, Carl E Schorske, Hans-Georg Gadamer, Johan Linton

Med text om: Le Corbusier och den franska kulturen. Perspektivet inom måleriet. Ikonarkitekturens psykologi. Robert Antelme. Sigmund Freud och psykoanalysen.

I detta dubbelnummer av Arche ingår ett antal essäer kring temat barnet i litteraturen och idéhistorien.

Arche nr 46-47 innehåller texter om det psykiska lidandets plats hos individen, i familjen, i samhället och inom den psykiatriska vården. Bland författarna finns medeltidshistorikern Ernst Kantorowicz, psykoanalytikerna Pierre Legendre och Paul Federn, arkitekterna Claes Caldenby och Johan Linton, poeterna Göran Sonnevi, Fredrik Nyberg m fl.

Arche nr 48-49 innehåller bland annat Philippe Sollers roman "Medium" som utspelas i Venedig, texter om mördarens psykologi, samt texter om universitetets utsatta situation.

Detta nummer av Arche kretsar kring samtalets möjligheter. Per Magnus Johansson talar med Ruben Östlund om filmen Turist. Thomas Karlsohn talar med Karin Johannisson om hennes långa akademiska gärning. Per Magnus Johansson samtalar med Sven-Eric Liedman om psykoanalysen och biografin. Johan Linton intervjuar Göteborgs stadsbyggnadsdirektör Agneta Hammer och stadsarkitekt Björn Siesjö, arkitekter, om den stora byggnadsmässiga förändring som Göteborg har inlett och genomgår. Ulf Karl Olov Nilsson och den 2014 romandebuterande Anna Hedlin söker i en e-postkorrespondens efter något som riskerar att försvinna i glömska. Mats Leffler står bakom ett antal texter kring temat melankoli.

Arche 52-53 innehåller ett samtal mellan Georg Klein och Per Magnus Johansson om uteslutandet av den andre. Håkan Liljeland har översatt och kommenterat den franska författaren Yannick Haenels bok om Jan Karski, polsk motståndsman under andra världskriget och ett tidigt vittne om de nazistiska förintelselägren. Numret innehåller vidare en intervju med idéhistorikern Tore Frängsmyr, samt texter om August Strindberg av Eszter Scalczer och Astrid von Rosen. Johan Linton och Giuliano Gresleri samtalar om Le Corbusier.

Arche nr 54-55 med texter av bland andra Per Magnus Johansson, Patrick Modiano, Sven-Eric Liedman, Gunnar Eriksson, Zaha Hadid och Lars Gustafsson.

Arche nr 56-57 med texter av: Per Magnus Johansson, Mats Leffler, Andreas Stiebe, Guillaume Apollinaire, Jesper Svenbro, Jean-Pierre Vernant, Johan Linton, Teodosio Magnoni, Johannes Nordholm, Mats Persson, Helena Eriksson, Agneta Enckell, Magnus William-Olsson, Annika Stiebe, Thomas Karlsohn, Jochen Hörisch, Bill Readings, Hampus Östh Gustafsson

Arche nr 58-59 innehåller en översättning av Catherine Millots bok Livet med Lacan. Vidare finns texter om Albert Camus, August Strindberg och Leonard Cohen. Numret innehåller även poem av Helena Eriksson, Ulf Karl Olov Nilsson, Johan Linton, och Håkan Möller.

Arche nr 60-61 med texter om bland annat arkitekten Giovanni Battista Piranesi och Evert Taube.

