Borea Bokförlag – förlag

Under de senaste decennierna har Sverige genomgått en rad genom­gripande förändringar som gjort att många upplever att vårt samhälle har blivit hårdare och mer polariserat. Vad är det som har hänt? På vilka sätt påverkar samtidens förändringar männi­skors vardag och livsvillkor?

Med utgångspunkt i fyra teman plats, kategori­sering, engagemang och transformationer beskriver boken hur människor upplever dagens Sverige och det svenska. Författarna har gjort intervjuer, deltagande observationer, undersökt mediedebatter, sociala medier och analyserat arkivmaterial. Genom nedslag i olika verkligheter, ­platser och situationer förmedlas insikter och reflektioner om gemenskap och engagemang. Här berättas både om erfarenheter av polarisering och misstro och om männi­skors tillit till varandra, till politiken och våra samhällsinstitutioner.

Bokens skribenter är alla etnologiska forskare och verksamma vid olika lärosäten i Sverige.

Den välfärdsstat som byggdes upp i Sverige och Norge saknade motsvarighet utanför Norden. Socialförsäkringarna, som var en central del av dessa reformer, väckte stor internationell uppmärksamhet. Klas Åmark har följt historien om hur det gick till när socialförsäkringssystemen etablerades, från de första lagstiftningsförsöken 1880 tills de var fullt utbyggda omkring 1980. 

I denna bok gör han en unik jämförande analys som saknar motstycke i tidigare forskning. Den svenska efterkrigstidens strider om de grundläggande sociala rättigheterna mellan de politiska blocken och inom arbetarrörelsen jämförs med den norska konsensuspolitiken och samverkan i socialförsäkringsfrågorna mellan de politiska partierna. För de politiska aktörerna blev det ofta viktigare att välja sådana lösningar som var möjliga, snarare än att genomföra vad de helst ville.

Politik blev att välja, inte att vilja.

Raggning och flirt intresserar de flesta. För män är samtalsämnet raggning snarast en sorts minsta gemensamma nämnare. Oavsett ålder, yrke eller intresse, fungerar det att snacka brudar och raggning. I delat samförstånd utbyter män gärna erfarenheter, teorier och anekdoter, medan kvinnor sällan är lika frispråkiga om sitt raggande.

Hur går det till att ragga? Vilka olika strategier för avvisanden och sexuella inviter använder män och kvinnor? I Spelets regler studeras krogen som sexuell mötesplats. På krogen speglas könsideal och sexualnormer i vår kultur. Kvinnors strategier handlar om att välja rätt man och avvisa påstridiga män. Samtidigt odlas föreställningar om mäns virilitet och raggning. Kvinnor uppfattar ofta blyga män som oattraktiva: män förväntas driva på och ta initiativ.

Spelets regler bygger på ingående intervjuer och fältstudier. Boken ger en inblick i raggandets och flirtandets oskrivna regler och de svårhanterade förväntningarna på hur det sexuella samspelet mellan könen ska se ut.

Åren kring 1990 var en dramatisk tid. Muren föll och Sverige gick med i EU. Landet drogs in i en ekonomisk kris med ränta på 500 procent. Arbetslösheten steg från 2 till 12 procent och dramatiska nedskärningar i välfärdssystemet genomfördes. Samtidigt avreglerades välfärdsstaten. Nu beslutades om friskolereformer, avreglering av bankverksamhet, kommunikationer och teletrafik; TV-monopolet avskaffades och sjukvård och äldre­omsorg konkurrensutsattes. Var syftet att skapa ett systemskifte eller en nödvändig modernisering av den svenska modellen? För att hitta förändringarnas rötter och förstå deras genomslag måste tidsperspektiv vidgas.

Antologin Det långa 1990-talet är skriven av forskare vid Samtidshistoriska institutet. Det är en bok som fördjupar analysen av ett viktigt skede i vår samtid.

