Visar resultat för..."Academic Press"

Vad händer på våra arbetsplatser när vårt samhälle blir alltmer ojämlikt?

Inom flera sektorer av arbetslivet vittnar utlandsfödda lönearbetare om svårigheter rasistiska kunder eller vårdtagare, gliringar från kollegor, omotiverade löneskillnader och höga krav på svenskkunskaper medan mångspråkighet inte är meriterande.

I Ojämlika arbetsplatser lyfter 22 forskare från olika samhällsvetenskapliga discipliner fram de många former av ojämlikhet som återfinns på svenska arbetsplatser. Författarna belyser också klass- och genusbaserade orättvisor och hur olika maktordningar samverkar och förstärker varandra. Med sina skildringar av rasifierad ojämlikhet på olika arbetsplatser är boken den första i sitt slag i Sverige, och den innehåller även bidrag som ger internationella och historiska perspektiv.

Genom beskrivningar och analys av ett alltmer ojämlikt förvärvsliv tar sig författarna an en högst aktuell och central samhällelig utmaning. Hur kan strukturell ojämlikhet och diskriminering motverkas? Vilka arbetssätt kan leda till ett mer inkluderande och jämlikt arbetsliv?

Länge har det saknats en handbok som ger en överblick över det rika historiska källmaterial som finns i våra svenska arkiv. I tidigare böcker har fokus legat på ett område eller delar av det arkivmaterial som finns att tillgå. Äntligen kommer här en översikt som visar vilken generös resurs våra ovärderliga arkiv är och tar ett grepp om skilda ämnesområden och vilka material som återfinns i olika arkiv.

Historikern och arkivarien Claes Westling riktar sig till alla med ett intresse för historisk forskning, lärare och studenter på alla nivåer, journalister, arkeologer, kulturarbetare samt släkt- och hembygdsforskare. Författarens ambition är att boken ska vara ett stöd för dem som redan använder våra arkiv men också att tjäna som en inspiration och bjuda in nya användare. Det blir allt vanligare att arkivforskning bedrivs uteslutande digitalt med hjälp av de arkiv som finns tillgängliga på internet, men en överväldigande stor del av våra historiska arkiv finns endast i form av pergament och papper en slumrande skatt som bara väntar på att upptäckas.

Religion kan inte reduceras till tradition, text och tro. Den är levd det vill säga en kroppsligt förankrad praktik som både är könad och situerad.

Till den indiska pilgrimsorten Rishikesh kommer människor från hela världen för att utöva yoga och delta i satsang. I San Antonio, Texas, samlas evangelikat kristna med apokalyptiska övertygelser för bibelstudier och vardagsbestyr. Runt om i Sverige möts människor i tantristiska parövningar och andligt sökande. Samtidigt navigerar homosexuella muslimska män i vardagen, mellan familjens förväntningar, religionens föreskrifter och samhällets normer.

I Levd religion samlas religionsvetenskapliga forskare som empiriskt, metodiskt och teoretiskt arbetar utifrån ett levd religion perspektiv. Genom egna fallstudier visar de hur man kan gripa sig an fenomenet religion utifrån detta spännande forskningsfält.

Skribenterna sätter religionens rituella, rumsliga, materiella och narrativa aspekter i fokus och betonar hur gränserna mellan olika religioner kan vara otydliga i vardagslivet. Likaså belyser de hur de normer och praktiker som är förknippade med specifika religiösa traditioner, auktoriteter eller texter utmanas och förhandlas i vardagens olika religiösa sammanhang.

MedverkandeOlivia Cejvan, Lunds universitet Daniel Enstedt, Göteborgs universitet Marianne Qvortrup Fibiger, Århus universitet Karin Kittelmann Flensner, Högskolan Väst Fredrik Gregorius, Linköpings universitet Anne-Christine Hornborg, Lunds universitet Wilhelm Kardemark, Göteborgs universitet Lisa Lannerås, ämneslärare i Karlstad Erica Li Lundqvist, Malmö universitet Jessica Moberg, Göteborgs universitet Magdalena Nordin, Göteborgs universitet Katarina Plank, Karlstads universitet Lena Roos, Södertörns högskola Simon Sorgenfrei, Södertörns högskola Simon Stjernholm, Köpenhamns universitet Elin Thorsén, Göteborgs universitet Åsa Trulsson, Linnéuniversitetet, Växjö Erika Willander, Uppsala universitet Peter Åkerbäck, Stockholms universitet