Numret inleds med en självbiografisk skiss av rättshistorikern och psykoanalytikern Pierre Legendre. Därpå följer ett samtal mellan Per Magnus Johansson och Paul George Johansson med det övergripande temat erfarenhet och överlåtelse. I essän »Att skolas till poet« reflekterar Louise Glück över vad som har format hennes skrivande. Mikaela Blomqvist argumenterar för att jaget hos Glück alltid har drag av exempel. Parabeln ses som en typisk form i författarskapet och pekar ut den distans med vilken alla hennes dikter bör läsas. I sin dikt »dopet« undersöker Lyra Ekström Lindbäck den kristna namngivningen från en rad håll. I den därpå följande essän, »Nå? Fanns Gud?«, står utgångspunkten att finna i en scen ur Ingmar Bergmans Smultronstället. Över en längre tid har Per Magnus Johansson fört en dialog med Maxim Grigoriev i Paris, som följts upp av ett skriftligt utbyte vilket antagit formen av en ingående skildring av den samtida litteraturens villkor. Här publiceras ett kapitel ur Carl E. Schorskes Fin-de-siècle Vienna, som främst fokuserar på Oskar Kokoschka och Arnold Schönberg. Därpå följer ett samtal mellan Petra Gipp och Johan Linton som kretsar kring Gipps byggnader och hennes relation till sitt arkitektoniska skapande. Ett oväntat möte med den tongivande litteraturkritikern Fredrik Bööks dotter Gun Böök-Hederström återges i Paulus Tiozzos minnesteckning från en sensommardag i Förslöv i Skåne. Hannah Siegrist skriver om den delade staden Berlin, skildrad genom författarna Uwe Johnson (1934-1984)och Christa Wolf (1929-2011). Avslutningvis publiceras Ingela Strandbergs diktsvit »Hunden«.

Numret inleds med minnesord över den franska psykoanalytikern Chantal Talagrand Major, som avled den 27 juni i år. För första gången i svensk översättning publiceras den rysk-judiska psykoanalytikern Sabina Spielreins inflytelserika artikel »Destruktion som tillblivelsens orsak« från 1912. Per Magnus Johansson ger en introduktion till Spielreins liv och verk. Vi presenterar en översättning av Jean-Pierre Winters bok L’Avenir du père från 2019. Winter ställer sig frågan vad en far är idag och försöker formulera en aktuell psykoanalytisk synpunkt. Framställningen innehåller även en längre analys av Roberto Benignis film La vita è bella – Livet är underbart (1997). I »Drömmens estetik« undersöker Johannes Nordholm psykiatriska patienters konstnärliga verksamhet och dess betydelse för den speciella estetik som uppstod omkring sekelskiftet 1900, där en annan viktig faktor var Freuds tankar om drömmens mekanismer. Ola Sigurdson undersöker de teologiska dimensionerna i Fredrik Söderbergs konst. Petter Lindblad Ehnborg utforskar fotografiets funktion att dels fånga en undflyende verklighet, dels att påminna om tidigare generationers liv, hur också de har varit yngre och blivit äldre, för att nu inte längre finnas till. I essän »Is, öar och enslingar« tematiserar Pontus Kyander frågor om utanförskap och undergång i skärgårdsromaner skrivna av August Strindberg och Ulla-Lena Lundberg. ”Människans känsloliv är ett gränslöst tema i idéhistorien”, skriver Thomas Karlsohn i en introduktion till detta forskningsområde, som framför allt under efterkrigstiden fördjupats. Magnus Ringborg inleder ett Dylanblock med en cykeltur som Bob Dylan ska ha företagit i Dublin på James Joyces cykel. I ett transkriberat avsnitt av podden Vi snackar Dylan samtalar därefter Ringborg med Per Magnus Johansson om »Tight connection to my heart (Has anybody seen my love)« från 1985. Martin Nyströms lämnar också ett bidrag till Dylantemat.I en introduktion till en sonett av den italienska renässanspoeten Veronica Gambara (1485-1550) uppehåller sig Johan Linton vid ett antal venetianska fragment, delar av en värld där man tidigare trodde att dikten hörde hemma. Ulf Karl Olov Nilsson och Jenny Tunedal har översatt och introducerar fem dikter om det amerikanska inbördeskriget 1861-1865 av Emily Dickinson (1830-1886).