Klimatförändringarna går allt snabbare. CO2-halten, temperaturen och havsnivån stiger snabbare  än någonsin. Användningen av fossila bränslen minskar inte. Utsläpp av växthus­gaser ökar. Det gör även vår konsumtion av internationella flygresor, kött och bränsleslukande person­bilar. Trots detta fortsätter klimatfrågan att vara en fråga med låg prioritet. Vad innebär det egentligen att ta klimat­förändringarna på allvar?

De människo­skapade klimatförändringarna utmanar vår syn på ­frihet och moral. Föreställningen om den eviga tillväxten, synen på statens roll och på vad som är vänster och höger i ­politiken likaså. Konkreta förslag på åtgärder i en omställning som på allvar vill förändra den negativa utvecklingen behövs. De åtgärder som föreslås i den här boken är bara början.

Kiruna är projektstaden i norr, som lever för och av sin gruvbrytning. Under senare tid har staden uppmärksammats därför att den fortsatta malmbrytningen kräver att staden omlokaliseras. I diskussionen om att flytta staden aktualiseras också människors föreställningar om och förväntningar på sin stad.

I denna bok skildras staden Kiruna som en uppsättning ideologier. Vilken betydelse har t.ex. könsideologier och föreställningar om maskulinitet i Kiruna? Vilka uttryck tar sig uppfattningar om klass och etnicitet? Hur påverkar dessa föreställningar stadens invånare när de ska definiera vad det egentligen är som utgör deras stad? Vilket Kiruna är det som ska flyttas och fortsätta att symbolisera Kiruna, fast på en annan plats?

Sverige har länge betraktats som en demokratisk förebild och ett öppet och solidariskt välfärdssamhälle. Under 2000-talet har social ojämlikhet och boendesegregering ökat, åtföljd av rasism och en allt mer restriktiv flyktingpolitik.

Idag är Sverige är en nation i ombildning. Åtstramningspolitik och högerpopulism har fått bred förankring i partipolitiken. Samtidigt uppstår motrörelser, där civilsamhälleliga aktörer kräver en fördjupad demokrati och social rättvisa. Vi står inför ett skifte. Kommer en nyliberal ekonomisk politik att smälta samman med en auktoritär, rasistisk populism? Eller är de nya rörelserna en öppning mot ett mer inkluderande, jämlikt och rättvist samhälle, där visionen för framtiden byggs på hopp och optimism inte rädsla och hot?

* * *

I boken medverkar följande författare:

Magnus Dahlstedt är professor i socialt arbete vid Linköpings universitet. Forskar om välfärd och medborgarskapande med särskilt fokus på unga, inkludering och exkludering kopplat till migration.  

Lisa Kings är lektor i socialt arbete vid institutionen för samhällsvetenskaper vid Södertörns högskola. Forskar om urbanteori, civilsamhället, sociala rörelser, ojämlikhet och vardagsliv med särskilt fokus på samhällsarbete och social mobilisering i städer.  

Vanja Lozic är lektor i pedagogik vid Malmö universitet. Forskar om skola, etnicitet och urbana rum med fokus på ungdomsidentiteter, historiedidaktik, undervisning och samverkan, förändringar i synen på brottsprevention och brottsförebyggande arbete.  

Åsa Lundqvist är professor i sociologi vid Lunds universitet. Forskar om välfärdspolitik och familjerelationer, särskilt framväxten av arbetsmarknads- och familjepolitikens påverkan på genusrelationer samt framväxten av föräldrastödets politik.  

Nedzad Mesik är fil dr i etnicitet och migration och universitetslärare i samhälle och kultur i ett skolperspektiv, vid Remeso, Linköpings universitet. Forskar om migration och integration, med särskild fokus på sociala rörelsers engagemang för prekära migrantarbetare, nyanlända och ungdomar.  

Diana Mulinari är fil dr i sociologi och professor i Genusvetenskap. Forskar om jämlikhet, social förändring, genus och migration samt transnationella praktiker och högerpopulism.  

Paula Mulinari är lektor i socialt arbete vid Malmö universitet. Forskar om arbetsliv, genus och rasism med fokus på prekarisering och motstånd, ekonomisk sårbarhet och emotioners roll i arbetsprocesser.  

