Visar resultat för..."litterära"

Nobelpriset i litteratur 2025: "för hans visionära och kraftfulla författarskap som mitt i undergångens fasa upprätthåller tron på konstens möjligheter."

Kana är en stad någonstans i tyska Thüringen. De enda som visar något intresse för den ödsliga och försakade staden är nynazister. Stadens invånare betraktar å sin sida främlingarna med misstro och förakt.

Bara Florian Herscht inbillar sig att han står på god fot med personer på båda sidor om konflikten. Han är vänlig och hjälpsam – och stark som få – men har en inneboende rädsla för tatueringar och är övertygad om att universum går mot sin undergång. För att varna alla om den annalkande katastrofen skriver han brev till förbundskansler Merkel; brev som knappast förvånande lämnas obesvarade.

Endast Johann Sebastian Bachs musik kan erbjuda honom tröst. Men så vandaliseras den store kompositörens grav av oskön graffiti, polisen söker vandalerna utan framgång, vargar strosar omkring i skogsbrynet – apokalypsen tycks närma sig med stormsteg.

Den store ungerske mästaren László Krasznahorkai har skrivit en roman om dagens Europa – en roman som tydligt bär hans särmärke i samtidslitteraturen. Tanken på ett enat Europa går åt fanders, den melankoliska humorn blandas med avgrundsdjup sarkasm, tankarna svindlar och meningarna vindlar, och kanske, kanske är vi ändå på väg mot den annalkande katastrofen som bokens huvudperson så ivrigt försöker upplysa omvärlden om.

”Det var länge sedan jag blev så förtjust i en huvudperson som Florian Herscht. Man kan helt enkelt inte lägga ifrån sig den här boken. Jag är inte en avundsjuk författare utan en lycklig läsare: Ungraren László Krasznahorkai har skrivit samtidens stora tyska roman.” Ingo Schulze

De litterära epokerna – en översikt är litteraturhistorien i destillat: en 42 sidors sammanfattning av de litterära epokerna från antiken till våra dagar. Häftet kan användas både i Svenska nivå 1 och 2 och fungerar som introduktion inför litteraturhistoriska studier, repetition och sammanfattning av litteraturhistorien eller som det enda kronologiska inslaget i en annars tematisk undervisning. Syftet är att skapa överblick och ge sammanhang.

De litterära epokerna utgår från den europeiska litteratur som mest direkt har påverkat den svenska. Häftet inleds med en snabb genomgång av de grundläggande litterära begreppen. Därefter följer kortfattade presentationer av varje epok (grunddrag och viktiga författare). Häftet avslutas med två uppslag med en schematisk översikt över litteraturhistorien.

I den andra upplagan har såväl text som bildmaterial setts över. Framförallt har avsnitten om den senare litteraturhistorien utökats.

»Litteratur spelar en viktig roll i våra liv, ofta utan vår vetskap. Den ger oss förutsättningar att utforska både oss själva och andra, att definiera och omdefiniera vilka vi är, vilka vi skulle kunna bli och hur världen skulle kunna se ut.» Medan vi läser bygger vi föreställningsvärldar och det är detta bygge Judith Langers bok handlar om. Hon har framför allt ägnat sin forskning åt hur barn och unga utvecklar sitt läsande och skrivande och vad det betyder för deras lärande. Hon ser det också som sin uppgift att visa hur man i själva undervisningen går till väga för att hjälpa fram en sådan utveckling. I mötet med texten bygger läsaren, medvetet eller omedvetet, föreställningsvärldar för att skapa sammanhang och mening. Dessa världar utvecklas och förändras under läsningens gång. Misslyckas vi med detta bygge förlorar läsningen mycket av sin mening. Judith Langer diskuterar olika faser i detta bygge och olika strategier för att hjälpa elever att röra sig mot en djupare förståelse och visa vägar till hur litteratur kan brukas för en intensivare social, personlig, kritisk och kognitiv utveckling. Det handlar om att skapa klassrum där verkliga möten sker mellan elevens värld och textens, där frågor ställs för att utforska den litterära erfarenheten. Judith Langer vill få oss att inse att litteraturen kan göra oss till bättre tänkare.

