Bokförlaget Faethon – förlag

År 2024 var det 250 år sedan Goethes mästerverk Den unge Werthers lidanden utkom för första gången. Denna brevroman fick ett enormt genomslag och tillhör världslitteraturens allra viktigaste verk. Här föreligger romanen i nyöversättning av Linda Östergaard, ett arbete som andas liv i klassikern och förvandlar Werther till vår omistliga samtida följeslagare. 

Författaren Klas Östergren har skrivit förordet.

»Ni kommer att få träffa en mycket vacker ung dam, sade mitt sällskap när vi for genom den vida, röjda skogen mot jakthuset. Akta er, tillade kusinen, så att ni inte blir förälskad! Hur så? frågade jag Hon är redan bortlovad, svarade hon, åt en mycket hederlig man, som just nu är bortrest för att ordna upp sina angelägenheter efter faderns död, och för att söka sig en respektabel utkomst. Upplysningen lämnade mig tämligen likgiltig.«

Så förebådas Werthers möte med Charlotte S., en händelse som lämnar honom allt annat än likgiltig. Tvärtom finner han i henne sitt livs kärlek, någon nästan för god för denna värld. Ställd inför möjligheten att leva ett liv utan henne väljer han till sist att ta sitt liv.

Teater samlar Samuel Becketts samtliga pjäser. De 32 pjäser, texter för teater, film, scenen etc. som Beckett skrev under sin livstid. De omfattar de allra första traditionella dramatiska pjäserna, som Beckett sedan förbjudit att de ska uppföras, till de sena experimentella och i princip helt tysta performanceliknande texterna.

Alla i översättning av Magnus Hedlund.

Pjäserna som ingår är:

Mänskliga önskningar, Eleutheria, I väntan på Godot, Alla dem som falla, Slutspel, Akt utan ord i och ii, Krapps sista band, Fragment för teater i, Fragment för teater ii, Askglöd, Lyckliga dagar, Utkast för radio i, Utkast för radio ii, Ord och musik, Cascando, Spel, Film, Kommer och går, Va, Joe, Andetag, Inte jag, Den gången, Fotsteg, Spöktrio, Blott som moln, Ett stycke monolog, Vaggvisa, Ohio Impromptu, Quad, Katastrof, Nacht und Träume och Vad var.

Här presenteras Britt G. Hallqvists klassiska översättning i nyutgåva. Den har anpassats efter senare kritiska utgåvor av Faust. Ett omfattande förord av Thomas Steinfeld och ett efterord av Anne Pollok har inkluderats. Därtill har kommentarerna ut­ökats och reviderats. En översättning av Goethes text om Aristoteles Poetik och en kommentar till denna av Håkan Trygger ingår likaså. Detta är den hittills mest ambitiösa och omfattande utgåvan av Faust på svenska.

Den första delen av Johann Wolfgang von Goethes Faust utkom 1808 och den andra 1832. Verket är ett av världslitteraturens största, och Fausts vilja att nå kunskap – även om det innebär att han måste ingå en djävulspakt – är gränslös och har blivit synonym med människans kunskapshybris. Mefistofeles blir efter pakten Fausts tjänare och följeslagare, och äger både charm och humor. Det drygt tolvtusen rader långa dramat är inte bara berättelsen om Faust och hans kärlek till Margarete, det leker även med en rad genrer och litterära uttryck.

Denna utgåva är den enda fullständiga svenska utgåvan och innehåller både Faust I och II.

Tågdrömmar (först publicerad 2002) är trots sitt korta format en närmast episk berättelse. Den beskriver den amerikanska västerns historia och landskap, de kärva skogsarbetarna och brobyggarna, och fångar även hur denna livsstil försvinner. I centrum står Robert Granier, en dag­lönare i början av 1900-talet. Det är i allt väsentligt en vanlig man som lever i ovanliga tider. Granier förlorar sin familj och försöker både minnas det som varit och förstå den nya värld som växer fram runtom honom. Genom hans liv skildras inte bara en människas personliga förluster utan också det sätt som USA omvandlas i stort. Tågdrömmar är ett litterärt mästerverk, en världsskildring i koncentrerad form.

Denis Johnson (1949-2017) var en amerikansk författare. Han debuterade nitton år gammal som poet och kom under sitt författarliv att skriva romaner, noveller och poesi. Därtill vann en rad priser.

Översättning av Enrique de Gregorio.