Anders Neergaard är professor vid Remeso, Linköpings universitet. Forskar om arbetsliv i omvandling med fokus på etnicitet/rasifiering, klass och kön samt högerpopulism och rasism.  

René León Rosales är fil dr i etnologi och forskningsledare vid Mångkulturellt centrum, Stockholm. Forskar om segregation, diskriminering och rasifiering av staden, ungdomars identitetsprocesser och urbana rättviserörelser.  

Simone Scarpa är forskare vid Remeso, Linköpings universitet, fil dr i sociologi och socialt arbete. Hans forskning handlar om urban segregering och social polarisering, välfärdsstatlig omvandling, migration samt analys av fattigdom och ojämlikhet.  

Carl-Ulrik Schierup är professor emeritus vid Remeso, Linköpings universitet. Hans forskning handlar om migration, prekarisering, medborgarskap, etnicitet och rasism, nationalism samt nya och gamla sociala rörelser.  

Anders Trumberg är fil dr i Kulturgeografi och forskare vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet. Forskar om det svenska utbildningssystemet, segregation och likvärdighet kopplat till elevers val av skola.

Viktor Vesterberg är fil dr i etnicitet och migration och postdoktor i socialt arbete vid Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Linköpings universitet. Forskar om utbildning och lärande med fokus på medborgarskap, inkludering och exkludering.  

Aleksandra Ålund är professor emerita, Remeso, Linköping Universitet. Hennes forskning handlar om etnicitet och migration med fokus på medborgarskap, genus, kulturell produktion och urbana rättviserörelser.

Hur barn påverkas av migration är något vi har relativt liten kunskap om, både nationellt och internationellt. I Norden lever de flesta barn sina liv som barn gör mest, i en vardag som rymmer lek, skola och familjeliv. Men det finns ­erfarenheter som påtagligt påverkar tillvaron för vissa barn; migration är en sådan erfarenhet.

Vilka strategier utvecklar barn för att ­hantera sin situation i samband med migration?

Hur hanterar samhällets mottagande institutioner den utsatthet och brist på rättigheter som ytterst styr migrerande barns liv?

Författare: Kristina Alstam, Maren Bak, Berit Berg, Kerstin von Brömssen, Ulla Björnberg, Ingrid Fioretos, Kristina Gustafsson, Olga Keselman, Birgitte Romme Larsen, Hilde Liden, Anna Lundberg, Eva Norström, Lutine de Wal Pastoor, Layal Kasselias Wiltgren, Kathrine Vitus.

Människor lever idag i en verklighet där företag, kapital, varor, tjänster och arbetskraft flyter tämligen fritt över nationella gränser. Frihandelspolitik och avregleringar sägs skapa utveckling och befästa demokratiska värden. Men nyliberalismens inflytande innebär också en tilltagande kommersialisering av tillvaron.

Sociala relationer formas allt mer enligt konsumismens principer, med säljare och köpare. Allt kan förses med ett pris även människors kroppar. I den här boken studeras Östersjöregionen som transnationellt landskap. Karlskrona, Visby och Stockholm är viktiga nedslagsplatser, liksom Gdansk och Riga på andra sidan Östersjön. Här finns människor som måste hantera de utmaningar som en allt mer globaliserad tillvaro kräver. Många industriarbetare fruktar dagligen att deras jobb ska försvinna till låglöneländer.

Socialt utsatta tvingas ut i den informella ekonomin för att klara sin försörjning. Människor har ryckts upp från förutsägbarhet, stabila identiteter, kontinuitet och trygghet. Men mitt i denna nedrivning av gamla strukturer spirar försök att finna nya vägar.

Den här boken handlar om samhälls­förändring. Här berättar forskare och aktivister om gårdagens och dagens förtryck, kamper och konflikter. Boken visar hur närvarande och betydelsefulla olika rättighetskamper är och varit för det samhälle vi har i Sverige idag. Den visar både på olika former av förtryck och hur nationalism kan användas för att inskränka människors rättigheter. Utmaningar och diskriminering synliggörs likaväl som möjligheter. Går det att skapa ett samhälle där alla har lika rätt?  