Den som vill komma upp sig och bli någon att räkna med i samhällseliten måste röra sig i rätt kretsar. Nu på 2000-talet gäller det att synas i sociala medier och att mingla med många, gärna populära, personer. Under 1800-talet skulle man delta i sällskapslivet helst flera dagar i veckan och i lämpliga miljöer. Grunden i det sociala samlivet var att göra visit hos bekanta, och inom bourgeoisien var detta så viktigt att det länge prioriterades framför familjeaktiviteter och arbetets flit.

Historikern Kekke Stadin belyser visiternas roll för anseende och status och deras betydelse för den övre medelklassens självmedvetenhet. Hon ger exempel på hur olika typer av samkväm tog sig uttryck i praktiken. Stadin lyfter fram detaljerna i hela den kultur som omgärdade visiterna, som flott inredda bostäder, sättet att klä sig och umgås. Hur resonerade man kring socialt umgänge som verktyg i strävan efter en central roll i samhället?

Äntligen en grundbok i genusvetenskapliga forskningsmetoder på svenska! Med förankring i genusvetenskapens tvärvetenskapliga karaktär synliggör denna antologi det genusvetenskapliga områdets bredd och djup med kortfattade och pedagogiska exempel från olika fält.

Boken inleds med en presentation av genusvetenskapliga nyckelbegrepp som intersektionalitet, reflexivitet, situering och skala som alla ger viktiga metodologiska verktyg i forskningsprocessen. Även analytiska förhållningssätt med betydelse för metodologi diskuteras exempelvis vad queer, trans eller transnationell feministisk forskning innebär.

I bokens andra del står det praktiska hantverket i fokus. Här presenteras metoder för både materialinsamling och analys. Etnografiska metoder, intervjutekniker, aktions- och arkivforskning, diskurs- och dokumentanalys, kollektivt minnesarbete, muntlig historia, statistisk analys, narrativ metod, visuella och litteraturvetenskapliga analysmetoder samt digital etnografi finns alla med.

Bokens delar och enskilda kapitel kan läsas oberoende av varandra och läsaren får en tillgänglig introduktion till genusvetenskapliga arbetssätt, begrepp, debatter och forskningsmetoder med utgångspunkt i exempel från författarnas egen forskning.

Medverkande: Linn Alenius Wallin, Terese Anving, Signe Bremer, Andrés Brink Pinto, Scott Burnett, Ulrika Dahl, Mia Eriksson, Yasmin Gunaratnam, Kristin Järvstad, Sara Kauko, Onur Kilic, Agata Kochaniewicz, Marta Kolankiewicz, Mia Liinason, Kristin Linderoth, Diana Mulinari, Anna Olovsdotter Lööv, Ann Phoenix, Vasna Ramasar, Riya Raphael, Julia Rönnbäck, Maja Sager, Irina Schmitt, Rebecca Selberg, Ellen Suneson, Emma Söderman, Maria Wemrell. Översättningar av Anna Holmqvist.

I förmodern tid levde befolkningen i en förtrollad värld där det var självklart att övernaturliga makter och magiska krafter spelade en viktig och framträdande roll i tillvaron. Dessa föreställningar märktes bland annat i häxprocesserna som drevs runtom i Europa under 1500- och 1600-talen. Men hur ska vi förstå den världsbild som genomsyrade tiden?

Genom dokument från trolldomsrannsakningarna i Bohuslän under slutet av 1600-talet kan vi komma nära människorna och deras tankar om magi, drömmar och ordens makt. I rättsprotokollen studerar Göran Malmstedt olika aspekter av verklighetsuppfattning och mentalitet: domarnas frågor, vittnenas berättelser och de anklagades svar vittnar om hur människorna uppfattade sin omvärld. Hur kunde trolldom och till synes skiftande skepnader spela in i verkliga skeenden? Guds och djävulens plats i tillvaron tillhör också de fenomen som Malmstedt belyser.

