Visar resultat för..."per magnus johansson"

Vad innebär det egentligen att skriva? Det sker i ensamhet men sträcker sig mot läsaren, det upprättar en värld som på samma gång är enskild och allas. Den som skriver drar sig undan det vardagliga livet men skrivandet står som få andra mänskliga verksamheter i dess tjänst. I dialog med litteraturens stora namn utforskar psykoanalytikern Per Magnus Johansson gränsen mellan att läsa och tänka, att tala och tystna, att leva och skriva.

I Psykopatologi presenteras en aktuell och vetenskapligt förankrad kunskap om psykopatologi utifrån tre centrala psykologiska teorier: biologisk psykologi

I Strindbergsfejden deltog närmare 300 debattörer som skrev över tusen tidningsartiklar. Detta är fortfarande Sveriges mest hektiska kulturdebatt. August Strindberg skrev själv drygt 50 i en rad aktuella samhällsfrågor. Men det som gjorde debatten så intensiv var att han hade fyra frontlinjer, och dessa retade upp det etablerade och konservativa Sverige år 1910.

Strindbergs fyra frontlinjer var kungahuset, Svenska Akademien, Verner von Heidenstam och Sven Hedin. I artikeln Faraon-dyrkan angreps den sedan länge utbredda kulten av krigarkungen Karl XII. Svenska Akademien tyckte Strindberg var en krets för inbördes beundran. Verner von Heidenstam, som var dess största försvarare, skrev ren smörja tyckte Strindberg i artikeln Två Konungar. Upptäcktsresande Sven Hedin var på mångas läppar, honom gjorde Strindberg narr av i Upptäckar-Humbug.

Detta var inte August Strindbergs första fejd. Redan 1884 ställdes han inför domstol för att han hade häcklat Svenska kyrkans heliga sakrament nattvarden. Denna bok ger även en inblick i striden som följde efter novellen "Dygdens lön". Boken innehåller också ett urval utvalda dikter och brev, också av Strindbergs egen hand.

Dessutom har idé- och lärdomshistorikern och psykoanalytikern Per Magnus Johansson skrivit en essä som avslutning, om denna omtalade och omskrivna Strindbergsfejd, "Samhällskritiker med satir som vapen". Tomas Lindelöw presenterar urvalet av texter i bokens förord.

Vad säger psykologin egentligen om människan som individ? Under ämnets relativt korta historia som vetenskap har flera olika teorier och tillämpningar vuxit fram – teorier som både lånat idéer och tagit avstånd från varandra.

I Personlighetspsykologi presenteras de läror som fått störst genomslag – humanistisk, kognitiv och beteende-, psykoanalytisk och egenskapsteori – av några av de främsta svenska auktoriteterna inom varje område. Dessutom avslutas boken med ett kapitel som tar upp likheter och olikheter mellan de olika teorierna, t.ex. i synen på psykets struktur, drivkraft, känslor och normalitet.

Boken riktar sig främst till psykologistudenter vid universitet och högskola.

Författarna i boken är: Claudia Fahlke (egenskapsteori), Per Magnus Johansson (psykoanalytisk teori), Lars-Gunnar Lundh (kognitiv teori), samt Gunnar Karlsson och Teci Hill (humanistisk psykologi).

Är kreativitet bara ett modeord eller en djup drivkraft hos människan? Och vad är flow? Och vad händer när de två samverkar?Georg Klein skriver i bokens förord:Den starka driften att med egen förmåga ta sig an en utmanande uppgift är ett fundamentalt behov hos människan. Vi vill uppleva den eufori som flow kan ge. Vi kan inte uppnå samma eufori genom att bara upprepa något. Utmaningen måste bli större. Vi drivs av att ständigt lära oss nya saker /.../ vår uppfinningsrikedom har gjort oss till herrar på planeten.År 1990 utkom Kreativitet och flow i vilken författare och framstående forskare diskuterade begreppen kreativitet och flow. I den här boken har vi inbjudit nya forskare att se på samma begrepp. Vad har hänt under de dryga tjugo år som gått?

Sekularisering innebär inte att gudarna försvinner utan att de ersätts av sådana som vi själva har skapat institutioner, traditioner och teknologier. Det handlar därför inte om en avveckling utan om en omlokalisering av en gudomlig sfär. Vem betjänar vem? Är systemen till för människan eller människan för systemen? Till vem eller vilka sätter vi vårt hopp eller vänder vi oss till i bön?

Årets nummer av Tidens tecken utforskar de makter som aspirerar på att ta gudarnas plats i en postsekulär samtid.