Författare: Marian Bergroth, Christine Bylund, Mikael Eivergård, Jonas Franksson, Tove Fahlgren, Mohammad Fazlhashemi, Anna Furumark, Katherine Hauptman, Pia Laskar, Aleksa Lundberg, Ingrid Martins Holmberg, Patrik Nordell, Hanna Sejlitz, Ulrika Westerlund.  

* * *  

Boken ingår i projektet Heterogena kulturarv att ändra framtiden som är ett samarbete mellan Västmanlands läns museum, Statens historiska museer, Sundsvalls museum och Regionmuseet Kristianstad. Projektet berättar om människorättskamper i Sverige; kampen för att leva, bo, arbeta, älska på lika villkor oavsett funktionsförmågor, sexuell läggning, tro, kön och ursprung. Genom teman som rätten till kroppen, rätten till vardag, reaktioner mot rättigheter och rättighets­kämpar skildras rättighetskamper i det förflutna och i samtiden. Mänskliga rättigheter som kulturarv gestaltas.

Kroppsburna kameror är en relativt ny teknik som har förändrat polisens arbetsvillkor i grunden. De påverkar mötet med allmänheten, hur situationer eskalerar eller avdramatiseras samt hur bevis säkras och bedöms i rättsprocessen. Kameran är inte bara ett tekniskt hjälpmedel utan också en aktör som påverkar interaktion, ansvar och relationen mellan polis och medborgare. Kameran kan skapa trygghet, lugna situationer och ge stöd vid granskning av polisers agerande, men den kan också provocera och påverka arbetsmiljön på mindre synliga sätt. Den öppnar för självreflektion och professionell utveckling samtidigt som den väcker frågor om övervakning, tillit och behovet av kamerafria utrymmen. Frågan för framtidens polisarbete är därför inte om kroppskameror ska användas, utan hur.

Den här boken visar varför ett helhetsperspektiv krävs, där arbetsmiljö, rättssäkerhet och relationen mellan polis och samhälle utvecklas parallellt. Hur kamerorna implementeras och regleras blir avgörande för polisens handlingsutrymme och allmänhetens förtroende för rättsstaten.

Under loppet av några ­årtionden förändrades Sverige, från att vara ett fattigt utkantsland i norra Europa till att bli en  av världens rikaste välfärds­stater. Den sociala och ekonomiska utvecklingen berodde på att socialdemokraterna i sam­förstånd med staten och kapitalet utformade en välfärds­politik som finansierades av den mycket snabba ekonomiska utvecklingen under den tidiga efter­krigstiden.

Den socialdemokratiskt dominerade fackförenings­rörelsen spelade en central roll i denna process. Vänsteropponenter marginaliserades och en socialdemokratisk hegemoni skapades. Under 1970-talet började den socialdemokratiska hegemonin försvagas i en process som successivt förstärktes under de följande decennierna. En orsak till detta var Rosornas krig, som medförde att facket placerades i ­oppositionsställning till det socialdemo­kratiska partiet och därmed för­lorade en stor del av sitt politiska inflytande.

En viktig stridsfråga var genusordningen; männen dominerade facket, medan kvinnor fick allt större inflytande i partiet. Samtidigt försvagades både den fackliga identiteten och demokratin. Var detta början på slutet för socialdemokratins politiska maktställning?

"Det är inte personen utan politiken som är viktig", var ett mantra som Olof Palme upprepade i otaliga intervjuer. Ändå var det just hans person som ofta stod i centrum för mediernas intresse.

Historikern Gunnela Björk har undersökt den bild av Olof Palme som växte fram i medierna från början av 1950-talet till 1980-talet. Hon har också intervjuat journalister och medarbetare till Olof Palme. Under den här tiden fick televisionen sitt genombrott och mediernas intresse för politiska frågor ökade markant. Olof Palme betraktade medierna som viktiga och självklara politiska kanaler. Han utnyttjade de nya möjligheter som situationen erbjöd, släppte in journalister och fotografer i sin politiska vardag och bidrog aktivt till att skapa nya normer för förhållandet mellan medier och politik. Som ingen tidigare svensk politiker var Olof Palme synlig i medierna samtidigt som han använde sig av dem, vilket - som framgår av den här boken - också kunde vändas emot honom.