År 2024 är det 250 år sedan Goethes mästerverk Den unge Werthers lidanden utkom för första gången. Denna brevroman fick ett enormt genomslag och tillhör världslitteraturens allra viktigaste verk. Här föreligger romanen i nyöversättning av Linda Östergaard, ett arbete som andas liv i klassikern och förvandlar Werther till vår omistliga samtida följeslagare.  Författaren Klas Östergren har skrivit förordet.

»Ni kommer att få träffa en mycket vacker ung dam, sade mitt sällskap när vi for genom den vida, röjda skogen mot jakthuset. Akta er, tillade kusinen, så att ni inte blir förälskad! Hur så? frågade jag Hon är redan bortlovad, svarade hon, åt en mycket hederlig man, som just nu är bortrest för att ordna upp sina angelägenheter efter faderns död, och för att söka sig en respektabel utkomst. Upplysningen lämnade mig tämligen likgiltig.«

Så förebådas Werthers möte med Charlotte S., en händelse som lämnar honom allt annat än likgiltig. Tvärtom finner han i henne sitt livs kärlek, någon nästan för god för denna värld. Ställd inför möjligheten att leva ett liv utan henne väljer han till sist att ta sitt liv.

Goethe fick av en dam höra vad hon tyckte om Valfrändskap: »Jag kan då rakt inte gilla den boken, herr von Goethe; den är verk­ligen omoralisk och jag råder inget fruntimmer att läsa den.« Heinrich Laube beskriver Goethes reaktion: »Därpå satt Goethe tyst och allvarlig en stund och sade till sist med stark känsla: Det smärtar mig, det är ju min bästa bok.«

Valfrändskap är historien om äktenskapet mellan Edvard och Charlotte. De bor på sin lantegendom och sysselsätter sig med att ordna landskapsparker. När Edvards vän, Kaptenen, anlitas för att hjälpa till i arbetet förändras det gifta parets relation. Och då Charlottes niece Ottilie också anländer förändras fullständigt förbindelserna för dem alla. Kaptenen tar över landskapsarbetet, Ottilie tar över hushållet. Ordet valfrändskap myntades först inom kemin för att beskriva hur vissa föreningar upplöses och nya bildas. I romanen ställs de mänskliga lagarna parallellt med de naturvetenskapliga. De båda parens öden framstår i den meningen som oundvikliga. Valfrändskap anses av många vara Goethes yppersta verk, lika gåtfullt som svårklassificerbart.

Denna utgåva innehåller även Walter Benjamins klassiska studie Goethes »Valfränd­skaperna«. 

Litteraturvetaren Birgitta Holm har skrivit förord. Britt G. Hallqvist har översatt Valfrändskap och Carl-Henning Wijkmark har översatt Goethes »Valfrändskaperna«.

»Hur får bilden sin mening?  Var upphör meningen och om den upphör, vad finns då bortom den?«

Dessa frågor inleder professor Hans Haydens förord till Roland Barthes korta, men mycket inflytelserika text, Bildens retorik som publicerades första gången 1964. Texten introducerar en semiotisk bildanalys och är inledningen på Barthes livslånga tänkande kring bilden och fotografiet. Här presenteras boken i svensk översättning av Kurt Aspelin. Barthes skriver i en passage: »Som strax ska framgå tydligare, är varje bild poly­semisk, mångtydig.« Det sätt på vilket Barthes sedan utvecklar analysen har blivit enormt inflytelserikt. Utifrån en enkel reklambild analyseras inte bara vad bilden säger oss utan hur den gör det.

Detta är den tredje upplagan.

Jakob och hans herre adelsmannen är på resa på franska landsbygden. Herren får tråkigt och begär att hans talföre tjänare ska berätta om sina kärlekseskapader. Jakob lyder gärna, men blir avbruten. Oupphörligen blir han avbruten. Av tillfälligheter, upptåg och urspårande resonemang, av allsköns lösa existenser, av författaren själv och av ständigt nya berättelser. Vilka i sin tur avbryts. Oupphörligen.  

Men vad gör väl det? Allt står ju ändå redan skrivet i den stora rullen därovan. Inte sant? Encyklopediredaktören, upplysningsmannen, erotikförfattaren, konstkritikern med mera Denis Diderots antiroman Jakob Fatalisten är tillkommen i omgångar mellan 1765 och 1780, en tid då romaner ännu var lågstatuslitteratur. Den har roat och fått fart på tankarna hos Goethe och Hegel, Marcel Proust och James Joyce. Och oupphörligen hittar den nya läsare. Trots att den inte står skriven i den stora rullen därovan. Eller kanske just därför.  