Denna fängslande studie vänder sig till såväl forskare som till läsare utanför universiteten.

Under 1960- och 70-talen skedde en dramatisk ökning av den kvinnliga arbetskraften på den svenska arbetsmarknaden. En viktig drivkraft i utvecklingen och omdanandet av familj och arbetsliv var den statliga arbetsmarknadspolitiken. Hemmafruarna skulle aktiveras , ta anställning och den manliga försörjarmodellen skulle fasas ut. Men hur gick det till när kvinnorna skulle lockas till förvärvsarbete istället för hemarbete? Vilka metoder och argument användes för att åstadkomma förändringen, och vilka konsekvenser fick skiftet för tidigare familjeformer? Det är några av de frågor som Åsa Lundqvist lyfter i Livet är för dyrbart för att dammas bort.

Särskilt Arbetsmarknadsstyrelsens uppdrag, mål och visioner fångar intresset hos författaren, liksom de omskolnings- och fortbildningskurser som sjösattes under perioden. Hennes studie belyser även tidens djärva opinionsbildande kampanjer vars yttersta mål var att påverka och förändra befolkningens attityder till den traditionella kärnfamiljen. En viktig roll i marknadsföringen hade den så kallade aktiveringsinspektören som skulle förmå kvinnor att ta steget in i arbetslivet. Åsa Lundqvist blickar också framåt och resonerar kring hur erfarenheterna har påverkat dagens arbetsmarknad.

Kulturarv har blivit en alltmer politiserad fråga och väcker debatt om tillhörighet, inkludering och identitet, inte minst i relation till nationen. Samtidigt betonas kulturarvens betydelse i frågor som rör lärande, digitalisering, tillväxt, innovation och hållbarhet.

I denna antologi undersöker författarna samspelet mellan kulturarvspedagogik och politik inom olika delar av kulturarvssektorn såsom museer, arkiv, myndigheter och ideella föreningar där kulturarv ständigt politiseras. Här möts teoretiska perspektiv och praktiska erfarenheter i texter skrivna av forskare, pedagoger och yrkesverksamma inom sektorn.

Författarna visar hur kulturarvspedagogik fungerar både som metod och förhållningssätt och hur den pedagogiska verksamheten påverkas av politiska visioner och ekonomiska villkor. Syftet är att väcka engagemang och bidra till en fördjupad förståelse för kulturarvens roll i samhället i en tid präglad av stora förändringar och ideologiska motsättningar.

Medverkande: Charlotte Ahnlund Berg, Bodil Axelsson, Johanna Bartholdsson, Charlotte Engman, Marika Eriksson, Barbro Franckié, Anna Franzén Johnson, Lizette Gradén, Hedda Hammer, Julia Håkansson, Anders Högberg, Karl-Magnus Johansson, Carolina Jonsson Malm, Dick Kasperowski, Anna Ketola, Petter Larsson, Björn Magnusson Staaf, Stefan Nyzell, Anneli Rundström Karlsson, Karin Rydahl, Pia Sander, Eva Tegnhed, Elin von Unge, Gustav Wollentz, Ricky Wrentner.

Att fångas av konspirationsteorier är att gå in i tankesätt som betraktar omvärlden med överdriven skepsis. Föreställningarna om att inget beror på slumpen blir allt vanligare idag, och uppfattningar sprids om att händelseförlopp följer tydliga mönster och att stora händelser som covidpandemin har förberetts i hemlighet av någon. Men hur kan sådana idéer övertyga? Varför är vi benägna att tro på den stora sammansvärjningen och hur kan konspirationsteorier bemötas?

Konspiratoriska idéer har funnits i alla tider och i Konspirationsteorier förklarar idéhistorikern Andreas Önnerfors deras lockelse. Han ger här en utförlig och personlig introduktion till ämnet, byggd på aktuell forskning en sådan har tidigare saknats på svenska. Konspirationsteorierna utmanar våra fasta föreställningar om vad som är sant och falskt, rätt och fel, gott och ont. De omstöpta berättelserna kan utnyttjas av makthavare, kanalisera sociala protester, skapa samhörighet och social identitet och även sprida desinformation.

Önnerfors lyfter fram välbekanta och mindre kända exempel ur historien och diskuterar de modernare varianterna allt från mordet på Gustav III till dagens klimatförnekelse.  

