Visar resultat för..."Johan Svensson"

Människobehandlande organisationer är en antologi som ger en bred överblick över välfärdens kärnverksamheter vården, skolan och omsorgen, och beskriver vad som utmärker och skiljer dessa verksamheter från privata företag och organisationer när det gäller uppdrag, organisation, ledarskap och förändringsarbete.

I den första utgåvan från 2015 var utgångspunkten de förändringar som globaliseringen, teknikutvecklingen och marknadiseringen i form av New Public Management (NPM) medfört för de människobehandlande organisationerna. I denna andra utgåva har författarna, förutom att uppdatera och förnya innehållet utifrån aktuell forskning, även tagit hänsyn till andra betydande händelser i omvärlden, som flyktingkrisen i mitten av 2010-talet och coronapandemin. Dessutom har de följt upp det ökande intresset för granskning och kontroll och den växande kritiken mot NPM. Är alternativet en mer tillitsbaserad ledning och styrning inom välfärdssektorn?

Sex nya kapitel har tillkommit. De tar upp kunskapsbildning och forskning om människobehandlande organisationer, migration och flyktingmottagande, hur man hanterar hög belastning inom grässrotsbyråkratier, standardisering och horisontell kunskapsstyrning, chefers roll och vardag inom socialtjänsten samt tillsyn inom social barnavård.

Människobehandlande organisationer vänder sig till studerande på socionom-, läkar-, vård- och lärarutbildningar liksom studerande inom ekonomi, statsvetenskap, psykologi, sociologi och offentlig förvaltning. Den är även avsedd för praktiskt verksamma i människobehandlande organisationer.

Bokens redaktörer Staffan Johansson, Peter Dellgran och Staffan Höjer är professorer i socialt arbete vid Göteborgs universitet. Övriga författare är forskare inom socialt arbete eller angränsande områden vid ett flertal svenska universitet.

Plan- och byggrätt är ett rättsområde som fått en allt större betydelse för samhällsutvecklingen i stort och som reglerar frågor av mycket stor vikt för både enskilda och det allmänna, allt från översiktlig planering till ingripande mot svartbyggen.

Plan- och bygglagen – en kommentar behandlar plan- och bygglagen paragraf för paragraf med hänvisningar till relevant reglering på närliggande områden. Boken riktar sig till den som söker en fördjupad – men ändå lättillgänglig – sammanfattning av rättsläget. Kommentaren bygger på en genomgång av författningstext och förarbeten, men framför allt på ett stort antal rättsfall.

Kommentaren behandlar bl.a. regler om • de allmänna och enskilda intressen som ska beaktas, • det s.k. kommunala planmonopolet och kommunens översikts- resp. detaljplanering, • bygglovsplikt och förutsättningar för bygglov, • startbesked och slutbesked samt • tillsyn, ingripande och sanktionsavgift och processuella regler rörande överprövning av kommunala beslut.

Åren 1968 1988 förändrades de sociala mönster som präglat Sverige sedan generationer. Allt ifrågasattes i världens modernaste land. Nya uttrycksformer, nya friheter och nya sätt att leva utvecklades.

Men utvecklingsoptimismen utmanades av återkommande kriser.

Individen ställdes allt mer i centrum. Kollektivismen började lösas upp.

Platserna Andrée lämnade efter sig

Åren 1893-1895 genomförde den senare så uppmärksammade och dramatiskt försvunne Salomon August Andrée nio fria färder med gasballongen Svea. Han flög från Stockholm och Göteborg. Landningarna skedde runtom i Sverige. Och en gång i Finland.

Svea-flygningarna har tidigare främst beskrivits vara provflygningar inför den berömda polarexpeditionen. Här ställs de i ett samlat fokus för första gången.

Färderna genomfördes med vetenskapliga och militära motiv men rymde också dramatiska och dråpliga inslag. Andrée trodde sig fara över Vänern för att några minuter senare landa på Gotland. "Tokdumma" människor i Intagan gick in för att läsa Bibeln istället för att hjälpa luftfararen. På finska Eskören tillverkade Andrée en flagga av "ett onämnbart klädesplagg" för att påkalla hjälp.

I anslutning till 125-årsdagarna för flygningarna har landningsplatserna besökts för att utröna vad som finns kvar av händelserna idag. I Vara har Conditori Nordpolen skapat ett särskilt Andrée-rum som minner om landningen. I Småland har informationsskyltar placerats ut. I Finland finns en livlig minneskultur kring landningsplatsen. På Dalarö är landningen i det närmaste glömd.

Hur kommer det sig att det skiljer så mycket från plats till plats? Det här är också en bok om hur händelser blir till historia.

Carl-Johan Svensson är lektor i historiedidaktik vid Högskolan i Jönköping och har tidigare utgivit Äkta och oäkta förfalskningar (2019) ochÖronbrosk önskas (2011, med Oscar Svensson).

Håkan Jorikson, chef för Grenna museum Andréexpeditionen Polarcenter, har skrivit bokens förord. Boken är rikt illustrerad med kartor och såväl då- som nutida bilder.

Journalist, talskrivare, minister, styrelseproffs, VD och ledarskribent – Cecilia Fia Stegö Chilò levde ett rikt liv med frihet och ansvarstagande som riktmärken. 

En rad personer från olika sektorer beskriver i boken sina erfarenheter av att samverka med Cecilia. Deras essäer speglar också den samtid de alla var med och påverkade. Tillsammans tecknar de en bild av Cecilia Stegö Chilòs unika bredd, intellektuella kreativitet och handlingskraft.