David Sprengels översättning från 1925 återges här i oförvanskad form under redaktion av Jan Stolpe. Sven-Olov Wallenstein har skrivit efterordet.

En ny form av fascism breder i dag ut sig över världen och förstör själva grunden för all samvaro. Den nya fascismen opererar i det mellanrum där samliv, mening och politik blir till. Genom att överlasta detta mellanrum, genom att fylla det med ett överskott av mening, gör fascismen samexistensen tvetydig och tömd på mening. Vår tids fascism är en tvetydighetens fascism som kortsluter allt den vidrör, inklusive antifascistiskt motstånd. Där denna tvetydiga fascism drar fram förblir inget entydigt, inget utom själva det fascistiska slutmålet: död och utplåning.

Hur kan vi förstå detta dödsbringande skeende och hur ska vi bemöta det? I sju kapitel undersöker Marcia Sá Cavalcante Schuback den nya fascismen och dess kopplingar till historien, till kapitalismen, till den moderna tekniken och till vad hon beskriver som en ontologisk mutation, en förvandling av förvandlingen själv. Som motakt mot den fascistiska ödeläggelsen genomför hon också tre precisionsövningar som tar stöd i musik och poesi. Boken avslutas med en brevväxling mellan författaren och poeten Gabriel Itkes-Sznap och med essän "En metodisk erövring" av poeten och filosofen Paul Valéry.

Mellan lögn och verklighet: en essä om tvetydighetens fascism är en reviderad och utökad version av en essä från 2021 skriven på brasiliansk portugisiska. Stora delar av den essän har översatts av Fredrika Spindler, men författaren har också tillfogat nya kapitel och fortsatt sitt tänkande med en svensk publik för ögonen.

Edgar Morin föddes 1921 i Paris. Till sin hundraårsdag skrev han Lärdomar från mina 100 år som inte bara sammanfattar hans långa liv och de lärdomar han dragit, utan som också kommenterar de krig, konflikter och politiska rörelser, liksom det intellektuella arbete, som präglat hans liv. I Frankrike var boken en stor framgång och diskuterades intensivt. Det är ett unikt perspektiv på 1900-talet som i allra högsta grad också talar till vår egen tid.

Bo Gustavsson har översatt och skrivit ett efterord.

Dante Alighieri (1265-1321) var en florentinsk poet och författare. Han tillhör världslitteraturens allra största. Gudomliga komedin är ett verk som präglat litteraturhistorien på ett närmast oöverskådligt sätt och har beundrats och lästs under 700 år.

Här föreligger verket i översättning av professor Ingemar Boström (1923-1994) i en interlinjär översättning med det italienska originalet parallellt med den svenska översättningen. Översättningen gjuter liv i Dante på ett sätt genom att ligga nära den dantska stilen. Det är en gudomlig komedi som aldrig tidigare setts på svenska.

Med ett förord av Daniel Pedersen och med rikliga filologiska och historiska kommentarer av översättaren.

Ny efterlängtad utgåva av Etty Hillesums dagböcker och brev.

Etty Hillesum föddes 1914 i en judisk familj i Middleburg, Nederländerna. Hon studerade språk och arbetade som lärare i ryska. Under den nazityska ockupationen började hon skriva dagbok och mellan den åttonde mars 1941 och den sista anteckningen från tolfte oktober 1942 skapade hon ett av de omistliga vittnesmålen från andra världskriget. Fram träder bilden av en ung intellektuell i en ytterst utsatt situation. Hon beskriver sitt andliga sökande, kärlekslivet, familjen och vännerna, liksom hur situationen för nederländska judar blir alltmer desperat. Ett urval av hennes brev från uppsamlingslägret Westerbork återges efter dagboken. Etty Hillesum dog i Auschwitz den 30 november 1943.

Detta är en utökad nyutgåva av Det förstörda livet som publicerades i Brita Dahlmans översättning 1983. Ytterligare två långa brev har inkluderats i översättning av Olov Hyllienmark. Utgåvan är ett urval av Etty Hillesums dagböcker, men har här redigerats för att visa vilka passager av dagböckerna som saknas.

Med förord av professor Jayne Svenungsson och efterord av redaktören Daniel Pedersen. 