Vilken bild har LO av invandrare och invandrararbetare? Diana Mulinari och Anders Neergaard har forskat om nätverket FAI Fackligt Aktiva Invandrare och erfarenheter av kamp inom facket. Hur kan man jobba fackligt om man inte betraktas som en riktig arbetare? Hur skapas medvetanden som samtidigt spänner över klass, kön och etnicitet?

Med hjälp av begreppen rasifiering och kulturrasism analyseras den problematiska relationen mellan LO och fackligt aktiva invandrare. Författarna visar hur denna grupp marginaliseras inom fackföreningsrörelsen, men också hur en bredare etnisk mobilisering kan åstadkommas på den fackliga arenan.

Sverige har länge betraktats som ett jämställdhetens paradis, men under senare år verkar strålglansen ha mattats. Kritiska röster hörs från höger och vänster, bland debattörer och forskare, i Sverige och internationellt. Man talar om mönster som består, trots stora insatser. Om lönegapet mellan könen, hemarbetets snedfördelning, den könsuppdelade arbetsmarknaden och det glastak som stoppar kvinnor i karriären. Men är bilden egentligen så mörk?

Vår forskning om jämställdhet i arbetsliv och familj visar att det finns glimtar av ljus. Kanske är det bara glimtar, men de visar vägen framåt.

* * *   

Författare: Lena Abrahamsson, Katarina Boye, Anne Grönlund, Charlotta Magnusson, Karina Nilsson, Mikael Nordenmark, Ida Öun.

Att segregation är ett samhällsproblem är en självklarhet för de flesta. Men varför blir segregation ett samhällsproblem? Vilka processer är det som ligger bakom segregationen? Vilka konsekvenser får den?

I boken Den delade staden diskuteras hur boendesegregationen - särskilt den etniska - kan påverka livsmönster och människors levnadsvillkor. I fokus står den urbana miljön: stadens livsrum.

* * *

Författare: Eva Andersson, Roger Andersson, Urban Fransson, Mats Franzén, Lena Magnusson Turner, Irene Molina, Margareta Popoola, Per Strömblad, Sture Öberg.

Nya former för arbetsorganisationer framställs många gånger som lösningen på arbetslivets alla problem. Men varför misslyckas förändringarna så ofta? Hur kommer det sig att de optimistiska perspektiven kring nya arbetsorganisationer så sällan blir verklighet? Varför återgår organisationer ofta till sin ursprungliga form?

I denna bok visar Lena Abrahamsson genom ett antal fascinerande fallstudier hur könsordningen på arbetsplatser ofta är en konserverande kraft i organisationsförändringar. De nya arbetsorganisationerna utmanar gamla hierarkier och maktstrukturer och påverkar både arbetsplatskulturer och yrkesidentiteter. Därmed utmanas även genusordningen på företagen, vilket kan medföra dramatiskt skilda konsekvenser för män och kvinnor. När det skapas nya strukturer och roller i arbetsorganisationer efterfrågas ny kompetens.För männen handlar det ofta om att undvika att bli betraktade som kvinnliga.

Att återställa ordningen betyder både att återställa organisationens gamla form och att återställa genusordningens könsmönster.

Sällan väcker samhällsvetenskaplig forskning sådan debatt som "Metropolitprojektet" gjorde under några vår­månader 1986. Då hade forskare i drygt 20 år följt mer än 15 000 barn som var födda 1953 och som bodde i Storstockholm 1963. Med hjälp av uppgifter från enkäter och register sökte de svar på frågor om samhällets sociala skiktning, orsakerna till brottslighet, uppväxtfamiljens betydelse för skolresultat och mycket annat. Kort sagt undrade forskarna Varför klarar sig vissa bättre än andra?.

