Visar resultat för..."per magnus johansson"

Vad innebär det egentligen att skriva? Det sker i ensamhet men sträcker sig mot läsaren, det upprättar en värld som på samma gång är enskild och allas. Den som skriver drar sig undan det vardagliga livet men skrivandet står som få andra mänskliga verksamheter i dess tjänst. I dialog med litteraturens stora namn utforskar psykoanalytikern Per Magnus Johansson gränsen mellan att läsa och tänka, att tala och tystna, att leva och skriva.

I Strindbergsfejden deltog närmare 300 debattörer som skrev över tusen tidningsartiklar. Detta är fortfarande Sveriges mest hektiska kulturdebatt. August Strindberg skrev själv drygt 50 i en rad aktuella samhällsfrågor. Men det som gjorde debatten så intensiv var att han hade fyra frontlinjer, och dessa retade upp det etablerade och konservativa Sverige år 1910.

Strindbergs fyra frontlinjer var kungahuset, Svenska Akademien, Verner von Heidenstam och Sven Hedin. I artikeln Faraon-dyrkan angreps den sedan länge utbredda kulten av krigarkungen Karl XII. Svenska Akademien tyckte Strindberg var en krets för inbördes beundran. Verner von Heidenstam, som var dess största försvarare, skrev ren smörja tyckte Strindberg i artikeln Två Konungar. Upptäcktsresande Sven Hedin var på mångas läppar, honom gjorde Strindberg narr av i Upptäckar-Humbug.

Detta var inte August Strindbergs första fejd. Redan 1884 ställdes han inför domstol för att han hade häcklat Svenska kyrkans heliga sakrament nattvarden. Denna bok ger även en inblick i striden som följde efter novellen "Dygdens lön". Boken innehåller också ett urval utvalda dikter och brev, också av Strindbergs egen hand.

Dessutom har idé- och lärdomshistorikern och psykoanalytikern Per Magnus Johansson skrivit en essä som avslutning, om denna omtalade och omskrivna Strindbergsfejd, "Samhällskritiker med satir som vapen". Tomas Lindelöw presenterar urvalet av texter i bokens förord.

I Psykopatologi presenteras en aktuell och vetenskapligt förankrad kunskap om psykopatologi utifrån tre centrala psykologiska teorier: biologisk psykologi

Vad säger psykologin egentligen om människan som individ? Under ämnets relativt korta historia som vetenskap har flera olika teorier och tillämpningar vuxit fram – teorier som både lånat idéer och tagit avstånd från varandra.

I Personlighetspsykologi presenteras de läror som fått störst genomslag – humanistisk, kognitiv och beteende-, psykoanalytisk och egenskapsteori – av några av de främsta svenska auktoriteterna inom varje område. Dessutom avslutas boken med ett kapitel som tar upp likheter och olikheter mellan de olika teorierna, t.ex. i synen på psykets struktur, drivkraft, känslor och normalitet.

Boken riktar sig främst till psykologistudenter vid universitet och högskola.

Författarna i boken är: Claudia Fahlke (egenskapsteori), Per Magnus Johansson (psykoanalytisk teori), Lars-Gunnar Lundh (kognitiv teori), samt Gunnar Karlsson och Teci Hill (humanistisk psykologi).

Sekularisering innebär inte att gudarna försvinner utan att de ersätts av sådana som vi själva har skapat institutioner, traditioner och teknologier. Det handlar därför inte om en avveckling utan om en omlokalisering av en gudomlig sfär. Vem betjänar vem? Är systemen till för människan eller människan för systemen? Till vem eller vilka sätter vi vårt hopp eller vänder vi oss till i bön?

Årets nummer av Tidens tecken utforskar de makter som aspirerar på att ta gudarnas plats i en postsekulär samtid.

Karl Marx och Sigmund Freud -- aktuella, kontroversiella. Ständigt dödförklaras de för att i nästa ögonblick åter hamna högst upp på dagordningen. Deras inflytande på eftervärlden har varit enormt men också motsägelsefullt. Varför fortsätter de att engagera oss? Varför är de fortsatt aktuella? Med lätt och sakkunnig hand tecknas här ett panorama över två av historiens mest inflytelserika personer.

I mars 2020, när Covid 19-pandemin slog till med full kraft mot Sverige och världen, började psykoanalytikern Per Magnus Johansson skriva ned sina tankar i korta texter som publicerades på nätet. Dessa dagsedlar fann snabbt en stor läsekrets.

I denna bok har Per Magnus Johanssons texter från en dramatisk och svår tid samlats. Boken utgör såväl ett tidsdokument som ett djupt personligt och angeläget bidrag till frågan om vår gemensamma utsatthet.

I boken medverkar i brevform ett antal av Per Magnus Johanssons samtalspartners som läkaren Christer Andersson, idéhistorikern Sven-Eric Liedman och författaren Lydia Sandgren.

Per Magnus Johansson är psykoanalytiker, utbildad i Paris, och idéhistoriker, verksam vid Göteborgs universitet. Han är författare till en rad böcker om bland annat psykoanalysens historia i Sverige samt redaktör för kulturtidskriften Arche.

På Korpen har Per Magnus Johansson tidigare, tillsammans med Thomas Karlsohn, utgivit boken Ensamhet och gemenskap: En brevväxling om universitetet.

Under hela covid-pandemin förde psykoanalytikern Per Magnus Johansson dagbok. Hans anteckningar publicerades i tre böcker. Nu utkommer de i en samlad volym, med nyskrivet efterord och förord av Sven-Eric Liedman. 

"Pandemin är en mycket viktig kollektiv erfarenhet. Denna erfarenhet måste bearbetas på ett sådant sätt att vi kan gå vidare med större klarhet. Man kan inte göra detta på bättre sätt än genom att eftertänksamt läsa Per Magnus Johanssons dagsedlar och veckobrev."  Ur Sven-Eric Liedmans förord.

Per Magnus Johansson är psykoanalytiker, utbildad i Paris, och idéhistoriker, verksam vid Göteborgs universitet. Han är författare till en rad böcker om bland annat psykoanalysens historia i Sverige samt redaktör för kulturtidskriften Arche.