Leonardo Sciascia (1921–1989) föddes på Sicilien och var en av Italiens främsta författare under 1900-talet. Hans korta text Handlingar kring Raymond Roussels död berör den franske författaren Raymond Roussel (1877-1933). Den 14 juli 1933 på morgonen, under det elfte året av den fascistiska eran, hittades Raymond Roussel död i sitt hotellrum i Palermo. Efter en utredning utan obduktion fastställde med förvånande snabbhet den italienska polisen att Roussel hade begått självmord genom en överdos av barbiturater.  

Leonardo Sciascia träder in på scenen som en sann utredare. Han går noggrant igenom protokollet som utfärdats av domare Margiotta, vittnesmålen och uttalanden från Roussels anhöriga; han fastnar vid detaljerna och pekar på inkonsekvenserna. Slutsatsen är oomtvistlig: »han ville inte dö«. Detta är ett tillfälle för Sciascia att kritisera den fascistiska polisens metoder. Med bevisen lyfter han fram det motsägelsefulla, mysteriet och komplexiteten. Ända in döden förblir Raymond Roussel en gåta 

Torbjörn Elensky har översatt och skrivit förordet.

Detta är en reviderad nyutgåva av den första kompletta svenska  översättningen av Herakleitos samlade fragment från 1997. Översättare är Hans Ruin och Håkan Rehnberg, och fragmenten är försedda med ingående kommentarer av Hans Ruin. Parallellt med de svenska översättningarna återges också den grekiska texten.

Hans Ruin är professor i filosofi, författare och översättare. 

Håkan Rehnberg är målare, skulptör och översättare. 

En skatteutredning, som visserligen numera är avslutad, men som utvärderade även den mest intima e-post, blir för Elfriede Jelinek en anledning att se tillbaka på sin livsbana. För första gången berättar hon historien om den judiska delen av sin familj. I de officiella uppgifterna finns rapporter om ödet för släktingar som tvingades fly från Österrike under nazitiden, som deporterades och mördades. Samtidigt leder den privata skattefrågan också till reflektioner över globala kapitalflöden. Hur mycket tjänar staterna än idag på exproprierade judiska tillgångar? Hur många nazistiska storheter fick tvärtom utan vidare ersättning efter 1945?

Lika självbiografiskt som allmängiltigt, lika sarkastiskt som argt – Jelinek gör i Personangivelse inte bara upp med sig själv, utan också med ett samhälle som är mer intresserat av förövarna än offren – och spårar pengarnas förgreningar, en av de största hemligheterna i den moderna ekonomin.

I översättning av Aimée Delblanc.

»Och Ert tvivel kan bli en god egenskap, om Ni utvecklar det. Det måste bli kunnigt, det måste bli kritik. Fråga det så fort det står i begrepp att fördärva något för Er varför något är motbjudande, begär bevis av det, pröva det, och Ni kommer kanske att finna det rådlöst och förläget, kanske också upproriskt. Men ge inte efter, kräv argument och handla varje gång på detta sätt, uppmärksamt och kon­sekvent, och den dagen kommer då tvivlet från att ha varit något nedbrytande blir en av de bästa krafterna som arbetar inom Er – kanske den klokaste av alla dem som är i färd med att bygga Ert liv.«

Poeten Rainer Maria Rilkes brev till den unge Franz Xaver Kappus har blivit ett av världslitteraturens omistliga mästerverk. Alla som funderat på att skriva poesi, som sökt tröst i poesi eller bara velat andas den kan i dessa brev finna samtidigt stränga och fria råd om hur man ska leva med dikten.    Detta är en folkupplaga, tänkt att nå många läs­are i en värld där poesi inte bara behövs utan krävs för att vrida tiden rätt.

Översättning av Helga Krook och efterord av Sven-Olov Wallenstein.

Vid 32 års ålder drar sig Aurelius Augustinus tillbaka till den lilla romerska orten Cassiciacum utanför Milano. Han har just fattat beslutet att ge sig hän åt kristendomen, men är ännu inte döpt. Under vistelsen, som varar en höst och en vinter, skriver han Ensamtal, en dialog i två delar mellan Augustinus och Förnuftet - den förre en orolig, filosofiskt och retoriskt skolad sökare som brottas med sig själv, den senare en än hjälpsam, än tillrättavisande röst som tycks komma utifrån och inifrån på en och samma gång. Mellan dem utspelar sig ett samtal som är uppbyggligt underhållande.