Det sena 1900-talet kan kallas för marknadens tid. Man skulle kunna beskriva det som att marknaden sprängde sina ramar och skapade ett nytt historiskt moraliskt rum. Hur gick det till och vad fick det för konsekvenser att marknaden som institution, ideal och metafor fick en central roll i det svenska samhällslivet?

Den nya marknadslogiken gjorde djupa avtryck i politiken, men den förändrade också människors vardagsliv, språkbruk och referensramar. I Marknadens tid analyserar femton framstående historiker olika beståndsdelar i händelseförloppen från 1970-talet och framåt. De visar att marknaden inte kan förstås som en monolit det har funnits flera olika marknadsbegrepp och visioner i omlopp som både samverkat och konkurrerat med varandra.

Författarna pekar på såväl historiska brytningspunkter som kontinuiteter längre bakåt i välfärdsstatens historia. Den historiska blicken avtäcker marknadsvändningens ofta förbisedda sociala, politiska och kulturella allianser, och belyser de tidvis stora skillnaderna mellan aktörernas avsikter och hur det sedan blev.

Religion kan inte reduceras till tradition, text och tro. Den är levd – det vill säga en kroppsligt förankrad praktik som både är könad och situerad.

Till den indiska pilgrimsorten Rishikesh kommer människor från hela världen för att utöva yoga och delta i satsang. I San Antonio, Texas, samlas evangelikat kristna med apokalyptiska övertygelser för bibelstudier och vardagsbestyr. Runt om i Sverige möts människor i tantristiska parövningar och andligt sökande. Samtidigt navigerar homosexuella muslimska män i vardagen, mellan familjens förväntningar, religionens föreskrifter och samhällets normer.

I Levd religion samlas religionsvetenskapliga forskare som empiriskt, metodiskt och teoretiskt arbetar utifrån ett levd religionperspektiv. Genom egna fallstudier visar de hur man kan gripa sig an fenomenet religion utifrån detta spännande forskningsfält.

Skribenterna sätter religionens rituella, rumsliga, materiella och narrativa aspekter i fokus och betonar hur gränserna mellan olika religioner kan vara otydliga i vardagslivet. Likaså belyser de hur de normer och praktiker som är förknippade med specifika religiösa traditioner, auktoriteter eller texter utmanas och förhandlas i vardagens olika religiösa sammanhang.

Medverkande

Olivia Cejvan, Lunds universitetDaniel Enstedt, Göteborgs universitetMarianne Qvortrup Fibiger, Århus universitetKarin Kittelmann Flensner, Högskolan VästFredrik Gregorius, Linköpings universitetAnne-Christine Hornborg, Lunds universitetWilhelm Kardemark, Göteborgs universitetLisa Lannerås, ämneslärare i KarlstadErica Li Lundqvist, Malmö universitetJessica Moberg, Göteborgs universitetMagdalena Nordin, Göteborgs universitetKatarina Plank, Karlstads universitetLena Roos, Södertörns högskolaSimon Sorgenfrei, Södertörns högskolaSimon Stjernholm, Köpenhamns universitetElin Thorsén, Göteborgs universitetÅsa Trulsson, Linnéuniversitetet, VäxjöErika Willander, Uppsala universitetPeter Åkerbäck, Stockholms universitet

I tio banbrytande studier presenterar arkeologer och historiker nya fakta och perspektiv på Skandinaviens sociala och ekonomiska medeltidshistoria. Författarna, alla verksamma som forskare vid nordiska lärosäten, kartlägger bland annat folkräkningar, myntprägling, handel och resande i de tre medeltida kungadömena Danmark, Norge och Sverige.

Skribenterna använder nya infallsvinklar i komplexa ämnen som könsdynamik, arbets- och lönestrukturer och vikten av samiska nätverk, och exempelvis visas också hur medeltida byggverksamhet kan fungera som spegling av ekonomiskt och socialt välbefinnande. De skandinaviska länderna studeras individuellt och tillsammans som en enhet i ett europeiskt sammanhang.