Med texter av bland andra Ulf Kristersson, Marcus Wallenberg, Stig-Björn Ljunggren, Thomas Gür.

ÄR KAPITALISMEN en orsak till klimat- och miljöproblemen? Eller kan fria marknader tvärtom vara en del av lösningen?

Klimatförändringar och miljöförstöring hör till vår tids ödesfrågor. Men vilken roll spelar egentligen staten och kapitalet i klimatomställningen? På vilket sätt kan äganderätt rädda haven? Hur kan genmodifi erade grödor öka vår motståndskraft mot klimatförändringar? Och hur kommer det sig att frihandel kan vara grönare än närproducerat?

I Grön kapitalism besvaras dessa och många andra frågor av några av Sveriges främsta opinionsbildare, näringslivsföreträdare och forskare. Tillsammans visar de hur innovation, teknik, fria marknader och träff säker politik kan minska såväl klimatutsläpp som annan miljöförstöring utan att mänsklighetens framsteg hindras.

Med texter av Joakim Broman, Runar Brännlund, Jonas Grafström, Ellen Gustafsson, Edvard Hollertz, Payam Moula, PM Nilsson, Johan Norberg, Maria Sunér och Mattias Svensson.

Medverkande: Alva Isaksson, Anna-Maria Sandström, Ann-Sofie Lövqvist, Beatrice Lindberg, Benny Fröjd, Björn Velander, Daniel Brandt, Elin Westerberg, Elisabeth Magnusson Rune, Fanny Lundgren, Inger Lernevall, Jenny Jansson, Jessica Berggren Turban, Jessica Bylund, Johan Engman, Johanna Hildebrand, Julia Mäkkylä, Jörgen Leidebrant, Karin Eriksson, Katherine Walsh, Katja Slonawski, Lisa Valtersson, Marika Gellerstam, Nour Al-houda Kanjo, Per Lindskog, Peter Westberg, Rikard Slapak, Robert Lingstedt, Sabine Schulz-Svensson, Sandra Nordqvist, Sanna Ivarsson och Snezana Lindskog.

Johan Asplunds Om undran inför samhället är en klassiker inom svensk samhällsvetenskap. Otaliga är de studenter och forskare som låtit sig utmanas, inspireras och vägledas av den vetenskapliga hållning Asplund presenterar. Asplunds undrande attityd inför livet och dess många skiftande uttrycksformer utmärks av ett sökande efter förståelse istället för förklaring; den innebär att närma sig verklighetens fenomen som vore de gåtor att dechiffrera och den syftar, inte minst, till att problematisera det som anses vara naturligt eller självklart. Asplund önskar helt sonika begripliggöra världen genom att vrida och vända på den så att andra aspekter av verkligheten framträder än dem som tas för givna i vardagen.

I denna bok återvänder en grupp forskare till Johan Asplunds bok och utforska det sociala fenomen som utgör sin för-givet-tagna verklighet: företagsekonomin. Det finns ett tungt vägande skäl varför det är viktigt att ställa sig undrande inför just företagsekonomin: Ämnet är en kraft i samhället. Sedan 1993 har över 150000 företagsekonomer examinerats från de svenska lärosätena, och årligen fylls arbetsmarknaden på med cirka 7500 nybakade företagsekonomer. Under läsåret 2018/19 var så många som var tionde examen från det svenska utbildningsväsendet en examen inom företagsekonomi. Detta säger något om de prioriteringar som görs i samhället men det säger också något om det hopp och de förväntningar som unga människor knyter till disciplinen.

I denna bok är ambitionen att synliggöra några av företagsekonomins många konsekvenser. Intresset riktas mot företagsekonomin som kunskapsdomän, som praktik och som ideologi. I boken utforskas Johan Asplunds idéer mot en företagsekonomisk fond. Vad har hans sätt att resonera kring människor och kunskapande att säga om företagsekonomin som samhällelig praktik? Företagsekonomins tankevärld och språk ställs till svars: Vilket slags aspektseende handlar företagsekonomi om? Och leder verkligen företagsekonomins tankefigurer till en sådan akut aspektblindhet som Asplund fruktar? Kort sagt, boken utgör en undran inför företagsekonomin.

Affärsrättsligt Centrum vid Lunds universitet (ACLU) bedriver forsknings- och seminarieverksamhet på centrala förmögenhetsrättsliga områden. En av ACLU:s uppgifter är att regelbundet publicera böcker som består av originalbidrag från forskare eller praktiker som har anknytning till ACLU. Målsättningen för ACLU:s publikationer är att de ska belysa praktiskt relevanta frågor och utvecklingstendenser inom affärsrätten på ett sätt som tillmötesgår höga rättsvetenskapliga krav.

I denna bok presenteras sexton uppsatser som belyser centrala och aktuella affärsrättsliga frågor. Efter ett fylligt introduktionskapitel följeruppsatser som bl.a. behandlar frågor kring handel och uthyrningöver internet, delningsplattformar, avtalsfrihet, entreprenad, ansvarsbegränsningar, konsumenttjänster, marknadsföring, kommersiellatruster, övergång av verksamheter, processuella överenskommelser,vindikation och separation. Författarna är alla forskare och lärare vid den handelsrättsligaoch den juridiska institutionen vid Lunds universitet. Boken avser att vara av betydelse för det praktiska rättslivet menockså att ge bidrag till den vetenskapliga diskussionen och undervisningenpå affärsrättens område.