Ensamtal intar en unik plats inte bara i Augustinus eget författarskap, utan i litteratur- och filosofihistorien generellt. Det är troligen den äldsta kända text där en författare gestaltar ett samtal med sin inre röst . Det faktiska ämnet för just det här samtalet må vara det filosofiska sökandet efter Gud, men den litterära formen får det samtidigt att öppna sig i många olika riktningar.

Denna första svenska översättning av Ensamtal är utförd av litteraturkritikern Rebecka Kärde, som också har skrivit kommentarer och ett efterord.

Aphra Behn uppger i inledningen av Oroonoko (1668) att hon nedtecknar den sanna berättelsen om prins Oroonoko, som hon själv träffade i Surinam. I själva verket är hennes roman en komplex skapelse som blandar möjlig fakta med litterära fantasier. Romanen är motsägelsefull. Samtidigt som den alltsedan Voltaire har beskrivits som en kraftfull protest mot slaveriet, vittnar boken om författarens tvetydiga inställning till den afrikanska slavhandeln. På samma gång som Behn skildrar Oroonokos fruktansvärda öde som skamligt och orättfärdigt, tycks hennes berättare i romanen ändå företräda en generellt positiv syn på slaveriet. 

Under lång tid var Oroonoko ett förbisett litterärt verk. Sedan slutet av 1900-talet har dock boken åter uppmärksammats och betraktas idag som en klassiker. Många läsare har fascinerats och upprörts av boken som är en viktig källa för kunskapen om kolonialismens och slaveriets historia.

Lars-Håkan Svensson är poet, professor i engelsk litteratur och översättare. Med stöd av sin djupa kunskap om den engelska renässanslitteraturen har han här, för första gången, gett Aphra Behns klassiska roman Oroonoko eller Den kunglige slaven en svensk språkdräkt. Han har även skrivit ett efterord till romanen.

Nobelpris 2026

Det oförlorades ekonomi är en av Anne Carsons mest intressanta böcker, en analys av Paul Celan och Simonides - där hon använder hela sin lyriska sensibilitet och analysförmåga för att undersöka vad utbytet betyder för poesin.

En ung läkare kallas sent till en dödsbädd. Ute i natten möter han sedan en gammal studievän på väg till en hemlig sammankomst. Han följer med, men avslöjas och varnas för att berätta vad han sett under natten. Händelsen framtvingar en konfrontation med hustrun och ett pärlband av förtryckta begär, hemliga passioner och erotiska fantasier framträder. Men var går gränsen mellan fantasi och verklighet, och vad är det som döljs bakom de masker som bärs? 

Arthur Schnitzlers kortroman utkom som bok 1926 och speglar hela den rika tankevärld vars rötter återfinns i sekelskiftets Wien. 

I översättning av Ulrika Wallenström och med ett efterord av idéhistorikern Tobias Dahlkvist. 

Emil Cioran (19111995), vanligen bara Cioran, var en rumänskfödd författare som skrev sitt huvudsakliga verk på franska. Hans konsekventa pessimistiska filosofi som oftast läggs fram i aforismer är en inbjudan att se på världen utan skygglappar, att stoiskt närma sig döden och intigheten. Ciorans förnekelse, hans non serviam, framstår inte bara som otidsenligt utan nästan antikt.

Om olägenheten i att vara född utkom ursprungligen 1973 på franska och översattes 1986 till svenska av poeten Lasse Söderberg.

Bokförlaget Faethon ger samtidigt ut tre verk av Cioran, alla med nyskrivna efterord av idéhistorikern och Cioranforskaren Tobias Dahlkvist.

Novalis (1772 1801) Hymner till natten publicerades först år 1800 i tidskriften Athäneum. Diktsviten blev snabbt en av romantikens viktigaste litterära texter. Efter Novalis död återfanns hans handskrivna manuskript. För första gången presenteras svenska översättningar av båda versionerna med den tyska originaltexten parallellt. 

Daniel Birnbaum har skrivit ett efterord som läser Novalis mot fonden av Friedrich Nietzsche och Georges Bataille. 

Rummets poetik (1957) kan läsas som en fortsättning på Bachelards undersökningar av de fyra elementen. Här inbjuds läsaren att undersöka världen utifrån en rad litterära bilder. Hur bebor man världen genom fantasin och hur utröner man rummets poetiska spatialitet är frågor som ställs. Svaren öppnar för nya filosofiska perspektiv, både på vår omvärld och hur vi förhåller oss till den. Boken har ett nyskrivet förord av Monika Kostera.