Boken är ett bidrag till vidare forskning men utgör samtidigt fascinerande läsning för alla som är intresserade av medeltida historia, med fakta som sträcker sig från pestens verkningar till bostadsarkitektur.

Det blir allt viktigare att väga in klimatanpassning i samhällsplaneringen. Stora skogsbränder, översvämningar och torka har redan förekommit och kan i allt högre grad komma att drabba Sverige. Någon allmän debatt om läget räcker inte för att mildra effekterna av sådana incidenter. För att ha metoder till hands och kunna hantera konsekvenserna av klimatförändringen är det nödvändigt att integrera de här frågorna i offentlig planering och beslutsfattande.

I den här översikten ger Carina Keskitalo en koncis och tydlig sammanfattning av den stora mängd kunskap runt klimatanpassning som tagits fram av olika myndigheter och sakkunniga för att användas i samhällsplanering. Med illustrativa exempel och idéskisser är boken tänkt att stötta studenter under utbildning och bistå yrkesverksamma i exempelvis kommuner som ska integrera klimatanpassning i sitt arbete.

I drygt två årtionden har svensk säkerhetspolitik och Sveriges militära försvar inriktats på att delta i internationella insatser, exempelvis i Afghanistan och f.d. Jugoslavien. Men sedan kriget i Georgien 2008 och oroligheterna på Krim 2014 har styrningen ändrats: idag är försvaret av det egna territoriet högsta prioritet. Men hur kan Sverige värnas militärt vilka möjligheter och begränsningar avgör om skölden ska fungera?

I en tematisk genomgång belyser en grupp experter förutsättningarna för väpnad strid i Östersjöområdet. Inledningen ger en överblick och ett historiskt perspektiv på tidigare aktiviteter kring Östersjön. Därefter skildras hur regionens särskilda förut­sättningar påverkar valen av strategi, operativt tänkande och taktik för mark­-, sjö-­ och luftstridskrafter och även vill­koren för logistiska funktioner. De medverkande är knutna till Försvarshögskolan som lärare och forskare, eller tidigare anställda i Försvarsmakten.

Erikskrönikan är en versberättelse som skrevs på 1320-talet en propagandaskrift som hyllar Folkungadynastin som grundades av Birger jarl. Krönikan är skriven på rim, knittel, och är en viktig källtext som ger en översikt över Sveriges politiska utveckling med början på 1250-talet.

Här har den gammalsvenska knittelversen tolkats och getts modern språkdräkt med ambitionen att flera och nya läsare ska fa tillgång till krönikans innehåll, atmosfär och särskilda humor. Den rimmade versen kompletteras av en prosaversion och kommentarer till den verkliga politiska bakgrunden till innehållet.

Krönikan har ett politiskt syfte: att hedra hjälten hertig Erik Magnusson som 1318 dog i striderna mellan kung Birger och hans bröder. Erikskrönikans bild av svensk medeltid är både mörk och ljus. Den speglar våld, krig, intriger och svek, men också uppbyggnad av städer, kyrkor och kloster. Fromhet och lojalitet, vänskap och kärlek frodades också och festliga bröllop och torneringar avlöste varandra texten är en livfull berättelse om tiden och dess människor.

Allt fler strategiska frågor hopar sig i den offentliga sektorn och dessa fordrar samverkan över tradi­tionellt åtskilda sakområden. Fokusområden som exempelvis hållbar utveckling, folkhälsa och integrations­politik kräver helhetssatsningar och tvärsektoriell samordning för att nå uppsatta mål. Men hur ser det konkreta arbetet och förutsättningarna ut för de tjänstepersoner som arbetar med frågor som ska samordnas mellan de klassiska stuprörsorganisationerna? Vilka idéer finns om hur den offentliga sektorn kan och bör organiseras?

Genom intervjuer och insamlade reflektioner låter forskaren Petra Svensson tjänstepersoner i framförallt kommunala och regionala organisationer berätta hur de hanterar sin arbetssituation. Krockarna mellan tvärgående och vertikala system är frekventa, och skilda lösningar kan generera nya idéer och förhållningssätt till styrning. Författaren lyfter fram ett antal hållpunkter som kan diskuteras för att förenkla rutiner och förbättra resultaten av de tvärsektoriella ansträngningarna.