I början beskrevs projektet som en viktig kunskapskälla för att bygga efterkrigstidens folkhem. Då visste man inget om den tekniska revolution som datoriseringen skulle innebära och som också skulle leda till att forskningen skulle uppfattas som ett hot mot den personliga integriteten. I dag fortsätter forskningen om barnen födda 1953 och i den här boken berättar Sten-Åke Stenberg om projektets historia och om vad forskarna hittills kommit fram till. Förhoppningsvis kommer den att väcka nyfikenhet och stimulera till debatt och diskussion om forskningens roll och framtid.

Vad är egentligen ett samhälle? Samhällsvetenskapens eviga fråga har många svar. Ofta beskrivs samhället som ett slags kontrakt som ömsesidiga förpliktelser mellan medborgare och stat. Men hur ser detta samhällskontrakt ut från medborgarens horisont? Hur ser vi svenskar på vår roll som medborgare? Upplever vi att vi har ett samhällsansvar?

I den här boken undersöks hur människor ser på sitt medborgarskap och hur medborgarskapet ter sig i praktiken, men också de stora sociologiska frågorna om sammanhållning och kollektivt ansvar. Rollen som samhällsmedborgare visar sig vara levande. Synen på samhället är positiv, även om den inte alltid resulterar i ett aktivt politiskt engagemang. Trots den ökade individualiseringen finns en levande känsla för det allmänna en uppfordrande medvetenhet om det kollektiva.

* * *

Författare: Kerstin Jacobsson, Mats Franzén, Lotta Björklund Larsen, Erik Ljungar, Erik Löfmarck, Eva Sandstedt, Herman Schmid.

Johanna var 21 år när det till slut blev möjligt för henne att tala om de sexuella övergrepp som hennes far utsatte henne för under uppväxten. Under hela sin tonårstid mådde hon periodvis psykiskt mycket dåligt, vilket också tog sig allvarliga självdestruktiva uttryck. Då kunde hon inte berätta om övergreppen för någon, i varje fall inte i klartext. Däremot uttryckte hon sina känslor och tankar i dikter. Med analytisk skärpa formulerade hon också det mest centrala i många utsatta barns situation. Hon såg och satte ord på sin mors förvirring.

* * *

Vad innebär det för en mamma att få veta av en vuxen dotter att hon som barn utnyttjats sexuellt av av den man hon lever med? Hur tolkar hon det barnet respektive mannen berättar? Vad är möjligt att "se" och göra? Vad framstår som omöjligt? Under tre års tid har Nea Mellberg följt, samtalat med och intervjuat tretton mödrar till barn som utsatts för sexuella övergrepp av sina fäder. I hennes bok varvas mödrarnas röster med författarens.

-Det sista jag kunde tänka om honom!, är den känsla som flera av mödrarna gett uttryck för när de till fullo insett vad som hänt deras barn.

Sjukdom och handikapp påverkar oss psykiskt och socialt. Hur handikappande och drabbande ett funktionshinder eller en sjukdom blir beror på ett komplicerat samspel mellan kroppsliga och psykosociala faktorer. Hälsopsykologi och psykologisk handikappforskning är två besläktade, ganska nya områden som vill omformulera den förhärskande somatiska synen på sjukdom och handikapp.

Psykologiska och sociala faktorer har avgörande betydelse för förståelsen av hälsa/ohälsa och vad som kan göra funktionshinder till handikapp. I boken ges en rad exempel på psykologisk forskning som illustrerar detta.

Författare: Bodil Bergman, Sven G Carlsson, SvenOlof Dahlgren, Annika Dahlgren Sandberg, Soly Erlandsson, Lillemor Hallberg, Christina Hellström, Erland Hjelmquist, Bengt Jansson, Gerry Larsson, Ingvar Lundberg, Louise Miller-Guron, Lars-Olof Persson, Leif Peterson, Jan Terneby.