Det här är en bok om skrivundervisning; om elevernas skrivande för att lära och för att utvecklas som skribenter. Det är också en bok om litteraturläsning, arbetsprocesser och bedömning.

Boken ger blivande och verksamma lärare i svenska redskap för att kunna utveckla skrivstrategier för lärande och att arbeta med de nya styrdokumenten. Här finns hela undervisningsmoment presenterade; läs- och skrivprocesser, gensvarsarbete, examinationer och bedömning. Centrala frågor i boken är hur en skrivgemenskap i klassrummet byggs upp och hur svenskämnets mål och innehåll kan integreras med en undervisning som eleverna kan uppfatta som intellektuellt utmanande och kreativ.

De synpunkter och förhållningssätt som presenteras utgår från författarnas egen undervisning och erfarenheter av att ”skapa praktik” utifrån teorier och praxisnära forskning om litteraturreception och skrivpedagogik. Genom hela boken förs didaktiska resonemang kopplade till elevens lärande och utveckling.

Skrivundervisning – i samspel med litterära texter vänder sig till lärarstudenter och verksamma lärare i ämnet svenska mot äldre åldrar, i första hand gymnasiet.

Om författarnaAnna Berge och Per Blomqvist är gymnasielärare i svenska och undervisar i svenskämnets didaktik vid Stockholms universitet.

"Tenngarts 'Det litterära Nobelpriset' måste vara årets mest oväntade bladvändare. Trots att den handlar om världens mest kända pris är boken full av cliffhangers och oförutsägbara vändningar." Rasmus Landström, Aftonbladet

"Paul Tenngart visar vad en beläst och skicklig litteraturforskare kan åstadkomma med ett gigantiskt material som detta. [...] strålande prov på litteraturforskning när den är som mest angenäm att läsa" Maria Schottenius, DN

"en praktisk och oumbärlig handbok om Nobelpristagarna och deras författarskap" Jan-Olov Nyström, UNT

Enligt Alfred Nobels testamente ska Nobelpriset i litteratur tilldelas ”den som inom litteraturen har producerat det utmärktaste i idealisk rigtning”. Alltsedan 1901, då det första priset gick till Sully Prudhomme, har Svenska Akademien tolkat Nobels kosmopolitiska och idealistiska intentioner efter bästa förmåga, samtidigt som omvärlden påverkat och reagerat på priset.

Litteraturforskaren Paul Tenngart tar med läsaren på en generös bildningsresa genom prisets vindlande historia. Han tecknar en levande bild av pristagare och epoker, via triumfer och katastrofer, fram till våra dagar då priset alltjämt bekräftar en utbredd tro på att litteratur kan bedömas bortom nationella och kulturella enskildheter.

Kan vi som bildbetraktare klättra in i tavlan på väggen? Är det möjligt för gestalterna i bilden att lämna bildrummet och stiga ut till oss i åskådarrummet? Är direkt kommunikation genom tavelramen möjlig?

I vår fantasivärld pågår en ständig trafik genom tavelramen. Drömmen om inträde och utträde förenar alla åldrar. Den leker inte bara med vår nyfikenhet på eller våra farhågor kring tänkta världar bortom vår egen, utan även med våra föreställningar om att uppleva eller förverkliga det omöjliga. Rampassage har länge varit ett återkommande inslag i litterära berättelser för både barn och vuxna, men även i scenkonst, film och narrativa bilder. Vad är det berättaren vill förmedla genom denna forcering av tavelramen? Det är vad denna bok försöker besvara.

Hans Lund är docent i litteraturvetenskap och universitetslektor i konstarternas interrelationer (intermedialitet), Lunds universitet.

Mot fyren är en av Virginia Woolfs mest lästa och älskade böcker och betraktas idag som en modernistisk klassiker. Här presenteras den i efterlängtad nyöversättning av Margareta Backgård, och med ett efterord av Annelie Bränström-Öhman, professor i litteraturvetenskap och genusvetenskap.