Boken är användbar för praktiker och forskare men är mat­nyttig även för studenter som läser ämnen med anknytning till offentlig förvaltning och organisation.

I drygt 200 år har Sverige förskonats från krig, men desto intensivare har det militära historiebruket varit. Detta är inget unikt för Sverige utan förekommer i de flesta länder, inte minst i hyllandet av stupade soldaters minne.

Historiebruk, eller hur historiska händelser och minnen har använts eller uppmärksammats i olika syften, har studerats flitigt men det här är den första egentliga studien av militärens syn på sin historia i Sverige. Vad har armén, flottan och flygvapnet från 1815 till idag lyft fram av sin historia, hur har den presenterats och i vilka syften?

Här möter vi historiebruket genom olika typer av krigshistoriska forskningsinriktningar och museiutställningar, och mer konkreta uttryck som bevarade troféer från krigen, segernamn på fälttecken, historiska namn på örlogsfartyg, minnesstenar och liknande. Lars Ericson Wolke sätter in exemplen i sina militära och säkerhetspolitiska sammanhang, och anknyter samtidigt resonemangen till det samtida civila historiebruket i Sverige.

Den här boken handlar om hopp och hoppfullhet i samhällen som präglas av en långvarig befolkningsminskning. I ett krympande samhälle väcks en rad omedelbara, politiska och praktiska frågor. Här är det emellertid de existentiella frågorna som står i förgrunden. Vad hoppas man på i ett samhälle som inte växer i en tid styrd av idéer om att utveckling är liktydigt med tillväxt och expansion?

Boken vänder sig till den som är intresserad av politik och samhällsliv i områden som formas av att allt färre människor bor där. Den vilar på övertygelsen om att hopp kan vara en positiv kraft även när omständigheterna känns motiga, och bottnar i en längtan efter ett politiskt samtal där hoppet får ta lite mera plats.

Det var med Stockholmskonferensen 1972 som världens uppmärksamhet för första gången på allvar riktades mot vår hotade livsmiljö. För den svenska allmänheten var problematiken dock ganska välkänd. I press och etermedier var miljöfrågorna ständigt närvarande. Men bara fem år tidigare, 1967, hade läget varit annorlunda. Då betraktades det inte alls som en självklarhet att människan var i färd med att förstöra sin egen planet. Men vem eller vilka var det som satte bollen i rullning, började ställa frågor och förflytta perspektiven?

Historikern David Larsson Heidenblad belyser händelserna som på kort tid orsakade ett radikalt skifte. Den gröna vändningen åren kring 1970 har fått stora efterverkningar inom en mängd områden. Men hur gick det egentligen till? Vad var det som gjorde att människor fick upp ögonen för miljökrisen, och vilken betydelse har denna historia för oss i dag? Läsaren får nya och viktiga svar på frågor som angår oss alla.

I boken Draksjukan. Mytiska fantasier hos Tolkien, Wagner och de Vries belyser religionshistorikern Stefan Arvidsson hur författaren J.R.R. Tolkien, kompositören Richard Wagner och konstnären Jan de Vries på olika sätt arbetade med urgamla myter.

Begreppet draksjuka har hämtats från Tolkien, som använde det med betydelsen girighet. I boken analyserar Arvidsson bland annat Tolkiens inspirationskällor i mytens värld och kopplingarna till Wagners verk. Även hos Wagner var girigheten och dess straff ett viktigt motiv, till exempel i operan Nibelungens ring.

I dag har samhällsklimatet förändrats. Genom livsstilsmagasin och påkostad reklam suddas gränsen mellan behov och begär ut. Konsumtion och materiellt självförverkligande är en accepterad och uppmuntrad del av människors livsstil. Vilka konsekvenser får detta för bruket och tolkningen av de uråldriga myterna?

Stefan Arvidsson är docent i religionshistoria vid Lunds universitet och universitetslektor i religionsvetenskap vid Växjö universitet. Draksjukan ingår i det tvärvetenskapliga forskningsprojektet Vägar till midgård nordisk hedendom i långtidsperspektiv vid Lunds universitet.

De dramatiska fältslagen under tidigmodern tid har helt dominerat historieskrivningen om krig. Men det var dock mindre skärmytslingar som i hög präglade de karolinska soldaternas och officerarnas vardag. I vilka sammanhang uppstod dessa strider och vem deltog i dem? 