Gaston Bachelard (1884 1962) var en fransk filosof och professor vid Sorbonne. I sitt omfattande författarskap om vetenskapsfilosofi och den historiska epistemologin var han en föregångare till senare franska filosofer som Louis Althusser, Michel Foucault och Jacques Derrida. Hans vetenskapsfilosofi koncentrerar sig kring det som kan benämnas som »epistemologiska brott«, ett identifierande av vetenskapernas diskontinuerliga framväxt. Vid sidan av detta filosofiska arbete ägnade han flera studier åt litteratur och undersökte bland annat hur de fyra elementen inverkar på människans fantasi och liv.

Wassily Kandinskys Om det andliga i konsten tillhör 1900-talets viktigaste teoretiska texter om konst. Den skapade ett stort intresse för abstraktion och anknyter trots sin modernism till äldre tiders traktat om måleri. Här presenteras den återigen på svenska, i Ulf Lindes och Sonja Martinssons översättning. Lindes företal, liksom alla Kandinskys träsnitt i inlagan, ingår.

Konstvetaren Annika Öhrner har skrivit ett efterord till utgåvan.

Enligt Peter Beinart dominerar en berättelse det judiska samhällslivet: berättelsen om förföljelse och en offerroll. Det är en berättelse som utplånar nyanserna i den judiska religiösa traditionen och förvränger förståelsen av Israel och Palestina. Efter Gazas förstörelse, där judiska texter, historia och språk har använts för att rättfärdiga massmord och svält, måste judarna enligt Beinart berätta en ny historia. Efter detta krig, vars fasor kommer att eka i generationer, måste nya svar sökas på den existentiella frågan: Vad innebär det att vara jude? Beinart föreställer sig en alternativ berättelse, som kan bygga på andra nationers ansträngningar för moralisk återuppbyggnad, och som utgår från en annan tolkning av den judiska traditionen. En berättelse där israeliska judar har rätt till jämlikhet men inte överhöghet, och där judars och palestiniers säkerhet inte utesluter varandra utan är sammanflätade. En berättelse som erkänner faran med att vörda stater på bekostnad av människoliv.    

Att vara jude efter Gazas förstörelse är ett lidelsefullt men avvägt verk som förenar Beinarts personliga erfarenheter, hans imponerande historiska kunskap och hans skarpa förståelse för politiska och moraliska dilemman. Därtill inne­håller boken en tydlig vision för framtiden.

Peter Beinart är en amerikansk författare och professor i journalistik och statsvetenskap vid City University i New York. Detta är hans första bok på svenska. Den har översatts av Daniel Pedersen.

Les fleurs du mal av Charles Baudelaire utkom första gången 1857. Här föreligger den utökade utgåvan från 1861 om 126 dikter i svensk översättning med fransk parallelltext. Därtill ingår de sex dikter som censurerades i den första utgåvan. Det ondas blommor är ett av den moderna litteraturens viktigaste verk och banade väg för en ny syn på litteratur, både på dess autonomi och ämnes­val. Dess inflytande kan knappast över­skattas.

Baudelaireforskaren Paul Tenngart har skrivit förordet.

Översättaren Nils B. Thelin är lingvist med en bakgrund inom slaviska språk och franska. Hans forskning som har kretsat kring språkets och den poetiska textens semantik och kognitiva grundvalar har utmynnat i modeller av bland annat tidsbegreppet och språkliga tidskategorier.

Jon Fosse (född 1959) är en av världens mest spelade samtida dramatiker. 2023 tilldelades han Nobelpriset i litteratur "för hans nyskapande dramatik och prosa som ger röst åt det osägbara. Fosse skriver dessutom poesi, essäer och prosa.

Här är det mest ambitiösa urvalet av Fosses pjäser på svenska, sammanlagt 16 pjäser varav en publiceras för första gången på något språk. Alla översättningar har reviderats och anpassats till den norska utgåvan av Fosses Teaterstykke. Författaren och kritikern Leif Zern har skrivit ett förord till utgåvan.

Det är kanske främst genom pjäserna som Fosse utarbetar sin säregna litterära stil. Många av pjäserna låter sig läsas som vore det en roman.

Band I innehåller: Någon kommer att komma, Namnet, Gitarrmannen, Barnet och Sonen.