Familjen Ramsay med gäster tillbringar sommaren på Isle of Skye på Skottlands västkust. Yngste sonen James drömmer om att få följa med till en fyr som hägrar i fjärran, men utflykten blir inte av. 

I Virginia Woolfs Mot fyren bildar vardagliga intryck och t­riviala händelser den enkla handlingens yttre ram men i­nom den byggs en hel värld av tankar, minnen och rela­tioner. Perspektivet skiftar och personernas tanke­flöden bryts mot var­­andra, spänningar och motsättningar blottläggs. Med känslighet, värme och lätt ironi skildrar Woolf mäns och kvin­­­­nors relationer under tidigt nittonhundratal, före och ef­­ter det världskrig som skakar om tillvaron. Könsroller och för­­­­äldraskap, såväl som skapandets villkor och varats förtäta­de ögonblick ryms i ett fängslande poetiskt drama. 

"Nu har den kommit i ny svensk översättning av Margareta Backgård. Först är jag misstänksam. Denna roman har blivit en del av mitt eget liv, Woolfs metaforer är så klassiska och hennes språk ibland lika klurigt som Prousts. Men Backgårds översättning är klar som vatten. Åter slås jag av nerven i Virginia Woolfs text, som aldrig bjuder på något som liknar en berättelse men ändå, snart hundra år efter att den skrivits, raserar gränserna mellan yta och djup." - Ingela Lind, DN

"Denna välkomna nyöversättning av Margareta Backgård, den andra någonsin på svenska (den första gjordes 1953), fångar lyhört både rytm och ton hos originaltexten. I ett välskrivet efterord ges ett kortfattat porträtt av författaren samt en närmare inblick i romanen och dess betydelse för både dåtida och nutida läsare." - Marianne Berglund, BTJ

"Virginia Woolfs språk är berömt för sin skönhet. Långa partier har poesins suggestiva kraft. Hennes syntax är ofta komplicerad och ordförrådet stort. Det säger sig självt att det är svårt att översätta. Samtidigt är hennes romaner till exempel på grund av de sömlösa övergångarna mellan olika tidsplan svåra att läsa i original om man inte har mycket goda språkkunskaper. Den nya svenska tolkningen av Margareta Backgård löper smidigt och gör den sällsamma, ofta drömska stämningen i Mot fyren god rättvisa." - Hufvudstadsbladet 

"En av mitt läsande livs stora upplevelser." DN

"Knausgård har skrivit en mästerlig roman" Expressen

Karl Ove Knausgårds nya roman Vargarna från evighetens skog inleds 1986. Det är året för Tjernobylkatastrofen, Challengerolyckan och Palmemordet, men också ett år som präglas av en djup regeringskris i Norge. Syvert Løyning, en ung man i tjugoårsåldern som precis har återvänt hem till huset där han vuxit upp, drömmer en natt om sin döde far. Men det är något som inte stämmer. När han de följande dagarna börjar att söka igenom faderns efterlämnade saker får han också upp flera tidigare okända spår som alla leder till Sovjetunionen.

Romanens andra del utspelas trettio år senare i Ryssland. Biologen Alevtina åker tillsammans med sin son till Samara för att där fira sin fars åttioårsdag. Som ung ställde hon många existentiella frågor men under de senaste åren har livet allt mer handlat om att försöka få ihop vardagen. Hennes vän Vasilisa är poet och går snarare åt rakt motsatt håll: hon är nämligen fullt sysselsatt med att skriva en bok om en tro på evigt liv.

Vargarna från evighetens skog är en suggestiv och medryckande roman som på många sätt utvidgar utforskningen av den apokalyptiska stämningen i Karl Ove Knausgårds senaste roman Morgonstjärnan. Dessutom förekommer flera av karaktärer i båda romanerna.

"känner mig berikad och berörd" SvD

"Vacker och gripande skildring som värnar det innersta i människan" Kristianstadsbladet

"Vacker och ödmjuk människoskildring" Norra Skåne

Denna apokalyptiska roman utspelar sig i ett framtida Europa i förändring. Med utgångspunkt i det idylliska Ullswater i norra England får vi följa mänsklighetens slutliga kollaps och undergång på nära håll. 