I Det lilla kriget granskar historikern Magnus  Perlestam de vanligaste missionerna och aktörerna i det lilla kriget under framför allt de polsk-litauiska och ryska fälttågen åren 1702-1709. I fokus står de enskilda uppdragen kommenderingarna vid arméns marsch mot sina fältläger och kvarter, eller vid indrivning av proviant och foder. 

Det lilla kriget är dock en term som täcker allt ifrån attacker mot svensk trupp eller rekognoserande uppdrag som råkar ut för fiendepatruller, till bränning av motståndarläger, och Perlestam belyser även de åtgärder som, i norm och praxis, vidtogs för att förhindra eller mildra dessa 

Vid 1800-talets början bestämde sig en grupp aristokratiska politiker och hovmän med Adolf Ludvig Stjerneld i spetsen för att skapa en nationell svensk historia för den nya och krympta stat som kvarstod efter Napoleonkrigen. De ville lyfta fram en stolt och samlande skildring av Sveriges förflutna och etablerade därför verksamheter som Statens porträttgalleri på Gripsholms slott och Kungliga samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia. De drev även sina idéer genom andra inflytelserika institutioner som universiteten och de kungliga akademierna.

Privat beställde de konstverk med fosterländska motiv och samlade in historiska dokument och föremål som kunde berätta om historiska tilldragelser. Med sina insatser och genom att stödja yngre forskare, författare och konstnärer kom de att lägga grunderna till svensk historievetenskap och arkeologi. Deras arbete satte djupa spår i svensk historieskrivning och skildringar i litteratur och konst under de 200 åren som följt.

Under 1960- och 70-talen skedde en dramatisk ökning av den kvinnliga arbetskraften på den svenska arbetsmarknaden. En viktig drivkraft i utvecklingen och omdanandet av familj och arbetsliv var den statliga arbetsmarknadspolitiken. Hemmafruarna skulle ”aktiveras”, ta anställning och den manliga försörjarmodellen skulle fasas ut. Men hur gick det till när kvinnorna skulle lockas till förvärvsarbete istället för hemarbete? Vilka metoder och argument användes för att åstadkomma förändringen, och vilka konsekvenser fick skiftet för tidigare familjeformer? Det är några av de frågor som Åsa Lundqvist lyfter i Livet är för dyrbart för att dammas bort.

Särskilt Arbetsmarknadsstyrelsens uppdrag, mål och visioner fångar intresset hos författaren, liksom de omskolnings- och fortbildningskurser som sjösattes under perioden. Hennes studie belyser även tidens djärva opinionsbildande kampanjer vars yttersta mål var att påverka och förändra befolkningens attityder till den traditionella kärnfamiljen. En viktig roll i marknadsföringen hade den så kallade aktiveringsinspektören som skulle förmå kvinnor att ta steget in i arbetslivet. Åsa Lundqvist blickar också framåt och resonerar kring hur erfarenheterna har påverkat dagens arbetsmarknad.

Begreppet målstyrning förknippas ofta med reformerna av statsförvaltningen i slutet av 1980-talet med dess nyliberala strömningar. Men målstyrning har använts längre än så, även i skolan. I denna bok visar tre initierade forskare hur staten genom centrala styrdokument - läroplaner, skolförordningar och skollagar - formulerat regler och visioner om skolans mål ända sedan tidigt 1900-tal.

Författarna belyser även de normer och praktiker som lärarna förknippat med olika mål. Det visar sig att lärarna bidragit till etablerandet av målstyrningen från 1920-talet och framåt, men också kritiserat statliga initiativ på området som de upplevt oförenliga med praktikens krav.  

Utvecklingen på institutionell nivå visar inte upp några radikala brott men däremot en successiv ökning av målens betydelse. Det var de progressiva idealen i mitten av 1900-talet som var drivande i framväxten, och senare just 1980-talets idéer om new public management.

Nya läroplansreformer beskrivs ofta av politikerna som radikala och banbrytande, men i denna studie blottläggs den tröghet och rätlinjighet som är mer typisk för skolans institutionella förändringar.