I Sidospår kastas nytt ljus över klassamhällets förändring, politikens möjligheter och välfärdsstatens kris. I elva essäer samsas här Karl Marx med Bruce Springsteen, Ken Loach med Margaret Thatcher, Göran Persson med Pierre Bourdieu och Anthony Giddens. Med iakttagelser från stadsvandringar i London, daghemsdebatter i Umeå och valkampanjer i Nya Zeeland, spänner boken från det stora till det lilla, från det nära till det avlägsna. Den hålls samman av en stillsam vrede över sakernas tillstånd och den samtida debattens torftighet.

Stefan Svallfors är professor i sociologi och verksam som huvudsekreterare inom humaniora och samhällsvetenskap på Vetenskapsrådet samt forskningsledare vid Institutet för framtidsstudier i Stockholm. 

Informella påtryckningar mot beslutsfattare har blivit en allt viktigare del av det svenska styrelseskicket. Detta är ett bekymmer eftersom lobbying är dyrt och medborgarrätt inte ska handla om pengar. I Den demokratiske lobbyisten pekar Daniel Naurin på vad den statsvetenskapliga demokrati- och intressegruppsforskningen har att säga i frågan.

Vilka utopier finns för den goda intresserepresentationen? Vilka strategier föreslås för att närma sig målen och vad har de för trovärdighet?

Naurins bok visar att vi måste lära oss leva med demokratiska brister, men också att det finns alternativ som kan göra lobbying mer demokratiskt.

Kritik mot den svenska asylpolitiken återkommer allt oftare i den politiska debatten. Vem har ansvaret för att lagtolkningen överensstämmer med riksdagens intentioner? Vad är det som händer när asylärenden prövas? Hur styrs asylprövningen och beredningen av enskilda asylärenden?

Eva Norström har analyserat prövningen av asylärenden i dagens Sverige. Genom en detaljerad granskning av ett enskilt asylärende visar hon hur lagtolkarens arbetsmiljö och beslutsfattandets praktiska hantverk på avgörande vis inverkar på asylpolitikens tillämpning. Att följa lagen är en komplicerad process som går långt utöver att kunna lagen. Gränsdragningsproblem uppstår oavbrutet och måste hanteras både på individuell och kollektiv nivå. I tomrummet mellan ett ja eller ett nej till asyl riskerar flyktingpolitikens goda målsättningar att omsättas i en inhuman praxis.

I äldre dagars Sverige var den ideala manligheten intimt förknippad med äktenskapet. Den gifte mannen, husbonden, tilldelades ett hus ett rike i riket där han uppbar makt och myndighet över hustru, barn och tjänstefolk. Hur legitimerades husbondens ämbete? Vilka plikter åvilade husbonden och var drogs gränsen mellan goda och dåliga äkta män?

Denna bok handlar om manlighets- och äktenskapsideal under decennierna kring sekelskiftet 1800. Detta var en tid då både folkkulturen och det politiska landskapet genomgick djupgående förändringar. Bland annat stöptes det kungliga enväldet om till en konstitutionell monarki. Hur påverkades husbonderollen och den äktenskapliga manligheten av den pågående samhällsomvandlingen?

I hans hus är en kulturhistorisk studie av Det goda äktenskapet. Genom analyser av historiska äktenskapsmål kartläggs centrala teman i den svenska manlighetens historia. Det handlar om makt och våld, arbete och försörjning, sex och kärlek, lastbarhet, ohälsa och kroppslig spänst.

Konflikten mellan arbetsliv och familjeliv är ett brännande ämne i 2000-talets Sverige. Trots alla ideal om jämställda parrelationer är realiteten fortfarande en ojämlik fördelning av ansvar för hushållsarbete och förvärvsarbete mellan män och kvinnor.

I denna bok analyseras hur mycket kvinnor och män deltar i förvärvs- och hushållsarbete samt hur det påverkar välbefinnande och rollkonflikter. Varför ägnar män fortfarande mer tid åt förvärvsarbete medan kvinnor utför en större del av hushållsarbetet? Går det att engagera sig starkt i både familjeliv och arbetsliv? Eller är det nödvändigt att prioritera det ena området framför det andra? Är svenska förhållanden speciella? Vilka åtgärder måste till för att både män och kvinnor ska kunna kombinera arbetsliv med familjeliv på ett bra sätt?