Den sista människan är, vid sidan av Frankenstein, Mary Shelleys viktigaste verk. Det skrevs åren efter att två av hennes barn och maken Percy Bysshe Shelley omkommit och är något av en lysande och ödesdiger uppgörelse med både livet självt och samtidens romantiska och upplysningsidealistiska idéer. 

Den sista människan påvisar den ultimata meningslösheten i världen och individens bristande kontroll över historien Shelley ifrågasätter här mänskligheten som universums mittpunkt och vårt privilegierade förhållande till resten av naturen; en profetisk utmaning av väst­världens antropocentriska natursyn.

Jämte Frankenstein kan Den sista männi­skan ses som en desillusionerad  kommentar till revolutionseran. Här presenteras Den sista människan i en  modern och följsam översättning av Erik Carlquist, med ett efterord av fil. dr. Maria Löfgren.

Boken hör till den sorts magiska läsupplevelser som man kan räkna på ena handens fingrar. - MARTIN LAGERHOLM, SvD

Efter förra sommarens klimatmässiga domedags­stämning sitter få utgivningar så fint som h:ströms nyutgåva av Mary Shelleys halvt bortglömda undergångsskildring. - DN

Pesten kommer. Vi har klarat oss flera gånger, när kommer den som vi inte fixar, kulan med vårt namn på, och vad gör vi med oss innan dess? Mary Shelley såg den, och lät hela mänskligheten dansa bort i skymningen, avtecknas en sista gång mot himlen och försvinna för evigt. Men in i det sista dansar hon. - BJÖRN WALLER, DAGENSBOK.COM

Litteraturhistorien i destillatDetta är litteraturhistorien i destillat: en 32 sidors sammanfattning av epokerna från antiken till våra dagar. Häftet fungerar som introduktion inför litteraturhistoriska studier, som repetition och sammanfattning av litteraturhistorien eller som det enda kronologiska inslaget i en annars tematisk undervisning. Häftet utgår från den europeiska litteratur som mest direkt har påverkat den svenska. Det inleds med en snabb genomgång av de grundläggande litterära begreppen. Sedan presenteras varje epok på ett par sidor vardera. Sist finns två uppslag med en schematisk översikt över litteraturhistorien från antiken till våra dagar.

I Kärlekens paradis undersöker Matilda Torstensson Wulf hur ett av vår tids stora författarpar tampades med att hålla ihop livet och förhållandet och sam­tidigt få tid över till skrivandet. Henrik och Märta Tikkanen hade en dröm om att kunna leva i ett kärlekens paradis, där de båda skulle få utrymme att skapa och ösa kraft ur familjelivet till litteraturen. Men trots kärleken hopade sig hindren. Henrik plågades av sina inre demoner och Märta fick kämpa för att få några minuter över till skrivandet mitt i småbarnstillvaron. Att deras möjligheter skiljde sig åt framgår tydligt i relief mot 1970-talets könsrollsdebatt. Kärlekens paradis tar avstamp i makarna Tikkanens litterära dialog för att undersöka förutsättningarna för skapande, skrivande och romantiska parförhållanden.

Danskt-Svenskt Författarsällskap, som alltsedan grundandet 1995 tagit som sin uppgift att på olika sätt sprida kunskap om och lyfta fram litteratur och författare som finns eller funnits i vår omedelbara närhet, har nu sammanställt ännu en tvåspråkig antologi.

I denna volym, vilken tillkommit för att celebrera sällskapets 25-årsjubileum får vi - efter en resumé av dess verksamhet - bland annat berättat om skilda författares relationer till sitt grannland, om skånskans koppling till det danska språket, om hur det är att översätta eller att vara dansk författare i Sverige och om nationsgränsens återkomst och synliggörande under coronapandemin.

Medverkande i antologin: Thorvald Berthelsen Tine Enger Per Gahrton Bo Gentili Markus Idvall Helge Krarup Bengt Liljenberg Bo Lille Kjerstin Norén Jan Henrik Swahn Gunnar Syréhn Anne Marie Têtevide Jenny Westerström Gunnar Wetterberg Mikael Wiehe